Tv ——-————m—_—-- + ‘© Peemlorado hingsten RUDOLF etår till botäckning' på Menlösa gård "från och mod den 2 (Februari, 150 oe | > I tjonst ästundasg. * "2 En trädgårdselev . erhåller 1 April Dts à Nes torp. LL nd 4, Saholm 0 SHallaudèpo enz redaktionsbyrs, sfrifs “wes det I går från Halmstad till Las holms nya Tidning, företedde i måndagd på morgonen en ingalunda manlig att- vlid, deloterad om den. war à la mins terträdgärd. * Nedaktionsmedlemmarie „hade vi ¡detta fått welat bereda Hallandds ‘postens "ktgtfware, boktryckaren Joh, A. ‘Swendson, en wälbehagli öfwerraskninz ‘med anledning af haus vratiolredje får 'delsedag.' Från trydetiperfonalen öfwer ‘Temnades LR den aftode oh afbillne 'principalen en särdeles fmatiull od pryd- (lig dryedtanna af förgutdt nyfilfwer och) delwis maltflipadt glas. Werser till das [gens hjelte, författade af tidningens res daftör H, Hesselgren, utdelades trycdta, Te< fedan man tömt en skäl för here Swendsson, affldta deu lifa enkla fom «| ewansiga oc wadra festen, |! PI aftonen hade boltrycarex Swend» sen till sitt gåfifria ed glada hem în- (bjudit tidningens redaltlonsmedlemmar od - hela- sin ‘anfeuliga fru>eripersoual, Under glam och sämt förflöt aftonen på det mest augenáma fält. |! Här, om nägousín, fan man tafa om ' #*aodt fårbåflande mellan, arbetszifware * o arbelåtagare". | — Nytt, nyttigt oh helsosamt. Til wår funskap har fontmit att en gymna- | stifförening bliswit bildad här i staden > under lcdning of derwid wan person. , Wi funna ej noz pâpeka det uyitiza ch , nôdwändiga of, denna sport oc upp- "mana hwar oc en, scdan ledaren blif- , wit profwaf, alt, för få midt wederbös | rande upplåta den bärför aficdda tola- = len, begagna fig få wål fmå fom ftora af det erbjudna tillfället. | — Det teduar fig. ‘Första nyttan of mår under byggnad warande sernwäg hafwa wi nu sett I prastifen, da i dessa dagar, direft från imåland til Gene-. . wadöbro' omfring 3/4 mil från Gabolm scaftats is tillhörande Lagans fiskebolag m. fl. lili ‘ett wärde af 3 a 4,000 fr. Fakta lala, och med glädje fe wi der flund nalfas, dá wi alt närmare blifva anfnutna I det stora fommunifkatiouse nätet. — Js belednar winter oh nu har -scdan nämde fak btiswit hit impeorterad, wäderlekcn blifvit rätt bister samt Föls den uppgått fill — 5 grader med en och aunan nöflod som delwis skylt den fwarta marken, "Oubyte förnäfers, beter det ju? och foftån wåra med blöta westanflägtar få wanda násor norra sig en sinulta år det arpa. ombytet,. fan dod ide nelas att den uu. ridande högre luften år uppe lystande. = Dagens torgdag har mwarit medel” måttligt bejófl e< tergförda bättre trea= tur haswa till sôtjd af asuämare från flera Håll, t, o. m. Köpenhamn, llifwit med lällbet affatta- . Prijerna hafwa warit à bâsta falsfor 200 fr., fåmre dito 100 fr. oxar 400 fr. paret, fåmre dito 225 fr., tiurar e< qvígor från 75 till 150 fr. sty>et. Till förjeln å freatur war ged. — Glädjande. Den uli no 1 af Årets tidning omförwåtda häudelsen att. bandflmalaremålftaren G. I: Wickstrdu +; | Biltad på sjelswa futafton, till stor sorg för familj oc wänuer, blifwit fins neörubbad, kunna wi nu på fi säâtt âter- föra, att han efter ev fortare wiftelje Så hospitalet i Lund vlifwit fullfomligt återftåld. et * — Hallands trädgärdsmäftaresällskap fammantrådde, cul. HaVandoposten, i .ldrdags å hotell Swea, hwarwid föredra bis af trädgärdomästare 3. Ericsou Halmstad rårande rätta sättet att odla fruftträd. J inledningen beklagade fö relâsaren att srufiträdsodlingen i Hal- land, lifsom annerstädes i wärt land, ännu ef nått den utwedling man kunde önfla, då man beflunode hur stor fördel jordbrukaren, och y, minst ågare af imårre landlgärdar, deraf funde traga. Öfwer allt, wid wäzfanter, pà dikesrenar och dylifa ‘slällen lunde fruktträd trifwas, blott man falltoge uddig förfigtighel wid planteringen oc walde de ratta serterna, Pi Inga willor borde man wälja till planterinz stammar, som nppdragité ufs omlands utan heist fådana som wurst få nära fåttninggorten som mè igt. etr försigtighet fafttagas med gamla tråd, «de unga borde man derentot under de förfta tío a telf åren sôfa ‘genom flitig „men förftåndia beffärning [à få wälfor- - made fom möjligt; Rotbeskärning får ordades fåfom ârdeles fördelaktig wld wánga Hljåden. Under [drcdragels lepp Hwad beskärningen auglnye, borde stor. | i've sella andi . beklagade hr Erlcdson del ej läne!s huse bilningöfållffap Hål anffalfa en lánd- teådgårdömåftare, något som skulle för trádgärdöodlingens fråmjande. ivara får- en fådan funnes ju o>jä de flefta andra! tån. Sásom en mins slerträdgärd,' i hwad an luge fruftträds- odling, bår I octyr framhölls trädgården & töjtnant Brummers egendom Fröllinge, illen i sitt flag wore ukinärkt. — Det afrika föredraget ashdrdes med fort us tresfe. ; - — Det. förslag fammarjunkaren A. T. Carlheim-Gyllensköld mådt wid adeld- môtet, att den ‘del af A TR som "af ålder” tillfört riddarhusets tomt, [tune hembjudas Steckholy1s stad- till ulôsen för 260,000 frenor Aer att, om ig fuse. delta : erbjndande afbôjes, peubien Cute PLcrlajta índägnas,-. har enhälligt mötet. od : — Postportot. - Under hand erfara wi, at boderbörande afdelning of be- willningöuiskottet, efter samräd med ges neralposidireklôren beslutil tilstyrka den tungtiga propesitionen om en det pest- portons. nedsättning och fêrenkling enligt fungliga propesitienen- eh med upptas aude i wiß mån af ett derwid af dre brerifsdagömannen { andre fammaren fogadt tilläggöförslag rörande lofolbref, Sälunda tär aïdcluingen säsem wi förut nämt tilftyrta: att vortot inem Swerlge blir 10 öre för enfelt bref, utom får lokalbref, som Nola festa 5 drei oo att för lofalbref, lifa fom för andra bref, fastställas tre wigtsa!ser, intill 15 gram, 125 gram ed 250 gram med rejp. 1, 2 eller 3 pertefalfer; : | att lôobref taxeras som wanliza bref; att eufkla bretfort festa 6 od) dubbla åre; . . att refommendatioudafgisten btir 20 dre; 5 : att fersband, warupref, assurans m. ut. fareraå fåfom förut. - - — Presterna oc lagarne. Det har wädt fan owitja, rifwer Kr.-Bl., att Lundoédonfkapitei, efter att I fiere månader "legat på" de of Villands bi- taddrätt till fapîtlet ôfwersända haudline garna i målet mellan Näsums förjam- lingsboar oc fyrfeberden Bruzelius, Hett franft fôêrflarat fig ej funna företaga målet till. prôfuing. Man har jämfört delta förbåflande med eft lifnande: för- foherden Aopegréns I Motala aucklion af fyrfans c< ffolang faster, för hwil- fen ingen demstel i början wille fålla henom, od man har frågat, om prefter i wärt land ej funna straffas. | — Smalspäriga jernwägar förbjudas i Swerige, som wi weia (exempel: E- stilstuna-Strängnäs-Södertelje-baner), då gencralstaben får vttra sig om den, c< Jagda myndighet Man uu hafwa sin figur med öfwer allt. Heller inger jecn- bana alls, än en fom { âr strategist! Heller ingen uy station vå en redan fåre digbygd bana, än en, fom ide har 1,000 sot mellan binderpålarne, Gi är genes ratftabeng walspräf, Mä landet lida als drig jå ftora föôrlusler, blott allting blir strategiskl, I Osterrike har man deremot bygt I. f. ftralcgisfa baner i Boånien, hwilfa cj hafiva förre spárwidd än 76 centimeter eller 2,,, fot, men i Swerige duga de ife ens för en‘ liten lokallana, säger Ner. Alleh. — Twä motsatser, "Eu af Ste- holmsbäufeus prydnader är" — fskriswer till Sm, A. figuaturen Ejuar —"S. À. Hedin. Hau är, märk wit ej allcuaft andligt prydlig utan äfven lekawligt. Han har någonting af Soto Majer i fina eleganta teg oc) wändningar. Men den andliga prydligheten är de> ben os jemförligt êswerwägande. En mera wäl ausad, prälaude od) desitès — drifhus- planta fiunes ej Nej, den bilden war för swag; S. A, Hedin år ett kenstwerk derl det cf finnes elt uus af uatur. Lil- som hwarje yltre rörelfe år hwarje hans replif, hwarje ord, seu han talar, êfwer- tänft, öswerläst, instuderadt. Han har säfert många både wanliga repetitioner och generalrepetitioner [unan han sram- tråder pá rifodagoscenen, Sufflôren är hans goda minne. Hau reut af bedärar, om e> cj éfwertyzgar, de goda danne- månen med fina wäl \warswade fraser. An är han hänförd. än wredgas han, bwariwid han fastar ut satireus lansar till böger och wensier Ogonen glånfa, ban intager den platiffa ställuingeu efter den audra; den högra armen rör fig Ham. tetiftt od "ord, ord, erd” pivuettera tram, Hau will gifwa'intry> of imprevlsater. — Han år ritedagens stèrsle talare! ut- ropa drängod— ‘Han år rifkadageus ftåra ste utanläsare! Nulle man sga cm man fände det werkliga fêörhällaudet, S. A. Hedin trampar utefutaude den hôgre felurnen.! Men riködagens andre antmare har åfwen sin komiker i den burleska genren,! Denne för sitt tad högt begáswade son af Thalía är landshdösbin- gen. arefwwe Cuk Sparres - : Ssêôwall fid på fin tid ”beråfarne att grína sem solwarzar®, Worsfarncs hôf- ding narrar representanter : från Heta. Sueca rike till alldeles samma grin, Man år. flundom' willeädlg-huruwlda1 grefwe Spanres ålta och verltabla fomif är meds weten eller ometivelen. Antagligen är den medwelen, | Vreswen jagar ju bok- | . j 4 “ha dh -iofdrhällaudena | uämuda haf sedan deg stosigen ester bareda ultryd, för alt nu. e ata. hans -odfwerträffllga minspel, font sfusle - funna wa afundssuka hos sleiswe Momus, : deu - burleska komikens" *… Hwad fåged t. er, om når hau HA herrars och bönders munterhet utropar: *Hes,: sag fan spriuga tapp! med hwil- ten : bewäringopojfe fom belfil". — binder. wl ska inte fuußla}"“— "Aldrig ett fnaftl" — Jag *styr mitt län pr teles graf,” — "Jag år en vålla fanbebåfding; men fog fänner 23 som å' sämre ån jag!" — "Ied med _skräpet bara!" — "Betrakta desfa faptener, med mwårt som tunnor!” "Jag åmnar ta assked och bli nämdeman!" "Jag låter inte prnta med mig, fast jag år westgdtel® — "Hår ska walsaol®, O. fe we 0.:se Ww RN oo En swensk violinspelerska, fröken A. Lang, har wädt uppseende -{ Paris der hou. för närmwarande studerar. «= Humbug. Met krlngresaude ban dagisler, sou hilfomma från Danmark, warnas nu i sjelswa Danmark, der lâkare ifrigt uppträda met dem. ‘© -° "— Vegafärdens prafktiska resultat. De’ förväntningar, fom mera uaiva pers DAR efter Vegafården hyste om inför- el till od export från Sibirien af wa-, tor Hatedeg genom Norra polarhafwet, ttills ide Vlifwit realiserade, exår warit oghufamma, Pá grund ‘híraf l= ter, enligt hwad fom meddelas från Jeuiscisk, Bremerhufet Kuoop sälja fin ångare "Dalman," alla fina mobilier cd) fina i Jcuiseisk .samkade, till utlandet deftinerade warer. Berörda firma upp: gifwer sâlcdes nu ett företag, hwarpà det offrat ansenliza summor, — Eu man med tre öfwertygelser. Hr Joh. Swerdrup ytlrade under rils- rättodebatten förlidet år fêljande, hwlt- fet bör gå till historien, sásom wilines- börd om en metern nersk statsmau: Om jag rperfentigen år af ten äsigken, alt gruudlagen bör få förftåd, att fonungen inlet veto eger, oc) om [ag widare år af deu äsigken, att om detta fôrfastas sä mäste fonuuzgen haswa absolut veto, då lan, om det norska . folkets" allwariiga infon od witja är, alt fonungen skall haswa suspensivt veto, jag komma til att wara ‘med derom, I det jag analo- giskt utwidgar den bestäumelje, font gäl- ler för (wanliga) fogar; del är den när mafte tillfuytningspunkten." - — Omanlig jagt. "Kalmar" beråt- tar att en lofomortvförare på cu af de smäländsta jermvågarna ofta märkt att, då tâget gi> genom deu Mogiga nejden, en mängd tjädrar, orrar vd annat wildt plågade uppebårla sig träden inwid bas nan för att när täget gått förbi samla upp de fmå qvantiteter olja och talg som fpillag från fäwäl wagnar fom lo« fomoliv. En tjus idé feg nyp i hans bjerna och nåfta dag hade hau fin goda böeja förfiatigt dold bland redftapen i tendern. Hau började alt "fuäppa vi” bland buskarne från fin ont utom fafta ständpunkt och suart uog hade han eu sâdau sélec! inne, alt han på eu tur funde få ända till H a G ft. orrar vd) tjädrar famt några "jmåttingar" dertitt, hwilfa banwafien hade i nppdrag att me! eu liten ersättniug föla reda på och aflemna till houem ivid stationen. 1 - — Bôöudagar under 1885. K. mit bar på Wetenskapoakademteus fêrslag till böndagar under är 1885 bestämt föt- jande sêudagar, nämligen: * Sôreta LOndagen: söndagen 2 Mars cller andra anlagen I fastan; andra böndagen: söndagen iden 4 aj ele ler tredje sändagen efter påsk; tredje bönsdagen? sömtagen den 20 Juli el ler sjette vóntlagen efter Leliza trolaldighet; Herde böndagen: söndagen den 12 Oktober elter adertonde söndagen efter hetiga tre faldighet, — Häktad stortjnf. I Skäuska Aj- fonbl. £ Malmö lâses: Den 19 dennes anmälde spiswärden F. Kristiansson, bo- ende wid Mister Johansgatan ur 9, hes poliscn, alt från honom c< en hes bonom logeraude, tekuologen Steusfou, stulits flädesperscdlar {ill ett wärde af omfring 100 fr. Sâsom mißtäukt här- för hâftades £ Ystad den 20 denneso f. |: traffäugen Anders Jepposou från Lyng- lis i Mristsaustads län, Jeppdson hade 4ill fots begifwlt sig till Ystad, der han sust war I begrepp att afyitra de stulna fläderna. Dä han auhêlls uppgaf han ig wara Swen Andersjen från Ousby amt lunchade prestbetyg under detta namn, Wid närmare undecfölnivg I dans logîs befans ban. får öfrigt iune= balwa en hel mängd kläder, till cif wärde af öfver 200 fr. samt stulna genom ins brott à eu gård i Gärdatöf Inom Jous- torps seen. | Seypsfon, fom undergått 7 års fråffy arbete för rån, töggafs frän Lingholmen den 29 Maj 1881 cd har sedan def, eullgt eget erlännande7 nppehällit, fig I êdra oc) mellecsta Swerige genom alt ‘elila oc) sijäla, I Polsoundereättetser år han ‘o>iá esterlyst för en hel hop förre i od) mindre stölder à eu mängd olifa orter, = | — lHafren har här, berättar Ne M ar bår, tar Ner. Allchanda, fligit I pris de senaste da- garue, få att bårmarande uppföpare, efs ler hwad från flere häll uppgiswes, nu I . : t = 1 ör båfla wara Betala 80 dre för 20 älvund so ee fer 2 Belräffande noleriugen ä hweke torde, 1: 40 få anfes wara det hôzsta. som för; nånvarände här betalas för básta i marl; "naden: ungnatia wara. Priset 1: 60: dr. 20, fråtpund tår wil endaft ‘gla. jorärößwete, oh fådant:torde nu mera gausfa fållan hår utbjudas. 4: 2) oc, — Slörden är-1883. Dar man fem för nåftl. års skôrd med de uärmast d+: tegående rend, yttras: | en artitertertet! GStedholms Dagblad, benämd ”Aterblid; på de ckouomiska företectferna 1883", få! befinned, alt denna :Mörd wioserllgen te på långt når fan, mäta si med den rik liga grôda, fom år 1882 inbergades, men á audra fidan warit ide obetydtigt bättre" ån 1881 års fena skôrd.- I de norra länen har förhållandet Ualmänbhet was. rit rått gynsamt, Emcllertid woro Jeute. lands oc Westerboktens län de enda des tar af rifet, der sêrden kuñde betkecknas fåjom AN VN oe ST ee Utrtifelförfatlaren . sramstälter - äfwen | följande tabell, fom angifwer förhållans det under fenafte 10 årens snor Sädekskörd Medelwärde Votatisfförd mill, centuer . mill fe, mill, tunnor. 1874 . - » 35,12 177. 10,1 0 Ö 237 IL . 207 11s. . 192 917 1878... . . 49,14 246 14s 1879 « . » 46,37 230 . 8,01 18-0, Dl, 209 ; 13,76 1881 . « « 41,4 209 11,5 1882 «03a 269 8,20 1883 . .. 46, 234 11, "1? s 3 - Cntigt det här efwan upptagna me. delwärde, berälnadt efter cil pris of 5 fr. pr centner, skulle sáledes wärdet af 1883 åra fådeoftörd med ide mindre ån 35 mill, fe underfliga wirdet of det näst föregående Årets; men med 25 mid. öfwerstiga 1881 årg. I let act — Befällningar & biträde af Ratens landtbruksingeniörer innewarande är asse, entigt derêswer of wederbdraude uppglordt. fammaudrag, sädant biträde under ide mindre äu 4,467 arbetsdagar à 1,233 järftilda förrättningeftållen, då deremet förlidet är beställningarna af= ságo 3,507 arbetsdagar pá 924 förrätt- ningsställen, sätiuda eu lilléfkusng sedai fôrra âret af 960 arbetsdagar od) 309 förrältningöställen. Wioserligen hafwa under de fenaste ären landilbeuksingeuid- rernes bilrâde mer och wer tagils-i an. spráf, men att i år ett få stort antal beställningar infonmit, terde wäl i gan- ffa mwåfenttig mån härflyta deraf, ait en fler mångd jordezgare ásyfta att för afc difning o< uppodliug af fanta traftea cihâlla bidrag of den utaf seuasle rifö- zag anwisade fonden för dytita wnder- De län, från hwilka de flefla bestáli- ningarna infommit, åre, enligt ofwan- berörda sammandrag, _ Kalmar ‘Orebro ch Jönköpings lån. De åter, fom minft tagit ingeniêrernas werfjambhet i anspräk, äro Böteborgd och Bohus samt Wester- norrlauds ec Söriflianftars län. Det enda län, frön hwilket ej någon beftåll- ning em biträde of laudtbruksingeukör detta år ingått, är Gefleberzgs län, — Grfättuingen åt bewäringssfyldige, som under öningstiden begagna egna fjertor c< fotbeliädnad, har lör inne- warande år beftåmts till 16 öre och för dem, som begagna egen öfrig munde- ring, till 29 dre; allt pr man od) dag. — Sjelf är bästa diäng heler det, eds det fynes” wara det unga Amerika ad att I detta sem Fmånga an dra fall gifva den gamla werlden o särstildt oh swenskar cn god lärdom. Sä ffcifwer den befante författaren Paul Lindau" î en reseskildring från Amerika följande: "En naturlig följd af det wärde, man i Amerifa sâtter på arbetet och af be- folfningens „fätalighet i förhållande till jordarealen år, att det år ondt om tje- nre, Hwilfen tux wi utwe>la i ofte ende på tjeustefe!k, det märker mon först, när man fommer till A-ncrika, -Fêr< mögnare familjer, fom hos of i Eurcpa säkert skulle ba fyra eller fem tjenare i buict, bjetpa fig derute med en fincsis fed, som lagar maten, och eu aunan tjenare, fom "går till oh ifrån”. J Pertland I Oregon war. jag i åtta da= gars tid *gäst uti ett af stadens finaste hus, hes en my>et förmågen man; och jag måte fonstatera, att jag under hela min wislelse der ide jåg cu enda tje= nare! Frufosten satte. frun i huset fa in pá milt rum, ed jag tror att hon sjelf ftådace der ociä. När jog sent en qwåll fom hem utan portnydel vdyringde. på, få fom min wärd sjelf oh öppnade; ch han hade ändå sitt sofrum i andra wäusugen, Man faun. det ois helt nav turligt, att sag fielf borstade mina Mår der cd fjelf tagade, att jag af skeput- saren på galan fid mina sidflar blan- kade. Wid en middagöbjudning | en annan: fårusm famllj passade de 14: och 15-âriga fönerna upp-wid bordel. . Oh i Sau Francisko war jag hos en af de rifaste i den tyska folonin, oh der sat les maten sram od bjöds enfkring af de unga. damerna i huset.® - | uad fom redan blifvit en uddwün-' dighet i Amerika, det fall före eller fes nare bli det åfwen, här hemma. .. C | | _ De wen a ‘obli atio så land: “Bises sider, Olite ir 1810 ; upphdra med belalningeu of rike! till. Hosland. | At tren twidloze däwarande | {nuehaswaren ‘af * Franfrile, hwilfet tand hade underkant - swenska undersäters fordringar hes fran. . sta, regeringen cd oduperat Pommern, De ‘hellándske fordringsegarne ha fe deb ollo, ; urn för Mues, lett daR y etåd:e. (fronprinsen för några år sedan ebelitte juusterdan, Paie an af eblsgatsondlnnehaswarne: Y raifensuln? i Amsterdam, E idlug, hee derc)ter föll. upppgåra med-ifrà gawarande freditorer.: Des ika nu ajftått från fin fêrealfua tält LA erna, Britta Ezidlus öswerfêrt till Swe rige. Enlígk regeriuggbeflut i får sela fupongerna 'êfwerlerunas åk rilsjålds. fentoret. De represeutera eu summa af 3,687,770 storlaer (i nuwaraude swensk mynt omfring 8 millioner kronor.) ‘ Y SOU EE —_— a i TI E — Fraktsedlar af. den nya model med. annenser: på batfidan motlagas cj wid sernwägarne, berättar Örebro Tid. ning ocg eg : ” La H i - — Bland! npphörda patent, ti anfal af 366, märfas: Henrik Batre amyfos, E... A! Wimans kaminfakeluzn M. Zadigs lymollu, .K; F. Fablbergå iuventionsfoffor.. 5 d ningefanener, ,C.' S. Tezuanders ängs mafkin,- T. A. Edisous förbåttrin ar i „Uppwalladez- . gild mot Ta efland, : lerlemnat förbindets : cleftriciletsbelyöningen ' äswensom i sät, - „fet att geuerera od "måla eleftricitet samt emwandla den - samma till ijus,' wärme. cd) lraft, J. A. Ljungbergs gas regulatorer," John, Ericssons pateut à fanoner och fartyg, afsedda för under- wattenös]sékeig, äswensom af erptofiva vrojeltiter för dylika kauoucr, T. 4, Conelly : förbättringar ! af telefon: e< ‘telegrafapparater, : We MNecir wexlinzo- apparat för telefonbrut m. fl. : . H — "Rär kattea är borta”. För lert lid fedan lillsaties provinfiattäfaretjeniten ” i Upfala disirift, men den nye innedaf A. Krupps lafladd--. waren v erhöll: nägon tido tjenstledighet - för enskilda angelägenheter. Medicinal- : ftyretfen befymrade sig dot ide om all förordua "någon vifarie under deu bet ' förta tedigheten.. Emellertid synes det fom em den onde fjef farit i distrifts: borna. Det år ide troligt att previn- fiattåfaren * under wauliga förhällauden har få squnerligen trägen ljenstgêring, men nu stormade masfor af sjuka, lania och Tylta în till Upsala: för alt hos hen nom sôfa bot. | Då ingen doktor träffa des" bêljade : strômuen af krankota upp till "länets hôfdiug”. för att fä hjelp. Samtidigt inkem från en länömay rape port om: att ‘en gese på 2 är och 8 månader, "hwilken under hela sitt lif warit begiswen på ftarfa tryder (1), su- pit i hiel sig" ich begärdes medikotezal befigtning à life, Likasà upphittades ex * död fart à froneparfen ‘Asen od) i sam ma wefwa uppsiskades nr Fyrisån lite af en ung fila Alla dessa bedölde nödig lâkarebehaudliag". Från eu foms munatluämd anmäldes att en claf, fuit tofant fjuldomi fallad "röda hand”, ul- brutit i Läby} feden ech der till offer utsett 3 eskyldiza barn. Afwen bår fråfs des sfyudîam -läkarchjelp. Sá släpades upp till stottet; fånar sem behösde Lära realtest för att stîippa in vå hospitalct, ed) det sâges att aldrig förr har det wva- rit födan willerwalla och få myden dåre © buromeofiahet i den gamla Wasa-bergeu. Men då brast läusoslyrelsens tälamed, od) ett bref .affärdades till medicinalsty! relseu med erinran om all lugen pie- vinsialläfare" för tillfället fans i Upfata.. HI - _— Bilig, wälsmakande och närande föda. (På begäran infördt.) Under det tysk-franska friget 1870—71 gjordes en - mängd föêrsdf ; att ffaffa arméerna vå ringomedet, som kunde hålla sig länge, woro billiga, 'Intoge tilet utrymwe e< fom funde tilircdas på fort tid famt i fondenserad form innehèsllo alla de ni- rande beständodelar, som anses uêdwäne diga för att nnderhålla kroppen, äswen under swära strapatser, oc erjätta den förterade lifsfraften, Vv: | Stèrsta uppmärksamheten wådte "årte lorfwen" (fonserwerad ärtpurs, i förf form), som åfwen fon alt spcla en [rau flående roll i’ provfanterlugen af den ty ffa armén; en enda proviankwagn funde trangportera samnia previantförrad, hware till förut: erfordrats fem wagnar, cå joldaterna funde înom 10—15 minuter tillaga en föda; bwartill förut behöfded 17, timme |. . ' Na war lutkredset eu ástadfommande af födol ofwanuämda egenskaperz tego fi an foten, 08) smäningem upp- Redo T ullandet fabriker som på ren wetenflaplig grund började tilwerta olifa konserverade [ddomedel, hufwudsakiigen asscdda för' feigöprovlantering, "Men enom" deras billiga pris och geda te affeuhet banade de fig efter hand åf munen, egaude wetenskapömän wen wäg fill den allmänna befolkningen : till faserner, arbetdanstalter, och hospita» ler, bleswo mydet bégaguade till skepps- - provianterlng 'o< . Ull.; sist alimänt ans Iaf älven I Til ch ; nffade en. pá samma gån wälsma!ande föda. |! 9 3 ll ång wädi för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.