tutta, «abc» ett Combat). fvrnebitio• f15rttaaa nere ifall arnent tambirben biten ed) antoaca %vara hem: ma i gaj 1885, ffitock h o f m. Må ny aimson• En person, som kallar sig aSveriges starkaste Hår- man., ber D. N. underråtta allman- beten att han kommer att i slutet at denna månad sendaet några få • gån- ger. upptreda i en ef Stockholms .torro salonger. livad skall han göra? Jo, ahangande mod fötterna uppåt och hufvudet nedåt ekan han lyfta mellan 10 och 12 pund i håret,. Får inte han lutfvudverk, så Ar dat %al! stockholm hade den 31 Diet]. De- cember 1a5,326 innevånare. Befolk- ningen hade under fjoråret tillvuxit med 8,580 personer. Nanbsorten. 14-årig moder. En brelskrifvare från Elghult till Oskarshamnsposten berutiar, att en ennu icke 14-årig Hicka der i socknen fått — en dotter te , r ett par månader redan. Barnet år stort och duktigt, men modren tit- ten för sin spådn ålder klen till blix- ten. Bon skall ugå och losn. i vin- ter och sedan gifta sig med barnets fader. som nått och jetut uppnått myndighetsåldern. Ohyggligt aielfmord. Af sorg ()iver sin hustrus död skulle d. 7 t1:5 en arbetare i Slas:tås socken skjuta sig, men lyckades ej hAttre, im att skottet bortslet tungan, gommen och rang han nit till ekan. Blödande sprang sig. lian en akt:k:lojare och sp efterletunar 2 små barn. Tidningen Folkviljan. Enligt beslut. som fattades sietlidne fredag, at' dc Köpenhamnske fackföreningar- ne, skall folkviljan utgilvaa i Serige nAsta år och ingifitingsorten blir an- tagligen Malmö. Under innevarande år kommer ett profnumener att ut- gilvne. Ont ej detta beslut kommer till stånd, hade hr Aug. Palm helt och hållet tagit sin hand från den cocialistiska agitationen, för liviken han under ett par års tid nedlagt så mycket attnte Nu kommer denna agitation att renskinn; så långe me- del till dess bedrifvande från Kö- penhamn erhållas, säger Framåt, Bollnasskandalon. Bland annat, som upprört den allmånna meningen i detta mål, år äfven det, att veder- börandd både vid detta och förra rietegångstillfellet tillåtit enskilda konferenser mellan lleisingbankens direktörer och Eric Jonsson omedel- bart före ransakniogen, då deremot andra förbjudits att vid dessa tider haka någon beröring med den an- klagade, Måhånda Ar detta lagligt och förföljelselneta. angifveri oeh kluckat uthrodn sig vidare och vi- dare och hons fond att vålla obotlig skada iA valt' ratultaliles offentliga moral. Når men från de styrandes sida med beklagan medgifver detta, men åberopar de konservativa in- tressena såsom de, för hvilkas skull man måste fortaitta striden, måste motsett' sig folkets flertals så ofta och så ljudligt uttalade vilja, så verser man eller merker icke, att det just först och faktum ur vördnn- den för de konservativa elementen i vårt författningslif, som undergrAfves hos folket, i det man genom konsti- ga förratiningstolkninger förvirrar grundvalen Mr dess heln rättsmed- vetande. Emot deo *förda kånnbnra sorg- liga olågeulteterna kanna underteck- nade — som under vanliga förhål- landen tillhöra mycket olika politi- ska partiakiftningar -- endast ett medel, och blott på CO vAg. anse vi att man kan återvanda till en har- monisk och fruktbar utveckling, nem- ligen dcrigenom att vår grundlag åter tolkas och verkstållee i den fri- sinnade ande, i hvilkon den gara och hvari den uppfattas af det stora fler- talet af Dantuarke folk. Vi ha der- för beslutit följa det exempel, som nyligen gifyite af vår grannkommun rredriksberg och att sluta osa till- sammans i en frirening tinder namn af Köpenhamns liberala valjarefOr- ening. Vår syfte Ar. att genom fri och öppen diskussiuu verka för att en frisinnad uppfattning af våra för- fattningsförhållanden kommer att ',ragla de köpenhatnneka represen- tant valen, och i det vi tillitsfullt våga hoppas att vår stad efter en så lång politisk dvala vill återupp- ultra sina berömlige traditioLcr från 18eiS och lagga sin tyngd i vigtskå- len till fördel för frihet och fram- steg, uppmana vi våra snedborgare att intråda i den nya liberala välja- reföreningen för Kopeohamn. Inbjudningen dr undertecknad af 200 man (man har varit anse om att bland iubjudarnc icke skulle vara riksdagsmån). 1 detta antal aro man- go. hviikne namn har en utmarkt klang inom vetenskapens, handelns och industriens verkl. flår märkas först en stor umångd naringsidkare, deribland cheferna för så stora fir- mor soul IL Puggaard (Henry Teg- ner). D. B. Adler di Co. (B. Adler), Bind & Gröndahl (1 Bing), G. A. Ilagetname vidare flere af Köpen- hamns mera ansedde läkare profes- sor It. Bergh, professor A. 0. Drach- mann, med. d:r M. Salomonsen bland vetenskapridknre (nf livilke en stor del emellertid tillhöra Fredrikabergs liberala förening) professor Schiödte, d:r Georg Brandes, d:r V. Pingel, pedagogen Il. Trior, hislorikern Fri- dericia, rektor Ilattch, bland ekrif- soillare Liebenberg, Schandorph, Skratta, Gelechiöt, Borcheenius, och bland konstnerer Zacho, Krokin, Ir- minger in. fl. Den valda styrelsen utgöres af 16 mån, som Bojen ytterligare kan sup- plera sig med ett par. Inom styrel- sen finnes en af Köpenhamns bor- garerepreeentanter, arkitekt Hage- mann, ordföranden i en af våra fa- göra ballongen så lått, att den kan mega högre till vaders och fortsatta sin hird med tillhjelp af luftström- men. Otn gast orervoiren skulle bli okallad, finnes en mekanisk reserv- kraft, sa att freden kan fortsättas utan hinder. .11la evulitualit eter aro förutsedda, Atmin.tone al!n de, g eni ligga inom non -slig lo.råk nin.,,, och till och med i svåraste fall harva an- stalter vidtagits, att ballongen lång- samt och utan någon som helst fara må kunna stånka sig ned på jorden. Ballongen skall bltIva fardig under vinterns lopp, och första resan skall företagas Mista vår. »Noga krig". 1 dessa dagar bar i den ansedda militårtidningen s A r- mde franeaise• offentliggjorts en ar- byars för- tikel sNasta krig 188 . fattare betecknas som en högre fransk officer. Som af titeln framgår skil- dras i broschyren nästa europeiska krig. Magtstållningen rinner förfat- taren bli å ena sidan Ryssland och Frankrike, förenade genom gemen- samt hat, statut Turkiet och 3[onte- negro, å undra sidan Tyskland, Öster- rike, Serbieu och Rumänien. Eng- land håller sig neutralt. Om mag - tema af andra rangen bilas intet. Den högt spendn bågen brister ge- nom ett uppror i Polen, och kriget år i full gång. Tyska arméer gå «eec ryska gransen och gå offensivt, till dos. de ryska arnAerna hunnit bli förenade, då tyskarne lida förlu- ster och se sig nötloaktole att på grund af franatnAunens hotande st1111- mg sluta ett vapenstillestånd. No börjar fransmännen sina fiendtlighe- ter. De intränga i Elstos-Lothrin- gen, belegra Straseburg och Metz samt gå öfvcr lichn och tuagn i kon- centrerade marecher i rigtning mot Wftrzburg. Och freden slutes efter ett par månaders krig på en ullman kongress i &fria, på vilkor att Frankrike återfår Elsas, och Lothrin- gen. att Rysstand får Königsberg oel; Ostpreuseen till Preget och att tyska förbundet återstalles på 1866 års grundval. Mina bena., reddens fetaste frun- timmer, har dött. För någon tid se- dan var det en djerf yngling, David poses. förbehållet att föra henne till altaret. Han vigde endast 108 skål- pund, under- det den sköna bruden vigde 520. Unga Moses' far hade visaerligeg motsatt sig förbindelsen såsom af en eller annan anledning icke rått passande, men Modes, som tog både den romantiska och eko- nomiska sidan af förbindelsen i be- traktande, fulifilljde dock sin areigt. Hein Newyorks intresse var koncen- trerade kring denna poetiska handel- se, och aldrig har ett bröllop_ sam- lat så många bröllopsgester. De be- talte oeks.1 livar och en 10 cents för att få vara med på högtiden. Den unga frun återgick till sin verksam- hot vid museet, der hon alla dagar förevisades. Men en afton fann sig fru Bella illamående. Alosee beve- k:1(ln sin skutt vid hennes säng fullt ef tro, Anda till dess han ni snark- ningar, som skakade husets grund- reine, kunde sluta till att hatis dyr- bara egendom sjunkit i Mnrfei armar. lians sorg och bestörtning blel stor, når han det oaktads p morgonen fann, att Bella gått tall en annan veerld. New-yorktidningarna upp- lysa, nit Bella sedan sett gihermål tilltagit i vigt 60 skålpund: under det hennes make förlorat 12 skål- pund. Ilen dog af hjertförhunning. folf man bura hennes likkietu. Två gånger harvn medicine studerande försökt att stjåla bort liket. David Moses' far bevisar för hear och en. som vill böra det, att han kede rått, di han motarbetade detta giftermål: nu Ar David obrukbar för hvnrje an- betiamerta om be fara inågfidnaben mellan håla ganterna på torget, i boracite: eller brebtaib jerstnidgen, tetb tpuilfet fetnarr fårtöttbet år ruff unbertaftabt turban !redutt lom tomater anwanba 1411 gamma utö! tågget, ditablvittan ad; annat målen faun in allob förefinna i ndr• beten af en lerntvågsflatiott; odf orter jag tut anfört* main tilltddligt för att ide lagga ma. gen från Denna grant, ty flalet, att offtanbet tnettanitatioarn ött hotellet bleftue tartan får. utnöt ide imecitaggoing. Att fartagga mågen från ben Aftnilmaba gan. ben, der ben emellan Snigla:no och Zhelin- ffa fterbhufet• gittat, år hit toto ött ratttpi• 1a9e mutan bett lemma betoodmate tillgång till ftatiouen får allo fant ei finna meb Anförs tel förenligt förtas till ben ont oftertutt (amt fortare måg från An gnom tattatunbegrasben, htvartsib låtnotigaftr otattut för taftbrregga år, ifall (Watt någon gång aurthanorseate ben Ubåt fig fåttelaftigt enteban bett tomme :nät för flora torget och flotinertut oin ten milda meb filvåt gång — lom (örbaud, ben förra (a- tom att, planterat; odj öd bertifilommer att grenben dr, om et hette, tå i tel allbra närma. Ile lita bob meD ben förra, tamt tivenne taran. te gott tunna lomma förbi broaranbra, någon mogen et bett ene målle ban Riga metan Den anbre fåne förbi, lan jag tt annat dn M- arta trägen frän betitta febnare gråtit, odj upp. mana Dem of bur-ar ftabIfullmdgtige, (om rt dta befejete inte rgennottont oar tana föret. lort omåttliga ankar, d egna ad; flere antrat mognar , att bd fagott förefononer bot fints. fultmdflige afgåra ben i enlighet bomb. • • a Hästens klagan. Och han sade till Bileam: <livad hafver jag g jort dig, att du hafver slagit mig tro gån- g er!). 4 Moseb. 22: 28. Och om nu hästar kunde tala, livilka förskräckliga berättelser skulle man då icke få höra om lidanden, som man titan nöd- vändighet och utan skäl under- kastat dem genom personer, livilka, ehuru till namnet men- niskor, i många fall äro mer omenskliga än de oskäliga dju- ren; ty finnes det något som kan vara mer omonskligt än att plåga stumma, tåliga och trogna varelser — djur, livilka såsom hästen göra sitt bästa för att ställa oss till freds och utan livilka vi knappast skulle kunna reda oss? Om de kunde tala, skulle de icke liksom åsnan säga: (livad harva bi gjort, att du slagit oss så många gånger? Hafva vi icke troget tjenat alla dessa många år? Harva vi icke tåligt burit våra tunga bördor, våra ansträngande dagsverken och de plågsamma smiirtor, som piskan vållat? Vi kunde ej be- rätta, att vi gjorde vårt bästa, störta då våldsamt framåt, och åter tvingas vi mod våld att ryg- ga. Då vi vilja dricka, gifven I oss endast nå mycket., att vi önska mer, och vi äro då van- ligen välkomnade med ett slag och — till eder skam må det sägas — I slån oss i hufvudet! Och «hvad harva vi gjortr? livar- för misshandlon I oss? Och är det icke ofta händelsen, att I slån oss, ej emedan vi på nå- got sätt förtjenat det, titan der- för att I liren druckna, emedan I urett vid dåligt lynne i följd af något, som vi omöjligen kun- nat hjelpa? I rigton edert hat och edra grymheter emot vår olyckliga kropp endast af lätt- sinne, af okynneslust, af kärlek till tyranni och af begär att plåga. Ack, om I endast vinsten burit I skador er sjelfva så väl som oss genom denna uthålliga g rymhet. I rörstören vår styrka och locken oss att göra just de saker, som I påstån att vi böra straffas för. Hvarför slå och bita vi, och hvarför visa vi så liten ifver och glädje vid vårt arbete? I hatven brutit vår lif- lighet ; det är omöjligt att till- fredsställa eder, och derför hän- der det, att vi ej ens försöka. Om I doromot vänligt uppmun- traden oss, om I vistiden oss så mycken tålamod och tillgifven- het och trohet, som vi äro i stånd att hysa mot eder, så skulle vi tjena er bättre och mycket längre. Hvad piskan beträffar, instämma åsnorna i vår klagan och vårt missnöje, men det är ett annat slags grym- het, för hvilken många af oss äro utsatta. Droskkuskar, slag- tardrängar, oninibuskörare, lans- kuskar och mjölksurror, I miss- handled oss ofta i hög grad med piskan, men I plågen oss åt- minstone icke så mycket med det pinoredskap, som kallas stup- tygel. Det är möjligt att några af eder använda ä ven detta och kanske dessutom plåga oss med piskan; ingin I, kuskar, kunnen dock icke göras ansvariga för detta tortyrmedel, då I använ- den det efter föreskrift af edra husbönder och matmödrar; det är dessa, som äro ansvariga. Detta hiistplågeri är icke endast grymt, utan äfven alldeles onyt- tigt. Vi, som äro byggda an- norlunda än I, vi behöfva och njuta af fri rörelse med halsen, och att hindras dorifrån och tvin- g as att timtals hålla hufvudet i on onaturlig ställning genom ett smärtande bett är ett förskräck- ligt lidande. Om I önsketå att vi för ut- seendets skull — detta är enda orsaken till pinandet — skola bära hufvudet högt, så skola vi gorna göra det, blott I viljeö g öra er det lilla besväret att med godhet lära oss det. Några menskliga personer hafva öfver- g ifvit detta bruk, och byar och en kan döma, om ej vi hålla våra hufvud mycket vackrare då. Några af våra kamrater äro lyckliga nog att aldrig få smaka piskan. Om don på dem an- vändes, skulle all deras för- träfflighet försvinna. Do äro lika snabba och lugna utan dont men liksom mulåsnor skola de oj vara istadiga och okynniga utan don. vi liksom ni äro af olika lynnen och sinnelag, men liksom ni äl- ska vi alla fromhet och vänlig- het. Och derför bedja vi, att I, i stället för att misshandla oas, stackars stumma djur, med piska, för strängt arbete eller stuptyglar, måtton visa •oss nå- gon välvilja för de ovärderliga tjenster vi utföra åt er, och vi skola då ålägga så mycket mor ädelhet i vårt arbete så väl som men I borden 'utfyll kunnat se det. Tron I, att vi äro maski- ner af trä och jern utan känsla? Vi behöfva ej slag eller pisk- rapp; ett lätt vidrörande med piskan eller en rörelse med töm- marna är nog för att låta oss och i sin ordning, inewailkert år, att erfara edra önskningar, och vi dem all:Bienne meningen funnit sitt skulle vara mycket villigare och uttryck i livad platstidning iro- niskt aninårker: Huruvida dylika öf- mer i stånd att utföra dem, om berlåggningar mellan båda partierna 1 behandladen oss väl, ty edra atighetsegareförepingar, redaktören före ransakningen sprida ljus öfver ständiga ryckningar och slag saken torde ej vara lått atinfertr a f ,,Dagsaviten», Secher och flört, och sparkar,edra ryggningar som visat sig cga kapenhanannrnes och derpå följande framdrifnin- tillit och hvilkas namn burga för att föreningen skall bidraga sitt till att granul:Inb en g ar både försvåra och förstöra nå sitt yrke, att ulrifva Eetrup ur vårt lynne, på samma gång de vensteribrening i Kö penhamn. den -eistn Retning, som han ännu in- undergröfva Vål' kraft och vår Från Krineribaran >kräves till 0. nehar, nemligen hufvutletadon. 11.-T.; I lördags afton bildtuleåndert styrka. VI kunna uppskatta väl- Det Ar redan knruktårietiskt, att så liberala föreningen för Köpenhamn" vilja lika väl som ni. Godhet många ansedde köpenharnske bor- och om höndng utgår inbjudningen gare ha velat underteckna ett upp- är en mycket vorksammare un- att underskrifva föreningnne program, rop mot Estrup liksom ock att de dervisare än grymhet ochsträng- som år så lydande: 200 undertecknarna efter föreningens Till medborgare i Köpenhamn! het. I kunnen ej föreställa eder bildande samlade sig till ett !artigt Vårt federneelands politiska till- festsamqvem med olika rikedagsmed- 'int lelnathyrke. hvad vi skulle kunna göra ge- stånd måste uppfylla hvarje råttin- lemmar ej blott at den moderata hö- nom from behandling, ty I haf- kande med surs och bekymmer. Den utan också af båda rensterfrak- ven nästan aldrig försökt det. genom en följd af år föresatta inri- qua EON kuben frän altutån§rttn. tionerna, och folktingets talman Berg Åfven de mest istadiga och o• den mellan regeringen och folktin- var mycket populär mom denna krets get har efter hand eltarpte i den g rad. Dm plats t Ca tinning för nebanftåenbt an. kyuniga ibland oss skulle bäst af Köpenhamns borgare. Något dy- hånet. att lagstiftningsarbetet nådtan full- knutna vinnas på detta sätt. skulle icke harva varit möjligt 1)å nu olat» för ternmitasnationot lår Ina• smuligt bar gått i sönder. 31 ing- likt ra beftarttb att Denna ramm att fettaggar [ivern har gjort oss istadiga och fahliga nödvåndiga reformer [utval batom bryggaren g rununcrino egenbom el mer okynniga? Vi äro icke af na- på det politiska som på det sociala an ungeför 75 alnar från dfita lattblitrågen, fy. ms flera :våga; testill au bot om Offertull wo. turen Maka djur såsom tigern, området kunna icke föras ut i verk- ra obehilfliga; men lom jettorigallyrelfen åtagit mon äfven den kön blifva lär- (atvikes. ligheten, och folkets lit nödgas röra rta Gnidiga ett rodg fula batgtanten, om Rasen sig i termer, som icke motsvara dess En jätteballong konstrueras för ttilflöppet jotb och för ftamtiten unterballer ten, aktig och tillgifven, och finnes naturliga kral. Ilartill kommer att nårvarande i Petersburg. Uppfinna- år mol egentligen tutet att laga betonat, men det något mera trohet ech till- den långvariga striden födt en grålle- ren er grelvo Apraxin, en ar Ryss- bd *lila meningar ont stans Mal låge tydd *vilja haftrå ben fOtiagb från g iftet djur ån vi? N i hafva sak- lös bitterhet i sinnelaget och att eå- lands rikaste godeegare. Ballong - en. rna, t tel fouittga eititotifons vie ta:Bistros går• gatsten emellan sam följd hårar eaumngsförvridilio;; som heter Roseija, år 200 fet lång, tar och återigen nobra från ten emellan dont- nat och sörjt öfvor vår älskade Gon- 80 fot hög och 50 fot bred. Ordna otta Zbelinffa ftabljuletf, fa, odj bil tet herre, då denne på slagfältet dolen Ar mycket praktfullt utstyrd, tvål ej san tomma ifråga fina foordtfma tomt stupat, trä ff ad af svärdet eller eder tomtanbel för att ytterligare fa en gianti och den kopt'', som skall rymma från MV Itliegte mot ina for att Utigenom kulan; vi skulle följa eder lik- rIcoansigtO en intagande karaktår, ja pansngerarne, upplystes af elektriskt lomma nieb ifolgaroarante tudg normart (latta till och med en viss skönhet; hur som hunden, vi skulle smeka år bet lom unbatednab tager fig fobien mycket mera måste icke då ett eklatt t ljus. emedan den saknar fönster. n tuta, agel noa ort bizastIg3ftr tåget for :Tagen Ord. er som ett yndlingslam; vi skulle innerligt gode uttryck stegras, då Ballongen skull sattas i rorelse ge- ga, gOenk termit) ut pit. att Den bör forum, blicken strålar af en nåstan till snille nom en propeller och kunna röra :milt utför någon af oftwaneultnnbe gatten tör på förhand tillfredsställa edra med ofantlig hastighet. På grund fe mtbt jarl brott ten anffaffae ler tapp önskningar. Detta är vår natur; gransande intelligens, som gjtater sin bttltgaft. och huru behandlen I oss? När glan. öfeer i och fur sig vackra drag, alisin stora vigt kan luftskeppet segla pta, eljeft eon ben ju> fem ethdlle• i vår hållning; vi skola tjena lut fetlaggs rodeo: från ecn forftnanotta mot den starkaste storm och fortsatta hiilka lifta* af en ren viljas &pilt- gränsen, eller bot enrum, enittelout och Sin• vi springa så fort som vi kunna, eder med nit och raskhet, ej g e- en- dt ctna kraft till det godel All sin resa utan afseende på vader och brev, lår ide toål mara antalets mening ad) nom tvång af piska eller sporre, utan tidspillan. Uppfinnaren påstår, jag gulle faappaft tio bet lan på cativo' svara g ifven I gsa ett kraftigt denna mennisknanleteta ädelhet, tued- mon i föl jd af den tillgifvenhet Peld och sjelfför ■ årlvad, mötte ' nu att en hård med hans ballong år vida någons, ty ben tomater ju tå t en Infam af som tager bort all vår och det intresse, som vi äro i mindre farlig en en resa på jernveg flams broariftån någon nanointila uorttntug Då vi stått stilla och I öns!~ de Harvars:ide ur doktorianans li ign af senna ej lan lomma daga och bootigenoui drag. eller ångbåt. Otta maskinen skulle ben Rulle Kluta beqinitailig malt fat några att vi skola sätta oss i rörelse, stånd att känna och begärliga gå sönder :nedan ballongen befinner få af Ment i flatheten bombe =ovanare, tior gick fram till skalden Laka isa tölag ifven I oss ett kraftigt g att utveckla. Tu tekur, då utgiftens af Helsingfors sig på en via e höjd, kan man med neulita t alla fatt utdfte förtas lila långt för eller ett skarpt snärtande. Vi (Djorylkaoes9 Tidniegar. tillbjek af VIOLS operationer genast att tomma till fia:tonna och göra Dem akta Forts. t I r å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.