dttenftap på 10,000 af Igen mebelfott. gen icke kommo i tillfallet att utbe- • tala ett större vinlitbelopp till Er, mångb, en relation lom dr ldgre dn un år i beta bet faregdenbe ar- torde Ni godhetsfullt ej misstyda att - något ber «enbet. ZIG bena fjunfninå i örten- vi taga oss friheten att An en gång hänvända oss till Er, för att göra ett frapiontolet bo tvi Hemåt i& Nemo anbud, hvarigenom en ömsesidigt be- ber- tuvårt om, få att be baragiti titan liren dann nätt bra fin bra «ma- haglig nflärilförbindelse oss emellan Mat Oset lanbbbogben. 1 bena bånie- möjligen kunde knytas». Brefven som äro tryckta och san- nbc. Vane 100 mån, fon, intrdba i nolikt sprides i flere tusen exemplar, 11 warit Mangor; tia 10 å dttenftap, blaab lita många qminnor bo blott 4 äro naturligtvis ordagrant lika och k 5 tevät utfor. elanto be år 1881 innehålla samma nummer! outgifta fannot 6 mån, fom jifte .fig fjerbt gången, ed) 1 fdr fentte .ganv fbi ta, men blanb qminnorna fant Ingen om ote fig mer ån [dr tråk gången. r 3 frago om aftenfrop mellan ol(fa tros. Prwanbter bar året, i fao af f. far- erbningen ben 15 Dit. 1880, att upp- tv& teka Wgre fifftor ån be Rregå- 141 årtentrap, lom enbe åren. 5141atib bc ingingot utan att (tetra Met båba par< tana ticbbbrbe imentra ftattturfau, of- pta 100 inf8r borgerlig mottbigbet. aiZetelålean mib intråDtt i fekfta gif- tet bar Mer år 1881 warit fbr måtmen 2$, Pr aminnorna 27 år. Ro afteenbe pi tibigare eller tonart giften fan mår. fat, att 24 mån gifte fig Pre tjugo åra ålbor jarot 39, beraf blott 3 ungfarlar, etter fvlba sj u ttio år, ed s att blanb höja 39 en gifte hg meb en tuton åre )lida. 2f atoinuorna tvero wib giftermålet 17 ånnu ej fatet år Randa ecb 1,976 babe tjugo år, givare:not i hållet t ej uppnåt 358 more Mim femtio och 3 WO badfä åta iifrver ijuttio år. Zibett f8r ålicuf(arent ingåenbe inta fåt= man- ligt fet nåra 45 proc. unbe året° trenne filta raider ock bernårt, fk nåra 26 procent, unba manoberna — tuts itörb i 2E:utrita. Cfnligt officiella tomta blifwer. i allmåttbet taget, bår en e b fUrb betta år, t. o. m. utefter all wantan. Zibigt pi måra' tretro Prbcutfigterna långt ifrån ljuta; man kotte att bovetet Rulle femma att !entita mer ån mrbelmåttig fUrb och att majfen, fikftinb af t6lb o måte, Rulle in. flå ännu fåmre ut. gen meb lim ginge glabare Prboppningor. 3 » berdtnas fli,r:en till 180 millioner bilas Me) eller 2 millioner mer ån i fjor. 3 f0Zinnejolo, "tnterifae fornbob", bar. ett btottefälten i år omfatta 1,571,637 «rek") berett:me °flottningen till 32 millioner busbals, !pyntet blir 95 pro- cent af manliga flerbar. gbunt joinliga orter bliftvit mer dkr minbe wattlottobe på !vilja fåbeeflag blifver beef flerben geb Utta åt ed; bå Påringt:tv år gol+ år dikt gebt i efonemifft bånteenbe, något tont bagtatien och arbeteflaffen i allmänbet bebo aret' glåbf e. RH arbete. priten i 9Interifa gått net, på bot fnatt tiben, år en obeftriblig janning, tvitner• ligaft bar betta rosrit fallet Pr begins len. och om årets tfarb funte uppbtelpa bena lita torgliga lom betånfliga hållanbe åtminftone Pr en tib more ber. meb nmclet minnet och många botsnös jeciala biter ffulle bilågsat. 911.3rben år årets Kitta arbetetib i %nedta - tå hiftob åtutinftene ett flertal lanbemått 'lieb !mitra jag Pr en litat tib teban famtalabt. "9103 å' arbetet ute ha far. tunne talan få bårbt ed) påfoftattbe bet 18tftåe, men få hat matt fial fina utebio 2: :NO till 3 bollar ont hyn få långe Unna tib varar, och bet år bra, fctftån man arbetar och liter forn — ett trea• fur! tnnare fan watt af be nöta lom- bilderna ide få mer ån 1: 50 b6gft 2 tenor om ba'n ed; bå man befall fin ibearbbill" (rålning f6r fort och bottab) får utan ntinjann ide inget 13froer." .4te rrroir. g. eau. ffi t0 filt Mimen till Mosebaoke har un- der siettillue Augusti månad trafike- rats af 146,430 personer. Naubsorten. Lotterlskojet. Under denna ör- %et-skritt läses i Södra Dalarne. Vec- koblad: ban en herr Carl Johan Peters- Son — comp». naturligtvis — som 'äger sig innehalva «svensk-norska genernl-agenturen», harva nyligen uret ankommit till en hel hop per- soner hiretades, ur !Mike brer vi taga oss friheten anföra följande prakt- bit: "För någon tid sedan togo sig un- dertecknade friheten att tillvanda Er några beetillIningsblanketter Å vissa lottnummer. Härom t :me vi det vara pit visst sått vir skyldighet att erinra Er, emedan resultatet al dragningatne utvisade, att om Ni hade beslu- tat Er för att reqvirera och betala de till Er Ofversända sju nummer, så bade ni vant ung lycklig, under spelets fortgång, att erhålla en god vinet. Denna vinet utföll nemligen på ett af de, till Er, Ofvereanda numren, eller på lott/tedde n:0 11,199. Då vi sålunda halva verklig an- ledning att beklaga, att vi den On- ') ta benet trualtesrar 1:3,89 fauner. "3 b sag anneaorat 2ti loculla tapplan . Länskalender för Södermanland: Grefve P. Weehteneister och friherre Karl Karbon Bonde hafva väckt end- tioner vid Södermanlands låns lands- ting om anslag af 1,000 kronor till utgifvande af en ny lanskalender. Viktoriagatan i Göteborg föd- des i tistings en pojke. IlAndelsen väckte uppseende och anmäldes i po- fiska:n:naven. En dyrbar amatörviolin. En akta sSteinares har förrirrat sig Anda upp till våra bygder. Kommissarien 1'. Johanson i Berg, Ostergötland, som på lediga stunder sysselsätter sig med violinmusik, har ncmligen i dagarne kommit öfver en gammal viol af Jacobs Steincrs tillverkning, förskrirvande sig från 1680. Senaste agaren var direktör Möller i Sobot- kna kapell. Förut har den i 100 år tillhört en dansk slågt Ilvitfeldt„ De Akta Steinerviolernn, betalas i våra dagar af kammare mod 2 till 3,000 kronor. - Kavalleri ooh dramatik i Eksjö. Om en at «konstnårspnret» Rodhe nyligen gifven soire t Eksjö skrif- ver stadens tidning bl. a. «Halka antalet nf den fåtaliga publiken ut- gjordes af officerare, som inkommit till staden i och för beramad remon- tering; eljest hade vål soinlen blif- vit instöld. Apropos remonteringen, så blef deraf intet, emedan ingen enda Itvar- ken !låst eller rusthållnre hade in- funnit sig». Det var några bestar till smålän- dingar att vara «olifeade» af sig för båtfe dramatik och kavalleri! granianbeit Ett märkltgt fornfynd har nyli- gen gjorts i likheten af Ringkjöping sydvestra Jylland. Fn till en lik- kista urhållkad ekstam har utgråfts. I kistaA låg ett lik, sex fot långt, kläde i djurhudar och välbehållet yl- letyg. På likkistans sidor funnos bronssmycken och på likets bröst låg ett bronsevård i en ganska väl bibe- hållen vackert skuren träskida. Hå- ret var benadt midt i pannan och satt Armt Kvar i yllemössan. På fing- olar. ranne funnos väl formade nar, Dessutom påtrAffaules en präktig bronsdolk med guldbesing och spi- ralformiga ornament. Det fornnordi- ska museet i Köbenhavn har genom detta fynd fått en vårdefull tillökning i sina samlingar. Utrikes. Om jernvägsolyckan vid Steg- litz meddelas, att vid tillfallet skulle två tåg ptheera dc två närmaste spå- ren, innan den !utresande folkmas- ann fick gå fram till ett på tredje spåret väntande extratåg, som var afsedt för de lustresunde. Då det ena af dc två förstnAtntla tågen an- ländt, öppnade folkmassan i sin otå- lighet perrongstängseln och ström- made öfver första spåret, å hvilket i det samma kurirtåget, som ej skulle stanna vid Steglitz, ilade fram, trots försök att elö back. I nästa sekund genomskar det fram- brusande tåget under starkt dån på skenorna stående menniakomnsean - ett gräsligt, genom märg och ben gående ångest- och nödrop kin hun- dratals strupar, den fruktanevArdt genom mörkret trängande nödsigna- len från snälltågets lokomotiv, och derpå under flere sekunder dödstyst- nad. De sårades stönande, den till döds skrämda mutans jemmerrop bröt den förfärande tystnaden. En obeskriflig, gräslig anblick visade sig för de kringstående. På, mellan och bredvid spåren stympade lik, i ryckningar ligande lemmar, blod- dränkta klädtrasor. Några lättare sårade sökte arbeta sig fram ur mas- san af blod och lik. Snälltåget hade på få sektändor för- svunnit t natt och dimma; två mi- nuter senare stannade det vid Lich- terfelde. Lokomotivets och vagnar- nes hjul voro örveretänkta med blod, och köttslarfvor samt klAdtrasor hade fastnat dervid; hela banan från Steg- litz till Lichterfelde utvisade ännu på morgonen den 3 September spår af den ohyggliga färden. Paseage- rarne befunno sig i dödlig upphets- ning. Tåget fortsatte efter en ytlig rengöring sin Hud till Postdam; der lät den djupt uppskakade lokomo- tivföraren Zemplin, hvilken icke har den minda skuld till olyckan, aflölta sig af en annan; han var ur stånd att fortsätta färden. På olyckeatället egdo emellertid scener rum, som trotsa hvarjo be- ekrilning. Qvionor fällo i vanmagt, barn sökte under rop nen hjelp ef- ter sina föräldrar, fÖrtviflade ångest- rop från min, som förlorat sina hustrur eller trolofvade, från mödrar, som för- lorat sina barn, ljödo genom natten. Snart kommo jernvägstjenetemån med lyktor och facklor, och spårens af- Kedjande började. Det vulkaniska utbrottet på Sunda-öarna beräknne hafva kostat 'omkring 1(X,000 menniskor lifvet. Sannolikt är beräkningen för -hög, men den visar i alla full en olycka nf oerhörd omfattning. De fleete af dc omkomne von) infödingar. Vid den underjordiska eldens våldsnnuna Utbrott ItAfdes grunden upp och med <len också halver, 'ivers tornhöga svallvågor voro de mest förödande. Femtio år. Chicago fylde i förrn månaden sina 50. Det vm. i AuguMi 1833 som platsen blef fin klarad för köping och der fonems då 350 per- enner; nu stiger befolkningen till vidpass 600,000. Om flickorna i Colorado berät- tar en amerikansk tidning: De rack- ra*te flickorna i Colorado lära finnas i Silfverton, der de lefvn af frisk luft, solsken och vackert valler. 1)e bästa flickoron sågas ho i Durango. De ostadigaste flickorna eller « y rita t- torna» lira otvifvelaktigt ho i Rico. Flicicorna i Ouray lära vara korsägda af öfveranstrångningen ile söka nem- ligen observera bergrandrarne i Red Mountains, och det år svårt nog. Kappspringning mellan frun- timmer hotar att i Petergluirg ur- arta till en verklig passion. I en tidning från 3loskwit omtalas, att till kapplöpningarne i «Eremitnget» icke blott fruntimmer ur de borgerliga klasserna anmält sig utan Afven bond- qvinnor och damer ur de högre ari- stokratiska kretsante. Vid kupp- springningen den 27 Aug. vann en bondqvintut Petuchownpriset. Hon täflade med tvenne borgerliga frun- timmer och tre adliga damer, och sprang 7 weret (nåra en mil) på en !mlf timme, oaktadt hon var klådd i en vanlig bonddrågt, som hindrade henne mycket, då hon skulle springa. Dc adliga dninerna voro klädda i karlkostym. Tvenne af nmazonerna (öllo under kappspringningen omkull och blefvo liggande vantnAgtiga. Till följd Itåraf och dessutom på an- hållan nf «Föreningen för kristlig bannhertighet» har polisen i Moekwa förordnat att kappopringande damer ej i Moekwa få springa mer än tre werst. Gräsligt! 75,000 menniskor hn omkommit genom naturrevolutionen på J nva. Hafvets arbetare. En häftig or- kan har an.tållt betydlig skada på nya Englands kust och kraft talrika offer af menniskolif. Trettio fartyg harva förlist. 100,000 barn i Newvork förtjenn sitt eget uppehälle ocit hälften al dem anses linfvn goda utsigter att med tiden blifvn nyttiga och aktade medlemmar i samhållet. Det yngsta nf dem år en fyraårig flicka, som förtjenar en dollar i veckan. De flesta af dessa barn inro tutstålda i butiker eller Aro barnflickor oelt fa- briksarbetare eller nrbeterskor. I sammanhang härmed meddela vi följande: En liten. tidningsgosse i Kanton, sons skulle lemna en kund en tidning, blef hår om (lagen öf- verkörd af ett jernvAgetåg och så illa skadad att han efter ett par mi- nuter dog. — ålvad skall min stackars mor taga sig till! voro hans sista ord. Har kapten WAbb drunknat i Niagara? Den i Ncwyork utkom- mnnde tidningen Tribun° har mot- tagit bref från en tviflare, som icke vill sätta tro till att kapten Webb någonsin har kastat sig i Ningara- vattnet. »För några år sedan», sti- ger han, «inträffade en dylik händel- se. Innan man skjutit bort Ilallett- skåret, fanns en farlig hvirfvel i Hell- Gate på det stAlle, der Est- och Harlem-floderna förena sig. En sim- mare Afventyrade sig in i denna hvirf- vol och — försvann. Under de två följande dagarna ut- gjorde denna händelse allmänna sam- talsämnet i Newym k. Men man upp- täckte sedermera, att den drunknade var en mannequin, hvarmed simma- ren roade sig att göra försök, innan han vågade att e)elf kasta sig i vatt- net. Det synes icke orimligt, att ju också kapten Webb kunnat förfara på samma sått, i .akt och mening att en annan gång t illställa en ny sim- ning. i nån aro . af 50 å 100,000 be- talande åskådare». Tidningen Courrler des Etats- Vals omnämner, med anledning af detta bref, ett vid Niagarafallen går en allmän algen, att kapten `Nobb håller sig dold någonstädes, på det att hans vänner måtto få tid att slå vad om honom och att vinna vatten. Do fem hundra personer, som be-. funne) sig på Ningarne etrAnder, påstå sig halva rett kapten Weide kasta sig i vattnet, linuns öfver förstd'fal- let och styrlä emot ltvirfveln, der han försvann nästan omedelbart: etter de- ras och efter allas mening, som känna till Niagarafallen, skulle det harva varit ett underverk, om lina icke blif- vit uppslukad. Efter livad brukligt är i Förenta staterna, hade också kapten Webb sin «manager». Denne, vid namn Kyle, befann sig i båten, hvarifrån knptenen kastade sig i floden. När kapten Webb försvann i hvirfveln, gick Kyle helt lugnt tillbaka till sitt hotell, och påföljnnde dag, utan att vidare bry sig om simmuren, utan att ens underrAtta sig om resultatet af de drnggningar, som företogos ef- ter flodstrAndernn, spände han i hop sin kappstick och gick med tåget mot öster. sedan han förut tagit med sig kapten Webbs koffertar. Kylen uppförande vid detta tillfälle väckte förtrytelse till och med hos yankee, som annars icke skyllas för au vara finkänsliga. På genie dagen deref- ter telegraferade Kyle från Boston och utlorvade 100 pund åt den, som återfann liket. Kort derefter upp- togs, fyra engelska mil från fallen, ett uppflutet lik, som förklarades vara den oförskrAckte simmarens. Landtbruk. Ont ett af vilkoren•för smörets qvalitet. 1 den danska tidskriften aligeskrift for Lantluren» läses: Det Ar nnturligtvis först och främst af vigt för smörhnndeln, att man icke fordrar för smöret högre pris, än det är värdt. Ett faktum hårvid Ar, att de finare märkena, synnerlignst hos mellanhandlare, ofta få Itielpa till att sälja de simplare. Ett ibland de för- niimeta vilkoren för att smöret på marknaden skall bibehålla ett godt renomnul, Ar nit förbrukarne emot- taga det i godt tillstånd, med den friska och rena syra och med (len fasthet, som smöret eger omedelbart efter sedan det tillverkades. Då e- mellertid det mesta smöret tillverkas under den varma årstiden, och med det transportsätt, som numera vanli- gen användes, händer det oftast, att stnaret framkommer till England i nästan upplöst tillstånd. Detta be- rättas från England af personer, som fullkomligt känna till förhållandenn. Dereinot får ej heller smöret afky- las för mycket, det vill säga ej myc- ket under den värmegrad, vid hvil- ken-detAr kärnadt, ungiefarli- g7en val omkr. 13° Cels. A fkYlee det - starkitre och i synnerhet då det åter utsättes för en högre temperatur, blifver det tnatt, fettaktigt och förlo- rar sin arom. I de iskärl, i ltvilka smöret bör läggas emellan saltningeu och sista !tärningen, skall det linfva ungefär nämda temperatur, då det uppnått lämplig fasthet. Frågan blifver nu, om det är möj- ligt att åvägabringa rum i ångare jernvägevagnar, der man kan hålla en sådan lamplig temperatur, som icke genie får 0:mesigt mer An ett par grader. Denna fråga är af stör- sta vigt, i fall utan vill bevara sitt renomme med afseende på levere- ring af fint och extra fint smör. I utlandet erbetas för närvarande med kraft på att kunna exportera bästa sorts smör. De stora herregårds- mejerierna i Tyskland t. ex. leverera numera till och med extra fina va- ror och det ena bolagsmejeriet efter det andra anlägges. De äro inrät- tade efter alla nutidens fordringar och på många ställen öken med af- seende på kontrollerad utfodring. - Från alla mejeriland, t.ex. Ostpretts- sen, Ryssland, Holland och Irland hör man att det arbetas ifrigt på me- jeriernas utveckling. Säkert år emellertid, att det i alla fall oj hjelpor, huru fint smör vi ork bere da, om måttet för transponerin- gen ej Ar bättre än för närvarande. På många ställen i utlandet tir dock förhållandet älven i detta hänseende bättre, och man ser också att Frank- rike och llollnnd erhålla betydligt högre pris för sitta varor An vi, och detta derför att de kunde leverera smöret i bättre tillstånd på markna- den An' vi. Det är derför af största vigt, att vårt smör kan komma på marknaden i så gotlt och Tål beva- radt tillstånd som möjligt, men der- till bör att sättet för transporten så anordnas, att smöret både sommar och vinter kommer från producent till konsument med ungefär samma värmegrad, hvnrmed det Ar kärnade. Nyttiga ron. För hundvänner. Om ni önskar, att eder lille hund måtte fä glän- sande hår och rosenfärgad hy, nå- got •som *nie/ för högst modernt, så hall i det vatten, hvari ni tvättar honom, litet mjölk och några drop- par bonsootinktur. Torka det in- tressanta djuret med varma flanell- dukar och eder gunstling skall bl& va så vacker, att ni vore färdig att tita upp honom. Grafven på Fiden. (Ulls at B. Menbaasen.) Don expedition, sotn blifvit utsänd att undersöka loppet af den i Kali:- forniaviken utfallande Kolorado, hade fulländat sitt uppdrag och upplöst sig i Albuquerque i Nya Mexiko. I stället för att medfölja vår kom- mendör till Kalifonion och sedan sjö- vägen begifva mig till Washington, beslöt ,jag att rosa lindvågen. Prärien med sin buffeljagt lockade mig. Mina planer funno sådan gen- klang hos mina kamrater, att tro af dem beslöto göra mig sällskap. Ex- peditionens chef fann sig dorer för- anlåten att icke blott anförtro oas expeditionens handlingar och samlin- gar, utan utrustade oss Alven med tnulåsnor och tjcnare, så att vi voro i stånd att på ungefär fyra veckor ge- nomfara grAsstepperna från Rocky- Mountain till Missouri, en sträcka af öfver 200 tyska mil. Större delen af vågen låg redan bakom oss, då ett skyfallikt regn tvingade oss att halfannan dag uppe- hålla oss vid den starkt uppevalda Cow-Creek, i vanliga fall blott en mindre bäck. En sval och behaglig väderlek gynnade oss, då vi åndtligen redo öfver den brusande strömmen, lem- ',ande den egentliga buffelregionen. Vi redo en hingre sträcka vid sedan af Cow-Creek, som ungefär en balt engelsk mil löper parallelt med den vanliga emigranträgen och år lätt igenknnlig af dc vackra höjder och trådgrupper, som hår och der smycka dess stränder. På en snabb, väl in- riden mulåsna hade jag snart letnnat vagnen och mina kamrater ett stycke bakom mig. Mig åtföljde blott vår förare Pracock, en så obekymrad och djerf kalifornisk boskapståtnjare, som någonsin bränt sitt märke på ett ung- nöt eller med lasson nedlagt ett snabbt rådjur. Till min förvåning hade den eljes så pratsamme gamle blifvit snart eagdt stum. Så mycket ing An be- mödade mig att inleda ett samtal med honom, tycktes han dock icke hafva sinne för något annat An to- baksbussen, som han oupphörligt flyt- tade från den ena till den andra si- dan i munnen. Dervid hvilade hans blick eftertänksamt på en aflAgsen punkt af strömmen. «Nå, vän Pracock», tog jag åter till ordet efter en längre paus, «ni tycks vara ledsen Ufver, ett våra muntra buffeljagter tagit slut?» nAt fanders med bufilarne,» svara- de I'rncock förtretad, och från ven- rara sidan flyttades tobaksbussen öfä er till den högra. «Och dock behöfde vi blott 'få en hjord i siste, så vet jag nog den, som med glädje skulle sätta sig i spet- sen för jagten,» fortfor jag, utan att låta afskracka mig af linne misslynt- het. «Kanske ni sjelf,» var det föga upp- muntrande svaret, «men jag vill låta skalpera mig nf den fördönnlasto Paj- Uto och lemna mina öron på köpet, om jag i dag begagnar sporrarno el- ler lägget fingret på trycket af min revolver.» «Och jag», utropade jag skrattande, «vill låta hanga en skalp bredvid en medicinpung, om ni icke i dag Ar den tråkigaste menniska,» Pracock bortjagade med en förban- nelse de plelgeatittna myggen och tittas de bakom sig. «Om någon påminde er, att ni en gång deltagit i ett med mord före- nat rån», sade han, och tobaksbussens stillhet bevisade, att huns lust att be- rätta åter uppvaknat, «och att ni så- som ert byte stoppat femtesen dollars i fickan, skulle ni då kanna så sär- deles stor lust nit inlåta er i kapp- ränning med en buffel?». 011 vent erinrar er out en så för- skräcklig förbrytelse?» frågade jag. «För tusan, kullen &rimma.» «Och ni skulle haft del i en sådan handling?» «Ja, t ett så nedrigt mord, som någonsin stf bylta skurkar begåtts emellan Rocky-Mountains och Mis- souri. och det vill säga mycket.» lian kastade åter en black bakom sig och fortfor: *Det Ar väl nu tio år sedan jag sista gången färdatlets denna väg. Jag var då i tjenst hos en i Santa 14'v bosatt köpman, för hvilken jag årligen förde tre karavaner till Mis- souri och åter. Men så otta jag kom här förbi, underlät jag aldrig att rid, upp till den der kullen och kasta en en eten eller (tvist på en liten jord- hög, under hvilkett ett af Onkel Sams hasta söner flimrar till uppståndel- sens morgon. Fördömde. Det gir ännu omkring i hufvudet på mig, då
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.