—5 , i «| máändags bandlauden H. Henriks Eon « _ Y m . od. handlanden S. I t 4 1 « - po I | ; - | i 4 _ + oe 0 ARtiobslagot: Carnegie & . SM försäljer endast 'genom' undertegknad, här på 'plaisen; sind socker- och sirupsfabrikater till fabrikens priser. . Vid rtikandel lemnas rabatt. + - E - | aN Laholm i Mars 1884. . | J. Johansson. Y “e D | “(den första för året) "serveras à Stadshotellet i morgon afton kl. 6. Laholm d. 19 Mars 1534. I , led Eg - |G LUDY. SCHWIEITZ. _ Faholm, . Laholms fpritförfäljningsbolag sammantrádde i måndags aston ‘e< ut: fig med flutna fedlar tif revisorer att granska belaget8 råtenflaper för inne- warande år bauffamrer S. P. Pehrjon S. P. „Ahl samt til \uppleant stadoläfaren O. Frölich. Etyretfen befullmäktigades, att gent emot säwäl herr L. Schweiz fom hans borgesmän êôswerwaka bolagets intresfen- samt uppdrogs åt ordföranden, herr H. Heurikoson, att, om få pâsordrades, med lämpligt bitride bolagets talan föra och, rätt bewaka.- Bolaget beflöt att äfven för nästkonm- mande år fortsâtta fin werksamhet, för jåwidt nödig nediättuing af statt för 12,000 fanners ntminutering och 3,000 fannors utskänkning bewiljades.- * Följande ledamöter anmälde sig wilja utträda ur belaget, nåml. herrar Lundgren, swariwaren Lundberg, A+ Mattsïon oc färgaren C. VB. Ahlqwist, Til protokollsgranskare waldes hands landen I. Johansson och bektry>aren Franz Petersfon. — Skäne—Hallands jernwäg. Ar- "betet wid denna bana pågår nu med all fart wid fladen oc dc ompifning, och påbörjades i går tcrrassering of stationd- planen, lilasom den nya wäg, fom Mal utmynta wid torget. “Det förjpörjed alt arbetena à banan äro få längt fram- fröna få alt Iotomotiv i början af nås ta månad Infommer på landéförsamlin- _geus område. — Föôrsta laxen för året, wägande 20 sfälp., fångades i föndags od inköptes of herrar N. Fredriköfen & S. P. : Larsson hârstädes för 100 fronor, hiwilka ' sedermera fålt den (}ärdigröfad) tid käl- larmástaren Schweitz för 7 kr. 50 öre frätpundet. : —, Riksrätten i Norge fortjätter if- rigt fina arbeten c< har dator ' göra Sclmer Tältffap samt blifwit dömd ! fit embete förtuftig samt 600 fr. böter. — Konserver ("nörft is från Norge) * finnas -1.u af alla flag oh en ny fådan "bar, fom en liten råtta från fåltarialen | { fambåftet berättat ob, nu fommit i bandelu. " Det "yswerborne Nerze” tilförer bland annat werldshandeln "blodig", som, ut: fleppad från Norges westkust, lärer betyd- - ligt i hållbarhet öswerträffa alli aunat | i den wägen, dä den, enligt hwad för- | fáftaren våftod, war salt fame sâfunda | betydtigt hillbarare än den fårffa. Une | dras nu buru fåförbrulare anwända den: : famma till husbehof oc andra ändamål, | der den fomner { direft beröring med föremåt fom ej Mota saltas? i Lo — Till ‘godemän I Swen Perssons I | Leseby lonkurs waldes ä Tjerby selige on bar I f. staden od) båradsdomaren Magn. Pehr I fon I Gofemöåtlan.. os | Målten6 omtudönian i nämde koukurs är ftadofiftaten N. Hansson hjrstádes. | > — En gymnostiksörening hbar'nu werks ligen, efter mydet om oh men, fommit tilt frånd här- i Maden sedan gymnastik» lokalen wälwillizt biiswlt uppläten för dsuingarna, hwilfa togo fin början I mändagd., 2 1 vv — Gäftgifweri I Hishult, På utlyst . | somme der i eel af krouofogden 168 Sundin, anglende inråttandet al. ! elt gästglsweri à uyßnämde plats, befidtö, “ fedau alla nåvwarande ulslafat sig fö ' behoswel och nådsvändfabelen af ett får dant, alt Ingå till fon. befalusngöhaf= | Wande med. begäran | derom, cc år del SÅ mydet troligt att samma myndighet fom- mer alt tenina famtyde dertin. — Oly>shändelse. Sistlidne gärdag inträffade wid stensprängning i Tjerby den olydshändetien, att, medan arbetare wid Skäne—Hallands jermvåg woro fyds fetfatta med alt ladda elt dynamitskott; detsamma brann af och tillfogade fren- buggaren Löunqwist wåra fader i ans sigtet och à härderna. Den fårade fors lades genaft till härwarande fjufftnga; men som plats ej kunde beredag Honom derstädes, mäste han, ester att haïwa ere Håttit tilfähig wärd af doltor Frötid, wända om och sedermera begífwa sig til länslazarettet i Halnistad, — Ett bondförssk gjorde "en refaude" istl. tördag att föôrstärfa garderoben och ngid för detta ändamäl os haudl. D.s Andersfov, der Han, trots det war ljusa dagen, ly>ades tilegua sig diverse tå desperfediar tillhôrande bofhällare Hels mån. Men glädjen blef ej lång! Ef- tersatk upphans aneftanten wid Wesfiuge o< besans wid förhör inför wederbörande myndighet | måndags ent. uppgift wara lök arbetaren Frans Oskar Iohansjon från Fritzla i Elfoborgs län; hwilkens föräldrar jotdaten Jehan Audersjon Blixt ed modren Maria Andersdotter ännu tefwa. Bocude hos föräldrarne tilld hau fullt 21 år, biträdde hau främmande med jordbrukgarbcte, men sedan blef honom flugan för trång och har han sedermera ett år arbetat pá VBeraslagere nas jecuwäg, derefter wistats i Norge en längre tid samt sluiligen, då han ej längre funde fångad, refte han till A- merifa, hwarisrän han återtom i April förl. år samt har fedan åmfom i Norge oc fosterlandet uppebällit sig med till- fålligt arbete. Hitfommen “i änvamäl att föfa arbete, hade den numera arre- sterade tinfölje af inmundigade 20 tum bränwin och diverse "götar" befunnit sig i lifwado sinneöstämning och derföre hast mindre reda på sitt görande cd lâ!ande. Han påftår sig aldrig haswa warit för brott tilltalad eller hast något med rått- wijan att göra. För uppfygningars inhemtonde upp- föra, på åflagarens begåran, rausafuiu- gevs fortsättande till näjsta måndag, oh får under tiden den "refande" hemta frafter | "fiufan". Den amerikanska spanmälsproduk- tionen, som länge ftått som ett olydg- bådande swart molu får wäre jordbru- lares gon, tyds om man för döma efter uttalanden | eugelska blad, ide längre utöfiva alideles samma skcáckinjagande werfan fom förr. Mydst har talats om den oerhôrda tåltbet, med bwilfen man i Amerikas utydrifa ford tar rifa billlza flördar. Men det synes lida på npphållningen med 'deuna lid. I norska blad h sett införda bref från namugifua trowáre diga utvandrare, som i mänza Gerrans år warit bofalle i Amerika och som nu laga dfwer swärizheten atf derute taga fi frau jon erdbrufare, Serdpriset ar frjutit fort i höjden, arbetslönen är bög oh peunlnglän draga bör ränta, än man med fördel auser sid funna bes tala. : e Sammanstäsller man med dedsa flago- mål tet à andra fidan skarpt öftverklagas de förhållandet, att den amerifanfla fpans målen, särskildt hwetet, år förenmäl för del wildaste fyekutatlonsraferk och att följe afttigen: de pris, fom betalag fandibru- laren, måfte wara de möåjtigaft högfa, wet man fde rått hwad man Man tånta om stälinsugen derute, Den cgentligaste minften borte flanna &' spekulanternad händer od) händer går mål til en del odis delia, Wen ålen der möler elt "aber". Det wlsar fig nemllzen att des. få frefulanter fom oftaft fåra fig djupt a wi | kit från meddelar K, L. den 24 Febr. 1884 paoserade den gamsa tyrfogården tf lummen. I sina“ beräknlugar ha de alllid utgått från den förutsäitningen, ait intet land fan táfla med Amerika I fpanmäålöprodulifen och alt de äro tunes hafware af den nafurtfga företrädedrät- ten alt förfe Europa med korn och mjöl, Nu wifar doc ‘en blid på Englands ins försel under de tre fenafte åren, ott.på famnta gång importen från Amerika sjun- 75 precent till 46, alt under det att införfeln, den engelska, i deß hele het stigit, ha andra konkurrenter wunult ôfadt’ snsteg. Dei är egentli en Nyß= laud, Indlen' och. Auslralien,- som ringt hastigt fram på engelffa marknaden till flort afbrá> för Amerika EN Ala desfa med pomp och RN fran dragna sältespekulationer af ringarne | Newyork och Chicago skulle säledes ins gentiug annat ha uträttat, ån alt de på ett: lonstladt ' fått stegrat brêdpriset,' få gedt fom ingen till gagn: De skulle i. nfet ha warit af godo, men wäl af ondo derutinnan, att de fördyrat den fattiges bröd oh dermed giswlt Ytterligare fart åt rôrelser, fom funna föra till aslwar- tiga fonflilter mellan kapital och arbete. Det sorgliga är att detta spekulationde raseri griper allt mer oh mer omfring fig och blir med hwarle ár farligare, ly det tuffränler sig nu i>c ensamt till wig? tigare amerifanska produlter, utan har i ina ringar indragit äfven många ulländ- a artiflar. Hur ihåliga och fatfta desfa affårer till stôrre delen åra, framgår bist deraf, alt qvantiteter hwetc, bomull, [ys elja m. m, som under loppet af ett år fêpao på leverana, når kôparen få fer- drar, med många hundra procent ôfwer- stiga de belopp af warorna, som i werk- ligheten funna âstadfommas, Det helo är en swludel of det oför- yntafte, Avådligafte slag, som redan börs at få fin náplt i fydad konklurrens från an?ra hâll, men fom tycs behôfwa äns uu ffarpare nägbränna för att semua det mwinningstyftna skojeriets sluttande plan och betråda den redbara affärsmässighe tens jemna wäg. — Gdstwånget. Mälaremästare I. Hälandsou i Stedbolm blef kallad som wittne i elt måt inför pelisdomstoleu, men wägrade, säsom tillhörande ?peosi- tivistissa samfundet” (stark fritäufare) att aflágga wittueseden. Sedan han dömta 1ill 115 fr. böter, förftarade sig hr H, beredd att, när lagen twang he- nom dertill, aflägga wittacecden, men anhöll berjenite alt i protofolet måtte intagas bang proteft deremet samt hang fêrflaring, ait han ej trodde på det, som asjâgs med de i edsformuläret förefoms mande erden: "gud och hans heliga evans gelium" samt "mig gud hjelpe. till tif och ifäl". Peliöde maren förklarade, att hr H:8 protest och förfklaring ej komme ati i protefkellet intagas, alldeustund doms stolen ej befattade sig med hwad han trodde ‘eller ide trodde, blolt han aflade den Inaftadgade cn. Härpä fid hr H. i föreffrifigen erdning "mcd twä finge rar på: biVeln” esterstafiva rwittneåeden. — En ny swensk eröfring — Spa- nien tillyôr eß — eller rättare den fwen- ska sjufkgymnastifeu, säger en brefftrif- ware I Paris, Erösraren år fapten Rolf S@zenstrêm, ecu man, som i åratal i Paris fran» gängsfullt fämpa met frandmännens ruttin cd läfarues kyligza motwilja oh fom elwifwelaktigt jemwál i den fran- sa hufwudsladen Fall segra en dag. J Spanien synes han fått lättare spel, Hau fallades för några mwedor sedan dit ned för att’ Coûsulteras samt begag- nade sig då af tislfället alt taga reda på, om i Madrid ide kunde wara utsigt I och för anläggandet af ett gymuastiskt ‘ceutralinstifut efter swenskt mêuster. En „artifel om saken wådte wederbörandes intresfe; fung Alfons Ltef lifligt iutres- secrad, drottning Kristina änuu mer, od närmaste |dljden blir, att en officer o< en lâfare inom fort fomma att afresa till Stockholm för att studera gynna fitens tillständ wid urkällan, NRimin- gar ec fostnadofêrslag tilt ett institut blefwo emeltertid genaft uppgjorba, få att jafen fynes wara pà god wåg. GSecketeten wans genom konungafa- miljend' exemvel, men anuu mer genom en utförd hydtig fur, wi wilsa ide säga underkur, ty underwerken ha med wetens stapen intet att flaffa. Det tåg i ett rilt och luxuöst hem en Radard flulting, en mr de la Gandara, fom herrar láfare woro på wäg att bota ibjál med“ morfin och annat otyg för att bâswa en muskelsjukdom i beucn, hwile fen wäállat att han på länge ide funnat- fö Wär landsman konsulterades samt örflarade sig funna bota Ålomman, och då allt hopp I åfrigt fynteg ute, fördeg fjuflingen tif Parit, efter det ett par tjeg mwänner af honom tagit ett bfert- ligt alsted — som de trodde det sista — nere vå bangården. Es fullt fyra. wedor äro nu förflutna, edan mr de la Gandara lemnade deu pauska huswudstaden, J dag prome- erar han obehindradt omfring på Pa- ris bulevarder oh äntnar snart på Pra- don { Madrld & fina landômäns finnen ”mwandra In" êswerlygelsen om den swen- sa ilufzymnastifens | | drträfflighet. — På flottdagen. Från Landat | Yr följdes De, jem . t hárstádes, hade mås ) 'häuda__lisfälle att fe fyra om-tcte just tunga mån 4 ätmlustone unzkarlar, upp, ftrådta i huita, batsdutar, alta promes nera onifring i’gángarné, förfiatigt spe- saune fia” omtring. - Man hade funnat, ága bwarefter de spejade, om man wes fat att de på morgonen ‘af denna mårte wärdlga dag erbållit hwar. sin“ rolenfårs gad, - doftande - biljetl hwari en blyg, anonym ungms fabjudit dem - til eit måte" på denna synuerllgen of ätffande omtfydta plats, Men nägon ungmd med det uppglina signalementet fynted ide tin, och de fyra Herrarne femmo få fmås ningom wid asyneu af hwarandras hwita haledufar, fom i brefivet war det upp- gifna teduet, underfund med alt de woro ulsalta, för drift af någen eller några af Ewas döttrar; fom på detta fått wee lat utkräswa en liten. oftytdig hämnd pá desa fyra reprejentanter af det oråda ungfarloslägfct, som’ ide funnat eller mes tat inse, hwilken wäifignelse det medför att lägga på hjertat fanningen, all "det ide är godt för menniftan att wara al- lena.” Alt det emellertid war flere, som warit med om ‘fomylotten, wisade fig federmera wid 'ömfefidig kollationering af breswen, i det dessa Tamitige befnns nos hafwa samma lydelse, men woro sfrifna af olifa händer. Det har deß- utom fôrsports att lila lydande bref sándts till tre andra ungfarlar, son en rifare’ erfarenhet ded gjort mera förfigs tiga gentemot dylifa todande anbud. Hwilfa de sannolift älskwärda fonfpiras törfforua âro eller från hwilken plats de njèto af fin ly>ade. hämud, har Ännu ide utdunstat, bjvilfet leder till den i och för sig märlwärdiga fatttagetjen, att qwinnorna någon gång funna wara mera tystlätna ån männen. — Wär tid är try>frihetsätalens tid, det fan ságas med lifa my>et fåt fom näget annat Iden wägen, Antingen mås te liydsridelens mißbruk ha lisltagit c- antligt på de senare åren, eller ocijé måfte den allmänna uppfattningen af hwad som bör fom mifbrul tetrattas ha undergält en wåjentlig föråindring. Gå fert år, att en fidning knappt fan göra en anmärkning mot en ämbetgätgärd eller mot enskildes görande och låtande, få widt de falla nom o.urâdet för presieng be- för ”jmådtiga uttryd om rifets ämbetå- e< tjenflemån, i oc för ämbetet,” "ane gripclser mot enskild man, hwilla à hes der od åra gä, eder för def borgertíga namn oc ryfte förflenliga äro” eller ate minstone ”lögnafktiga uppgifter oh wräng- da framställningar till allmänhetens får: willade oc) förledande”. Wisserligen leda de Flesla af deosa åtal ej till âsystadi res sultat; men detta fynes ej asskräcka nya idfare af denna moderna proceß:iport att förföta fin lua. Nu har áswen regeringen, som annars i dylita fall är mydet moderat, det mås ste crfäunas, funnit antedning att följa *1iddandans* Iraj och austásla trydfrihetas åtal not ett par tidningar, fåjom redan år omtaladt.. Algärdeu har ej wunnit särdeles anflang inom presfen, ej end på de håll der man annars år ganjfa litet ömtålig för Norges eller unionens Mull, med bänfon hwartill åtalen utan tvif- wet fommit till ständ. Sä yttrar Små lands Allehanda: Deu mlnister, som i tider af upphetsning oh oro, dà mydet beror på regeutens persontiga dopularitet od regeringens anseende hos folket, will fly til indragningèmaften od angrepp mot ¿rycliriheten, gör fouungens oc) regeringena fat en dålig tjenfi. När dertill Hela indragningen frer få långlamt 06 wenferhändt som wid det nu omtalade beslagoläggandet, blir derjemte stel[- wa proceduren tåjewådande i Råder för flråde injagande. o hela efjelten att det åtalade tid- ningsnumret, fom eljea"troligesn ej wunuit stöcre uppmärkfambet än wanligt, Hnfates pá några timmar, att polisen helsas med det mwärförtjenta namnet Traskapatrnilo, och sannolikt äfven att — juryn i finom tid frikäuner de tilltalade; ty, sanningen att låga, tror jag ej det finnes en förnuftig menniska i hela Swerige, font auser ätminstone *Fädernrssaudets" artikel den 23 fee bruari brottêlig; oh ei eler är det få farligt med den af den 5 Mars, Den har ej annat innehåll än det, som i åtjriliga tidningar upps giswits, nemtigen att några namngisna militärer 1 Stochoim skulle haswa flus emedan râdplägat om en ifrågafatt adreß til konungen, att man måtte lemua uorska rifsrätteng dom utan asse- ende. Hwad (ör firafidart som skulle ligga itn bylif vara -fonungen kunde sästa hwilfet asscende han behagade, och Anm mer huruledes blott verättelsen om tilämnandet af en dylit adreß sulle frida mot lag, är âtmins stone för mig ofattligt. Förmodligen äre âtaleu en ny yttring of den swenska kurtis för Norge, hwaraf regeringen 0< unionen nu'ftörda frats terna. Om de norfta pretentionerna — ej de fom deras partimän inom eget land uppsiällt, med hwilfa eudaß norrmäunen sielswa egde bdandffas, utan de som rörde unlonella förhåttans den — från början bemötts från frocnf sida fås som de förijenade, sulle fådant warit wälgs- rande, ide minst för norrmännen fjelfma. : För ch, som gerna tåta Nerge åta "fina egna angelägenheter o< beträffande unfonen blifwit temligen afgsorda pesisls mister, framfår -denua regeringsåtgård som ett nytt bewis vå det obehagliza band cler try>, fom norffa angelågens beter 06 strldlgdeler i o< genom untos nen . medfåra för \swenska förhälanden, Så långe strldigheterna {uom Norge forte på — och hwem wet når de upphöra — ffola fannolift dylifa företeelfer gång efe er annan, upprepas, helst om Îweasta preôsen fortfarande fal fasta sig åfwer broderlandeld steldofrägor med en iswer, om. pue det Swerlged wäl eller we. Ja âswen . swenska folfet synes uu på wig att i stôrre eller mindre grupper els ler forperationer genom adresser och helg ningötelegram blanda fly | den norska friden, fom wi wäl säledes snart få det 4 dömande, ntan att wederwäga ett Åtal. ndjet alt få fytlad inom \wenskt områ de. Från wär ständpuntt Tant FA : faferna betydligt lugnare, od de! wore ‘dnffligt om wi (wenstar Li Alorde ch ån. ‘nu engång skyldiga till samma estuk{= bara ocd:t det hela löjliga; förtåpningar od det. tomma. opinlonsfleyt, fom wår :beryktade "helfighet" fårledde' of tin un- der pelska resningen för några od tjugo år tilbafa efter. wid de federmera föl- „ande dausk-tyska e< sransk-lyska frigen, Det "unga Swerige® är tyws, nog: af den art, - att deh representante funna fallas: fôr rbvagtla nungdom®. ene daft I fronift bemärkclse. ':Wära: pojkar fåger Nerikes Alehauda upplråda många -gånger fom (tora flynglar, oftast utan att. någon, fom dertill blir wittne, går sig beswär alt taga dear i upplultelse. Senast beráltas, att elt par pejfklymnar fått fatt i eu flor hund, botten de tus sade på förbigående personer. En qwiuna får derwid ha wäárit.ganska illa ute. PÅ tal hârom má nåmnad, hur nian ofta på gum får böra ända ned tin fer oh jusåringar komma utöfande de fräna eder, hwilla mången "sjäare® ule draga fi H ait uttala. . Liliebsôrn fåger i fin lilla . ristiska bok *Eit cd fi fumo elala galpeifar, som finitas i Upsala, tror jag ej finnas I någon aunan stadi Swerige, c< borde en särskild pelis, te- wäpuäd med goda roltingar, tidfåttag för ati hâlla dem i flyr.” Ja, detta år allisêr saut, ty en fådan fvårm af olyn- niga oc) flrifande galpojkar, som nu utan tilisyn cd tult få bufera den geda tårdemöftaden", torde ej finnas i-\ju fonungarilen, tillägger I ett Upsalablad en ind. fom på sammò gång riftar några slängar met pojfärned wantiga teffam- rater, hundarne, i I — När man "salar". En person från Frêdinge se>cu (Norra Kalmar län) blef af aslmänna ‘âflagaren I diftrittet, frenolångman Westlin, tin Seswedes häradsrätt i Wicumerby inftämd för olaga — tillhandahållande af brämvin. Swaranden dömdes, genom of härads- rätten den 10 Mars affunnadt utflag, att -för förfectfen böta 30 fr, — wis- fertigen en låg summa, men Ändå en warning för alt ej befatta sig med bräns winsfommers, ware fig f form af för- jätjning eller ombestyra de med ft. ”jalning”, fäger en meddelare till denna tidning. KFrödingeböuderua âro — i allmänhet — ej just precist inom fin ort fända för någon êfwerdrifwen nyt- terhel; wisserlîgen finnas äfven inem deu fommunen många aftningéwärda och ordentliga perfoner, men få är der heller ingen brift vå goodpinplare oc — bråmving”falare”. ! — Till samma hårodsrått wore ‘ett par anda perfoner samtidigt instämda för olaga bränwindhandelz meu dä emot dem ej full bewisning tunnat förebrin- gas, resolverade tätten, att de skola gå wärjemälsed, hwarförinnau de de âla- des -hes fin \sälafêrjare gôra besék för att erhâlla närmare underrättetfer om edens wigt oc betydelse, DÅ de gamla farlarne — treligen ej wilja: gå och lâfa för presten, fau antagas, ott de brifta åt eden, hwadau wäl äswen de få böta för fina bestyr med det elycsaliga brämvinet. — För mufifwänner. En edilion of den ålfflige wiskompositôren A. F. Linde blads efterlemnade, aldrig utgifna în- strumentalwerk tôrberedes, Början lou mer att göras med hans pianoftyden, dwilla utmärka fig för en fynnertigen \ympatisk e< tilltalande karaktär. — Posisparbankeu oh sparsamheteu. På inbjudning af fandoböfdrug Poignant hade den 3 d:s ett stèrre antal arbets- gifwaré sammanträde { Wisby får at! öftverlågga om lämpliga "åtgärder för ait bloud den froppsarbetande flasfcu wåda båg för sparsambet e omfanfe till förefommande af nöd Luder tider då tillfällena til arbetöfdrijenst woro smä, Laudshöfdingeu inledde sammantomsten med ett föredrag, hwaruti tland annat redogjordes för den nysnrättade voftipars bankens ändamål cd sättet för def werk- fanhet. Man borde sêfa sträfwa der- fan alt ywarse arbetare hade sin pest- tbanföbot, och ide blott arbetaren; utoh äfwen hans hustru, ty denna bank sme elt godi handlag ât firäfwandena dr hustruns oberocude af manneus má! manöráâtt öfwer hennes sörwärf, euär gift qwinna fjetf får lyfta får henned välning der infatta medel. -' Ester en liflig öswerlägguing enades de närvarande, på förflag a lauddhêltin- fat om en resoluliou, hwarigenom de êrflarade fig willige att; "om ech | den mån det utan flårre swärlghet läler fig föra, wid utbetalning af arbetares aflds uing tillse det någon mindre del deraf må femma alf utgå.t form af pestspare kort med derå åfatta fparmårken": TA — "Det nya Jerusalem" — på en orrespondent "Ehrbo® följande: : En gubbe, fom tydligen har en fång af religióst wansiune, färdas emfring på land0wägarne i Smälandöbygden 0c för rewisar ett af honom. êrfardi, at santas stift hud I minlatyr, hwilkei an wara 1 Annat" att "sâdana- * sfottfärra. Til Weridbladet sriswer deh en asbildnsug 'af det uppenbarelsebokens i M må Jan ANN 4 KFs I ———- E -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.