Y | me 2 e \ i , t 4 ” a H SAG ——— E y EE — R Ok PR Tie FAR SE IMusiklolktionor. Undervisning } pianospelning med. Andersson... Pianostämniag: delas af os c- Alfred utföres af. : 6 669 Alfred Andersson. : C pu | — Om fyrkomötet meddelad från huf wudstaden, att målet i issdazs dppnades af erfebiflop Sundberg med ett - fal, mwaruti jan nedkaslade Guds wälsignelse dswer delfantma; o en upprörd tid prò âlfärt fraf. Denna peåfning wore swär. fö wen skenbart - obetydliga förändringar kunde. medfåra farà, fåra samweten 0& framfafta mifnåje. | Dek deraf fêltde ej att dagens månaftiltande fraf wore be- tydetfelåfa. De wdro uttryd. för hwad fom rörde fig i tideh. - Sedan näst fås regäende: lyrkomöte hade förnefetfen af fristendomens grundfanningar: tilllagit, men tydligtwis äfven det trifttiga in- tredset stegrats,. Desfa båda ftarka hufe wudstrêmmar löpte | jemsides. - fear man nu funsa hindra den ena tråmmen att ytterligaje förbårja? " Huru bibehålla den andra, Härtill behêsdes máägtigare fraster än något fyrfomite. Det földes det lyrkemdtets medlemmar, fålom fyrfans mälsaiän, att undersôfa, huruwida brister, särstildt i fagftiftnin- en, fanned fart, om fådana funnes, föta deras afbjelpande. Talaren wille ej wara demare öfver hwad som borde öra8. Mátte Gud. ]eda mötets råd- agl or "Digtidtig udstjenft. hôls | Skeorkyr- fan fl.’ 11. Altart]ensten förrättades af hofpredifantien E. Bergman eh rage mentêpastorn 3. Wallin. Till epistel war wald följande wers ur Kolosserbref- wets 3:e fapitel: "ANF det i gören med ord eller gerning, det görer allt I Her- rand Jesu namn och la>ar Gud oh Fas dren genom honom." Predikant war bis Nop $ Andersson, fom till ewangelîum tagit Matthei 28 kap:3 20:de wers "Si, jag år når eder alla dågar intill werl- dens nde,” - Jugängsspräkel war hem- tadt från famme ewangelift och lydde: *"Hwar twå eller tre årv förfamlade i mitt namn, der är sag mitt ibland dem.” Amnet för predilan war: "Herrans Jesu lôste alt alla dagar inlifl werldeus ände wara når de. sina, hwarhelst de äro församsade i hand namn. Före predikan sjôngos psalmen 204 w.- 1, ps. 24 m. 1, vi. 131 och 429 w, 10 samt efter predifan pf 124 1. 4 och på. 118 w, 3. — Till landtbruksmötet, fom Hided bår nåfta torsdag, rustas nu på alla Bål och fanter. a Källarmästaren S<weilz har beftålt bit en syrwerkare från Köpenhamn, fom kommer att afbräuna elt fyrwerkeri i dolellträdgärden. . - Det musiktapell, som nu låter hôra fia i Halmstads Tiwoli, lommer troligen att enzazeras | och för måtet. Alts festligt den dagen! Se anuonserna! | l : — "Egyptens märker" i — Laputa, Nog Hinder understundem att Lahol- marne femma i ”gaften", fn de în- gen annan gas ega Än den fom dunstar ut från gårdar och gränder, oh det år ju helt naturligt och passande för plate en, men att. de ej ha råd att fylla gat» Iyfterna med olja oh låta dem lysa, det -âr mer ån förvånande, allra helst som numera blifwit utrôut: att âlskilliga af stadens handlande ha fötogén i *öswer= flôd",. hwilfen allisà, tyde det, borde erbållag till ytterft billigt pris. Landtbrufsmuête ftundar- uu i näfta mweda och det fall derwid bli relizt att fe och för weteuskapen ofantligt wigtigt att utröna, om på matter i det bee swarta mdrfret djur od) nsenuiftor funna filfa på hwarandra, Men. kanske Laholm då, Högtiden til åra, etlårerar sig? — Död I en mergelgraf. I korddags morse git bemmansegaren Jèns Nilsjon i n:r 3 Mellby till det] uäcliggande mes Jeriet för ait uppbära penningar. Ester mwål usrättadt ärende wände han åter mot sitt hem, men ödet wille att han aldrig fule nå målet, ty fommen till fanten of en mergelgraf föll fjorden undan ho- nem c< ban stôrtade ned i grafwen för att ej leswaude fomma upp. Wlsserll- . gen war det blott 2 fets högt wallen i grafwen, men mannen hade treligen kom- mit med god fart raft på husfwudet, ' bwitfet man lan: dêma! deraf att mössan Hittades förft dagen ester långt nere i j dyn. . = Sån Mellby mejeri hade Nitsfon gått wid niotiden. Omring kl, 12 fom hans fon landtbrufaren Pelter Jêönsson samt Nils Pehroscun kêrande der fêrbi och márfte desa ‘alt ec farl låg i mere gelgropen, bwariör dei senare gi> ned --e< fanu då att der war Nilosons lik. Nilssen, som war någet êfwer 62 år ammal, förjeå nre af mata och em barn. “ -— På teatern i Halmstad zifwer nu CSmittfta sällskapet några föreftåtlningar. "0 - . | fd " of” bad om widdom alt i wa lyrfans wälfärd5- Huru. . — Elektriskt ljus fommex enligt "Hals tand" di is ormar nåfta lôrdog oh fåndag." E fa — Skáne—Hallands-banan. Z "Nya Berid- Bladet" läses sölsandx:- >. - (n trafifhef af prima} slag tydes Skäne=—Hallands-sernwägen| ba Ra at q oc torde sagde fernzváa {had ör par om" administration beträffar komma att utmärka fig frame för famtliga andra enskilda banor. Hwad fom särslildt giswit eß-auleduing til della hoppfulla, fmidgande ómdôme år, alt fagde-ferniwåg nyligen af Karlskro- na=—Werxis jernwägar förhyrt ett gam- mall lofomotiv att anwändas I od för -banans grusning. Hyran för sagde soe, lomotiw är beftämd till 2,300 fr. pr-3 månader; hwilfket, då man vet att etl bytift uyit lofomolim fan erhiflag för 25 à 30,000 fe.,- utgår cicfa 30 à 33 proc. årligen af iuföpssumnan. Hal= landsjernwägen har desutom latt aflôna Karlöhamndbanans lokomoliwsêrare med 7 tr. pr dag för 6 timmars tjenftgåring samt defjulom 2 fr. för hwarje timmad öfwerarbete, en aflôuiug som borde futnna nedprutas ej få litet. KB) . Gåfom en illustration til ofwan+ nämnda affärsuppgörelse lorde fä läzyas att Hallanddjernwägens trafifches, dä han war nere för att mottaga od af- proswa lokomotiwet I fråga, gaf proftu- ren vå båten och I flåttet tillbragte tiden i malet; | . Trafikchejen i fråga fallas greswe och lår beta Taube." ss : Hurvida denna historia är fann eller ide, det få wederbörande bavita, säkert år åtminftene alt wår trafilchef ej fallas grefwe. " — Kristina Larsson från usri 2 Kô- pinge märkes bland dem fom blifwit ane tagna till lärjungar wid barumorsfeunder- widningdaustalten i Göteborg. — Sorgligt slut på bröllopsglädjen. Örmmansegaren Martin Schanblen inr I Yngered i Asome socken firade sistlidne lôrdag sitt bröllop. Wizseln hade i fyre fan blifwit förrättad, bröllopåfraran hade under flingande spe! och gewärdskott âter- wändk, och i bröllopdgärden fed glädsen hôgt I taf, då en objuden gäst, liemans nei, ofedd trädde öfver tröfteln. i Man trådde danien och hushällerskan Johanna Albertina Carlsdotter, en nåra slägling till brudgummen, fåt äswen föra ifla elt hwarf fring vunnet, meu fjönt flrar derefter vå må i fin systers armar och dog êgonbli>lizen, sannelikt träffad af hjertförlamuing. F: T. — Jernwägsundersökningar i Nord: Halland. Sedan det wisat fig, att den gamsa af faptlen Sonntag werkstältda undecfölfning jemte ritningar och losts uadsfôrslag för en fustbana ide numera är amvändbar eller fan fåggad tilligrund för ett fåfert omdöme om fostuadeu och tjenligafte läget för en fådan bana, pe fä uu förnyad underjöluing of freådan rån Koungdra>ka genaste wigen direkt ti Warberg, meddelar Nordh. Kostuaden härför, titafom för de assiutade uudersôk- uingarne Göteborg —Kougdbacka—-Wed- dige och Gôteborg—Kongsba>ka—Björe fetorp, bestridas utaf de ar sramstäeude personer I Göteborg för ändamälet tecds nade medel. Af de redan afflutade une dersêfningzarne meddelas följande upp- gifter: | Linien Göteborg —Rongsdbdada —MWeds dige är H mit 33,000 fet och :föftar 3,426,000 fronor. Linien Göteborg — Kongobacka —Björketorp år 11,000 fel tängre, allifá 6 mil 8,000 fot, men fos» | star 146,000 frenor mindre, ! alltjå 3,230,000 fronor. Linien Kongölaca=- Kinna är 4 mil 29,000 fot och! lostar 2, million. Linien Göteborg —Kong0e bada —Warbergz (direkt) outages wara I mil 12,000 fot, tamt fostar ungefår lifa med linien till Weddîze. Af desse liuier tigga inom “Halland: Björketorpslinien 3%, mit, Weddigelinien 4, mil, Wars b.rgslinien 6 mil samt Konabbada-- Stinnalinien 2, mil. .— Följande upprop till her jordbru- fare har af "exportór” infändts till R) CO Då redan fultig oh omogen bakre witat fig I marknaden, hafwa wi welak ultalv följande räd: att hafren må fitta $ stór tifls den, blir fullt tore oh nn alt tyngre och lästare lifsom torr och fuftig noga fårfitjag — Kyrkomötets karakteristik sôker "Ase toubladet anziswa genom att släcskäda def olifa medlemmar. Tidningen fåger: Om; deltagandet för det uyß öppnade fortomödtet i allmänhet warit temligen ljumt inom lefnannafrelsarne, torde med ffål funna antazas, alt det warit def lisligare înom de prefterliga, dels derför att Tenna institution på det närmaste rör presternas både andliga oh materi- ella ; intresien, dels derför att det dög- wördiza ständels andel i detta möte och des derat följande Inflytande" på: den fyrlliza tagftiftningen År den enda åter. freden of def forua maatftållning inem deu politiffa representätionen, och) del fs ledes för det samma gäller att troget tedifla den och lemna den ofêrminskad titt fina cstexfommaude. Wi förmoda odjå, att de prefterliga ombuden til får sta. delen utzôras af swenska kyrlans yp- ersta prydnader, es endast med afseende rang oh titlar utan,” od & tårbom, fombet och nitälskan för fyrkans bäta.. swen fetare FN mia rund af erfarenheten : - Vede mêlena o6 för åfrigt flulande får de för of befanta forbeterna til e obefaåla — nigdras of framflående mån med alscende 4 allmän förtevende: {nsigter oh erfarenhet, oh fan di infa slieeae 4 leswande religidft in- treose. En eser of lifwál befara; med den fåns nedom ont persouerna, wi ega eller fölt _fôörwärswa,; att, Burn wil det fkonservae tiva intredset är tislzodosedt, låfem mås hända sfäligt är vå Bit område, der häf« tiga brutningar åro farligare e alstra sidrre hätskhet ån vå andra, få [ynes ej lifa -wál sôrjdt för det sundt reforma- loriska, hwilfet ej får safuas, derest fyr- fan ej reut as Mall stelna i föråtdrade former. Det förefaller cf nämligen, som om den slinthärda religiösà formaliöntes, hwilkeu i fråmfta rummet represeutecas af schartaunismen, i år skulle framtráda uäget starfare, âu åtminftone för fem år. sedan, då denua rigtning fanske led under slaget af förluften af deb främfte tirofader, den gamle Holmqwift i Quille, À andra sidan synes of den' af evanges tiffa festerlandostiftelsen företrädda rigte ningen inem mötet fullt tila ftarf, om ej farfare ån före, hwarjemte den hy- brida afazl of religiositet, fom wi stulle wilja fatta nysterhelspietisnien, blifvit sárstildt-representerad. Till följd hâraf tunna wi ej dêlja wår farhäga — måtte hen wara ogruudad! — att de steg i reformaterisk rigtning, fem môtet kan fomma att taga, ide Mota förmå föra den swenska fyrkan, till jynnerligt mycel förre ljns och fribet. x — Gift qwiunas nl we för hwars lagliga erfännande enast wid detta ars rifôdag motionerades fôrgâfwes, har i nyligen utfommen förordning rörande inrättande af en postsparbank under sta- tens garanti fått ett på sitt sätt märk- tigt erfänuande, I denna för stadgas nemlizen uttrydtigen att gist qwinua mä, äfven. utan fin mans fame tyde, uppjåga cd) lysta medel fom får hennes rälning innestä i peftivarbanten. — Skandinaviens neutraliseriug har, på nu ulfärdad dagderduing för fredö- kongressen i Geuéve den 16 September, fråtts främst på föredragningstiftan, mes dan de öfriga öfwerläggniugsämnuena, fåfom förnt omtalats, åro: Donaus nens lralisering och Kongos neutratifering. Föreningen för Daumarks neutrali- sering är särstildt inbjuden att tåta sig represeuteras "wid grauskningeu of ett spôrsmál, som. få farkt berör den eu- topeiffa fredens och rättwisans intresfen”. Sfrågawarande danska förening har lem uat }<weiziska ceutralfomiténs ordfò- rande, herr Charles Lemounier, i upp- drag att på fouferensen representera Dane marlå fredåwånner. Diskusfionen om Skandinaviens neu tralisering fommer att I Genéve intedag af öfwerste Sigmund Millowski, deu une der uamuet F. T. Jez fände pelske förs fattaren, "wars tiagufemärafest fåtem frriftfråttare Polen I desta dagar firar, et hwilken längre lid cd) med särsklildt intredse omfattat frågan om de skandi-= naviska landeus neutraliferande, == Smätyranuer finuas unu der och hwar i bygderna, skrifwes i Ner. Allch. Det faller sig få fastigt lält od ualur- lgt, att fommendera cc) befalla, men få ryoligt vårt att reîpeltera andras rätt, när deste andre besinna sig î en “under- ordnad” ställuiug. , - De, sem alltemellanät få fännad wid uyp of denna ôswerlägsenhet, äre folf- sellärarne från sfelradens sida, Elt nytt erempel derpå har. sásom wåra lås fare miunad, Ferucbo skolräd lemuat, då det i Januari detta år âlade läraren wid fasta felfsfolan i Längbanéhyttan, L£ Erifssou, att utåfwer de lagliga Äkta månaderna underwisa lwä månader wid en i Horrssöhyttau inrättad ny sola. Då herr E. wägrade att efterkouma deuna befallning, faun sig det wärda sfolrädet "förpliftadt" att meddela ho- nom "warning", i aft oh mening, fom berr Eriksseu tror, alt antiugen dermed ffcämma henom at! {fa äswen wid den nya selen eller ocfjå, i fall "waruln- gen” faststäldes of domfapitlet, skilsa Hos nom från tjenften, Domfapittet { Karle stad har emellertid på grund af formfel — herr E. war ie infaslad at! afgifwa förflariug wid det sfelrädömöte, di be- flutet om Warniogen fattades — åter- [ôrwisat ärendet till ny behandling. Af många skäl anfer man dot att folrådet nu tåter falen förfalla. — Döden för ett glas dl: I Ver- tin tilldrog fig hirom dagen, alt en slots yngliug, fom war färdig att aflägga megeudelsexamen, flöt lg en fula 1 pannan, efter uppzist derför, att herr reltoru inför hela selan förffarat, att nämde yugling och en annau i>e sulle få tillträde lil examen, emedan de mot skoslagens föreskcist "besdlt en offentlig lokal", Detmed förbåll sig hwad den nu döde" beträffar (få, att han i eu öppen trädgård, der êl serverades, fagit fir ned cd) drudit elt glas, Derför sulle ban fillag ifrån examen, och derför sulle dan,” hwad bmarken rester eller skellag beráfnat, dé! : | blid pá ledamotofdörtenlu-, “Förhällandet år få mydet måttlifina och - beklagandwärdare, fom -preussiska \folagen alls ide berättigar ett uteslu- tande från studentexanmen derför att abl» turienten i gjort sig fkuldig till den för feetfen alt besôka en offentlig lokal, Wi ha fäledes för of åter ett drag af detta dagegiska vedanteri sem ej för slegens fan ‘will eller fan fe ett enskildt tråd, aftån han stär mer näsan ottdeled inpå det, och fom: åtflar att blása upp sin ”paternefla” myndiabet êfwer förnuftiga, ja lagliza gränfer. : En skemafarpeojfe pi toll, tretton år fan fritt. o< obehiu dradt. drida sitt glas êl vå etl offentligt stálle, men en tjuzuärig fetonatias falk hemsêlas med strängare fira år lag tillåter, om han på i far fin torra geom med några flunkar a den ganska oftyldigr maltdryden. Det år pedanteriet i fin blomma. Tisldra- elsen har i Heta Tyskland wät del stêr- fa uppfecnde. Med allt sät klondrar Verliuer Tageblatt Hela den anda, i fall det fau fallas anda, som genomgår nu- tidens. lárda skelwyäsen. "Hela wärt bilduings- och underwiönings-wäfen har”, jäger bladet, ”nedsjunkit från den fria | humauistiska utbildningens Håjd-ti ett eländigt ssätsmördande od ncrvförfd- rande exercecande oc indregjerande. Ett wißt - mått af “funskaper", det är Huf- wudsaken — tankekraftens oc omdåmetd ulwe>fing, det är en ren bilaf. Exa- men, examen! Det år högsta målet för den êömfliga moderna bildusuzégängen fåmwål vå gymnasiet som wid untversi= tetet. I [tâllet för. den fría, hela mens niskan genomträngaude oh liswande bilds ningen har man fatt! ett tomt, mefanifli nfantill-läraude, och minnet underord- uade andliga werfsamhet gynnas otiil- börlig grad på alla de andra fjäldkraf- teruas befostuad. Vlott ur delta jens= merliga dressyr-system bar en skellag funnat framgå, som stäler den bildade ynglingen under skomakarpejkeu, Det år saunerlígen så tid att hesa den mo derna fsfolbildningen underkastas en *grundlig ombildning”. . Ar förhållandet annorlunda eller bättre hos of? | '— Frân "Getapuliens wildmarker" flagas öfiver, att eu och annan wräà fin nes, fom har fyra mit till närmaste lår fare c< fom år alldeles wantottad, på tommunifationer: Norrbeotteuskurieu utbrifter med anled: ning deraf: Den sydsweuska oföruöjd- samheten synes wara obotlig. Aldrig får mau i Smäland nog lommunikatio- ver, men i Norrlaud! Om man der har 40 à 50 mil til närmaste låfare, får pest hwar fjortonde dag, ide har nå- on qwarn eller wäg till den samma samt 60 à 100 mit till närmafte jern- wägsöstation cd) på hela / år ej fan få fe fina slägtingar, har man der redan alldcles för bra oc präftigt oh har ej tätt alt hoppas på statens mellantomft, mydet mindre atf begåra någon sädan." — Om Upfalas infomfer af uni- wersitetet skrifwer en författare i "Fyris": Här äro numera hwarje år omfring 1,600 studeuter, af hwilka öswer huswud taget bivar cc eu depeuserar omfriug 1,000 froner årligen. ånga tefwa' för wida windrez det finnes ftudeuter bär, fem funna fousten att tefwa för 200 Ir. ett belt är: Men det år fällsyuta undan- tag, oc) det finned audra fidan många, som omfåtta ett par eller till och med flere tusen om året. Ett 1usen kroner torde deremol wara, hwad en studeut ungefärligen werfligen bchöfwer för att leswa twenue terniiner här utan egent- liga försafelser. Den summan är fi- lunda fåfom medeltal suarare för tåg än för hög. — Beråknar man jä, att 100 studenter nm a sig medlen till filt uppehälle här i ftaden, få äterstär änded 1,500 fludenter, hwilfka erhålla sina pengar från audra orter och Näppa ut dem i rörelsen här. Detta gör cu ärlig im- pert of pengar till Upsala af ej mindre än — 1, million! Detta kan ly>as wara en enorm sum ma för Swerige alt betala för sina fu- denlers vivre, förutom hwad foten förut foftat på dem under skolären cd) sedan fortfarande" är efter är giswer ut för alt beslä den festnadsfri undervis ning. : | Kuoppast eu fjerdedel bland hNudenters ua äro förmögna mång föner, fom helt och bållet underhållas från fådernedem- met. Atminstone 1,000 af dem tehwva till en stor del på stipendier och — län. Detta wijar fu eu ej ringa hjelpsamhet mot de länbehöfwandez och i det affeens det utgåra nog stutenferna wärt föllå "enfants gâtés. . Om personer, som man skulle tro in- tet hafwa ‘alt flaffa med studenterua och deras behof, far man ofta hôra, att de betala fir dryga tribut till dea nämnda 1, millionen, Sälunda wet jog åt- minstone en ftudext, som underhälles af Konungens likaledes en, fom gör fina fludier vå prinsedsau Euzenies betoftnad; oc under fla wistetse Här wid uniwer- fitet tår fronyrinfen' hafwa utéswat’ ej riuga hjelpsamßet mot de studetner, som hade nog dristighet att wända sig titt donom. | - „Emellertid år det ej Upfala Nad, som minft bår glådja sig åt den frifostizhet, jem sátter wåra studenter i flånd att uppchâlta sig bår. Om man tillågger de. medel, fom där .depenferad af den Y od fläder,: hyra edra rum amma fade swale }. afkademiska_ lárarelären, [i tordi sadens ; brutteinfomfl på univerfitetet uärma fig : två milltoner årtigen.' Och hwad fulle | Upsala ‘wara dem förutan? | Orsen skulle . föpa ‘{-edra bodar, anwánda ¿dra flor -— Om uni- verfitetet cu waer dag fttade till Cad. helm? DÅ wore bet filgodt, åttUpjas labora flylkade med: tvwirr funde hus. egarne ej 1a husen med jar ‘De frame för afla andra böra derför glådja fig år det alademiska’ palats, förr fôr [närwa- rande båfler på alt reja fly Inom deraz ftada rämärfen, och som föriolsfo för en "oberåfuetig framtid fall) binda 'nniver- fitetet wid Upsala, äfven em ej andra nd funnes. lj ‘ .… — Sverige i tyska barmvifor. Huru otrellgt det ån fau låta, 'år det de elt faftum, alt flera tyska barmvisor, fom äunu | dag fjungad, handla om swen-' skarnes inblandsing i Tysklands affärer. Decfa rim föreftri wa fig: från tiden för 30-åriga friget. I den omftåndigheten, att dylifa wisor fortfefivat ända till wåra dagar, fer man, huru djupt detta frizs fafor måite - hafwa uppskafat det tyffa folfets finnes Lilsem Hannibal war deu > buse, med bwillen de romerska mödrarne | skcämde sina barn, och tiljom man hes of; betar barn dermed, alt eat de ej tiza, ryssen all fomma c< taga dem; på samma fått brufar man i Tyskland 1wen- [fen och >= hwad man miust skulle wänta — Oreuftferuas namn för alt'injaza . frid hoo formande barn. + | : Till den ändan brufar man rim: Bot, Kinder, bet, Morgen kormt der Behwed', Morgen kommt der Oxenstern Um! wird die. Kimler beten' lern. Mälaude äro oc följande werfer, fom bår återgifwed i öfwersättutug: | Evensken är kommen, har allt bortlagit, bar fönstret inslagit och bly derur tagit, har kolor derat gjatit =, Och allt nedskjotit. Aswen-audra fádana werjer företom- + ma, men detta má wara uoz för att isa, att sa obelydlîga safer som barn- wisor c< barnjoller och finna wara af intresse. En f. ds medarbetare i We- sternorrlauds AUeh. har företagit fig att famla ed) bearbeta den swenskz barnwi- jan’ samt meddelat nämda tidning ef- - wanstäende._ I " > — Wäldiga ernptioner på folens yta förfiggå för närwarande, hwarom hwar oh en, som äger en kikare mcd dertill hôrande solglas, fan êfwerlyga fig. 3 olftifwans midt, ät êstra sidan till, te- nner sig nemligen en wäldig soljlä>, hwiifen längre åt ôster har till granne en lifnaude, fast mindre. I föndags förra wedan på e. m, funde man. godt faftlaga, huruledes eu förre flåd bilda- des a fammanfiôto od) på mâudags f. m, bôrs jade de imårre flådar, fom origilwa den tera, att Ännu fia fring denna. ; — Ombytt lefnadsbana. Letter I. Spångberg i Gefle har på egen anfölan, enligt hwad Gefleposten från fåter tåla erfarit, blifvit antagen till en af liffôrz säfringöbolaget Tules huszndazeuter. Som en sädan mäsie för det mesta ui- stas vå resance fet, kommer herr Spâne berg alt begîra affted från fin leftero- befattning wid högre allmänna lärowerket derftåded. ! | — En tidningsman bör ej flaga. Till fn stäende stutsats har Sm, Pas stens spirituele fiêönikêr Sigurd fommit. Så har flrifiver han: En kollega i Y- stad, hwilfea. nu fall ombyta! werlsam- beteområde, tog häremdagen ett rêrande farwäl af sin publik, famt begagnade fig denvid af tiljället ait, utbreda fis öfver tidningsmannalifwets belymmer, deu afwoghet man ädrager fiz från måns ga Håll oc fi w. Nyß förut hade eu an- nars tid lefuadszlad medbroder i Nerr- tand bkefsagat fiz êfwer att tidringsmane neu inom det jambälle, der han ber, ide år få aftad od wärderad fom han borde wara, . or i Kåre bröder! Wi mäste haswa tålas mod, ehuru jag wißt är den siste att förs neka yrlets beswärligheter. Det tan ju hända att man fommer in på en teftans rant oh får DO procent förre portioner än andra emedan fällarmästarn will frå wäl hos presseu, och är det teater iftas den, fan det ochi hända, att fmå föta aftrifer komma upp på byrån och be iå . wadert att få läsa den eller den roten för den sulle hr X, för att få weta "om hon fattar. den rått"; nen hwarje mennifta har fina yrêfningar, oc allt bet der mäste wi ta med nmensklig under» gifwenhet. - Det är saunt, all tidningsmannen ofta: fänner sig enlam oh êfwergifweu, men dd behôswer han bara skriswa i blac det, att polisen år lilstädes dsweralt utom der den behèöfs, att baftuban i en cirtagortefter har en ton få falsk, fom om den den blâstes af ssellwe Judas JIischarieth, att spärwägswäseudel i ak- têren 3, gält miste om en duglig fen- dultör, eller att nägonstädes nere | Spa- uten tår sinnas en trädgärdmÄslare hwils feu förftår sig vå varlantågn ungar n= stan wál få bra: fom stadens drâtsel= lammarez han behdfwer bara sfriswoa detta = och byrån fall bli full of folf, som önska att utbyta tanfar emi isrÏgawa= rande änmnen, oh går han ut en mårt hôstqwäll, all det alltid finnas någon wäuliz person med uppdragen rodfrage oc fötjande 1 närmare fencentrera ere mindre, fem fmåningom” "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.