4 M ————————-- — À == Te ee at Leaded r e . Borttappadt. ”: I dag borttapades på vi- - gen emellan Fridbem och Brotullen en grå kappa. Den ratteinnige till- varatagaren torde återlemna densam- ma i frotullen. : too L B| 1 - sond Faholm. “Wid landstinget företogod i tidags - fötjande mal: ooo -- inl revisorer ait gransfa landstingels . râfenskaper får innewarande år ommal- des handl.- J. WW. : Hallberg, femiften > Emil Lytikfens oh handt, C. A. VB. “ Wallmark {i Halmstad sam! till desses suvpleauter löjtnant C. 3. F+ Dilberg, - feftor fr. Anderson och landibr. Jeh:8 Latsfon { Tönnersa. : "Sill "martegångederuterade utsägos åftalfware A.-R. Helm i Orwibille, ‘Tandtbr, A.- G. Gylenswärd | Fogel- Ping, rissdagzinan C. A, _Ièénsson à orsholm, 'lyrkoherde P. Settergren i Rennes! és, handl, W. A. Wred i Yalm= stad, landibr. Z. M. Hallengreú i Fille, fammarjunfare Th. Gqllensköld å oats "fen och rifsdagsman A. M- Gudmunds- - fon à Wastad samt till desses suppleane „fer fodrifår: 2. P. Andersfon I Halnistad, laudtbr. Knut Andersfon { Fylliuge, N. P.' Carlsson å Fäberga oh CP. Io- dansfon á Patrilsbil.. - Till, landstingets revisor för grausk= ning af bränwinsbolagens l länet räfen- saper ommwaldes landibr. G. Ahlstrôm i Holm ch til hans foppleant do- frog intendenl C. A... Clacsfon i Halm- tad, ' © Alt grauska fotfhögskolans Ä Katri- nederg' ráfkenskaper utsäges åter hre I. Lyttkens oh A. RMiHelm a Att grausfa råddningsbenmeid à Más- - bult ráfenskaper waldes fapkeu A. Vito amten i Jerlôf och lôöjtnaut F. Bogreu rberg. - ccs Till ledamöter i landstingets förmalts ningdutffolt ‘o< delegare för sjufwärdss medlens förwaltning under välta är ute fig08 hre C, Hammar, I. Wallberg, A. . Angel, P. O, Sjöftraud od L. P. Andersson. | | 5 -, Att gransta sammandraget af laude tiugets protofoll utsàgos hre I. Lylilens, I. A. Zachrisson oh S. B. Bruhn. Till bílráde’ wid uppgårande af för- slag för utarrenderande af ftatens jords brufsdomåner ulsägs hr C. A. IJönsjon à Torsholnt od till hans suppleant hr zl. BG. Gyllenswärd. 3 Till fomlterade att nästa år infomma med utllätaude| rörande fôrslag till ny fifferiftadaa waldes hrr Garl Iwarsson, Th. Gollensföld "oc Wagnus Nilssou i Sfunneolôf.j teje San På onsdagssammanträdet bifêlls tredje uiskottets hemställau ‘att från 1884 Une der 5 år landstinget 'målte anslä ett be- Iepp af 1000 frenor att anwändas til dêfstumma barns från tånet underwis- ning wid Tysta Molan i Göteborg, emot att fommunerna efler enflitde bidraga med bwad fom ifordras" öfwer detta aus» flag. Widare ‘att de bejparingar som giocts af anslaget under fenafte temårss nm måtte få amvändag för 1883, om ‘ej eger dulilt anflag. : Here Carl Iwarssons af utskottet tills fivrkta motion ‘om ett årligt anflag af - 700 fr. för 18H4—188G till bivrag för niedellôse döfstummes! från läuet inta gande wid dêsstuminstituket i Wadstena bifôlls åfwen. i i Angående anflaget till blinda barn från Halland, hwilfa fule intagas i - Werió bliudskela nedprutades de ärtiga 1000 fronorna af hr Carl JInarsson till 450 fr. för 1 áe Kdr KA -råfenflaper under de tweune fednafte läsären bewiljades af revisorerna 06: tredje ulskotlet tiflftyrkt enfwarafribet, o<h beflåta i entighet med hr C. A. Jöndiond motion cd) utskottets tiäftyrfan, att det êfwerskott, som under de twá fistförflutua åren uppstátt af landslingets anflag lin undezrjtôd år obe- medlade elever måtte få anwándas lil betádande af förefintlig brist | folfhög- stelans fassa, E Y © Utskottet, fom, aujäg, ait sko:styrelsen q framgent borde få Tymmanblanda för slita åudamål anflagna medel, hade der emct affturft famnme motionárs Hemftåls lan, alt nämde ansia, om det e] behöfs til ftipendier åt ‘elever, sedan nu Sfiwen staten härtill anflagit medel, måtte une der de återftående tre åren få af ftol- fivrelfen diéponeras för betidanude af ffelang öfriga utgifter. För bifall til + detta asstyrfande| yttrade fa her Berell, Kersstedt och Joh:8 Larejon, hwaremot bifoll tin äfwen denna del of metsonen vrkades af brr Lytikens, Bruhn, Ifwars- fon c< Gynllensköld, hwilfa frambållo att del af landötiuget bewiljade auslaget till 'fripendier år elewer nu ef behösdes för detta ändamål, sâwida man ej rent of sulle underbåtla c<! dertil betala lárjunzarne. får deras wistelse wid skolan, vien att det wêl erfordrades för andra : fretans tebef, bivitfa eljeft måfte af lands "tinget fyllas aencar fårflildt anslag: Ef- ker wotering bifölls derpå hr C. A. Jöns. seus hemställau med 18 rôster met 17, edan den undankagda rêstsedlen fått gifva utslogel +. - Wid föredragantet af stju!Yrägan beuistátde Carl Imarsfon huruwida ej, om fen. bsdde wid de mindse anlítade . NE utfirådte wånitiden på r -. ES ån !/, till "/, time, fostnaderna rentas an kunde nedbriagele Dere ¿flas hes fon. bjhde. Ar des för, bland andra, sfjutsstationerna Ostra Karnp e< Tjeray 1150 fr. samt för statienerna Ahlhult, Edenberga, Knäred oh Sklo= st êr om ffufle an liga ftjulddidragen beftå x fa till 76 fr. - Hâlsten ‘af bidragen ulle femnat sâsom salaria. RE Bränwlusbolagens räkenskaper lemnas des ufau anmärkningar. -- 7 Ani answarsfrihet bewiljades får 1882 åra ráfenskaper åt fazarettsdireftionerna och sjulstugosiyrelserna | de särskilda fås derna samt godkändes förflags- oh ut- iftsstaterua* för 1884.: Laholms fjul- fiuga eder deruti 6,900 fr. utgifter oh 600 fr. anslag. . Lilarend arvede år 900 froner. - ; Sjukwärdsafgisten" i lânel beslöts sela’ åfwen för i år utgå med. 50 åre för man oh 25 dre -för qwinna, . Sntomft- och nutgifteRaten för fjul- wärden | länet, slutade på 71,638 ke. 34 öre, gollinded. - Häri woro de genom sjukwärdaäafzlster inflytande medel beråks nade till 26,000 fr famt anflaget af lande tiugomedel upptaget kill 25,000 fr. Zia ledamôêter i flyretfen för fjulitus gan. i Lahelm-waldes her H. Henriks- son och landtbrufaren Magnus Nilsfon Skunmmeslôêf. Till revijorer utsägos landibr. A GG. Gylleuswärd i Fvget- säng, Garl Persfon i Hof oh bank- komrer S. P. Persson i Lahelm. - Herr A. Berell hade motionerat om att rädduingöhemmet & Mädhult fule (SR WE 1884 ârs flut, men med 19 rifter mot 16 föll detta fêrslag- An- slaget till räddningöhemmet bestämdes för nåfta år till 6,200 fronor.- & Lanudstinget bemitjade med 20 röfter mot 14 den föreflogna tillöfningen af 20000 fr. pr baumil I det år 1881 be- wiljade anslaget af 50000 fr, till jern- wägen Halmstad—Warkberz.. | Landstin- get har sälunda till denua bandel be- wiljat fr. 70000 pr baumil. | 3 går asslutades tinget med tal af ordföranden godöegaren C. Hammar. == Häststöld. I förzär natt bortsta!s en hält femte sele hos landtbrufaren Karl Larsson i Gostabyzget samt en magin hos grannen Jehannes, Karlsson. Tjufwen hördes fl. 1} på natten fara enom byn Brödâkra. . På morgonen res fe de beftulne jemte grannariut för att Ha reda på tjufweu, men de sunno ins tet: Salen år anmäld för tlf. fronos längmannen I.B. Bergman, fom uts säudt telegram om stêlden åt Rilda hän. 4 — En ganska ftark frost, den första fom här pá höften mäckts, har i natt flrufit öfwer wär bygd. il —— Dansbanan wid Tivoli, är återis gen, Jäsom annons anger, öppen. GSiledes ännu två gänger lif i luc- fan! ‘ — Folfkmängden utgår, delad på se>- narna, inom Lahelms fontratt: - Laholms fkontraft: Breared 1,789; Enuolôf 2,548; Suöstorp' 2,202; Trôn- ninge 725: Eldoberga 1,491; Tönnerfjö 1,063; Laholms stad 1,447; Laholms laudöfêrsamfing 2,205; Weinge 3,096; Tjerby 701; Knäred 2,678; Nenneslöf 2,421; Yoby 1,068; Ostra Kaup 1,384; Sklummiesol df 858; Haßléf 960; Wortorp 2,514; Hishult 2,075 (deraf 219 tilhö- rande Kristsaustads tänd; summa 31,125. Hela Göteborgs stifts follmångd wid 1352 árs slut utajorde: , i Gêtcbergs od Behus län » « 264,787 i Hallands lin . cs sc rv vv 134,443 i Elfoborgo länsdel >. vs ss 100,656 i Striftlanhtads ländgdel ccs 219 ol eller tilljammang 600,105 Dá follmängden wid 1881 års | flut utalorde . > «a. le « « 499,685 bade fâledes stistels folfmängd dr 1882 fats med . .'... 420. — Sodterprisen. Den 19 d:8 ha famto lige so>erfabrikerne hôjt prisen å alla soc» fersorler, utom malen metis oc secunda fros]oder, med 1 öre pr skilp, - [I — Westkustbanau. I tidningen "Weste fusten” láses: Underfökning för anläg- gande of en ferubana direkt fråu Bites borg till Warberg har några wedor på- gått från Göteherg oh närmar sig i dedía dagar Warberg, Iermvågsinge- nidrerna fåra nemligen kommlit till det refuttat, att spränguingsarbeteua entellan Nordwära och Weddige skulle falla fi långt dprare, ån att föra banan fört Bado, As Kloster, Kärra oh Blåshante mar oc förft på någon punkt wid den i värheten af Warberg belägna fungå- nårgen Lindhof in på Barberg—Borås- tanan; Den nu under ;underfölning warande terrängen säges wara den aftra bälta oh ide framftålla några wåfent- tiga .\wärigheter - för en fernbanad an« läggande. i | — Insamling of ollonborrar har uns der denua fommar eat rum I Harvlinge, Estra, Getinge, Asige, Karups, Äcstads ed Sldinge sodnar HA en mángd af 1,132, fudilfot eller 180 tunnor, oh haswa dela fommuner af länets hus- billningafållftap erhällit ett bidrag af DGG lr.'18 öre eller 50 åre pr fubilfot, Då från ndra fednar, 1. ex. Elunmmede df, ännu ingen anmåton ins töf ed Haß gått, lede man ide êswerskatla "oflon- | LL ST borreskörden® då” man anlager den ill -200 tunnor, : - mn Genem infamllagar under flere êr har- antalet af desfa insekter och den deraf wäslande ffadan på wisande grödan be- tydligen miusats (nom Halland.) Meu Uil hwilfen grad de funna ôfas om de "obehindrade Fi fortplanta fig, framgår à mon erinrar fig att. Westra Karups fourmun, efter att under. elt föregående år hela sêrden af desfa susefkters larwer bliswit föflad, under följande somma- ren på egeu bekostnad insamlade 37,170 [nbst eller 590 tunnor oflenborrar. « . Ao — Till hofpital' à Hisingen blef hu- sirnmördaren LE eter Benglslon från Eldoberga, fom vå sista tiden wl= stats à Halmstads tafarett, £ går på norgoxen assänd från Halmstad, — Ett förslag till allmän afwäpning tår wara att förmånta, om man får tro seuast anlända nummer ‘af tidulugen France, jem berättar: En person font får fursi Biomard mydet nåra har före fåfrat att Tyskland bar sôr ‘asfizt att jemte Osterrike oh andra deltogare I altiansen — sem omfattar hela det fons tinentala Eurepa med undantag af Rys1 sand, Daumark oc Swerige-Norge — föreflå „fammanfallandel af en ailmáu fongreß för att öfwerendfomma om: af= wåpning. ve a oe Myltet tarfwar bekräftelse. Sä länge fessor Wilhelm, Bismar> c< Molife leswa má man ide' göra fig Îtora fêr- boppningar i detta hänfeendes. Häradsh. , Victor Anderberg och Tolängamälen. . Högsta domstolen har nu fastställt hofrättens hver Skäne och Blekinge utflag as den 12 sistl. febe., hwarigeuom häradohöfdingen i Färs His rado domsaga Victer Anderberg |. de befanta j. ?. Toläugamälen dêmdes tid mislning af embetet på wiß tid samt lil bötesbelupp m. m. : — Förmänligt fifferedflap., På före flag af den om ‘engelska fifterierna få högt förtjente engelske perlamentsledamo- ten Birkebe>, ordförande för internatlo- nella fiskeriutstäüniugen i Londen, fem- mer en hyrd amerifkansk fiskeskonert att segla omtring Storkritauniens luster för att lemna fiskarena prattift handiedaing uti fnörpemwadens" anmwändalug. . „Huru, förmänlígt detta redstap är frame går tydligt ueg af den omstäudigheten. att i Bohuzlänska skärgärden med fyra fiyden dytifa wadar, trols fiskarenas o- wana wid deras sfôtande o< afsättuings- förbåflandenag langt ifrån tillfredostál- lande beskaffeuhet,.kunnat fångas fill för ett sammanlagdl’ belopp af. omtrin 65,000 fronor..” Den tydtigafte och bást ota af desfa wadar erhöll en fängst, jem I förjätjning betingade öfwer 29,000 tenor. : — Statsrewisionen har nu börjat sitt egentliga arbete. En brefskrisware med- delar hâxom: a »"Frisräsarne" inom rewifiouen — det fiunes ett par fådana — hade ämnat att, som ell gefundenes fressen, fafta fig öfwer Drott-Nan rd) denues förändring til <efsfariyg-lustjaft, för en summa af omfring 100,000 fronor. Men sä fam man att detta fommer att tillhöra törft usta års rewisiouz ty det der "ape terandet” till <efsfartyz Medde 1882, oh statsrewisionen har, efter gamma! slen- trion, att rewidera ej förra ârets utan fwá års gamla räfenftaper. Sä ‘inesie ffa âro wi! . Emellertid får slaförewisionen ej den- na gång" sá alldeled lugni aflôpa. Det gåfler de f. k, expeusmedlen; till ljug, wed och aunat nom de o ila åmbetdivers fen — med hwilka medel sedan åratal tilbata Stiliga oegentligheter bedtif- wits. Expensmedsleu lára för nårwaraude utgå med omfring 500,000 frexor ärlie genz genom förständig hushälluing sulle fuappast hälften af námda summa wara af nöden. Men det är en gamma! his storía att man busbållat oc husbillar långt ifrån wål med dedsa medel; iukô- pen fre regelbundet genom de olika were kens undererdnade bra hwillfa ge Hju För lu, måjtigen till fin egen fördel hos fåljarr.e. a - e fom wilja reformer inom statsre- wisienen — oludlighvis äro de som sagdt få — ha uu beslutit att sramställa we derbörliga anmärkningar uot denna, lin drígast taladt, flentrlan, och framtågga elt annat mera efouomiftt flolt förflag till Intöp för de olifa werleng behof, ett fêrslag fom, satt i praxis, flute funna bespara siatswerket mellan 2 à 300,000 fr. - Om den "sedsamma episoden* wid fifferimötet wid Lysekil meddelar en bresskcisware wid, tinfället, att det hela war eu struntsak, fom en forrespondeut, den der fannclift ide ty>t fiz ha myc- fet att skrifwa om, gjort fapital af: Hela historien, i warlalsouer, reducerar fig dit, ISger. en Preffrifivare, att en tidningsman från Uddewalla, med hwilfeu - m:t behagade att Inlåla sig i några minuters samtal, belt öppet pá förefommen anlednlug, förtlarade sig af innersta êfwertvzelle iluta fig till wensterpartiet i Norge, vå samma gång han försáfrade om fin full- ftåndiga loyíalé. H. m4, strax trrite- rad, behagade’ alt fataftärisera hans uppe i eburu man ser dem om baft minst bundra” a ärfpringa alla mer efter mindre galna nfinuatfoner o<h- osauna pástieuden fom sedan deß sett dagen. Dn et — Kyrkomötetgubbarne wandra oms forresponden rebro ra men de fåtta « just ide något lif i fålongen, fwerallt, på teat-. tärna, i fonterttrådgårdarna och { syn- nerbet der man exegwerar gratismusik. Deremot ser def ut, som om de år sulle måtta sátta_ lif i sjelfwa fyrfo- mötet, oh då haswa de wisserligen ide fommit bit föraålned. Om man års draga en nåra till hands fiante flut- fats of lördagens my>et tifliga förbands tingar, båfla de nera frisinnade etensen- ten vå att fluta fig tilfammans med den modige od enerziske hr Treffenberg fom ledare. I lôrdags wiiade fig denna fammanslutning haswa 6 rôsfters öfvers wiat öfver prelatpartiet, Mi man hop- pad, att härl ligger ett lôfte, att detta möte . fall gifva lillfredöställaude swar på Atminftone några bland de frågor det fått att Eehandla. , — Eg betydelsefull kyrklig reform — eller ätminstene ett wigtigt steg i den rittningen — fan numera anîes getonms förd, edan fyrfarôtel si, lêrdag gode "hint den af senast’ sorsamlade aF beslukna lagen angäende tiljättning a presterlîga tjeuster. All ‘ anledning är nemlîgen att antaga det regeringeu fome mer att fanftionera lagen, som { hu wudsakliga delar auAnter sig till 6 mis till 1878 -ârs fycfomöte allátna fram- ställuing | ämnet, och den träder Då i gåtlande froft från och med den 1 Maj Wi erinra om att de wigtigafte för- ändringarna bestä uli begränsning of rôfträttighelen wid prestwal för andra beskattningsföremäl äu jordb-ulsfastighet till en femtedel af det réstetal, hwilket eljes bort tillfomma den rêstande enligt den för omröstning à fyrkostämma gäl= sande rôstgruud, och att Ingen mä i wa- let deltaga med stôrre róstetal för jords brufsfastighet än en femtedel och för ane dra beffattningsföremål än en femtione dedel af församlingens hela röftetal á fyrkostämma, famt uti rättigheten för fensistoriella -pastorat att falla fjerde profpredifant. oo — Lefwande begrafwen. I torsdag f. w., då tm arbetare Per Anderson och áboen Anders Anderöfons dräng Ane ders Nilssen woro [ysselsatta med att | en werzelgraf à egorna till Anders Ans terzsons hemman Klamby urr 6 i Brands stads foden oh Frs härad på wanligt fått undergräfwa den högsta fidan | grafe wen, omfring 8 fot hög, för all deref- ter oswanifran fila’ ut eu mergelinassa till bortfêring, ftörtade utan den ringae ste föregående márfbara rôêrelse I jorden den undangräsda mergelwäggeu va om- fring åtta fots längd, der Per Anders- jsou arbetade, öfwer denne få att han utan att giswa elt ljud fullfomligt be- grofs, En någet äldre dräng, âswen med namnet Anders Nilsson, lom satt â en sten i grafwen och åfåg arbetet; tills fyndade och började zena undanfasta mergeln; medan den yngre drängen, som ej nåtts of raset, iprang till Anders Au- derösons pà omfring 100 fots offtånd belägna gård för att tillfalla mera folk. Fêga mera ån 15 mluuter funde hafva frit efter raset till def Per Anders ons fropp war blettad. Den war vårt [rossad; hjertat bade trängt ut få att det war fkildt från froppen. Je det ringaste lifateden funde iatttogag, och ingen -antedning förefiunes dertill att någon gröfre wardstöshet, ätminstoue fa någon annan än Per Audersson s[elf, mwållat oly>an, — Nutid och forntid. . Handelstid- ningens forrespondent från Riterimåtet | Lysckil meddelar om-den bostad, fom hys N lenungen under hans beföl i Lysekil, êlsande fonnertiat intresfanta fildring: nnan jog al utar redogöretjen för det nu ändade målet, torde ide wara'ur wägen att låta tåfarne göra befantflap med den boning, fom i Lysekil hyste mas eftåtet. Säkert har ide fonunz Oscar I bott i ett mindie hus, men lila får fect är, att han ide soswit undernågon ås, mera erinrande om den gamla nor. den. Professor Curman, egare af den tifla villan, har, fifom fåndt, uppfört den | sträugt nordisk stil förenad med en fonstuärlig turedniug c< all modern bes qwimligbet. . sta Hôganloftsalen“ äc Nåtlig, med fin rundt om löpande fris i tapelstil, der i bild upprullas Sigurds oh Brynditds aga, målad. af professor Binge od hans ru. Wägzarne prydas of allehanda mes tallfat, MN er, fannor, ‘horn m. m, Dagstjufet faller in genom det ftora fönstret utåt fjön, genom huilfet man har en waer utfigt dfwer fjorden med de flippor i balgrundem Sasslakets bjelklag är rift fårjedt med wadra tán fesprák. Sä läses ofwan fönftret utåt lön: "Djupt år haswet, djupare tif- wet, än dsupare. aningen”, och å bjelkars underkant: Hôg år himlen, högre år splobet, än högre tärtel som lämpar." A bellen wid molsalta sidan lyder tu- tefpråtet: "Tål tutet ondt i werlden, men war glad ät allt godt® - Sänglammaren år flädt med gamla linnebonader od) i öfrigt trogen nltjtjd fäctprin fom ”dum", od från delta ord | fring, tyste 03 oaslwarlige; sfrifwer en. tel nl in D x ‘andra wåningen, lä wad fång 06 andra möbler: angår; froer fa år: "Sorg fråter ens tat, Om mannen ingen eger, Han fåsa fan war taufe," ‘Matsaten har fig fornnordisla hegbauf, oh â det dukade - bordet falnag ide dryderhornet och fans norua. J fråppan,i sem leder upp til (es: "Gä ej långre än lust, du har, Wänskap ge och wlnna,® * och öfwer Ingången tiil egarens mottag« ningsrum återfinuca fötjande förmaning, fom ej safyar fin udd: "ala, wettizt efler tig” Olwer gahvetfucaden ät wäge gen stär: "Stände husct pá hälleberz troggt i Herren8 hägn® ec öfwer sjel!s wa. tngången möta orden: "Ligg staf- hatt iftuguwrän meu funga tanfar utom trôffeln? Ci dest : - Det tifla nordiska husets hela omgifs ning år oc egnaot att fraufasla fråm- linzars uppmáärksamhet, od wißt är, att inom Bohus fån, fa än widare tralter, finuea ej metsty>e till professor Curmans , apelse & Lysekit, Ocfsá säges det, att” fonunzen wardtk angenämt êfmwerraskad, når han !rádde ij i den pittereffa byggs naden, som gifver en [sä tilltalande bilo l förfinad form af ol benilif. j ? — Hr 8. D: Smiths tref till 3, Bruzelius- utgår ett já iutreefdut bidrag till Tännedemen om he Smiths persous lighet, ait wi ife luuna:nela’ of nöjet att bår nedan âtergifwa detjaluma: 7 . - "KarlsHall den 15 Sépt. 1883, Herr Doctor Janne Bruzelius, | - f " idningen ‘Vudkaswein“! Stodlholm! Med fisrsta förmåning [2g jag i Dagens Ny: beter, ate Ni annonuserar Eder nya tiduing fom organ för Acbetarnes Ning, ehuru jag tydligen Er Eder, att detta sällifap ide will err. där aswa nägot eget organ ino! predjen, få mydet bedre, som fällsfapet år aj reit ekonomist notur oh sásedes bör afhålla fig från alla andra “tids- ruliga reformer.” «| I 1 1 , Sällsfapets medlemnmar måfte “reformera fig fielswe" 08 altea fo från drydenskap, flåfera od tättja, om det aljedda målet fat winnas; men dertill dehöswes inter eget organ, utan är del bättre o< lämpligarr, att olita organ fin- deras,- få att de olifa meningarne [4 dryftas, bwarigenom en hwar fåttare blir i tidfåne ott framdraga den donom mest tiltalande sanaiu- kr Deßutom kan ju ‘ett fädftap, fom ännuide ar någon styrelse, omöjligen hajwa antagit ett eget organ, hwilket ' hwarje täukande menniffa fan Inse, oh jag måfe'derföre beltaga, att jag nödgas låta offentligen tillännagijma, att Eder tidning ide är dia Arbetarned Rings or- an, mer än någon annan af alla Swerigrs idningar. - 1 - Lifasá möse Ja beklaga, att Ni behagat utan något som helst bemyndigande, eller utan att ens haswa frågat mig, förtlara jad lag tau- fer rörande Malma, få mydet Hellre, font jag i den saken ingenting tänkt oh ingenting beflutat eller besamt. Jag länder en afffrift af detta mitt bref til ala StodLholmeotidningar, hwillet tarffe sadar Eder mindre än ett ojeutligr tile fännagifwande,-ty jog will ide skada hwarken Eder eler någon annan, om sadaut år mig md ligt, men jag fan omdjsigen tilláta, att fådgtaper Arbetarnes Ring avwändes fom någon flytt för andras intredöfen, ty fåRffapet tider mer ån nog af det enjtilda intresse, Jour man will pastà, aut Jag har i brämvinssraganu, od; will derför sna- ' rast möjligt befria mig äfven derifrau. * . [ Högaktuingssullt L. D. Smith.® N i Mi — Den elonomiffa fällningen i Nord: amerikas Förenade Stater år för nâr= warande sárdeles ofêrdelaftig: en mäugd stora induftrigrenar ha. uyß genomgalt fwära frifer, oc) sernwägsaffärerua, bland de belydelsefullaste ' i: unienen, befinna ' fig midt uppe i en fådan: | J fin eko- vomiska ôêfwerfizt vittrar Sydjw. DU. hârom: Y id 1 | Gör aît fallt fatta ställningen mäste man gör. fig den fräzan, bivad oriafen är till att Jernwägobgggandet tagit en sa enaturlig tart, , Det wigligaste skälet ligger utan twiswel deri, att byggandet af Jernwägar ger fyojelfättning: åt en mängd af de frörfta industrigreuarne: ju flera mil som fôrses med |skener, deb mera tydeå induftrin frå i full blemma. Förhållandena inom ¡den amerifauska ins dustrin äro fådana, ‘att de nôdwändig- dra stora arbetend företagande. Judue frin i Förenta ftatersia är skyddad ge=- nom döga tullar och bar derigenom blife wit ur ftånd att fonfurrera 1 utlandet. Juskcänkt till den inheniska marknaden, befinuer den sig allijemt inför farhågan att få för ringa afsättning:af fina pre- dufter, medan en gyusammare förijunfe tor od folfets lisliga, tnekulationganda alltför tätt leda till êfwerpreduftten. BVefolkuingen formligen tränges | fiT- derna, den starkasle fkoufurrens år vis dande, och allt sôfer afsätining på den enda marfnad som får êppeu, på den Inheruska êfwerlastade marknaden. Byg- fande! af jernbanor oh utförandet af tora arbeten erbjuda då den esterläng- lade afsättningen, "Fêr 20 är sedan", sade Horace White pà Cobdenklubbens senaste bantett, ”radte wär indufiri ide tid för fandets behof; numera är deu i de wigtigafte artiflarne, säfem jern, fäl, yllewaror, bomufldwaror, skedon, papper 0. je wv., mera ån tislrä>liz. Men del i dedfa företag tagda fapital år try>t genom Ofwerproduttion,” oc tufentats - pretek- tiouiftiffe fabrikanter åra ruinerade eber fefa suart blifwa det" F- 4 oo - Under fådana förhållanden fyned ês- wearpecdullionen | sjelfwa jernwägdbyg- geriet endast wara ett fymptom af en djupare liggande *sjuldomz’den êfwer- drifna brâdsfan alt anlägga ¡uya banor utan asscende på deras rentabilitet är en följd af djhverpruduktfoxen tom de U byggandet intresferade taduftrigrenar, sem alltjemt åro twungua all inem lans det sêla vssättning för fina alfter. 3 sista hand sår den ea naturlig fruft af det fenseqweuta fMyddatunioftem,' som Förenta staterna ellerr tare plutetratiy ös : ' . 3 | | | M ; odd mitran - E re ANN BR RAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.