V/S prâftiga, sas -- aa —_— Tpi ES fr rr DS > —— : ‘Qu frift flägt, som. redan rifrolt . rein if E a nifaleh, börjar [pde ras I wår cfa stad med anledulng af den wänlade sernwägen. Säluhda halva wi redan en femist-tekalst sobrik () i I + ell nyblldadt, fotldt belag för anfägg- "nin RNE elt efter nntidens fordringar (+ {nrâlladt tegelbruk; dito e ale vå | ett "förre melert; iw hafwa >swènledes en tvållind fatelfabrif, som, til fêlse af de estersôkta och i fit stag enfamt sttä- de teri O A ainia tillwerkar, år my>et_anlitad; äswenledes finnes wid de walteufasten en förre qwarn, » dwilken med den feaft sem finnes alt . tillgå, ”Ilafom aNa efter tidens serdrin- ‘- gar befintliga lurättningar, år { tinfásle - att betjend" en Nörre omnejd. m. m. n. + Det tydes werkligen sont det endast be- böfte utfisten till förbättrade fommunl- « fationer för. att wida stumrande frön 1° ¿tin lif, od bâgrar får ch fom framtide | " perspektiv, med hwilken iltägsfart fam- båflet ffulle gå framåt,” om fwen åt | „till funde läggas möjligheten. att stade fomma en ti \ynestadrande LEE O fsegelled, n ! Funderingarne - hafwa warit många, -huru sistnämnde, för samhäslets - be- stånd: 08 ulweliug, få nödiga puls- | der skulte funna ástadlommas, od många on förflag áro framfråtda, titafom diverse ! undersökningar gjorda för att åter öppna den. wanwärdade och lgengrodda segelle» 4 den. „Handelsföreningen har; font fig i bör, "gått {-spetsen samt härvid offrat "oo både möda ce fosinad; men företaget, i om det fal seda tid waraksig och be- - * stäende "nytta, behôfwer allas ijetm och oc derfêre:- förföken på nytt med förenade e frafter att fåtta lif i det skendôda för- ©, slaget,:samt sparen intet för att komma ; från prat til werfllghet. Ä —"' Ljufa utsigter för stadeus lejon lifasóm--fôr- alla ‘audra,* som- behôswa beklädnadspersedlar, haswa yppat fo bår, då wi i fråtter för en af» lära få vå _{nflytiande ‘’prefessorer af nålen", den ene får sôdra unlversitetet oh den aus dre från länoresidensct, hwi:ka båda få- gas hafwa goda vitsord om ski>lighet I yrket från platser, der de förut hast fin werfsamhet. ‘ Bäfwande emotfe wi de nya "”nålartifterna”, då det förut un- föll panel of, alt, de onänubara fabricerals få beftaffäde, fom ‘’wóáuda fäuger“, eller med andra ord: lifa s\wäl * fram» som baftil; Y . — Wid styrelsens-för länets häst- förfäfringobolag sammanträde den I d:6 antogos - nya förjäfringar à 207 hästar till ‘ett föôrsáfringöwärde af 60,105 fr., decaf från Laholms fomitt 136 histar tini 42,790 fronors fôêrsäfringswärde; : Warbergs 24 till 6,915 Ir; Halmstads i 10 tin 3,700 fr; Sallenbergs 14 till 4,350, fr e< Kongsbada fomiló 8 til 2,390 tr. CErfåttningar för döda bäftar ' ulbetaltes till A. N, Holm i Quibille 294 fr. och tif fonmiuister A. G. Efc=- roth i Fjârâás 336 fr. — Plötsligt dödsfall. Till "Halland" - srifwes: Torparen Johannes Pälsfon i * Daggarp kände fig i onsdags wid upp- stizaudet på "morgonen betydligt illa- os "mående, bwarför ban git ut för alt “| hemta frisk luft, Wid’ hans återkomfe i ot flugan yttrade huftrun: "Du fer få blek uf, fom om du hade döden att, dra's med", bwarpå mauuen swirade: "Ye! år wäl inte få mål, att man får då få ”fnart; emesllertid will jag lägga mig coh ' “” hwila en find.” J detjamma han fjönt ned på. fången — deg han. Man c< man emellan hwiskas“ om förgiftning. mindre skala; en nyaulagd trifol-fabril; | :tingohus. olitundersöfnlng torde komma all ske. Tochinauvel mellan mafkaruc får: e]’allr tid warit det bista. e, » — Halmstads kreatursmarknad i ond-, dags, Halb af det - bárligaste wider man ‘râtt gerna lan dênska under denna åratid, wisade en gusta tiftig tinförsel, ynnerllgen - af - häsikreafur. -Priscrna tilde sig fåtunda: för artelscrar 400 — x0 fr; paret, tidda for 125—170 fr. Inet finade 60—100 kr. [t., bättre ar-_ etdhästar omkr, 300. fronor.… Blaud de Casita hâstar- som \äides betingade eit yraårig unghást dagens hôgsta pris, 450 ronor.. -- E H. - — Till godman | resehandslarèen Jch:0 Swenssons i Azärd, Hishult foden, fon«. kurs utfågg wid första förhörct wed gåle denären. i Tjerby förl. onsdag härads- domaren Magn. Pehrsou | Hofsmölan. ”Bob:s 'Swenssons stat wifade något öfver 500 fr. tillgångar oh 2,500 fr. ftulder. - Giäsdenären war wid nyßnämde tin" fine. genast fårdig att bjuda 25 proc. adord. > oc ole . — Ggendomsköp. Garfwaren hr N- A. Grönwall ‘i Eugelhelm har af hrr A- Magnus .&*C:s I Göteborg får 17,000 fr. töpt. deunes i Helsingborgs lautssödre samlíng belägna egendom Niamdfa med tillhörande änggarsweri, att tiltrådas d. 24 näsifommande Apkil. En. broder till föparené hr August Grönwall, som i 20 är i uttoudet praftijerat garsweriyrket,. ämnar ôfwertaga berêrda gaxsweri. — Andringar I oregelbundenhcter inom S. Åsbo oc Bjäre härads dome aga.” S. Asbo hiradabsar woro genom edneombud i måndags fallade, att ins” ör domhafwanden fig:'yttra om fomi» téns förflag, at! N. Wrams so>en, fom nu tillför Kristiauslads län och S. Aobo härad, Mulle öfwerslyttas til Malmöhus lån od Luggude härad. Samil, om- buden offtyrkte enhältigt denna ändelng: Som sal bärlör uppgäfwo de ort N. Wram dä fiuge längre till tingshuset, oc) nämude so>cus fatlizwärd finge ôkade utgifter på fig från Bjufs grufwas be- faltning. on Af famma anledning woro Bjäre he raddbor fallade att på samma fått fom S. Azbo foduar yltra fig. Komitén hade uculigen bär föreflagit att Kärre- berga by (7), N. Kärragärden — i", oh 3/4, dels maptal, fom un tillbör Tostarp c< MN. Aobo härar, Mulle ôs= werslyttas ill Hjsernarp oh Asbo c< Bjäre häradèêrält, det sistuämnda mau- talet fwäl med hänsyn till kyrka fom Sokcuombuden tillftydbe to mitéus förlag. A — DOrdinarie fommunalstämma hål- laude på föndag. Sistlidua års rifödog hos regeringen gjorda framställuing om ändring i gällande fkommnunalfêrordning i bwad den rörde förbud mot ordinarie fommulslámmas hållande på föndag bar wunuit regeringens sauktion. — Smörnoteringar. Malmö smör-= Hhandlare. beflåtv wid «tt samnmanträde i tisdags eftermiddag att hädanefter en ång i wedan ofentliggdra gemenianima fmöraoteringar, i hwilfa fommer alt lile jas mestau "herregärdesmör" och "mejeris (mdrr, buvardera rubriken med fina olifa flasser. — Den allra uyaste anwäudningen af elektricitet. I Berlin utflåder man âgg oc i Kalifornieu bringar man win till mognad == allt genom cleltricitet. „Pá “fextio tinmar får man dymedelst gammal ‘god foujaf af uselt, fintetdof- tande petatidbräuwin, ” 2 En: wällommen reform har om- ider nått sista steget mot sitt sôrwerk= igande,' f- det rifódagen | lêrdaas fit dn regeriugen mol den bebádade ramstältusugen om uned sittning af furi- fes brefvortet eller, som det i officiclt spräk“ Heter, förändring i wisia får den inrifes posttrafifen gällande portofatfer. Förslaget Ínrcfatiar att får wanliga bref befordrinzsa!gislen fastsiälles till 10 dre, om brefwets wigt ej êsrwerstiger 15 gram; .20 åre; om wlgten öswerstiger 16 men'ej 125 gram, oh 30 dre, om wine ten- uppgár til mer ån. 125, men (de öfwer 250 gran oe oc or "Sår fofalbref efter fådant bref, fom fa befordrad til Ferson hwilfen wistas nom: den far, töpång eller by, der före sändetsen postauftalt eller i fast bref- âda till befordran afle:unas, skulle -be- fordringdafgisten bestámmas till & dre. får brestert nedsättes afglften: till 6 dre för enkeli och til 10 dre“ för bref- fort åtföljt af swarsblankett, "cs "Gör refommendatien af sêrsändclse fastitáles afziften til 20 res. cn « Hittills få fallade 136bref lifstáslas få i ‘afscende på portosats fom. def ingå- ende till poftfaöfan med wanliga bref. — Desja fôrándriugar Mulle tillämpas från och med ingången af. är 1885. . Fiuanömiuisitern Themplauder erlurar i sitt till statörädaprotefollet afgifua ytte rande, alt generalposistyrclsen redan är 1857, i, sammanhang med införandet af nya” myntfyftemetn, pemstälde om ' det tulla brefportots nedfättande lill-10 åre, ehuru regeringen federmera .föreslog e< rifedagen godlände en ucdjärtning endaft från 12!/, (6 flilllng) till 12 öre. > Både regeringen oc ritsdagen uttalade sig life mål för ênskwärdheten af nedsättningen till 10 öres DÅ nu postwerkcts finanier få förbättrals, alt det ‘ej blott gäldat den fuld á nârmare 1!/, mill, fe, hwari postwerket wid 1878 åra utgång hâftade 7 till statokonteret, utan âswen derntöfwer afsalt ett êôfwersko1t af, för närwarande, . öfver 1,400,000 fr, få har tiden ändt- ligen anjetts wara inter att widiaga nedsällningen af wärt iurikes beefporro, sem hirtills ‘warit bögre ån del år Edet öfriga Europa, deriblaud äfwen grann- landen Norge oh Danniark, om några få länder, der skciskunnigheten är mindre altofån, nudautagas, ‘ — Postsparbaukeu har Hittills — det torde ertännad — es wisat några ly- faude resultat, En infättning af 60,000 fronor öfwer heta landet under den förs sta balfwa månaden fau ej anses wa något betydande, - Fér ait wåda den flora allmänhetens iutreose för pestsparbanfen, kommer au- gående den fana en bioschyr att i da- garue från poslwerket utfärdas till poste anstalter öfwer hela rifet, alt tilihanda- bållag aflnränheten. Broschyren, cudast 19 sidor stark, mede delar i den mest sammanträngda form meningen med sostsparbanken och fördes leu af alt insâtta fina fmå besparin- gar der. Deu utg plar. För närwarande åro i landet postspar- banf6fkentor à 1,450 postanstalter, =— Förpostfäftninugar tifl det stundande friget mellan prívatbauferna och riföbans feu ha redan börjat. Wid det möte fom silidne måndag höns i hufwudstaden af delegerade från samllige eustilta bauker difluterades bland andra följande af de enftilta bauferuas fyndifat uppfatta fråga: “Sedan erfarenheten wisat, att det ide wore möjligt för en euda tant, huru densamma an blefwe organisecrad, alt pá ett tilliredeställande fått -tilgodoje ett peu lands näringstlf och tebol af törele emcedet, - hafwa - sramstäcude. offåromån r î elt antal af 75,000 exem- "Til slyresmán fè « « Syndifalet anfer.det derfêr .wara o- ‘af lándman häállet förhör fiftlidne tårdag eQ serdbrufare’l wärt fanb Inrätta eite ilda- banker med ofdelningölontor I be SINA ‘orterna. si e r besfa banker Halva: ulsetts- persouer : som anfettö .wara bást befantå en hwar med fin ‘orls naturliga tillgångar - e< perscnllga förhållanken' samt deraf. bårflytande förmåner och be-' of. Desfa fårbåflanden, fom i de förre iberua äro mera lilartade, äro dere-. mot | -de olifa orterna af (4 \fitjatlig beftaffenbet, att det ide är OJ fdr en enda siyrelse att bedåma, leda och Nadja dem alla. ov ” sel iwlswelaktigt, alt landets allmänua rös telje - båttre fillgedoscs -e< betjenas af flere [ofalbanfer ån af en enda centrale aul, E, _ :Diskussienen - härem inleddes af hos-. råttörådet, Söorfell, fom meifatke fig bank- komiléus förflag. - Mot -förslaget upp- trädde áswen herr Wallenberg, jo skarp! betonade, att twängsfursens berttagante fêrst: år ett nêdwändigt ivillor, innan man täufer genomfêra Åvfemet med en enda ceutralbanf = es oe vt Der Hersiew upptvide derefter kill för fwar för banf-fomiténs förflag.:Han påwijade dels hur man allmänt i ullaudet börjat återgå till elt enda sedelutgifusngs- institut, ‘dels om (de, obehag damit heter,: bwilfa sulle fårerfafad få wál de mindre, enskilda bankerua som deh { af lâgona: fandsorter bocude funder, om de miusta sedelvalörer skulle cudasi bliswa’ 26 fr, aa "CC Ofwilen gäldenär. "Från Matmd telegraferas:.: À den ‘sedan den 25 Ja- unari -saknade fabritsidfaren; hucegaren oh sakföraren N. P. Peters l'egärdes den 11 d:8 fkounfurs af hr Larsfeon & Malms gren, hwilkas fordran utgör 11,000 fr., od firman Rnd. Ludwig & ni, säsem innchasware“ af Peters" oiufriade weret- accept, Deßutom hästar Peters i stor stutd till Skånes enstkilda ban? och för- mnodlígen äfwen till andra. Peters tros baftva medfört en betydlig peningesuntnia. — Angäcnde baukskandalen i Säffid har båftade faucrer Alfred Lindegren wid crfáänt: - > alt han, fom tistträdde befattuingen 1878, underlåttt freditera ÄNftidiga kre- ditiviagare för af dem gjorda tnfättnins ar fami wid aNMriniga tillfällen godt- frritwit silt eget fredetivlvato med hégre belopp" än som blifwit infatt, hwaulge- nom bonken tillssyudats förtuft till om- fring 42,640 fr., hwilfa han til sin egen nytta anwändt; . att han u!skriswit ft feeditivräknin- gar efter det fkevtena blifmwit ändrade od) rättåde, få att desfa räfuîngar êfwer=- enoftåmt med ‘weifliga fosfaförbållan- den mellan freditivgifware och freditivta- arez , ” . and ifrågawarande förfatflning börjat på já fält, att ban gedtzjort filt eget freditivfonto med högre belopp än infällt ningarne i fassan wisa famt till följd deraf nêdgals äudra andra perseners koulo,- för att freditivräfniugarna i fin helhet Muse gå ihop; | . att devofilionds samt upp och offtrif- ningsråkningarna ård rått förda; att ide någon warit mediweten om hans förinilningar; . | alt A. I. Petteroson i Ekcuäs blifwit debiterad 500 fr. bwitfa bort påförad G. Samuel®soz 0 . att en bläcplump på J. Bloumstrands [reditivkento lillfommit för att dölja förs falskuing;* Y alt hau wetat oc) ünderkastar fig desamma. Lindegren år. fodd i Warberg 1827. Hans fader war sjöfapten. Lindegrens huftru od) dotter ha besêft honom fins getfet - och fåra feenerna, når de möttes, följderna af sitt brott mwarit: af gripande ark. Inom GSUYffö. | 06 Wasi bar bändelfen wL>t- RUN I beftårtulug fanit.beltagande för den olyds ' Uges famille sä Fin stat. En-azent Anderdfong stat i Gôteborg företer werfilza tilgån. ar - 60 frenor- mot - hwilfa batanfera ulder till ett belopp as, — fr. 60,283, — Titelssukan år wißt ide främmande för. wärt fattiga Swerlge, derpå fêôre- | fomma, gunáz ‘allt emellanåt tifa dm. liga. fom töjliga *bewls; "men få tångt når det ide hos cf fom "de store tán» ' farnes , land", Tyskland, ‘ hwarifeäa wi -, {mporkerat del pedantiskt otympliga keu- melurwäsen, soin ännu beswärar den f, k, facfalstilen, och den ceremonielt sträuza ' scciala ôfwer- "06 underordning, sou bårdös och embetömannantiftofeatien ånnu äffag att tvidmalthåfla i asta liîwe1s förs : bållandens (2 fon press a Hos of börjar de> "Högwälborenheten", "em wi minnag rått, först med "sriher= ten". - Oh han lâter sig födas” med den- utmårtelfen . framfår audra' dödlige,. 3 de store tänkarned land deremot lan man fråtigen tätt bli bögwälbereu utan hjelp af födjetn. * Molsägcisen är nästan olé Ua, : men det går för, fit alla fail. Enligt preussiska krigöministerlets nyp utgifua förordning har nämligen bwarje farten oc) löjtnant I tsenst rättighet att fordras "predilatet" högwälboren. Men får faptenen afsfed-utan majors namn, heder och, wärdighcf, förlorar ban med det famnia' "högwällorenheleu® oc för åtnöja fig med "wälkoreuheten", det wil fåga,. om han ide warit [tabsofficer; ty då. blir’ hau bêgwälboren' få länge han lefwer. Lilaledes om hau häúdelsewls år född adelsman. |" ‘ . "Det faller nástan af . sig - \jelft, att denna urkomiska förordning: gierts til föremål för åtflilig drift. "Den, fom ide cus är prof töjtnant", fåger ett” sydfyskt blad, "od hur många menuisker, funna” i - del’ flora hela wara det, han måfte i Preussen ndja ä med all helt fimpelt wara ‘boren’, Skall hau ha ni got 'predifat", fau det fult ide bliniger aunat än t, er. följande: Borne herr korprafen Bengt Bom", > Hwad det är ffönt ändá, alt*wara preusfift lêjtuaul!* Eu swensk herre o< en norsk dam hafwa. | dessa dagar häftats i Aalborg, Härom skrifwes i Jylltandeposteu för den 10 denncs: En sweusk herre ocj en uorsk dam, begge mydet wadra, elegant cd smakfullt klädda och rifligt fêrsedda med venningar samt medförande stert bagage, anfemmo hit I fredags ned ängbäten ” från Köpenhamn och togo in på Hôtel du Nord, dod endaft för: tillfället, fate de, alldenftund de skulle fara widare lil! Frederikohavn. Pet blek e>já endaft för tillfåttet, fast af ett- helt annat stäl, oh ' Frederikshavneresau sik torka in för den gängen, ty dá paret sati wid faffet kom en civilflädd polîobeljeut för alt till följd af ett telegram från Köpcuhamnu hälta det wärda porel, som’ i‘gâr eftermiddag âlerwände med ångbåten titt Köpenhamn. Det berättad att paret, fom utgaf sig alt wara gift, folk," en längre tid bolt i Kôpenhamn, “ mestadels] på Hôtel d'Augle- terre” eh der tefwat”ganfta flott. Va- men får utêfwat stor dragningskraft på det ”frarfa fêne1®, "fom ofta lät bedâra sig af den skêna, men ¡i ett afgôrande & gonbli> fom altid: "mannen" plårctigt e< hans wrede käude dä inga grånfer — endast- geuom eu rundlig fradecrfättning funde den rasande och ¡d]upt kränfte åtta mannen förmåd att lugna fa Detta £ förening med mißtauke för åts skilliga bedrägerier, har! gifwit anledning till bältningen, som i Aatkorg wäcte ster uppinärksamhet, oc eu owantigt stor mene niskomasfa hade samlats nere wid ing biten för att je paret resa. Bland a- sfâdarne wero meningarue, mydet delade - ” tt giftermål. Nos Novell oe af n. Wd. : * Ölverzlttning från, tyskan. - (Ve Bk. Aftönbl) | -, Portakttaing,“ ot vv Döden är on god öfvertalare. Ch ov. Annu för några minuter sedan ! hade den ungo manrien känt Big 4 vo Bå säker i medvetandet af sin stora sjülestyrkn -—' och .nu — “nu vardet holtannorlnnda. Uan vred. sig. formligen under ‘mar- - torna af donna allt mera tillta- * “> gaudo hjolplöshet. Och dosent- - om-hviskado hoppet om do till- > sälligheter, som i sista ögonblic- ket: kunna tillstöfa — fans det ej tillräckligt mod exempol hür- på? --Och .om dot icko'skullo in- träffa, sans det då intot annat Bält att nfakndda sig denna för- hatliga boja? Och! var det icko hans pligt att för moderne, för Se vämrornas,' för: füdorneslandots skull? vis. Ack, det , or 7 | ‘ egoistiska hjortat fann tösen skäl: att till | hvarjo pris bovara det kära lifvet. — Men' hur skall jag kunna gifta mig — utropade han, utan mina pappor « «.. Utan den rin- gasto legitimation? - — Jag har ert pass . . , det ür tillräckligt. — Men tyska.lagarro . . i — Ni blir vigd enligt amori- kansk lag, och den vigsoln är giltig öfver hola verlden. - , — Men" on skilsmessa utan kyrklig välsignelso . . . . -— Åfvon erför har jag sörjt. Luena ert såmvotel Jag ir on from man. Ni skall bli sà fast förenad : med henno, att byarkon prest eller jurist skall kunna å- Btadkomma minsta rubbning. , Det var dot sista nödankaret, som den ‘olyckliga utkastat och ban : hado'sjolf' känt, hur svagt dot var... Hans band skuros sön- der, -noegorn. hjelpto honom. på fötter-och hau undorkastado sig sitt ödo. Mon. han kunde ej stå upprätt, 'utan ban ”måsto :ovil- korligen fattta tag i mirlattons se Fort . «fort! —Bado don- no '— eller vi ha sccessionistor- na på halson! — och ‘lian drog Bitt offor mot dörren. =. . Men Waltor tvokade ännu on gång. .”: ooo : Men flickan känner mi icke — stammado han.- — I fail nu into hon heller vill?.. .. En sù fast vilja «ss — Hon”? känner er.s. . hon tar or . . . hon har i dag för- klarat för mig, att allt var henno likgiltigt blott hon kom ur min förbaltiga värkot. Men fort, ol- jes är det försont. a Och ' han” fattade fången otå- ligt i armon och drog honom med sig. se Y Deruto horskndo becksvart mör- ker,” endast' do närmast omgif- vande föremålen bo:ystes spar- samt af några facklor. I doras flammande skon kunde man ur- skilja några vilda gestalter, an- tagligen “ ‘mulattons ”"förtrogne.' Mellan dessa stodo två hvita män, båda fängslade, bloka ‘och dar- rande. -Den enes långa talar och :rakade hjessa tillkännagaf «den: katolsko Propteu, den andro 1 som, i sina bundna änder höll ett pappor, var upponbarligen on magietratperson = Cec. 1 NM tor brokig schal, sådan som Så snart. Waltor. yisado sig, löstes ögonblickligen deras bo- jor. Två fürgado, ätfölja' af en snyftando mulattska, framburo i en slags bärstol något som mer liknado ett”bylto kläder” än on mensklig varolse,. Walter bo- hösdo ej stort skarpsinne för att förstå att detta var brudon. En negrinnorna pläga büra, höljde ej: blott flickans gestalt; utan üs= ven hola honnes ansigto. Då man stäldo henno på fötter for hon tillsammans och 'sjönk mod ett lätt skri till nplattekans bröst. Walter hördo huru denna på det välljudande spanska språket till- hviskado honnö en mängd trös- teord 'uch emoknninn. Han kän- do ett. slags modlidando . mod denna arma. varolso, som lika o- gorna Bom ‘han ingick en tvun- gen förening, Fes al ' Endast Molazzo tycktes pans- rad: mot ‘hvarjo känsla, - Han hado tagit dot förut, omnämnda papporot och vecklat ut dot, och sedan: han’ tecknat åt do närmast ståendö" att mod facklan bättro bolyea dö skrifna ordon; åtorlom? darrando händor.“ Det var ük- tenskapskontraktet.. | Med stapplande röst började ‘ frodsdomaron — eller hvad han nu kunde vara — läsa de företa orden... . : | Då smattrado plötsligt från fjor ran govärskott såsom från on jär garkedja, es | Allas ögon' vändo' sig åt det håll hvärifrån”ljudet ‘kom, ochi Waltors bröst stredo hopp och fruktan. Var dot Grant? Var det ‘Davis? «Vredgad stampado mulatton i markon; Han rykto en rovolvor från:”gördeln och spände hanony och ‘i dot han kastado papporot: på den lår, som för MR lot'skullo föreställa altare, dundrado han: «skrif un dor: PL oa _Fêrgäsvos- eökto don olyck- ligo-tyskon: dröja; pistolmynnin- gen vorkado Bå inyckot mor öf-' vertygande som 'skotteix oj mer ra bördes utan bortdogo i fjer- Han gaf hoppet förloradt och oc D nado’ han det i ombotemannons ta i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.