7 — Tn ETTI z Y gr - rr net LIN - nit en fi _- Nîär den gistaslystne unge mannen kom “ {de ultaza: oh, churu denna händelse - nes, det måler ej hittorien, ' i bhufvuduppgift. En hvar, Laholm i Sept, 1883. 4 3. js - Sao Né NS | FRANZ PETERSSONS fe |, välsorterade i, . - oo | . ÅT fo Kinie- od 4 ILAHOLM, | — rekommenderas î välvilja och hdgkomat till utförande af - | C alla slags E | > Bolktryockoriarboton, : .: större och mindre af brad an och beskaffebbet det vara tak, jen största ordentlighot och - noggrannhet yd” hvarje, äfven det Dtn arbetes utförande. har Fr ckeriet för si som YI sitt förtroende kan vara viss om att erhålla ett punktligt vorkatäld : rackort ‘arbete, ‘ Prisen skola beräknas så ytterst lågt, om fören samvetsgrannt och fullgodt arbete är förenligt. Acälmi-Frviheti | uppställt som en chof af tryckalster skänker mie : i Högaktningsfullt Franz Petersson, A OWD Niista! tisdag kl. 9-f. m. börjas undervisningen i Mellby. De skolpligtige barn, som icke „ordent- ligt inställa sig i skolan, blifva ge- past anmälde för ordföranden i skol- det. : "Köpinge den 29 September 1883. | « Ivarsson, LL. J N | Laholm. Fullmagt måfte företes i hufvud ffrift, om den fall wara giltig, Dä det esomostast |händer, att ombud wid in- lemnande- af beswärshandlingar förete uitmogt endast i afftrift, haswa wi ans ett oß båra omnämna, alt i ett hos lk. mt nyligen afgjordt ärende anförda bes fmår förflarats ide funna 10 pröfning uppkagas på den grund, alt ombudet ide företett. fullmagt i husroudskeift och följ afiligen ide logligen siyekt fin bedårigs het lälom] ombud. Härwid wilja wi bod erinra, alt det ide år nddwändigt att aflemna orlginalfullmagten, hwilket understundom skulle kunna wara fôrenadt med swärigheter, dä t, ex. belaasstyrele ser od stôrre affärsfirmor ofta brufa uts förda generefla fullmagter för fina ju- ridiska ombud. utan år det tillräligt att I få fall endast förete fulmagten i hufwudskcist oh bifoga handlingarna bes siyrkt offtrift of den samma, : — 2Wälkommen nyhet för alla stac- fars sömmerskor. Länge har warit tal om en drifkraft för somale, hilfen borttager det för helfan fladitga tram- pandet. Många förför att âstadkomma en driffraft hafwa blifwit gjorda, man har fölt anwända Ånga, as, fomprimes rad luft och elektricitet, utan att någon anordning wisat fig praktisk, Andtligen tudes wur Watkins, en fabrifksarbetare i Cleifenwalt i Londou, funnit råtta lês- ningen. Hans apparat år ett flags ur: werk, som drages tipp och drifwer ma- sinen med en fjeder. Med wanlig nyc fel wrides apparaten upp, od ett par hwarf åro nog fören timmes arbete eller mera. Inom en efter wä felunder år moffinen i full gång och farten regleras des efter behag med en flruf. Mastinen tan stoppas genast eller efter hand och deh arbete år få fullständigt undec fons troll, att: medan nålen i ful fart gör 900—1,000 styng i minuten, fan den ed fås att arbeta få lángsamt, att den tnappt rôr lig. Driffraften år sá stark, att materialers tjodtek eller feghet föga inwerfar. « Hastigheten minskas föga, om under nålen lággas 10--12 hivart ebtelt fallifá eller 2 hwarf läder, Uppfinnaren fêttlacar, ! att opparateus delar funna med sörständiz skôtsel rá>a i áratal, och att den utan syanerllg foftuod apteras på wanliza symaskiner. — Amerikanske ministern mr Tho- mas, som :gåftat wåra bygder för jagts fult wisar áswen lust för fiske, synners lizajt will: hau åt måra fogar, om man får dôma ‘af hans yttrande, då han bes fölte Karsesors, nämligen att fn nåfta ár ämnade sig dit för att föta fånga lax. — Prestersklap oh älieuskap. I E- denberga finues en rif (ER bed fom wil gilta sig oh som odjå har funs a fom will åtta honom. Men i dea foden fins och en prest, fom gerna frågar den! som will uttaga flygning om ban wet "hwvem som stiftat äftenskapet®, i lydaingöäcende, fid äfwen han nämda råga, hwarpá han fivarade: ”det' wet jag inte” | Någon tysulng fid han då inträffade för flera månader sedan, få „bar lugen (lynin ånnu tliswit utaf. Om delta cror ps att fåftmannen ännu ide fått fact får fig *hwem fom friftat ástenskapet®. eller något annat Mil fin- oo Lillen {e8sfoUärarinuebefattning i Falkenberg hade wid ansöfknlngälidens utgång anmålt sz 14 lárarinnor; bland dem uppföcdes _fórslag 1:0) Bengta Nilson från Hanhals, 2:0) Amanda Pettersson från Hibhult och 3:0) Alma Ljungblad från Sldinge. Prof ha af dem aftagta. | H. — Allmänna bewillningen. .Enligt underrättelse från buttoudftaden bar tf. m:t un befintit utfärdande, i enlighet med rifsdagens beslut, af nya fôrorduíne- gar angående bewillningen, J stället för den gamla bewilluingsordnlngen fomma nemligen twi nya att ulsärdas, den ena angående bewillaing af fast egendom samt af intomft oh úotswaraude andra artis felt af nu gällande farordning ed den ondra, angående bewilluinzsa gifter för sárskilda förmåner oc râttigheter, mot- swarande bestämmelserna om den ester nuwarande tredje artifelu utgäende be- willuiug. Bewilluingen efter förfta are tifeln,' eller den persouliga fryddsafgiften, upphör helt och hällit från och med näst- tonimande är. ; - Veträffande de wid bavilningdförords ningen bifogade formulären, rörande hwilfen fråga rifödagen ie yllrat sig utan ansett densamma bero på kf, mts prösning, kunna wi ur samma käsla med- dela, att den fammanföring af längder, fom war föreflagen i den font. propo- fitionen till fenafte rifödag od fom war närmast betingad af förflaget om inkomste bewillning af jordbruket, fått för när- marande författa, ed fomma de nya fore mulären att endast innefatta fådana äns dringar fom förantedag af de ändrade bestämmelserna i bewillningaförordnin- gen. — Pinfölan om förbättrade wilkor. Sanillize postiljonerna inem de tre jerue wä spoltdistriften haswa i dagarne uti sfrilwelse lill gencialpoststyrelfen auhällit om förbättrade wilfor. Teras begåran âr 1) att få sina ringa löneförmåner I allmänhet skätigen förböjda, 2) att postil« jon, sem fatt ordinarie tjenftgöring, äf- wen måtte komma i åtnjutande af fast lôn och ide, fåfom nu ofta år fallet, nds gas tjena i flera år mot ett temligen o- wißt extra arfivode af 180 fronor om året, och 3) att i betraflaude af den hel- sewädliza tjenslgöringen, särdeles under wintertiden, postiljon måtte förklaras bes râttigad att wid behof åtnjuta fri läka rewärd oc) fri medicin. — En ledsam goodtemplarnotis meddelas af ”MReform, Sweriges ftor- loges offidela organ,” neml. att en af goeodtemplarerdens framstäende tjeu- stemán, som nitifft arbetat och werkat mydet godt för nykterhezssakens fram- ång, & dedfa dagar blifmit ur orden utes fluten med förlutt af alla grader och) wär- dizheter samt ild frin fin befattning fájom D, D. H. A. GS. T., för det han under loppet af 1'// år mångfaldiga gänger brutit sitt uykterhetalöfte, sant aft Ttamftättntug gjorts, att den loge n:r 171, hau stiftat oc) fom erbåflit hana namn, skulle ändra namn och begåra nytt qczarter. - — Sista aften af det sedsamma yet: laflet i Lyselil, dä en tidningsman fôro- lämpade konungen, osspelas nu. Bo= husläns tidning, Uddewalla (redaktörer: Iwar Nelin oc Gustaf Gultberg) an- nonseras till salu med eller utan bok- tryderi. "Orfafen til det steg wi härmed taga”, ságer tidningens nuwarande ut- ailware, redattår Nelín, "är att sôla i den skeswa ställuing, wi få gedt fom us fau eget fêrwällande (!) lommit att lu» taga gent emot en stor del af wär stads beseltasng. Tidningsmannawerksamhet under fádaua-fôrhällanden år olidlig, e wl’ begåra derför intet tåltre ån att få aftrylta den, nedlägga pennan c< öåf- werlemna wärt företag i andra händer I förboryning att arbetet under ny leds ning fall wifa fig tadjammare ån wi funnit dets 0 . Wi wela do> med of alt wi frådje ledts af god elta cc efter básta fôr- frånd werkat för sauniug och rått”. ._— Kort strejk. Enligt meddelande i försa uumret fnftåtde familige wid Kec- i 1 famsfa warfwet “i Malmd anflålde ar- betare, omfring 800, I mändags arbetet. Orsaken uppgiswes ha warit mibnöje med anordningarna from warswet, ej me oflön[ngen. Man hade nemligen Indras t deras- fomlingstid (5 minuter) oc Hag dem att passera ex nyanlagd bro, fom de anfågo ofåler: - Redan i tisdags morse âtergingo omfring 200 af de streje fande warfsarbetarne tl filt arbete, fe-. dan de fått tilåtelfe alt gå fin wanliga amla wág till warfwet. De. öfrige ha froen: ütertagit arbetet med undantag af ett omårkbart fåtal.” De återfingo emellertid ide fin "jamlingstidr., . => — Jörfta l'ammarens af årets lands- tiug ny- eller ommalde fedamöter åro följande: * Pra er - för Öhergåtlands tån: kammarherren reswe M. H. G. Falkenberg på Brekind; ör Jönköpiugs län: landitbrukaren P. M. Söderberg (omwald) och bruksegaren I. W, Späuberg; för Kreuobergs fån: laps ten C. R. F. von Baumgarten; får Kal= mar lång sódra def: biskop Þ, Siökring; för Kristianstads tån: fatsrådet O. Themplauder; för Gêteborgs c< Bohns län: godsegaren Arthur M, Kod på Torp; får Éifotergs tån: fabrifôren Johu E- vifsfon vå Rydbebolm oh hofmarskal- fen frih. Louis De Geer. på Leuísta; för Wermlauds län: häradehöfdingen E. A. Lillieskéld; för Kopparberzs tån: brukas egaren H. P. W.-Gahn Griwald) oh landdböôfdingen N. C. E. Trefsenberg; för Westernotrlands län: statsrädet K. A. Ryding; för Westerbolteus län: genes raldireftèren D. Nordlander och ouditös ren C. N. Huldt; för Norrbottens län: generalpoltdireftêren A, W. Nees (om- wald). ; Y ‘ De hittillswarande ledamöter, som lemnat fina platser i förfta kammaren ed) wid detta års landsting fåtunda blifs wit ersaite, äre: grefve Ch. E. Piper, hemmandsegaren A. Andersjon i Modse- rudstorp, grefwe K. Poske, kaplen C. A. Mannerskantz, landtbrufaren O. Olsson, banfofuttmåltigen A. II. Dufwa (afli- den), fabritören C. Th. Swanberg, landt- brufaren O. Þ. Nylander, godsegaren E, E, Laurell, häradehöfdingeu E. W. R. L. Stönigsfeldt,. bruksegaren I. E. Gawe- lîus, ordenobiskepen T. F. Grafstrêôm (aflideu) e< ôswerstelö]tnauten C. D. Vergman. ,— Ett försummadt underwisnings- ämne. Från redaktionen af "Referenten", en Hening afiedd för nybörjare i flence grafi och innehällande i denna fôrsta äre gång anwisníng att från bårjan fåra fig den fama, ha mi mettagit följande upprop, fom fyned förtjena att uppmáärk- ammas, då den hos of få försummade tenografifta konsten tan bli till ej ringa gagn för litet Hwar och i framtiden utan bvifivet kommer att spela eu stor rell. "Den lärde deceuten Erust Palmén | Helsingfors fäger att han, som eu följd af att han lärt fig sleuografi, blef får- dig med fin doftorsdioputation twa. är tidigare än hau annars möjligen fun- nat blifwa det, och att hau under de telf år, han amvändt detta skrifsätt, ut rättat mer ån Han aunard ffulle ned- hunnit fs sexlon år, utom andra wä- fentiiya fördelar han deraf kunnat draga. Det år intet twiswel derom, att ju steuografin allmännare in'örd frutte blife wa elt fraftigt befordringöutedel för den allmänna bildningen, och att den medför ftort gagn ålwen för det prattifta lifwet har wisat sig i de land der den wunuit an widstr. tare auwänduing" än hos ef. Underwidniugen i skolorua skulie wis: serligen winua ganffa mydet pá attin- föra ftenografi för unzdonmens ffristliga êfningar. J en tid då man ofta hör flagan öfver ungdomens êswerausträng= ning wid de allmänna fårowerfen, wore det stôrsta Mål för handen att tänka på iufårandet af stenografi säsom medel att uuderlätta och förkorta de för yuglingar få anfträngande oc) tidsödande sfriftliga arbetena. Det fule ide betyda litet, em vnglingen med näzen åfning i fre negrafi funde medhinna silt skciptum på en timme, fom aunars sysselsätter Ho- nom twå till tre timmar, od) hwilka före delar skulle ej winnas genom att medels ordagranna antedningar binta följa för reläsuiugarna wid wåra hågftotor! Det finnes ett enkelt Fått ati tilgo- tegåra sfolorna ftenografind foust, och det år alt der utdela en ftenografisk lid» ning, fom på ett underhållande ech läit- fatitigt fått afhandlar det stenozrafiska fuftemet, Ty det är bewijadt, att måns gen funnat fåra fig stenoyrafera utan all personlig Handledning. Men föratt ett sädaut tidningoföretag hos of skal funna bâra sig, Pordras fôr wisso en stôrre uppmuntran från almänhctend och flelan8 målaming sida, ån den fom hits tilts fommit utzifwaren till del, - . Utgifwaren al tidniugen ?Rcferenten® går årigenom att. framftålta til den allmånna bilduingens målsmån oc fråms jare en . wêrdsam_anhällanz att de be- någet wille genom att prenunierera på ett ftårre antal eremplar af tidningen . befordra den fammag fortsatta utgif- wande ch på famma gång, der de få finna för godt, genom de olwerslôdiza eremplatend bortstänfande till sfolor och efementarlåromerk änuu mer främsa ett af de förnåmfta ändamäleu med tidnin eus Ugilwaude, nemlizen alt . sprida tenogroft u8- fonft bland den fluterande I ungdomen od deras för all gagnelig uns terwiöning nilälsfande lárare, Dä ut- giswaren 3 ramstáler - denua anhållan, mwågar han antaga alt den samma [nas rare fall blifwa en: wälfommen anled= ning för de min, den samma ‘fôreträ- deôwis gåNer, att med obetydlig upp-: offfring tjena ettralmånnyttigt ändamål, ån alt de skulle’ tilláfwentyrs någon mån miffånna petitionårend -rena aftigt att efter fin: förmåga llena oh arbeta för fama goda ändamål. — Neferen- ten kostar 3 fr. om Året." MN - — Bränwinsbränningen. K, fungiås relse - uifárdades den : 14 d:3 angående ändriugar od tilläg i den för bränwins- brännerierna i rifet d. 3 Nowember 1882 faststälda ocdningsftadga. oo — Stor flogsaffär. Heruésauds änge sia med soz har af Henry Grissels lerbhus i London fålts till träwaru- andlanden Arendt Werstecgb i Herne and femte meddelegare. Férfäljning8- umman år ofänd. Nykleswis uppgif- wed den till 540,000 kr. — Stockholmsmystcrier. Fräu Stod. holm friipves till Skänska Aftbl,: Lika litet som andra stera städer saluar Stee helm fina fmå yilkanta samiljeinteriêrer, churu tiduingarne bär pá vlatfen Ännu ide blifvit få werldosludomesosiga att de begagua fig af dem för att fittla den fenfationsbungriga yublilfen. Desto mera talas hår man och man emellan om slika bifterter. I desta dagar har famwallret fått en ny sádan historia att sysjclsätta sig med, Det år en roman, hwars n= uebåll i ftörfta forthet lan augifwas får binda: | En ung, waer fru af respektabel slägt oh hittills ofêrwitligt ryfte hate råfat fêrzapa fig î en varfetéartift af uegerras, cd det dröjde ide långe innan hon låt honom förftå att han H fjelf ewetande erôfrat hennes hjerta. De uppgjorde planer till en flygt od) satte densamma werket innan den unga fruns man eller andra anfêrwandter fått den ringaste nys om faken. Wid det här laget fåra de unga tu tillbringa fmefmånaden i en sydiwensk stad. Den tydtige artiften tår ämna forlsätta med fina *svartfouster®. men ryktet förmäler ej huruwida den unga frun tänfer att wid hans sida be- lrâda varietdscenens slippriga tiljer. — Grönlands expeditionen I Ti- mes skrifwes: Frib. Nordeuskiölds resa bar ide warit fåfång. Churu han ide tydatd framtringa fån ena luften of Grönland till den andra och ehuru han intet fett eller hårt af det warma och trutibårande insand han mwäntade att finna, har han doc uppdagat ätskiligt af en iotät werlddelo natur och wisat wägen Åt framtida upptätörcfande, hivilfa möjligen sela komma längre än ban. an far till de arftisfa upptåde ternas historia lagt ett fapitel af alldee les fåregen art. Hans wärs för i år hr ândadt, men det år kuappt! troligt att han nöjer sig med hwad han gsort. Det bar ide warit hans förfta upptådtörefa till Geönland och blir saunolift ide den sia, Nesan öfwer Gröuland är ännu ogsord; möjligen hägra ännu snlandets förniodade gröna nejder för hans êgon ec leda henom till nya efterforflningar. PÅ fenare tid haswa de arttifta fär deruas fyftemål ändrats. Det är ide wer få mydet fråga om alt uädeu hög sta möjliga latitud som att noggrant undersêla hwad wärdefullt tiliskoit po- lartralterna funna gifva åt weteuskapen. Frih, Nordenflislda Grönlandsexpedition bar warit uästan belt oh hållet af detta slag, Den har ide gått ut på äfwen- tyr, utan inskeäufi fig inom trygga ränfer, hwilka de gamle polfararne fune bafwa ftorligen fåraftat, medan den dod burit neg få rifa frukter som nägol af deras oförmågnare oc farligare förjdt. ' = Ett utfpridt rykte att hertigen of Gfine flulte lida af medsêdt fel i hôrsele organerna safnar all- grund, — En glad dödsdag. Under denna tittlande rubrif omtalar eu skämtsam meddelare från Arele till Skänska Astbl. följaude: I fattighuset härstädes finnes elt hjon, som för om!ring 4 månader sedan utskrefs-frân Lunds tafarett med betyget "obetlig, dör inom 3 månader". Med: detta vested afhemtade man borom för: alt transportera bonom hem, men far det war, få fen han alt stanna hea ru ff i Malmd'” någon tid och utflrefö från den gamta mwållända "lune daqwinnans” privata helsowärdsaustalt fom botad, . Precist på tredje månadsdagen efter hans utffsifning trån Lunde tafarett, hwilfen dag ju ule blihvit hans oâter- adda sista, Maffade han fö i glâd- sen öfwer alt ännu funna [à njuta af tíslwarons Iyda, en fanna bråmvin och bjöd de öfríga bjonen pá grafêl. Den lifdêmde fid sig en fêrswarlig "hatt", cd få ändades den *dêdédagen®, - - — Hwarför blir man sjuk? Denna fiufiga fråga befwarag I en uttändft tids ufug på följande lifa naturliga fom uppe lysande fått: ST | ”Man blire flut yeuom att åta får mydet od för fort; genom all finla mar - t nom, alt nytt ten. utan att tugga den Härådligt; ge. nom: atl'fårtåra Tusdryder; genom att wara långe uppe om’ nätterna. cd stiga ent upp; from att begagna för trånga âder,- ivi fa hämma blodomloppet; ges al för funna skodon; ges nom all - förfumma att laga tillrådlig motlon oh: att bålla binder od) sôtter mwarmas genom all es genom tvättning ed) bad båfla porerna tiliräcligt äppna; genom alt byta ut de warma llädesplazg man bår om dagarne met funna kaltes aletter om aftnarnessgenem att fmwälta sig. för att tillfredóstlla fin bôjelse för att wara elegant flädd; genom att plâga sig med inbillade fêrödmjnkelser, förare i. eiser och bekyimerz; genom alt utjätta. a får foródrag; genom att förtåra gwadfatfwore-niedel för hwarje inbillade ondt o< genom alt ej förtära fina mil lider pá esláämda tider". ‘| — Kyrfklig follbildning. Att myden mwidflepelfe äunu; finnes quar hes en del allmoge, besturfes bland annat af föl- jande "láfarchistoria”: En ng bonde snom Dädesjò fed en af Småland blef under häften néstlidet år angripeu of gift i'ena hêften oh si- dan. Dà någon tillrädde Honom alt rådfråga en táfare för sitt onda, îwa- rades emellertidz "Doltererue de wilja wäl ha penningar, men funna aldrig hjelpa någon.” Andtligen fom han på beföf hes fina i YIJertötrakten beende slägtinzar, hwarest fans en "flof gum ma”, e< hos henue fid patienten tydtigt weta finfdoomena: både orfaf oc) botente del. Sjukdemen hade tillfommit genom ”anftiftan utaf en af: hans förra åtfta- rinuor” och funde es botas aunerledes än om palieuten julafton widtalade en qwínna wid ungefår samma älder som han fjelf om bitcâde. Han ffulle dá ligga fig pá gelswet och den qwinnan friga öfwer henom fjä gånger smt der wid födja fig med “bakezreßlau®, under uttalande af några bend igtojatta e< in lärda ord, som ingen fi> weta mer, ån patienten och qwinuau., Experimentel uisôrdes, men — wär sjulliug bade sin gift qwar. Dä ban tilliperdes em fjuls domen blifwit bättre genom botemedlet, få swarades: “Gunmman fade att det war rått bra gjordt, men fanhända det ej hjelper förrän tila tång tid förflutit er ter botemedlels auwändande, fom tiden ifrån \[ufdomens början, tills den blef betad.” Lyckligtwis sêrswann giklen or sig self, dà warsolen började werka, men att nu sófka inbilla mannen att guatman ej betat honom, torde ide wara af nås gon tätt saf; flada blott att föll i all» månhet ej will tro på fådana flofa guni- mer. i fö - — En kärlekshistoria från Dlaud omtalas sälunda i Kalmariidniugen "Bas tometern": H De unga fujtydte om hwarandra, men Ödet, wille, att hen flyttade ut till den fjerran weftern, då han deremot stannade qwar i den förfla färlefens pas radis, - os - Sedan flifan rest, kom någon en waer dag oeh] lade î den unge fålt- maunens armar en liten pîgg werlds- medborgare, sem genom sitt högtjutda bifall lät houem förstä, ott han fran fästimau avancerat ett god! sty>e framát på den menskiiga unvedlingsbanan,. Den unge mannen blef i hastigheten något häpen öfwer cu få owan börda; men när han tänfte efter, få — war det inte fullt ett är se'n han promene- rat med en annan aj buygdend tärnor i mänlsusa qwällar, e< han * leg safen tugut. : Men inte nöjd med att wara far en gång, lagade han att iwigfel och bröllop fommo till ftånds oc) wardt det bröllvs pel mägta fråttigt, helst fom brudgum- men pa samma gång teg i kesittuing brudens hemgift "jars oc mors fierdes del", c< med familj inflyttade i gärden. Men nu wille inte ly>an jämre ån ait ett bref, refommenderadt till på fö pet, ankom till den unge mannen från fästmön derute i wester, Hon bad honon fomma Dit ut: de ulte få det få hjertaus bra derule: de ulte Inyta färlekebandet ide fom förr blott med ord „...! Och bäst af allt: i breíwet 1åg wärde till resau. , *"Tyst fom' i grafwen"! tänkte wär êf- werlyllige . bjelte och tiga papperen i fidan, Hur han fedan skêtte sin sak od hwil- ken brefwexling,! sem ‘upplom meltan "ce unga fu”, âr]|deras hemlighet. Nez af, än elt bref med inneliggande penniugewärde ankomz* cc filter nu e: mottagaren ch niojar liz på fin "sjerns det" och har fin fältmö i wester att tada får, att han i-ged tid hunnit reda fina affärer i — banken der hemma; / dl Kyrkomötet. Preaterliga examina. Kyrkolagsuts skottet liar, i, nfocecnle på ‘k, mita; framställning om prestexamen och partorslprof samt väckta motioner om partoralexamens nfokaffande, tillstyrkt Vöfrigt, ned några mindre ändringar, brad k. nm: föreslagit om-prestera- men, men avgående pastoralezamen bo E | 1 bj -—- b steppade de wige | rn a .=02 =o» [0-4 - ER - LIO SET MN Ld > HR e D EE RES E) H Rs LÅ M Dt - IE N 1E
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.