| | : ! 1 LI ” LJ li -./deras - meriter före waletd- början I dag "för fêrsamllngen bliswit upplästa, få för *retogs- upprop. efter jufterad róstlánzd, R wodefler eller sed hopsummerlug, bes : fanns, att ‘F. A. Guldstrand er Dit . 1412, C. G. Lindgren 2,569 samt IN: - ‘Sandin 128 väller cd år allisà foll- sfolläraren C. G. Lindgren antagen tid lårare { Kåptuge fottflola. : €uligt hörsagor äro wi i tilfide nämna, att i lredje fêrflagsrummel. upp- „fôrde herr 3. N. Sandin troligen haft - vått goda utfigter, om han ej till följe of ogynnande omständlzheter klifwit hindrad att rått tid profwa, . — Ett attentat mot fredliga prome- - nerandes sêndagsudje lårer wara I gör- „ niugen. Tilt kommunalstämma i Laholms landsförsamling har intommit anfölan om êôppuaude. al. blerfórsäljniug wid bros arne. e< fålunda närmast utanför fla- dens portar, hwilket tydligtwis inger bes . fogad farhága att, under nu pägäende jernwägöbyganad, en dulif tilställnlng * fan, som. man sett padsera på många andra: ställen, ästadkemma förande af wägfreden samt gifva antedning till män- ga obehagligheter. 3 det allmännas ine I > tree waga wi fåfta wederbörandes upp. mårfiambet på huru wädlig en dylifk til ställning fan blifva. — Wesikastbanan.. Föêreuingen mele lan Skläne—Hallands *e< Högauäs— Adslorpsbanorna skedde î' måndags wid Kattarp. | | — Bâstad roar fig. Euligt annous | dagens. Mad - gifwes à Bästads gäst- iswaregärd ' nästa söndag elt sâllskaps- pestafel till förmån får den nybildade goodtemplarmusikens -faosa. Programs met, fom bestär af cj mindre än trenne olifa peser, år i Hög grad inbjudande och på samma gång bâjtadsborua hårie genom blifma i fillfälle att förftårta pla!sens musikkassa, beredes dem ders jemte elt i hög grad angenämt nöje för en jemförelsewis tåg inträdesafgist. Wi hänwisa til aunonsen i blådet. — En ny goodtemplarloge har i fån. dagg på föranftaltande af spccialdepute= randena M. Lindberg c< Edw. Mår- tensson därifrån staden blifwit bitdad i Edenberga af Renneslöfs feden. Näm- de personer hade nemligen med logens mufitfår och elt ungefår 20-tal andra goodtemplare begifwit sig tin byn, ä hwil- fens gästgifwaregärd nykterhetssöredrag m. m. hôllos, med det resultat, att 11 persouer der på plalseu, som nämdt är, bildade egen loge under namn af "Edens framtid". — "Hoppets bild" — den Laholmfla goodtemplarlogeu — rälnar i närwarane- de ftund 82 medlemmar, hwilfka arbeta för nylterhetssalkeus bejråmfande. — Till syßlomän I hemmansegareu- Bengt Jalebosous I Seglaberga konkurs waldes i lördags {nfêr domhaswanden , 1 Hôfs håradsrått förre rifsdagömannea M. Hallberg I Zjerby och häradodoma- ren Magn, Pebrjem | Hefomöllan, hwile fen fenare semwäl utfågg till gedmau i Lars Perssons i Flammabugget och Jod:6 Strömbergs I Perstorps tonturker. — Han" blef väddl Wid underrättels fen om v, fronelångm. I. V, Bergmans enfomft.. til Warberg aforde of dentamsmne onbållne oc under ransakniug waraude fången Audreas Nilesen från Renneolöf ett förtwiflart försôk att äterwinna fri- beten. DäXkenstapelu döppuade cellens ddr, beredde fången sig genom en måls dig tunff förbifart samt nedsloz alla hine "der tills han“ befann. fly i det fria; men » _"mänga hundar äro harens dåd", famr flutligen. uppfängad cd åfwermannad sattes han efter eu ifrig sagt åter inom 138 ' e< bom. Dagen efter den förkor= tade inflyften dömdes Andreas Nilsson af Fauris hiradsrätt att för tredje re- san ftöld undergå 5 åra siraffarbete, bware til han redan lårer blifwit fêrpaosad till Malmö. - I oe er _=— Bewäringsmönftring förråttad ins newarande år med yuglingar tillhdraude ne stad samt Hôfs härad à råd. “buset här I fladen tiödagen den 13 Maj fl. 12 rå dagen ret eo Snrudningotagen för första flaosens 4 lewáring Uliswer ouddazen deu, 28 Maj ed ‘ ntrydningsdagen fredagen den 13 - Sant samt för andra klassens beväring mändageu den 16 Juni —2 Juli. - - = Hallauds.läns trädgårdsförsning bade i tördågg fl. 5 e, m, fammanträde ‘à hotell -Mårtenfond tila fal, fom för 7 Millfåtlet war särdeles smalfullt dekorerad ”-med leswaude, mäster... Mötet, fom bes wiftades af mellan 20 o< 30 medlemar mar, luseddes med att reviflendberåttels | fen för sisttidet är. upplästeo,e< 'erhål t . frambåll; huru imydet.godt länets hus. Paa aUstap werfat få wäl får träd- gärdsförenfngen : fom för all trädgärdö=, odling inem länet.- "Wi ha nu kemmit derhän®,- vitrade talaren, "att wi sjelfwe funna uppdraga frufttiäd, padfande för wärt . flimat, - od) delta jäcskildt hwad äppleträd beträffar, fitta äro mest läntp- Ian: får wär allmege alt odla, säwida afleenbet { fôrsta rummet fåfte8 wid förtjensten®, => - na … -Talarestolen bestegs derefter af lräd- gärdömästare L, Lundklad från Laholm, fenen bliswit utsedd att hålla dagens. öredrag , oh hwilfen tagit till ämue frågan: Lånar det môdan tntresfera fig för trädgärdsedling? Talaren wisade a huru stort wärde en liten trädgärdstäppa emfring wåra bouingshus were, dels genom det nöje hon skänfer, dels genom de alster hou frambringar. J förbigående päpckades, att man ej borde föra uttåudfla frufttråd utan hälla fix till bepröfwade och wälfäuda sorter. Derester êswergi> talaren till frånan om fråcdlingen monr Swerîoe, en tat, som, iywäte, wore mydet sersummad. Att odla frå borve ej underlâtas, då det lönade fig utemordemligt, { iynnerhet om det inde ske î förse slala, och skulle derigenom för lauder i def helget en ftoc berpazing upphå, ja, en del Naga 4ró flute till v< med kuuna exporterad. För ait fråmja denua wîatioa sak borde i vwarte lån sréodlingotälfap bildas, e<? perjoner utsändas, för att i utlan- det faga fänucdom om, quia falen i stori der beèriswes. Deßukou borde swenska fröcdlare, som hade podt oc) pår titligt frö af egen Mård, erhalla lämp- liga betöningar fom uppmuntran. — Under det med fock întreose ashôrda fôr redraget frambåll hr Luudblao deßutom önskwärdheten och beheswet af att en läusträdgärdsmästare ansläldes för Hale lands tån. Sedan derefter samman!rädel asJu- tats, samsades sôreningens medlemmar till genteniam sexa 'od) aftonen tillbrage tes på det angenåmafte “under tal och muntert samgwäm, H. P. = 25 procents twångsadord i fon- furs torde suart wara en saga blott. Det år en wigtig ändring för afsärs- werlden od) en högeligen märklig riks= dagönyhek. Sde minft derför, att ändringen lom- mit sä tugnt och) stila, "som ett bref med posten", ot Det är ide, filom slundom eljes, ett sustematiskt petitionerande från de flörre städernas föpmannaföreningar, fom före anledt föôrslagets framtåggande; ntan war det en. hederwärd dauneman, herr An- ders Swension i Boßzätden (Skaraborgs län), fom pá anförda erfareuhetsgrunder hentstälde, att lwängsacfordets gräus mäte te flyttas från 25 till 60 procent. Lag-utskottet erinrade, ati“ redan be- stämmandet of år 18/0 om 25 procent, fäfom lägsta twängsaferd, inucfattade elt framsteg. Att böja fifran från 25 procent till 00 precent were ett ytterli- gare steg i god ritning. Utskottet tilistyrkte ocdfå bifatl till mos tionen oc Ändring i lonfurdlagens $ 104. En enda medleni of uiskettet — erdfd- randen, herr Bergström — war af mote fatt mening oc referverade fig. Kom få falen till famrarue, J törfte fammaren uppträdde hr Berge ftröm med imvåndniogar, bwilfa ded undaurdjdes of hr Samzelius . Den ice uare ôswertygade fammaren få, att ut- frettets förflag antegs utan votering. IJIöondre fammaren gsordes Från tntet bill någon înwäudaing, od på talman= nens fråga, om: utskottets förflag god- tändes, swarades, ‘sásom det tytes en- billigt fv — frågan war mogen. Da fålunda fkamrarne âró ense om den eufla åndringen, bifalles den antagligen af fonungen efter bågfta domstelens Hör rande, Mähända kommer dar nya be- slämmelsen att tråda i fraft näfta nyår: Scdan warda aduvrd räder HO procent fällsyuta. * — I brottets tjenst. Cu ofånd maus- person häktades Den. 8 dennes af lroncs låingman Eelulfnedt fålom mißtänkt för stêld of en rod från Anders Niloson i Elestorp, Wid häfktandet uppgaf han sig heta Peter Bruhn, -men dä han blifs wit införd till: Halmstads cellfängelse cd) sulle inskciswas I deh rullo, beha=- gade han nppgifwa! sitt råtta uan, c< besans då detta wara Olof Ludwig Bere pendabl “Hau uppgaf derjemte att han lifwit straffad för svatterl eu gång, för fMåtd tre gånger och dömd till allmänt arbete tiwå gänger, famt tiädbelngat hårre delen of fött lif ingwr fångetfernag "us rar. Han fommee nu at får sitt sita bros undergå, ransafulng- inför Its häradorält H.P. = Hwad lärowerksfomitén ämnar [8- resta, ‘eller’: hwad ‘äsmsustone blifwli nien fnträder franska.i fjerde och lalinez ÅT sette flassen Män edagogierna oh en del af de lgre lärowerken indragas; do> funna de få bestä, om kemmunerna bidraga till deras underhäll i samma proportion som till felísfolorna. sek oa : Lönen til lårarne. åfag, med 1,000 fr. utdfiver den uu warande ordinarie. De för detta ändamål nådiga fommorna ere håflag dels genom indragningar, dels äfs wen genom termingafgifter. — Tjenstchjonsstadgan är, fom beklaut, ej alt lefa med, od) förmodligen är det briftande fånnedom härom, som wällar att afwilande ur lagstadd an ej fällan fåretommer. Den som otofligen afwiker ur lagstadd !senst dômes, enligt nämda sladga, att i böter till fronan uttetala batfiva lönen, bivillet bdtesbelopp, om tillgång ej finnes, aftjenas med "matten oc) bröd," alt til husbouden äterbära allt hwad han under åretd topp utbe- fommit på fin lôn, att utan lön tjena den tid ut för hwillen han är fadd, at! betala alla med hans återförande i tjene sten förenade omfostnader o. st. w. Def: utom blir naturlighvis den ur fjeusten afwilut förjwarstög, — Militärernes meningsyttringar. Nya Dagligt Allehaada för i torsdaga erfäuner att arméens bcfäl i wauliga fall gör bâst och flefast i att ide befatta. sig med politik. Ved rätta fordras af of cern, säger tidningen, att han ide uppträder ftötande od) agitatoriskt emot regeringen. Dä officerens âsizter cj stämma ôfwerens med regeringens har han goda Mål att tiga. Men deraf fôle jer ide, menar den årade tidningen, alt det är officerens owilkorliga plift att afe bålla fig från mening6uftringar, när haus åfigter ed) fäuslor frå i îamflang med konungens eller en regerings. Allt1ä, herrar officerare, tigen wa>ert stilla, utem då I lunucu ropa hurra! * — Hwilkfen rifsrätt är mest ojäfwig? I Dagens Nyheter låfes under denna rubrif: «Norska rikzrätten är Icke en opartisk slomatol. Norska rikarätten består till stör re delen af regeringens frnder. Norska riks- råttena dom kan durför Icko afkonungen tes spekleras.d . BA sôrknnna Norges hågettidningar, troget umlerstödda om ej äfverträffado nf ninn aven. aka meningsvänner. Det kan derför majli- gen iutressera Åtminstone de förre att erfa- ra huro on avcusk riksrätt Ar sniuvusnaatt och hora den tar sig ut vid jemföretae med den norska. Enligt vår regoriogaföorws $$ 102 och 106 skall en svensk riksrätt, nom har att döms tilltalade madtetomar af kotnngens såld bes stå af följande todamåter: presldenten i Srca hofrått sårom ords rande, prealdenterna 1 alla riketa kolleglar, fyra do Aldatn Jedamöterna af högsta dome stolen, högste befälhnfraren öfter te | Stockholm föring:da trupper, ‘ hágate bhefalhafraren ôfrer len I Stock- holm förlagan fluttafdelningen, två ile Aldata rådon b Keen hofrävt och det äldeta råd I hvarje nf rikots kolleyier, BAenm erikots kolleglöorp räknas: armåfare valtalogen, sjöförvaltningen, kommerskalls= giom, kammarkollaploin, statskontoret och kammarrätien. Chefernn ellor presklantorna för devan vork, utom dot sist nämnda, ära komingena förtroenidewnån, heillka når som helat kunna utan Com och rantnkning nfrko- slang från allt embote. Hamma Ar förkållane set med ide håda befathafrarne för trupper och flattasdelulng I hufrodstaden, Och brad erAlend I rikets kollegiet angår äro dessa elvila ombetaman som af regerengen Vlt tas och skala lyda seas Instroktioner. Vår avenekn rIkerätt bestAr Alltså af led af bögata dd 1 och Srea bufrätt, och 14 högre embetsnän (riviln och militära), deraf de sju äro afsättliga förtrosnidemän Den norska rikarätten Äter = sodan rege- ringen fått utesluta 12 lagtlngemän — Lo- står af : - 9 ledamöter af bögsta domstolen och 17 medlommar al lagtinget. i” Skillnaden Ar'såtedes sen att I Sreriga at. föras regorlngena stomare till trå tredjedes lar af regorlogena öndorlydande egna eme betamAn, då de I Nurge utgöras till ej sollt trà tredjedelar af lagtingsmedlemmar, dem stosthinget,viseorllgen utsett men som af dot åtlagande odelstbingel hvarken Gro berocude eller stönande. MA bânda kunua våra högerblad ester den: na jemförslag Anna det lämpligare att ar beta för en bättre sammansättning af vår, egen, rikarätt, så att regerlngon bär ef bes bôfrer dömas af slna eyna tjenstemån. — I stämpelafgisten föreflår den i onsdags till rifedagen aflátna framftåll- ningen från regeriugen wiöja ändringar. ‘Förslaget äiyllar lörft-0& fråmft den redan I den tungt. framhållningen an- gående ny pateuilag bebådade 'nedlätt- ningen | stämpelu för patentbref, få att denua flämpet, som ui utgår med, 7 ke. för hwarse år palentet gåfler, hwllket får ett femtonåriat patent blire 105 tranor, uste för framtiden utgå med det be- tanida beloppet of 25 fronor för hwarse pateutbref.. Som bekant skulle patcuttie den bådanefter. blifwa fast oh råda I 15 år c< någen anledulng fdrefinned få ledes ide widare*att bibehålla. den uu- fom många gånger blifvit uppmärksams mad of. hatöreriforerna. * Finansmini- stern sramhäner of huru denna kontroll ide- fan pá ett nöfaltigt fått: ordnad utan en alldeles för widlyftig apparat, som dels skulle fånda till, men för doms stolarnes egentliga werlsamhet oc dels ide frå 4 nägel Maas motswarighel till den femföretfowis obetydliar statsinkomst hela denna bewillning femnar.. Decfêr förelåg i stáwet höjt tagfartostämpel i wlsia fall för gåfivos oh fiteilommihbref samt teftamenten angående fast egendom, hwarjemle cu mindre böjning af bouppe te>niugöstämpeln isräzaslältes för sterbr hus der bröftarfwingar ide finnag. — Bideifommisfens upphäfwande fö- reflåg âäfwen wid innewaraude rifsdag af den idårdige motionären i- ämnet, baufdireftêcen Walleuberg. Haus sôr- flag âsustar att de samiljefideikemmiß, fom utzóras af fast egendom à laude eller i stad, oc) som nu finnas, ej må komma alt fäygre bibehålla denna fin egeuskop, än i uuworande iunchaswares band o< deras efterföljaren, sou âro eller blifwa födda feast inom 1886 års ulgäng, och att sádana fideifommiß er- hálla egeuskap af fri cgendom, Här ingen till sueceèsion berättigad arswinze fin- nez, fom blifvit förd senast inom 1886 ars ufgång. * Emellertid har laguisfkeltet äswen uu afsiyrft metienen. 4 yttranden,' som as fenungen fälldes til ftateråden i Charlottenberg, fan man lugnt draga den slutsatseu, alt han ej ger med fig i striden mo! de häunsyns- lôse radifale, Under tilet ou denna ledfamma strid yltrade h. maj:t högt och tydligt: jag hoppas på Guds förjyn oh min râttwisa sak. H. maj:t syutes upp- rörd oh sorgîen. - © J *N. D. A.” lâses: konungen är friff, men de rådande nerska förwedtingarna lära djupt grivit honom. Han âterwän- der till Stodholm först | flutet of mår naden. — En flräng regent Lä br L. O. Smith. Wid ett stor) möte i Göteborg i förra we>au röraude det f. t. Gête- borgösystemet upplästes kwenue bref från hr S,, der han i förfta rummet läfer lagen för goodtemplarna, De miuska bränwinsfemsumtienen med 100 tuïen fronor, men förflöra årligen 5 milliouer på ”noniend” eh ledare täger han. Hr S. omnämude widare, att han för rlugrörelse redan utgifwit 100,000 kro- nor e< att han fortfarande wille egua sin kraft för gcuemförandel af det måt, hau förefatt sig. — Gosllanoljan, den mydet utpuffade nya stosmêrjau, går man illa åt i ett af Induftritidaingen "Nordeus" senaste nr, der en artifetförfattare I en tångre uppsats alldekes förftör den nimbus of ocfwerträfftigbet I flera bånfeenden, hwar- med fobrifanter oc mißledda tidnings=- redastioner förftått att emgifwa denna "smêrja”, Hufwudsumman af det wid- lyftiga anfórandet är, ‘att collanolsan innehäller fådana âmuen, hwilfa wig- serlizen föctåna lädret en wiß täthel, men på samma gång borttaga den för hudutdunstusngen nédwändiga poresite- ten samt yenom fyllandet af mellaurun- men med [asta beftåndadetar werkar för- förande på ifeljwa fiberwäfuaden, - " Ohelsa och fånderbrutna skodon sulle asltsà wara följöerna af ”werldens ez= tändt förnåmfta |kobesparingömedel"! F> un fe hwad hrr fabrikanter ha att in- wända met denna hårda dom, ”fesfan Bittertas fader; ämnar sig i som- träffar med drottningen af Holland, ty- se kronpriusen, enkedrottnîngeu af Hans never od furft Bismarck. „— Civilisationens ogräs. Man har; gjort "deu erfarenheten ait en hel del wäxter fpridad norrut" i den mon jeru-, wägen drages franr.:; Den minft wäl= lomna af desfa imvandrare torde wara ryßzrefwan eller ‘rufizubbeu (Bunias ori- entalis) sour utgör Uplandoslättens, t- syunerhet Ultunatraltens plågorkö” Med denna fråmting från åftern dar en gäst från ‘western,’ en *amerikansk fyngenelift, Rudbeckin birta, flagit fêlse oh iynes följa fermvåggarbetarne i Aorrtand lifa troget I fpåren som det fora grobladek (Plantago major) följer europLerna på Nordamerlkas. prårier. si E Qui rosgubbarne fåged det, att de fonimo e hit med polacar, »fom' följde ‘Sigismund,- då han fåhade Upsala får att i Swerize_ åter plantera’ fatolsfa 1d ran, J poladsdadena grauskap företons mer o>jà ozräset. ymnlgast,- O =: Enuligt en annan uppgist har det hito fonimit wed fiusk oc ryft utsädedräg. m. — Konnngen och norska frågan. Ai — Storhertigen af Baden, krouprli- mar till Kissingen, der han-famdians, döden. Dä hjelp aufom’ låg hair fange lès vå gelfwet, hwillet war bestinit | bled êfwerallt,' men della! caftadt fert- satte den andre lämpen eafbruict med slag e< sparfuingar. Safea lår blifwa onmåld för aflmán“ âflagare och en af wäldswerkaren våtänft amerilarcia torde få tillewidare instállas. "Utom detta får refom wid tidfället flere fmårre slago- ni Ör pe Ia gode tittat sä djupt I y e malte ligga dygnet åfiv nnan de funde frå un ¿vauet êswee «_— Slut med kafsedri>andet. D, inom bandstareriden wäl tefauta firman Veure I. BV. Birla { París meddelar i elt cirfulär af den 27 Februari följande härresande nybet angående |laffemarknas deu: "Jag erfar från många hån aît de fifter, hwilfa jag uppyaf i mitt cirfulår af den 15 deunes auses för mydet Iwise welaftiga, isviuerh-t mitt pistäente,; alt den 70 Juni 1855 skulle bela’ werldens behållning waraz förbrutad: (!) Jag kan emellertid tryzgt befráfta rigligheten af mina i frågawarande uppgifter, för hwile fa ej cniamt min egen sigi tigger tin grund ntän bwitta åro hemtade fran fullt trewärdiga och tillfêrliga lifter. Jaz *hänwisar deßutom til “The Tropical Agriculturist® of den 1 Suli 1882 oc utgifwer i Colombo (Ceylon, bwaraj ni lan fe att denna anscdda liduieg, om ej år ulgiswen i Brasiticù, lånat före den lid då det falades om ‘bildandet af ett fundilat, pästär att år 1888, förut- satt att Brasilicus lörd ferlarande Uír 6 millioner balar ârliîgen, fule denna behöfwas enfamt för syllandet af Förenta Stalernas bedof. . "Nu kan man encllertid i stället för 6 milliener ej ráfna på eu, förre förd än vå milliener för de närmafte 2 åren, bwilfet är sust bwad jag sade i miti cir- fulâr af den 16 Fcbr., cd) hwillel ytter Ugare befrástas från England. "Jag hänwisar slutlig.n til en mydet inircotant uppsats om lafse uti werket Le Bresil à l'Exposition Jnkernaticuale d'Amsterdam, 1883, eburu de deri utta- late åfigterna naturtigtwis haswa mån» ga molständare,” | 2 tär och der. -- Vid" det nu tillstundunde publicis- mötet lir man, omtalar Smålandspo- stens ¡Sigurd i sitt koleitoskop akämt- samt nog, vara betankt på nit anknytis ett. Publicistiskt-eaterisktyhistoriskt- lyriskt-etnografiskt museum till tid- ningalvännens uppbyggelse. Såsom mera märkliga ne har den skämt- ename Sigurd hört uppgifvas: Det Käril, Bellman önskade! sig, då han sliktade;: +» CAck den som hade, god vänner, en så Ungerskt vin för vår atrupals Den chofsambet, moderation, 'urskillning peh aktning får giänidlagens, tom noreln ycnalern, eullgt ameligas påståvnde, okalt he Adagalogt vid hebandlingen al rikeraite frågan. (Hr JHallund bar valtifligt lofrat attlia ott mikroskop gill mötets förfogande Den aktving och välvilja, som trenne el- ler flere på samma plats otkommando tid- ningar egna hvarandra, (Sorgfal"gt Inkna- tou I on ellpsten.) H : All talarg, aom den nya tilningen Tiden» allt acilan oin födelse utrrcHat, (Samman- hopad på ett sylspett.) ‘ De vinyar, Tegnér närmast tänkte på, då ben qvad: . : «O, den som bkato Vingar, som fåglarsaa haie Ra upplysningens målsman och ljoseta fackelbårare med Att lisa ståd och trofusta bjolparinna innerligt aluten mot det nf del bänförelse klappanide bjertat. fMseger och ma'älen landsortstedaktör med saxen I bröts flekan.) ' I - Higatration till skilisens: «Deras åsnor skall konnngen taga och nträtta sin ärende med,» (TvA af våra fårskaate landsböfdin: gar och en 1:13 syderenrk postmästare på alia embetarum) a, 8. 7. ' AMahända bli dessa kurioga ej fullt aA atdtliga som nationolmnusci sam= lingar, men allt är relativt bar i verl- den, sjelfva eoskuldene inbesåknad. Ingen Ar oskyldig infor Gud, det alger skriften, Sind prestkandidater, 16-åriga prost- döttrar och den punsch, som säljes för.3 kr. kannan, Aro oskyldiga in- för hela menskligheten, det säger erfarenbeten, - | Clara Ilappå är oskyldig — inför hr Qvintus Molgren, det säger Sven bofrätt på stämpladt papper. - m eT “ Alla utländska seder och bruk halva varit lätt lärda och lotteinnigt följda . af det: avenaka! folket, utom sparsam Mien, - kanske ‘den ciuda af allosame mana, som" vi. bort. lära off. / Vägen vg dai TRL =. Går förslaget igenom;ntt flickorna, skola blifva myndiga vid 21:åra Ale; dot: = hvilket vi för resten önaka —. så Jar afvon förslag komma att väc-; A) kas om att det 'stäcka'konete' älven: mA -exercora 'bovAring, ‘och’ sålunda, blifva fullt" liketälda” med mannen så | | a . | : - : | ) nh 1 : : : Vv : | «x | . Nn N + - - i , - : a än 4 : i ; i : | ; « E Y «! 4 - i vana ” 4: _ en , ft [| en + rs E fa ee ed AA dr KR ISR ll akad ana sl Båge LA fluvelten vd acund af denna full 08 fade | warmt fåörordadt af flere fomkldmedleme.s varande på vatentlidend längd beroende |. —. Anktionslif. | I. tlådags I förra ¡Y | | | Blade | SE siyrelsen di grund af bruna fon i en | mar, HH ester hwad Orebro Tldn:: erfar | olika fämpelbetåagulagen. > so medan ölet Gobebo af ¡Bäraryds förs 4 | " os À i Faholm. rt, trádgärdoutsiälnin flufle' anordnas ‘i | ‘rlt ur trowärdlg täta följandezi.“/ve |, Deu: audea afdelningen af den tungt. sim en auftlon, hwilken slutade med rA nas ofrå» | Halmstad nåfta Hål och alt styrelse för, Do -fuliständiga tårowerlen blifwa af. framhiättnin en Inuebållee cit mera oms | Hera: sla 8mál eH ocordentligheter, En Y ele „Tolk sfollärarcwal. Sedan fo Lil | denfamma" sulle utfed wid nâsta same’ | två: slagt real- vd) latinlärowerk:*Ty- | fattande fårflag, fom går ut vå all af | af de isrizasie drydesbjellarnua blef ester N 1M) for: det den: 10 Febr. uppfört läte rele montråde, , Man. fwerenslom om att |'fMaw blir för begge linferna grundläzgan- | Mata” deu nuwaraude bewillningea för I-förrättad aftonmåltid fånaburen, men H: - - ; nybildade falta feltstolan ifôrsta rume | ingå till länetå hazhälningssälskap med |„de. \prâf, o 2“ reallinsen blir latine! | festamente, fideitommif, ‘arf oc) gäfwa | debfårinnan uppstod ordfastulng® enar H: O, (Af Laholms fandåförfamttng | lack Guldse begäran: om ett underfköd of te. i | wälfritt; 'på (ådant fått att realister bafs | e< bereda statawerket ersáttniug derfdr I ett par af Inobjäfterna, ‘hwilla ester flu- ; \ + met foltftolläraren Br udra dito föll- | o< för utställulngen.“ Sedan till pros | wa” rätt att utbyta lemi, engelfta efter IEA gend område. Delta tad måltid aflägbnade sig till den ences 4 | : als rätar Gledles bind ren - från | tolonsjufterare" för dagen bliswit utsedde | teduing mot latin, Fordringarne. i mas | fôrslag (årförjes af; en mydet utförlig | hem - i byn. Wid mlduallslid wäctes ite : 2,‘ {sfolláraren Carl- ust dit itrådande trädgärdömästarne Johänasou och L..P. tematil på reaflinlen sänkas, od moders- | motivering of fitansmlaisteen, som dert | deu närmast derintia berude grannen of y E | Twääker oh fl tre le itgjou Sandin | Lars]on, Håll fMyrelfens' ordförande, dr. målet får'på begge Iulerna dkadtantal | erinrar em den bittilsmarande yiterst en ten: goose, fon „font fpringande I Ni O follskonäraren Je ref le, "och dessa pere | Vißmark, ett tal, deri han ester en hi» timmer. Latinet börjar pá tatiutinten, | otilfredsstältaude loutrellen dfwer ob blolla ”underllåderna "med begåran om - d Vv ‘frän Eo y irestrifwet- läoprof samt | storit * dfwec-* föreningens - werksamhet fåfom-bittilg { fjerde fasfen, på realli- | nämda bewilinings utgörande, en-fråga hselp till att freda den ene manner från N ———— ERZE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.