det andra si år kappan alldeles för verka, vare sig för eget bohof eller grann för att fÅ skrynklas till med till försålining, vanliga runda halm- att svepas om den lillas fötter; hellre kupor erinras, att dessa för att lit- må då barnet förkyla sig. Ilvarför taro kunna skötas och anvåndaa med får ej den lilla flickan en varm hög- större fördel, böra göras mera tlel- halsad klädning på Dig, då det ofta bara ån hvad förr varit fallet. Ku- år Då kallt i rummet? Nej, det år pan bör bestå af tre kransar hvar- modernt att barn Skola halva bara dars ungofkr 6 tum hög. Dessa sam- armar, och det ser al «nått» ut! Ja, manfaataa med träpinnar och ofvanpå nog ser Idet nått ut — jag menar dem ligges ett platt lock af halm; knapt; det ser nemligen ut som om på detta får oj bindas ett enda hvarf 3yget icke rickt till att skyla de stac- nedåt, utan skall det passa jemt of- kars blåfrusna armarna. Hvarför år van n*, ej inuti, •öfvereta kransen. Dermed vinnas de fördelar, au ku- pojken kladd i kjortlar och flickan pan ej behölver kransas nedtill, titan rock? Jo, det år också modernt. Slutligen kommer det vånda af avArmen intages först Veenne kran- allt tom år modernt — jag menar sar. Då deum äro full ygda, skäres barnbaler. Ilade jag en enda minut locket bort med en lång tunn kult lagstiftande magten i min hand, så och den tredje kransen eAttes ofvan- skulle barnbaler blifva straffade lika på, hyarefter locket åter fastna I med mord eller dråp. Visserligen vanliga fall vid underkrausning bygga afdagatages icke do små hår med bina alltid drönarecellar i understa våldsamma medel, ej heller går det kransen. Derför innehåller kupan med en gång, men helstan under- icke någon honung på hösten. Der- gravt» desto säkrare, både kroppens jemto år detta en stor olägenhet för och sjalens krafter angripas i hög binas avorvintring, enår de ej böra grad, och om icke do armt offren harva något tomrum i kupan. En stupa genast — hvilket för resten hufvudsak år nemligen, att alla skott också hAndes — kan hvarjc moder böra på hösten vara så mycket som vara alldeles viss på att hennes barn, möjligt fylda med honung. 1 det genom bevistandet af barnbaler, på ronda locket göres ett 3 tum runalt något stått tager skada till kropp eller hål i midten. På sommaren, sedan sjal. Alldeles osicadadt kotnLor in- de tre kranuarne äro fullbygda, sat- tet barn` ifrånen sådan tillstAllning, tes deröfver en liten rund halmkupa Arven om det år med derom blott som. när den air fullbygd, aftagr, en enda gång. Låtom oss blott *Ar- och honungen tillgodogöres. Anno bättre ån denna och såsom mare se på saken: En liten flicke, som eljet uppfostras iöratåndigt dog, öfvergång till användandet af irunt- blir bjuden på barnbal. Genast frå- boningur göres en fyrkantig låda med gar hon: livad skall jag ha på mig? små rantar, hvilka tagas ut °rymt- Modern vill gerna ha sin flicka lika ifrån, allt efter som de blifva- fylda. *nått» :som aUn andra; sömmerskan På ramarnes öfveratycken bör låstas tillkalla/i, tyg väljes, den lilla råd- en liten vaxstrimla eller ett «Icke frågas halft på skinit om hytta hon af ett skott såsom anvisning åt båta tycker, klodningen prof•as, skärp, att börja bygga på. Det händer cl- brosch, handskar ni. m. köpas och jes lått, att do bygga tvårsöfver och slutligen år toaletten färdig. Den att ramarne ej kunna uttagas, då de stora dagen Ar kommen, barnet iklä- helt och hållet förlora aln bestånt- des sin grannlåt, förevisas för hela melse. Arven ar nödvändigt att då huset, får på alla håll höra huru söt och då se till, huru bina arbeta; de hon år, hvilken vacker klädning, få på inga vilkor bygga tillsammans, präktigt halsband, hvilka vackra utan hvarjc rant bör hänga fri och lockar hon har, och så vidare. Slut- ledig. lien inhöljes hon i en kappa, som I skattelådor kan under goda M0113- ej får vara för tung, för att icke rar skattas i ,tnedeltal 30 ekålp. at skada toaletten, och som följaktli- hvarje ordinttrt bisamhälle. gen ej heller vinner tillrAckligt, och ' Måttet på ramarna kan vara lik- så kommer hon då på balen.. Der giltigt, dock få de ej vara allt för mötes hon af ett ljög andra flickor stora. Göras dc efter det tyska nor- med eller utan respektive mammor malmåttet, som ärren år tet/digel) eller tanter, och nu år det, dess värre, allmånt antaget till användning i icke nog mcd att de små sinsemel- Sverige, Ar det så mycket bättre, lan mönstra, gilla och ogilla hvar- 'emedan de då kunna any/ludas af- andras klädsel, utan Afven de oldre ven uti större boningar, gjorda efter nårvarande algöra obesvAradt h vem detta mått. Mellan ramarne och vag- som är den sötaste. nättaste, finaste, gen böl; på alla sidor vara ett mel- elegantaste och livad mera dårskap . lanrum af 5 millimeter då binu ej som kan finnas på. Så kommer trak- fasta' dem. • tering af en massa sötsaker, och ,'tf- Mot frostskador. Ölvört, inkokad ven dessa kritiseras och jemforas mcd hvad Charlotta och Mary och till Fimps tjocklek, år eårdeles lämp- hulda och lioealie hade på sitt ka- lig ekhot kylskador,äfven äldre. Man las. Och når dansen börjat., får man .påstryker frostskndan åtta aftnar Å hår se i smått och mera oförbehåll- rad. samt precis det samma som på an- Ryktning af hastar bur, efter vun- dra baler: «Tånk, Sofi, hvad din ,bror år söt i den det blå sammetsblusen:» nen erfarenhet, endast företagas oni —.Edvard A. har dansat två gånger aftnarne, under det att ile blott bor- med mig, du,» — "Alrik B. sade att stas ont morgriarne. De så behand- jag hade den vackraste klädningen lade Itåstarne få ont natten mera at alla.', — «Det år ingen annan har lugn och äro tim morgonen mindre som liar tournyr, utom jag, du.» SA utsatta för förkylningar, än när hu- låter samtalet emellan de små, och den allt för mycket retas ont mor- man ser, att de blott såga rent ut gonen genom stark skrapning. livad de vuxna tanka. Når så den lilla damen kommer hem, öfvertnott af smicker och konfekt, flera timmar efter sedan hon bort ligga i sin säng och sofva i godan ro, kan bon ej Den förvandlade tvåkronan eller somna. innan hennes mamma 'ifvit en sup och en smörgås. (1.1n trol- ffitvantbanba.<'' henne löfte om titt hon också skall få göra barnbalealich få calika stor tårta från konditorn, som den Elisa- bet i dag bjöd på. Vill nu någon förståndig moder påstå att hennes barn utan skada kan vara med om dylikt? Jag hoppas, att ingen gör det. Ej häller tror jag, att någon kan förneka, att detta Ar att formligen hos barnet inympa flärd, behagsjuka; högmod och andra lik- nande olycksfrön. Likaledes år det obestridligt, att det måste skada bar- nets belett, att på on gång fortåra så mycket sötsaker, att hål las vaket flera timmar utöfver den naturliga och vanliga softiden samt att Imninu ur den upphettade luften i balrum- men och ut • i den kalla nattluften. Ack, år det då icke nog, att våra vuxna döttrar skola våga lif och helga för sina nöjen? Det ar ju dessa barn, som äro landets hopp, det år dessa knoppar, som skola slå ut till våra skönaste rosor, och vi skulle sjelfva der plantera den mask som skall för- öda rosornas hjärtblad? Bort det! Utom oas, vi Aro mödrar. med kraft gripa verket an och lru'a våra barn att i stålfot för ordet: det är vackert smakfullt, passande, ändamålsenligt och förståndigt, så bör det dock fin- nas något hopp att verlden skall blifva bittre, modet mindre allenaktigt, och menniskorna låttare åtkomlig a för för- stladets varningar. E n moder. Nyttiga rön. Råd får biodlare. Biodlare, som under vinterns lopp ejelfra ämna till- tiar . lerihistoria.) Vid en af , professor Robcrths senaste «rna‹, iska r6ancer» a i Hotel W-6 intrrtffatleföljande kost- It g n Professorn var Bom bäst sysselsatt att trolla fram två-kronstycken ur åskAdarne fickor. — Terme monsieur harva beståtut en två-krona i sin byx — demed pelcade professorn inyetiskt på on bastant väderbiten skep pare i stilens ena hörn af sådant skrot och korn som farbror Sehlstedt i verlden så mycket vArderade. Professorn går fram och ser mun- nen anställa en inventering i tittin byx»: — Ah ja, det .går nock an, men de ska ja såja honom, att seen han sist var hår och lova förbi och smuggla in tvåkroneslanten i byxorna på mig, så har jag gjort en kryas ner på källarn och fått mej en sup och en smörgås för slanten — och här har ni en och åttiofem tebakn. Veder och tack! Professorn började ett annat konst- stycke. Jullekar. Följande rimmade fer- åtskilliga jullekar, af hvilka en del förskriN n sig från he- denhös, tagare för hulftannat hundra Ar sedan och torde Anna kunna lä- sas med nöje: teckning öfeer Juleklubben. stå på stubben: Draga g ränja, vaga malt. Meta lakar: ekitta makat . Npanna kraka: våga salt; Bara vatten, nappa katten, Låna eld och springa rå; Tämja notan starka trutar, Utta ?<Mor: stå i ett, Prek• gylta: gå på stylta. Metall* sko och aejölk• björn; Led' upp dockor, slagta bockar, Bårs jul ucto gil på vtör'n, Markus flaska: Lussi laska, Hålla råt- och gåse-lek; Snacka murar vattna tjurar, Hoppa kryssa: nappa stek. ANZ J ErERSSONS 41ti vitteortrrade Skramma danskar, drag a handskar, Smida ratt och stånga vaga: Stå på buten: gå 1 grut•a. Sticka skomakarn, g ömma agg; Dra till tingen, gömma ringen, Köpa Ask och svalt' rat, Ta upp (yrkar. spåna kyrkor, Draga kittla: talja våt. Oth c lille ' 1 LAHOLM, rekommenderas i välvilja och hågkomst till tabirairde rtl alla slags Dyka slantar: kasta rantat, Sistlo hatad!: klappa brud, Brudekran sen: björna(' anaen, Göra vispar. klappa fru, Fipp, rapp, tall: sörja marål, Skubba koring och flå katt, Skjuta ruggor: skapa stygger. Tanda ljuset: söka skatt. 230 tryckasisearb eterip större och mindre af hvad art och beskaffenhet det vare må. Den största ordentlighet och noggrannhet vid livat-je, arven det minsta arbetes ut furuöde, har Tryckeriet för sig tippptallt som en Itufvuduppgife. Ett livar, som vid bebor af tryckalster skänker ini:: sitt fortroende kan vara viss om att erhålla ett punktligt verkstIlidt sizuitt beräknas så vtterst lågt, och I allo vackert arbete. som med ett samvetsgranne och fullgotle arbete ur förenligt. Jdle rotvan: håla påt ven, Friare på stolar Spisan !lytte kyllerbytt.a. Blåa' ut ljuset: klyfva ved, Kurra gömsen: pippi. hönsen, Ilammaremeden:•atorma ekans, Dela lotter: g ifta dotter, Slacka eko och ro till landa. tre; Laholm i Januari 1884. Höyakiningsfitili, Franz Potersson. Julgåtor. Till forna tiders jul- nöjen hörde Afven gåtor (gissningar) hvarpå mannen, och väl älven qvin- norna, vid julbrasan ölvado eja skarp- sinne, under skämt och gamman. Ännu till våra dagar fortlefver från den gråa forntiden en och annan af dessa gåtor. En berömd täflingastrid i gissning omtalas i sa,g orna. I Götaland regerade en vis konung vid natnn Ilejdrek, hvilken gjort det löfte, att ingen skulle littfva så myc- ket förbrutit sig emot honom, att hatt icke skulle få frid, ota han kunde framställa för konungen en gåta, som denne ej kunde tyda. Till följd hår- af utmanades han till en dylik gåt- strid af en mirktig man i huns lund, vid namn Gester Blinde, hvilken på det högsta förolåtnpat konungen. Gester. fruktade emellertid ofärd, och offrade i sin nöd åt Oden, som på- tog sig Gesters skepnad och infann sig hos Ilejdrek. Degåtor, livilka då framkastades, voro bland annat: Gester. — — livad år det, Som gör folk talande, På målet hilltatitle Och tigandcf Hej‘irek. Gifven honom Drycken godan Den gör folk talande; Men då de mycket dricka, På målet hattande Eller tigande, Hemifrån for jag. Bort 'anlades jag, Såg, å råg. vågar, Våg var efter, Vag var under, ' Och våg A alla sidor. fiejdrek konung! Gissa till min !gåta! &Aret. God kr din gåta, ' Gester Glasad ar hon. Der flög fågel °iver, Dor sam fisk inunder, På en bro du for. livens år den högljudde, Rom går på hårda vågar, Dem förr han trampat. Något !blivit han kysser. . Ilar tvenne Och går på guld endast! Hej,irel. Det år gulasin.trichs Limmar, Nar guld åkhåll., . Mott målet hårda. Hogt han sjunger. Brand- och 1,11TiirNH ri ntr,,:- A ktie-Bolaget meddelar genom undertecknad LIP- och Brandförsäkringar af alla slag på ytterst liberala vilkor. !Ivern år det, Bom haver i mikegrufraf Gjord at Slutsten; Ej fader eller moder liar den farlige. liejdrek Askan tittar, elden • 1 opiseln g ömd. lian födes af flintan. Order. Ileem Sr den mörke, • Så lo tar örter land, Sväljer sjö och skog, Fruktar vinden, Men icke menniskor, Och solens skon förtar. /fodret: Det år dimman, Bom ur traskat sti ger. °eoler. Fyra gånga, Fyra bång*, Två vågen visa Och för hundar varia, En bingar etter. Hejdrek, En ko det djuret var, Som du då såg Med fyra fötter gån ga. spenar bångs, Hornen tumnos • Emot hundar vada; Svansen bingar etter. Fyra Ilejdrek löste alla Gesters giltov, utom en, af hvilken han förstod, att det vor med Oden han hade att göra. Oden -iklädde sig skepnaden af en glada och flög ut genom fönstret; tiken Ilejdrek kastade svärdet efter honom och träffade några stjert911- drar. Deraf kommer, att gladan har klufven etjert. 3 meddelar genom undertecknad Lif- och BrandförsiikrIngar af alla slag på yttorst liberala vilkor. 4 11.. HENRI i<SSON Itotsrliär, Middelsej Gråsej i 1; G. P. Ahlgren. lav inkommet hos b u a Da ns k t ilormjul ,iiljes billigast hos 7 G. P. .-lhlgren. 1:rnaRapskakor fall G. P. Ahlgren. Gester Oester. G. L. Alcerberg.. Brand- ock Lifförsiili rings-Aktie-Bolaget — — -- livad var for under. Jag såg dcrute. För en mans dörr ?vånna litlösa Och atidelösn Bårlök kokte? Heir/rek. h ornidesbalgar År icke ande, Lit eller lifsfurg; Dock smides Tid Den pust de gir.* Sårande svärdet. V#1 r :bizr ,L4.4 (1 slet. Gester. utiv tis tidtn$M. DatibelåttlIbrunttelfer. 2 ..tocfbolltir, bort ben 8 Satt. ttvctc, .1:itutttatiöl. o d et 1: 20 å 1: 4ö. 27, å 2. lå. rt;Ift ötåg, Nitid!, 90 å 100, los er 20 Rale. - 923omiöl 1 : 14, rbflt t bubbla mattor 12 pr 20 flöte. Slott, utaloirprotoinfrinai, 2•tab 90 A 95 are, - G.rsib. tio å tio öre 21t-ter, fob Ib å 22 te pr gammal (ansa Ittraurout r: GO pr tomta Böttborge bine ben 8 Zon. 924, lått ref? I: 03, krull 1: 03 . 86 öre -pr 2t) (Dip. knirr, }.., Bo r d s e m i i) af 0. E. IIaIlhcrg i Laholm tillverkning säljes endast bus Joha11880?1, Laholm. ritntrin 1: 57 pr tenns. k krom 1: 47 å 1: 80. SINCLAIR-TVÅ1Je Cinknotttinant från ötub. ettOib i erlfingborci. 3 team of andan från ben 28 2rc. 16P3 till ecu 3 3au intittrint betaltes för: Artro fint qtrugarbohnor 100 105 ött or frerafttflölp. 118-124 tr. er 100 bann nt o. Gint bit (amt homo (tetorp pr Immigt ffalp. 112-116 tr. pr 100 banfta Polo. Cdobt (utom 90-93 öre pr. Intrufft {tölp. 106-110 fr. pr. 100 buffa ft. 9triultotet of flera medan! Ur:tuting af errttgattlimbr war lilla tleh 96 proc. 2:bra „ 4 aret. - Till salu. Nytt! Praktiskt! Victoria Stål-Symaskiner — Singers system - äro, utom det att do ega alla hittills kända förbattringar, försedda med alldeles ny, patentin'ad trampinrätt- ning, som icke behöfver smörjas och likvit icke flötes. Alla rorlign delar Aro tills orkade af bästa bessemerstål. Försilljas, under fullständig ga- ranti, i Laholm endast hos Johanna Ekvall. I. Des innehåller, alls intet vatten och förlorar leka 1 vigt genom torkning. 2. Ett ekållito,i1 Sinclair-Trål motsvarar tre pkålpund vanlig tvål. 1. Den år fullkomligt ren och neutral utan syror och alkalier eller andra trimmande Urinen. Tvåtten nötts eller alltet två gån- ger mindre funt ån med såpa eller tvål. Den ut,)fvar alls intet skadli gt inflytande på hån- der, tyga, ozh fårger. Den tvattar flanell. r och alla slags ylletyger utan att göra dem hårda. 4. Den reducerar arbetet till en trcdjcdo at hvad förut varit fallet. Tvättens kokning och lutning blir Ofverdödig. Skadli ga Ing re- dienser, tvåttenisskiner och andra inrattnin- gar, som blott löratöra tvåller., undanrödjaa. Slutligen undgår man vid den kalla eller jamma tvattningen obehaget at ånger och duneter. Med ett ord, den erbjuder en ofantlig be- sparing af såpa, bränsle, arbete och sliter ej trattkladerna. For att anstalt' en fullståndig tvåttning med Sinclair-Tvålen behöf Ter man blott tratten uti tvållösnthgen, låta des ligga dur Liver natten och vål skalps. den följande morgon. Reeultatet blir förviinanavårdt- lagga Säljes hos 760 0. P. Ahlgren. • gbnonstute.. Halland ,13 liallandepotten torde obset- Vera annonsen å 1:. sidan.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.