ur wille lifasom nämnde. jernivåag bolag leduteta wil i, någon må “bidrage - Wid betraftande af alla deéfq hjelpläller fann tal. aslldeles tydligt aft den nödiga ”tedningen kan’ erhâllas, Först- ch sist | han emellertid lågga belbgömännen - hjertat nêdwändigheten pl en fon- >" Feliderad ställning, ‘ly detta år ett cund-. Snglizt nier för att kolaget flall med ramgäng funna begara statdauslag- - Des Taget hwilar deßutom på alldeles osáker betten ånta till deb den föreftrifna teds uinzen definitivt föreligger. | Med tyde piga siffrer ádagalade tal.: härefter burns som Penna jernwág till sêljd of bilig ontåggningåleftnad "redan med en Pages eo af 6 a 7 froner pr dag od bany kilometer skulle fåra sig, d. to. se betäda “drist- oh underhällsfostuaden samt ränta od amortering å'fadatånet. ” Med 13 fe. enahanda infomst stola lattieegarne erhâlla 4 a & prec. utdelning. Jnkom- terna à Warberg—Boräs-hanan, fom år belt uy, uppgå redan tjll närmare 10 fr. pe dag ed banfilometer 2 fia månad för månad. Dä det är alldeles: tydligt att Skäne=—Hasllandsbanan med teh förlängning til Warberg och i sinom tid til Göteborg fomme atf blifma en tångt bittre affär än Warkerg—Boräso banan, framgår jemwil hwilfa betydliga, fördelar oltieegarne deraf Tunna wánta, Efter att ha sramdragit exeúpel huru-. sem trafifen år för år éfats à alla lans ® dets jernwägar yttrade talaten til sist in ‘âsigt alt Halens tiltag att'sjelf byzga, fn eoder, sâjom ren affär betraltadt, warit en bland de fklofaste åtgärder, fom nägensin widtagits. | ' AES Lyttleus begärde härefter or- det. | Wesik, beklagar att den e] kunnat ordagrant âterziswa hr £:8 säsom wan ligt ledizt ed elegant framsagda Yttrande, utan målte inskränka sig till eu: fort res sumé.i Tal. framhöll wigten af att bes gagna’ sig aj tid cc förmånliga foujunks turer. | Kommunerna hade i olmändek fåljt en tiftig princip dà de till oktie- tedningen uprlänat medel, ty derigenom Hifwer. bördan wederbörligen utjemnad emellan "det nu letwande od ett fom-. mande slägte. Tinises bör emellertid att lånen upptagas à rätt tid, få att ränta e< fapitalrabatt ej blifwa oftäligt höga. Skänc—Hallauds jernwäg hade haft före månen att ide widfännas någon fom helst rabatt >< sid t. ex. föp ett tån à 100,000 fr. i lánefestnader utjihva endast 5 fe. 50 öre. För samma tån, fom amerteras pá 36 år oc några da- gar, wore annuiteten 6 proc. Sädana fenjunfkturer föereter för närwarande pen: ringmarlnaden. Detta är ett Kil för att ide förbala tiden. Ett annat fil är den eniständigheten alt en annan bana fan fomma till tänd längre in i fandet cd omintetgöra nyttan of den uu till- tänfta. Stall ytterligare underftöd från landstinget funna pårälnag, år det nês digt alt: femmunerna medelst aftiete>- ning wisa lifligt intresse. Med ett fås dant moraliskt [öd mäste landôtinget gåra något, ty om ide banan fullbordas SV hela lånet, år ändamälet helt och âllet förfelat.. Det wore talaren belant att flera företag af samma art wore i föra njen. Det bolag, fom törft får ina affärer fara, tilldelas ftaténnderstód, Will man pärákua underftöd, får mau ide förfumma någon tid utan hwar och en I fin'ftad med ifwer arbeta för teds ningens nara uppdrifmände till stadgadt Eelepp. | - ae H- — Skäânc--Hallands jerawäg är uu flentagd; från Halmstad till bron öfwer Zylleân,! Hvilken bro i denna we>a ut- läzgzes, på har -denna bandel redan be- farits med lokometiv. = = I . — Wid Engelholms hamn pågår nu arbetet [med nedläggande af sleepers och seenwägösfener, _Aswen på jordens borts affande för grunden till stationshuset arbetad, O Uppgiften att stenarbetet HA bron öf- wer Rêune à skulle wara färdigt, beror. på ert mibtag. - Annu år ingenting gsordt wid detjamma, men att bolaget år sá= fert på fin fat fråga em'’att gåligenom egen! finner man dera} olt:på bauwal- len dit arketas med rafthet. - —Fosistäld dom. Göta Hofrätt har uu stadfäst Tönncrsjó hâradêrátis dom i målet mot fatiighjonet Ola Månsfon, scin Laholms fondtjörjamling, tiltalad år mordbranddanläggning 1 [Breared, för. hwilfet dåd Mänsson dömdes att balas tid straffarbete för lifstiden. M. ‘har förklarat fig nåjd med. bonten, in — Till stadsfiskalstjensten i'Kristine=- hanin haswa oh MENN fint - anmält fig 23 fötande. Af desfe har . Gr uppfört I 1:fta rummet t. f. ft Ha j atgfiffalen Imftad, Eni. Leijon (med förord), I 2:dra ftarsfiftalen I Pite, dw, Bergman ch | 3dje stadsfiskalen i Solleste, Wißhk, E tyrlander fia => BVaccinationen; hwilken' länge be- em' en fal, hwilken .af ‘hwem- som ‘helst "tan. faltas 0 fom sammanhánger hre med, wilsja wi erinra O | "Det" år nemligen alldeles tvdligt; "alt, det" vaccineráde baruels hela fram=, tida. foftfta' we eller mål kan bero på bes skaffenheten ‘af den vaccin, fom amväål des, iy med denna funna följa ssukdè = mar, e< sjukdomoanlag,. sed förft efter flera år tydligt iramträda, då Ingen mera tänfer på burn beffaffadt det barn wdr, från. hreilfer vaccin till den sjufe erbåls "> Wanligen är man nöjd: om man fån få vaccin från - "ett frisst oh: dugtigt barn,” som det heter. Men erfarenheten wisar, att ‘barn af förä!drar, fom” tira af epilepsi c< delirium tremeus, lung- sot c< fráftartade sjukdomar, funna une der de förfta lesuadêâren wara fila "fris sta: oh dugtiga® som andra, Hwarje ader och moder, som är mån om sitt varus [ysiska” mål: och som, { afwakten pá utgängeu af den lärda striden om vaccinationen, . will / ställa sig gällande förerdning till efterrättelse, bör derfêre wara. ytterst fêrfigtig, få att ide från till död och lidande jamtidigt med vác- cinen Ympad ”in på de imå — Swenska flaggan: I Nercköpings Tidningar tåfes: Hur wär gamfa swen- fa flagga Tåg ut innan föreningen med lorge fom til ständ, det fänner en e< hwar. Men deremot torde det siunas få. af nuvarande generation, fom weta att den uu bröfliga flaggan ide år en direkt affomling of den förra, utan att wi emeRan den gamla blågula e< den som i wåra dagar begagnad egt en an- nan, o>sâ den en uniouoflazg. -Denna flagga, fem pábjôds år 1815, war snare lif den nu warande, men skilde sig der» uli att det union8märfe som nu brukas ide janis, utan I dej ltälle war hela öfre rutan wid ftängea réd, I denna rôda ruta fans ett trån hörnen draget hwiit fora, ett I. f. gregiftt eller S:t Audreadkors. Läsaren känner säkert til f. fk. sfandinawisfa stäspenuor. På askarne till dedsa plågar man se just dylifa flag» gor afbildade och fôrarza fig öfwer att engelsmännen “ej bättre fänna wåra fårs ger. Men flaggan der är emellertid hus en fantasi, det är best enkelt wär för- fa untonsflagg. - Wimpeln war äfwen nâget dlil den närwarande, i det wid ftodfen od MA hela wimpelnå bredd war insatt en - röd ruta med ett hwitt An= dreadfors. = ; — Wid follhögflolemötet i Jönköping framhifls rörande lärcâmnena i qwin- neslôjd, att det för asla nêèwäudiza borde fråmft läras, från det ecafsare til det froårare, hwarwid skönhetsfinnets uppfestran i nationelt folllig riftning de> ej torde fêrjsummas, Anslaget (15,000 fronor) -till escvers understêd och dettag betydelse för folfhögskosan oms handlades lifligt. Framfastade vetänt- ligheter för de oriftiza anwändande ane sâgs doe flutlizen kunna genom npp- mårfjambet och försigtighet wid nide- landet undanrêdjas. För öfrigt borde understêden Håflad inem måttliga gråns ser, få att ingen lärjunge eller målsman bleswe fullt fri från persoulig uppeffring för de fördelar undersvisningar beredde. - Från predikstolen. Om en prest i Wexiò stift berättar en brefskrifware till Zönk. Tidn. bland annat, att ban i längliga tider haft ett hwitt sto wid alla êrrättningéresor înem se>nen få wit om wid refer til fyrkan. Er daz fem an utan delta och bônderua undrade hit c& dit om ersafen. De fingo upplyd- nlng på gåtan, Då efter predikans slut presten säste upp de under we>an aflidne amt sedan tillade: "o< till flut får jag för den ârade förfamlingen tislfänua- ifwa, alt min hwita märr dog { natt, bwarför alla de, som wilja ha fe>cnbud, få ha hâstar med sig; — med undergife wenhet för Guds behag, wörde wi haus slidelse o. st. w,” . — Frågan om närsyntheten tisldrager fig i wåra dagar myden uppmärfsamhet, med. auleduing .af den tillwärt,. hwari detta 'ågoufel befinner fig. Man bar hárwid nalurligen ‘wändt fig till flo] orna för ätt der föla orfafen till det êswerflagade- onda. Mydet arbete wid bofen, olámplig stil i täreböderna, des- ‘fas hánande för nåra êgonen m. m. haf wa anfört det ondas, I : 7 dedsa dagar har o>já en annan ors, at anförig. fälem medwerkande til närt utheten bland det uppmårande fågtet, lan har nemligen på fenare åren ög jat” anwända rutode taflor e< rutat pper för skrif- oc râkneêfaingar.. En. Frarmstbende, bayersk êgonsláfare bar förj flarat, att desja linier ch rutor äro jun nerligen radians helst når linferna å af rid. årg: Det fongl, êfroermedici4 nafutftottet har inftåmt häruti, c< har sem bidragande orsaker ti föredrag, [åt han’ fryda det i ett titet bäfte, "Om follvitdningen och foltflodt-: rarens - iuflytande . derpå”, bwillet. Gifte nu tid: pris af ‘25 öre finnes Hang tat Fr bolbandelus 7” Säsom tänneted= naude får" ffriften tillåta 105 aftry>a err : Flemstrôms_swar på ofwanstäende warl är’ det som foltsotan huswudsakligen brister? Wi dehöjwa i fanniug ide wara wid- sustiga, ife Ingå i någon detatjgransfnlug för ait finna swaret. Eder rättare, wi bedöfiva ej finna det. Det år längescdan fuaaet och lnsedt 04 ofta enflilde fom offentligt upprepadt. Och att man på många ställen äswen bland det egent- liga foltet put ógonen öppaa drrjör, wisa wára numera till cirta” 30 uppgående sollhôgskolor. €waret år: Paghiftningen har med afsceude på foltstolan toraft förbifett niedborgaren, medlems men of ett fritt famhälle i flera ofjeenden år wen wisat lifgiltighet för honom fåforr menni- fra 0H huswndsalkligen i-honom sett ea medtens af den sweuska statskyrkan. Det tär ej tunna sasla någon în att besßrida sannlingeu as detta pastdende» .Gerita medgiswa wi, od det är of en glädje att.det fuuna göra, att wår nuwae rande foltftata F disfilliga Ryden tillgodoser äf. went det rent menskiiga odlugabelbofivet, och art en hos begålwade lärjungar är i Månd ait framfalla ea wädelse till iuhemtande af slersidig siätsodiing. Men den går wißt ide alt, hwad en under gunsanimare Förh4llanden funde här. utlanan, Wi lunita för oit bewija detta exent- pelvis taga det lâroänne, som för Nolan borde para det wigtigaste bilduingömedlet, historien, Ar det någon, som på allwar tvill pástà, att det aggregat a nanmn, Årtal, ancldoter o. tul. son i stotan går under detta namn, innebåder nägot bildande, om man bortser från deu minuesds- ning, som Heger i sjelswa inlärandet? Manne det ‘ci flule lemna fullt ut lita stor behalluing för förhand och bierta art t. ex. lara sig alnar nadan utaurid med alla deg naunsdagar? De allmänuaße, lättast fattliga dragen af menskligo betend, af fädernet p i andligt oh materielt- häuscende, . de wägar, hwarpà man fommit derhän, de strider, fom ut- kämvats mellan mörker och jus, wätd od) rätt, bumaultet och râßet, hurit religione- oc) sam- hauls-former uppstätt od wexlat, huru feder, druk oc rättobegrevp, burit samfärdsmedel, yrken od) allt, som lubegripes i begreppet nrenfliig odting, utwedlats — i hwilfen selistola, hiwvllfet foll- ffoftärareseml fâter man fårj st hemta-nágot nämnwärdt derom? Det finnes ju ej ens pà swenskt spràk ex duglig lärodok läm. nete Att äfven wid de Högre lärowerken uns derwiäningen i många fall företer lilnande bris fler, är goturligtwis ide eguadt att ingifroa nås on tröft. 8 Till bristerna I den elcmentära humanistiska uppfoßtrau kommer meLertid, fåfom nyG antydts, deu fullfomliga saknaden af all undervisning t de fyden, som affe medborgaren fåfom fådan, ja, wi tunna tilägga, äfwen i fiera andra för det praftiffa. lifvet nôdwändiga kunskaper, hwilka äro as den art, att de för hwarje mennista äro af wigt, ty om yrfeskunskaper kan naturtigtwis ej blifva råga. ” ne - Hwem har ej med fännedom om menige mans, Ja äfven medelklassens o< t o. m, mángens ur de bögre flasserna forgliga ofunnighet om wilkoren för sysist hetfa, om menniskokroppens i och funf om födoä leso nadaosättets, bostads- och natur-förhällandenas i pá mälbejir gillen täntande sostertandawäu har ej wid åfgnen af all denna ofunnighet, fom går hand i hand antingen med den gröófsta wärdslöahet eller med den råafie widskepelse, beklagat, att det enda fått at: fäfert 0< til folfer i fin Hebert sprida deosa funskaper — nämligen genom solfskolan — toratt [örsum- mas till siöôrsia men både för det ensfilda oh det allmänna! Och ait ufa, att millioner ven» sta mån oc) qwinnor leswa och) dö utan att om de politiska od civila rättförháflandeit, hwarpá wärt fambätleliga lif är bygdr, ega andra än de mesi yttiga funskaper, ja oftaft ide ett fvår till tvekande, under det be deremot mäste utantid iuplugga hebreerinas gamfa lag, der eu maus hustru uppräknas, jemte oxar o< åsnor, bland hans ldocge dom! Är ej fådant eguadt att wäda fäuosor af harn och bedröswelse hos ex hivar! Hwilfa framfieg will man hoppas i ett follé utwedling, fon på detta sätt genom ett förwIndt underwisningöwäsende beröfwas allt tillsäfle till Inbemtande of vägra de mest wärdesulla lunska- per? Men det Ar ej framårföridanderg, ej liswets, ej frizetend, det Ar stillastäendets, fömnena, tràl- domens ande, fom brherskar Nolan! Och al Ee der, Sweriges fol!skollárare, är det fom initia- tiver måfe tagas till en förlegning. -— Folk skollärare fom talare. Till Gétehorgöposten skrifwes från flolmötet Upsala: En iafttagelse, som måfte göras af bivar 04) en, fom delragit I andra parlamentariska same mantomfer, war sol{skollärarnrs våfatlande ofdre- måga att i diofnsfionen yitra sig kort, redigt ocj på fal Nastan varje talare ur denna frets stdide fig vå en personlig Rändpuntt o< resc- rerade allt hwad han yttrade till fitt eget jag, wioserligen i all ödmjulhet. *Först anlag han sig med största grundlighet böra flarera orfafen ch anleduingen till att han uppträdde. Der- ester utvedladeg, huruwida hau ämnade yttra fig I lifher eller i olityet med den föregåevbe talaren. Först ester alle detta fom han till fås len, hwillens behandling ostast blef hett kort oh omwäfentlig, men hwarunder han ytternera hann inswepa flå i 'forhållandea” och breda ont fring hig med "omfåndigheter". Sade han intet nytt, [4 anság Han fig dod nödgad att på det nicht grundliga fått ånyo upprepa hwad förut sagts 1 frågan. Tet är flart, att ordens hög tidliga almar härvid ofta fom att få | den mef ffriande motsats till ämners od innehål leis ringhet o< att sádana fmå oratoriska egcne beter. som bombast och falsk patos öfrverflödade under disfussionens topp. Ord och uttryd, emtade ur Set hu iyligtivis bortdöende oswen- a fameralspráfet, koutmo under mötet rätt ofta till ”bedera. Underligli Ar det, ait juß fo!skole- fårare sola ligga under för denna swaghet. Den bildade mannen talar’ ide få, då hau upp- träder offeutligt, ide heller den obildade bonden, ätminfene ide iunan ban Hå tyrfo. och fommu- natfimmor hunnit [ätta sig in i o< bli före derswad. al te halsbildades manér." Man kan ej annat än mibtänta att här föreligger en bri o ett sel i feminarieunderwisningen. ;- - — Ofsrfalskadt win. ly>s wara jaa en niodesak att finna få odräglig, år ett godk, fom förtjenar all ungdomens färs lef, Liswet är wisferligen kort, men det är dee godt. att ba lefwvat, och tadjame het är ‘en menuiskans förfta plilt mot "| den oäândlighek, ur bwillen hon utgått. Klagomälen. êfwer lifwet komme“wanli- gen af orimliga förwäntuingar. ‘ Brukar man lifwet wil, fan man wara till freds med. det. Det. frambringar dod. fina blommer: funskaper, dvgd, godhet, fate uppoffrinz, festerland&färtek c< pliltfån- sla. En rättjtaffens menniffa saknade ej sin del af delta goda, od peôsin{s= men, sem dödar tron på egennytta oh dygd, är mwåra dagars stérsta olyda. Hau afundades de unge förmånen att en gång få fe det tjugoude århundradet oc) böra domen ôfwer det nittonde, fom med alla ‘sina lyten, hwilka fráfde öfwers eende, dock haft fina goda egenskaper, ina npprígtiga fanningöfölate, ina wars ma ' hjertan, Till sist uppmanade han de unge ott'alta lag, andras frihet och en fjeliständiz, opartisk dom. Hwar de än finge fin plats i lifwet, alltid skulle de finna något godt att såra, en fan- ning att efterferska, ett folterland att åls ffa c< tjena. — Dystra tider för konkrrsmakare — i England. Med nästa års början tråder en ny konkurölag i werksamhet | England. Den har tillfommit får att fåtta stopp för bet lâttwindiga fonfurs- grande, sem âfwen der warit i \wang. Lagens hufwuddrag äro i fortbet föl- ande; * "Eu person, fom ide fan upp- ylla sina förbindeljer oc fom will blifwa fri från dem, behandlas ungefär på same ua dit fom en skeppebcfälhafware han: detsflostan, hwillen förlorat filt fartyg. En undersôkniug af anleduingarna till fonfursen skall alltid försiggä, och denna underjöfning flak ega rum offentligen infôr rätta. Liqwidationer genom en- skild uppgörelje, — odorder — hwilfka nu äro talrifare än fonturferna, skela upphöra, od ehuru bergenårerna funna gä in på en uppgörelfe, få tarfwas dec bärför densteleus acbfännande. Är npy- drelsen osfâtig 0& ide til gagn för amtlige borgenärer, fan domftolen wägra u samty>e til den, Ett annat fram- tående drag î den nya lagen är inrät- tandet af ett alldeles nytt ämbete, hwars innehafware tillsättes af handelöministes riet, Den offentlige konkursombutsnmau- nen skall undersôka gäldenärers beteende inglswa redogörelfe härfêr samt, om få är nödigt, deltaga I det offentliga för- döret inför domstelen. Tillika sal jon, till def god man i fenfurfen bliswit tisltsatt, förwalta maßsan. Ett’ gruud- drag i lagen är widare att hindra den answardlêja bortödfling of fonkfuråmad- fan, fom uuwaraude fag i. widsträt rad medgifwer, oh hwaraf ezennyttan de är sen att begagna jig. En stor del of lagen affer att förebygga bedrä- geri af gede mannen oh sammanfêrane det i hans händer af medel, fom rätte ligen tillhôra boigenärerna. Gode mans un fåtteg för den sull under noggrann offentlig. tillsyn,” : - — Tordöus grundfrötning. 3 chefens till vå gende vigsrått intemnade skrif- welse sages: Wid underfölning befanns ruskprien ej allenast ide få fåjom i fortet utmärled "utan | SO. om grun= det, hwilfet är en crigtia plats för en enfant ruskpri> i en led fådan fom deu- na, Prien stär deßutem få, att hela grundet, möjligen med undantag af några H fot, faller wester om deß nordstre>, sälunda ledaude seglaren tätt pá det grund, för hwillet den borde warua", rev Stockholm. - Aktiebanken Arbotarnos Ring håller nu på mt organiseras, Teck- ninger.s resultat år visserligen Annu icke fullständigt kändt, enär flere hundra teckningslistor ännu ej Ater- kommit, men på de listor, som hun- nit indragna, Jara vid. pass 13,500 aktier vara tecknade, hvartill kom- mer 1,000 aktier, som Aro reserve- rade för bankens blifrande direktör hr L: O, Smith, Bolagsordningen är redan i’ detalj utarbetad och i tryck tillgänglig för tecknaro al nk- tior, Bolagets grundfond är der be- atämd till höget tio (10) millioner kronor, hvaraf synes, utt ledarno tånka sig möjligheten af en vida större utsträckning hos arbetarerörolsen ün den närvarande. Man hör dem ock-' så yttra sin tillförsigt, att teckningen of uktier kommer, att taga ny fart så snart banken hunnit att börja sin verksamhet, Och’ på. det sått som srbetet nu forceras, torde detta kunna ske redan den 1 Oktober. ' Visserlis .gen bestämmer bolagsordningen, att innan bolaget begynner sin verksam- het, skola minet ett hundra: tusen ' RO ! u . I | EN Po + ” E NS ? : ” “0 | 1 NE) e . SN " + andfar våfbelänttom } land finnas Her feomfående: läkafe, 7 Bayerit nu til en början förbjudit brus | "— Ett \koltal hls nyligen i Paris | tembor, många väntas botala sina ak‘ _ | sä den nl n | nd hutade altletede | fom A att den mi platt întkt, | fet #7 Bayerns ;skelor “ af-‘räfnehästen | al. den berômde wetenskapdmannen -Ré+ | tier - helt med en - gång; och TiO; non det:h | påtagtigt är alt en sádan nppe] att nyligen vaccluerade personer falla { | trydta i rutor. N |nan, fom un ingått { sitt"sextionde år: Swith ; lägger” naturligtvis . kontant b . Ving, nom fort : fall både direft oc] feppsjufkdom lifa tätt fom. andraz flore | n eines follifatang Ger Han talade ont: uppfostrans betydelse c< | upp: do tjugofemturen: kronor, som - * : N ersáltas.- Onsklizt wore alt res } ligen att_meu ligheten'pî detta område | — Hwari Srister follffolan? I Herr vitrade sig ogislande om den swartmälade | utgöra hans lofradoinsats. Eroeller- S : indice îsta fand8tin wile: ned allwar | warit offer” för: ett sterartadt _bedrä- | A: D. Flemstrêm wille’ gifwa swar bärs lifsäsfädningen; Länge hade han leswat, | tid är LL: O Smith för närvarande. 4 dan ‘y fen om händer.- Mèjligen kan | geri. te aj pa { ett föredrag under sfolläraremdtet | mydet hade. ban: uvplefmat oc) något | ieko homma:-" Han'vistas utrikes för' lt tagà latine hroarest intredie för Skåne | -' Huru härmed i werkligheken fêrhâllee | | Upsala, : men hans fwar fired alltför | nytt wäntade han just ide mera alt få | att ordna för sia spanska bränvind-, ; dalande -fernmwågens: utftådnlng år fa torde det fräfma ett deccuniums fris E RRE AR DA peer fez inen det funde han med gott fame | export, och' det vållar arbotarerin- | "fynnertigt warmt,' paráfkna någon enflild | der mellan de lärde. att få uiredt; men hier Dà herr F- ide tillåta: hålla filt wete siga, att tillwaron,-som det nu år | gens komiterade ibland någon|förlä- genhet, då destá i någon villrådig-' . ‘het. huru” de: skola "styra och'ställa med någon sak.r:De bekänna lockså' : "öppet, ait ingen förstår det hela mota - n! Smithen. -aHan har det i hufedt alltsainmans.v O “Ve Li T, ; ‘Brünvinskrigot. Brännkyrka kom- .munslatämma har beviljat Reymeri- Aolms spritbolag. rättighet till miodrs partibandet med bränvin (15 kannor). Fandsorlen. | ; | Tuppfäktningen i Warberg. Laänestyreleen har vägrat fastställelso À stadsfullinäktiges beslut om toppars instängning viss tid al dygnet: Vidskepelse:" Vid åskold licua: atad härom dagen bad'en qvinna att i en sprutas brandkar få mjölka nå- gra. drdppar af. sin. egen mjölk, ty skeld kunde, enligt .hennos | fasta öfvertygelse, »läckas endast i ‘fall wan blandade vattnet med några droppar inenniskomjölk. Hennes be- gäran bifölls, naturligtvis på skämt, men någon verkan af detta under- bara experiment kunde cj skönjas. Göken låter Annu höra sig i Nys köpingetrakten. Om en lustig bolagsupplösnin berätta Norrköpings Tidningar. Fyra yoglingar i Norrköping hade förenat sig om inköp af en båt, med hvilken de förlustado sig. Sämjan ble! dock ej långvarig mellan bolagsmännen, emedan litet hvar ville manövrera farkosten, Slutligen gingo ocnighe- terra så långt, att ett par of delta- garne nekades medfölja på utflyk- terna, hvaröfver desse naturligtvis blefvo högst missnöjde. De beslöto slerför att utträda ur bolaget och sjelfva omhändertaga sin del. För en skull begåfvo de sig cn natt, försedda med verktyg, till farkosten, som de sönderklöfvo på längden jems med kölen, hvarefter de knogado af med: sin bälft, lemvande den andra till de öfriga båda delegarnes oqval- da besittning. Att. dessa båda sist- nämde skulle blifva onngenämt öf- verraskade, när de fingo se på hvil- ket ovanligt och" radikalt sätt de andro delat den gemensamma egen- ‘domen, faller af sig sjelht. Otroligt. I Östgöten:läses: I en af läncts tidningar omtalades nyligen i en korrespondens från Godegårds socken ett aryktes, att egaren till Godegårds bruk, öfverstelöjtnant G., sedan han hos pratriotiska sällska- pet anmält några gamla trotjenaro till erhållande af sällskapets medalj och denne Vlifvit dem tillerkänd, upp fordrat de medellöse tjenarne att sjelf- vo betnla medaljerna, dem G. löst ut hos kronofogden, i fall de ville erhålla dem. V: hade svårt att tro detta rykte vara sant; men cn i elt senare nummer af samma tidning fö- rekommande uppgift, att man i Mo- tala-trakten Ar betänkt på att göra en insamling till förmån för de fat- tigo medaljörkandidaterna, tyckes be- kräfta det samma. å Mer än något» Ej mindre än trettiotvå prafryttare fastade hârom- dagen samtidigt Am4l, Egendomshandel. Genom firman dJ. E, Carlson & C:o i Alfvestad har godsegaren Christinn Jörgenaca fôr- sålt ein vid lMeasteholms jernvägs- atation belägna säteriegendom Wan- kifvagård till hr DP, Nordström från Kalwar för 120,900 kronor.” I köpet “ingingo gröda och yttre inventarier, Tillträdet sker den I September i år. Utrikes. | | | F IR sn re —- Det nya Oassamiceloia reser sig | ., på Iechia hastigt ur det gamlas yute ' ‘ner. 154 trähus äro redan uppförda och menniekor inflyttade. De äro bygdna kring två torg, som uppkallats d eler konung Umberto och drottning Margherita. : . I En barnauktion hölls den 13/d:s j på öppen gata i Oldham, England, En arbetsklassen tillhörande Seal" D utbjöd sina barn till salu, Detjäl- dre, en treårig gosec, 'enyggt och y rent klädd, Kköptes af ett barnlöst | fruntimmer för 50 öre, sattes genast i en droska och bortfördes genast af sin nya mor; Det yngre barnet,åen 18, månader gammal tlicka, lockade inga köpare, churu modern alutligen bjäd nt henne för fem öre, | _— Min man är död; och jag | an et fraftats fem. > | ultrydt, alt ett fullständigt förbud met I alt få til. o< med i Paris, > Af 640 | kronor vara till grundfonden inbe- | - - k TN | tigheten; e ggegigernlng, för meust- dylifa bêder ch fbe were nêtwändigt. alt sem i förra månaden undersôlles, | talla, men inbetalningarno skola börja | oj föda barnet! ropade bon. ¡Tag | : hall fåfom en stor — humbug! J Enge | På grund båraf har tultusmintfteriet | } besunnes endast 84 efórfalsfade, = antagligen redan företa veckan iSep- henne. för fom dre} I M, H | - SN 4 oe . ú | " - see 2 Y . - ' | ; : ee N | | | i | 1 ' | . se _ y E , _ | | a dd I on : ' M ct ” As nm vv 1 a A H i st : 3 Vs Nj M . n j > , | ; O Lv |! , i | Ms : | : nm ” _ : ; l oh a a La : A | | 1 NE - R MUSEE id. Not C LÀ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.