a sp ös , I pt j a | Borttappadt. | Den 24 donnes borttappa- des ett guldörhängo mellan broarna ‘¡och nya bografningsplatson. Nöjak=' i tig vedergällning utfofvas, då det före © ", lörado inlomnas i prestgården.: 248 + + et i a 00 dolter. | vember | Jen alt’se- aa - Faholm. Guldbröllop firades i Rennedlöf den 24: dennes af undaulfagömannea Per Nilssou emgist med Elsa Swens- Mantien år: född den 3 No- 1793 | od) bufttun den 6 Full © 1809, - Mannen har énun ‘i godt be=. | båd fårål fropps som : fjälatrafter; hue ! strun år mögel tulla i fötin RS | het. Det åldriga paret hade den - ji : fine 8 barn, 4 gifta och i 4 ogifta: nårwarande,' samt 9 barnabarn. - -| Den allmänt aktade korleherden P. Scts \! tergren hn elt kärufriskt och anstäende 4‘ tat, fom höjde högtioligheten. Den 75 | âr aleria sten M Linderoth i Laholm i war âswen närvarande à gulddrêöliopet_ e< år hou“ den enda qwarlefwande af. | gåfterna som bewistade makarnes bröllop | 1834. Tw brôder til mannen, den "1 âldre, född den & April 1796 och den "od ledes uänwatande, I yngre den 15 Januari 1809, woro lika= Ld titafom “eu stor del minner. : H ‘Wid rädftufwurättens samman- : trâde 1: måndagg plififäldes 3 personer | för fyfleri tin 6 frenor hwardera. ee — För femte resan stöld af en rod, wärderad till 1 frona 50 öre, dömdes | wid Tjerby - tingsställe i måndags för ; 4:de resan stôld förut slraffade loppar- slagaregesállen - Qlof Bergendabt från Karlöïrona, som i tårjan uppgiswit fia ta Bruun, til 4 ârs Jrassarbele samt ALerutöfwer 10 åra förlust af medberger- ligt förtroendes. ,, en | Wid inställelsedagen i Swen Pets ter Johanssous i Bôkeberg konkurs wal» des á Tserby tingdställe i måndags landk- ‘dandlaren Carl Laroson«î Weinge till syßloman. ‘ ot OR — För Röld of flädespersedlar. från bandelsbitrådet C. Holmén hår i stadeu, företog den uppfljutna rausafuingen med fången Frans Offar Johansson från Aritzta förfonsing af Elfoborgs län. Han fortfor med det pästäendet, att han „wid slöldens förêswande ‘war få öswer- lastad af starfa dryder, alt han ej hade någet minne of hwad som passerat, c< fom det esterskcisua prestbewiset ännu cj hunuit antända, blef den widare ransaîe ningen uppskjuten till nâsta måndag, til bwillen tid âflagareu försländigades att infordra detsamma : — Gfterdyningar af nekad namnte>- ning. Allmänna âflagaren, ‘ stadsfiskal N. Handfon, hade till förliden måndag justämt tandtbantlaren Andreas Karls- jon i Ornafálla of Markaryds foder, med påftående om answar för det han, enligt hwad wi förut refererat, nekat för int namn â en wexel, den han, vattadt ilt nefande od) på grund of ARyrkta witt- uegmål om hans rätta namn!e>aing, bliswit dömd alt jemte rättegäugsfkost= nader betala. Gwarandeparten reprefene terades âswen wid detta tillsäsle af "jaf- föraren” Nils Perojon i Fogelhult, hwil- fen bestred färomälet på grund deraf, att det i högre rått, dit man beswärat sig öhver rädstuswurättens utstag, äunu ej , dunnit afgôraz, c< were enligt "abcka- ; tens? påftående och uttryd "srägau uu- ' der alla fôrhällauden för tidigt wät," | Uislag affunuas ben 22 i uásta månad, — Stadens gatpojkar aubefalla wi î fredligheteus | namn till poliseus gunst- benágna. âtanka, och hänwisa henom wid squmüiingarues* inbrott till trotteis ren utanför Tanffunrer Pehrions cd) banolanden Ahblgrens bugynader, der de osôrsynta o< hänsyuslösa Aynalarne utan urssillnad à fån e< âlder anfasla frede liga och intet ondt anande fetwandrare. Hårk dellagaude handtwerkolärt{ngar, som nied råtta skulle brännmärfog genom ås tergiswandet af deras nann i tidniugen, "borde tildilag af fina huöbdnder från "aft deltaga uti smälymkarnes upptråden, ocj om de fortfarande forista hármed fomma wi fanuerligen' att utpeta dem, — Torgdagen i dag är mydet bejölt af fårmål fotl Tom flera slag kreatur. " Prifen à freatur. haswa warit: för | båfta fortens: fatfter 200 och sámre dito : 150 fronor, qwigor od tjurar: från 100 10 150 fronor ligdels får präftiga exar 400 te. oc för fåmre dito 200 frener veret. pr - j A hästar bar tilförfeln mwarkt riftig, "men omsaättnlugen tråg, e< baswa pri- “ ‘fen Å denna wara NIM sig få, att för | våttre dástar befalts 600 fr, cå för fåme ¡re dito 300 fe. stud 0 05, |J áslmänhet fagad ôswer dâtiga Its I der, ‘e< förlufter på falllosemeuter der ey Yuan «I San — Dlyfshändelfe. I !drdags in- teåffade den: oludshindelien i Biftad, alf fermwåasarbetaren J. A, Iobanojon «under gräfning fid en förre sten öfwer : sig, derwid båda underbeuen swärt fla- dates, det menftra swärast; hwilfet of- « bråte, det hêgra tfndrigare, Detta år "Tees det fårfla ‘elydesan som’ bándt derflåded HANG fla eva Te dne bland dem fom arbeta inom fedarnd omráde 2 - '— Olgronomiskt biträde. Landtbruls- {ngenidren - Ludwig - Nosén äisUjd as fandilrukastipendiaten' Adolf Nees säsom tsenstebiträde, kommer alt à nedannämde lider och ställen filthandogs regvirenter | Hallauds län med biträde, wid cirkula- tlonsludelning, fiå och åläntulnp, wat- tenafledning, tácdifulng, meßedlîng m. nm, nemlizen den 6 Jull dos M. H. Clase i Hicllehaga, den T—9 Kristian Larsfen | Lerbä> m. fl, den 17 —23 A. Olsson.i NRolfstorp m. fl,’ den 24 Hå- fau Lardsou i Nolfstorp, den 26 Olaus A. Swenofon | Mutene, den 27 Juli—1 Aug. Carl Adelf Carlson i Gillared; deu 3 Ang. Clad Olesen i Skog,- den 5 L. Johanesen i Safllern, den 6 Sw. Ar. Benglofon oh J.: Q. Jöndson I Faurås, - deu TK. Erilsjon i Faurås, den 8 K.-J. Pettereson I Wiuberz, den 9'S. Olasen i Akerêr, den 10S. Swens-_ fou { Björnhult, den 122. Sroensson i ‘Skararp, - deu 13 cd 14 Lars P. Ior ¿ hanoson i Skoztorp m. stl., den 15 A., . M. Christendson t u:r-3 Skrea, den 16 C. Husllstedt { -Estra, deu 18 Anders Almqwist i Sörby, den 19—25 Petter Larssen i Brännalt m. fl, den 27—30 tammarjunfaren 7h. Gyllensköld à Wale leu, den 2 Sept. Lars Petter Anderssou i nr 1 Skintaby, deu 4 O. A. Ausell U Torup, den 5- hos densamme ä Bos- gårds ô jamt deu 7 c< 8 C. G, Herne wall à Bráund, H. ' “= Om den norffa författningsfriden { “’deß senaste skcde yttrar tid. "Fyris" följande tänfwärda ord: *Wäl hade den frägan'faunat förtjena att uoga êfwers wägas, huruwida ej den kris, hwartill “den uorska wenstern welat drifwa siri- den, bort af konungen accepleras î def fulla ulsträfningz founngeu hade fuunat med fullt fåt nedlázga den matt, fom man wille föôrwandla til blott en suzga, och, -med - swenska folkets goda minne, asskära det då wårdelija band, som on gång fid: nan af Unionen mellan Ewerige oh Norge". Wi tro, att det norffa folkct, åt a fjelft lemnadt, då sulle hafwa återkommit. till befinning och Ide för: nöjet alt tillfredsstásla några folfledares maltpelitik hafwa efrat den statsrättsliga ftällning, hwars wärde för Norge. wäl ingen täufande man der på allwar will ifcôägasätta. Om kenungen tagit delta steg, Mulle det utan twiswel af det fwenfta folket haswa gillato; ty em unienekouungens myndighet fal bes stämmas genom en tillfålig frortings- majoritet votering; då mäste det erfån: nas alt of den politiska unionen ide mydet är qwar. Dä ‘existerar i ijethva werket ej mer än ett platonskt wänskaps- band, - arundadt på "lifhet i lynnen och täufcsättz" men ett sädant band betyder ide mydet ‘i realiteten; helst lifheten bâde i lyune o<’i tänkesätt stundom fyr nes wara ‘ganska fen" : Då firiden cj ännu år slutad och del tillwåga gående som“ founugen anlitat wid rifsrättödemen êfwer Selmer wäl ej fan. oupphôrligt anwändas i de fom- mande riforätter som jynas oundwilliga, få fan den tid ingalunda anses wara förbi, då de förenade folken werkligen femma att få Inför Jar af wär jam- tida antydda allwarliga filuatienen, — „ Blifwande ny preferlig misfio- när från Swerige. Från Lingaryd flrifwes till cf: Fer alla dem, sou nits álsta för miofionens jaf, bör det wara glädjande, att perjouer finnas, sea âro williga at! inviga sitt lif till fristendo- mens utbredaude bland heduingarne. Cu ny sádan arbetare på heduasälten torde swenska förfan em några är erhålla uti misfionseleven Dawid VBexell, iom i början of denna månad aofrefte till Leîpe ig för att i derwarande evangetisft-lule erffa miojienoiuftitut utbildag för mig: fienofallet. Född 1861: och yrugste ionen till fyrfouherden Josef Berell i Läuga= tyd aflade hau år 1880 studentexamen I pulu tad c< har scdan dcß några år tuderat wid Luuds juulyeesitet, Sedan ban genomgått misfioucinfiltutet i Leip- zin, jem f. n, räfnar 21 elever från flils da länder i Eurepa, (Nyßtand, Frautrite, Vayern at. i) ed blifwlt ordinerad titt prest, ämnar hau, om inga binder der- för möta, .begifiva fig til Tamulerfolkel i Ostindien, der, fafom bekant år, de swen- se misfionäterna Blemstrand, Onchier- lony.e< Saudegren arbeta . = Alltför länge ba wi fivenlflyrt ollmånbet närk den dunkla nppfattaii- en, alt Norge till wärt tand stode I ett loge :wasallförhällande, som wisserligen ide funde. få nega specificeras, men fom i asia“ fall existerade. genoui — ”unio= nen”. or _ . . Deuna uppfattning, soni det kan wara tid på alt fonsma ifrån, hwilar dels på den fulldändigaste cbefantftap med föres, ningsfördraget, fom ide ger minsta Nåd åt en fådan politift êfwer= o< under- ordning fraterna emellan, dels på en I natlonallånslan ' forlleswande gammat Nimning. four wällar_ att en del: swen= flar ide gerna unna de sorua rivalerne en fri och fullt jembårdig slots wid fin da, derför att norrmäunen häudeisewis ro. det mindre talrila: folfet, fom bör wisa undfallenhet met den starfare, Delta alldeles obefogade anforif bar man tad ware unsonen, fom | oc för fig är en förteåffilg. fat, Iydala dswersôra på elt mydet ‘Geiänlligt område, | man bår fat widt oh bredt orera om nerrmån nend skyldizhet att di trypa til fere fet för fin lomimg, derför att denne hâne delfewid ofi är fouung | Swerige, c det med Röårre matt ån | Norge W Bchèswa.: mål ide scambroda de dagligt druyade bewiscu pá partiowásendets oute rôttliza iswer- att ur: denna med flit uppgrumlfade killa : dsa. watten, på. sin gioaru, der det ujl( skal inalas, af hwil- fet deu *slarka fonungamaflens" anhäne gare boprad få fin: beffirda del, ja mera desto bätlre Re . : Men, wl upptepa det, #êrenlugen får ide Umiiifta beroende ‘af’ norske lonun- end vetorält, - Fau fan ha, den och han an ‘wara den förutan, utan all’ fêre- ningen deraf berörs: ett’ gränd” Elder tror, man werklfgea, sdr alt'winda ‘om förbåftandet, ‘ait unioneu sulle taga rit- aste fade, ‘om tillfälliztwis i wärt land fidana fenflifter skulle uppflås ur hwilka wär fonungamalt framziuge med någet. fringsfurna '”prerogativ'? Sfulle norr- ‘männen då skynda ott röra npp himmel ed) Jord, v< ropa:-pá sdreusugsalten? Kuappast,. Förcusugen är tilkommen för atf apa wänligt förftånd mellan de lifberättlgade felfen "08 sammanfêra dem till gemeusamt skydd utåt, men alls {>e ‘fôr att binda den enes inre: fonsi» tutioncla utwedling wid den andrés, Det borde ide behéfwvas mera ån ‘wanlig innanläguingöfêrmäga, för att fouma vå det klara med delta, säger,N.: A- ¡ — Jernwägsplaner.: Ett: i; tôrddags i Malmd: Hålet mått, utlyst af stado- fussmäftiges ordförande, uttalade stg ens bâltigt för Onflwärdbeten att en jeruwäg antlägaes från Arléf till ännu obestämd punkt äLondokrona—Euzelholms-banan, Derigenom skulle * man ‘ lillgodogôra Malmö-trafilen på den nya weltluftba- nan. - Ungefärliga tefinaden för den pde tänfta jernwägen sulle wara 2,128,000 fronor, den rörliga materfelen orâfuad. Sju persener waldes för att éswerwara, ett riôte angående samia angc]ägénhet, bwillet { fördagg egde eum:i .Alkarp. 4 Malmömötet bewistades af ett sextio- tal personer. O — "Proftwäftan” år! eu !reflig în- rättning, som förskrifwer ‘sig från deu gamta fkacelinska tiden och four förmod- ligen derför är prostarne få får. Med denna tingest på ryggen ha de staars tledarne fått palta | ur och skur från, prestgärd till prestzärd, äu med de hôg- wördiges ämbetsskriswelser, än med bjüd- ningsbref e< stift, Wandriugen dar rät lävzez om ett par år fan den fira fitt {wähuudraäresubileum, Mätte man ie glömma bort dei! Gång efter aunan, fåger Swensk Lär taretidsing, gårag föriöt att få bort denna qwarlefwa, Alla förjöt äro ded fôrgáfe wes. Rifadagen fäger wiojerligen, att "preftwåffan? är obeböflig unmera, sedau paslorerne fått sig bewiljad fribrefsrält, att heu få godt Jem aldrig auwändes, men alt hou undantagswis fan wara bra att taga till. Och 1á får den gamta l'estämmeljeu- i 1686 åra fyrkelag slà der erubbad. Och att denna bestämmelse ej är en död bolstaf, det få nog flo>arne allt fem ostast erlara. Trots wárt nu waraude utmärkta peostwäsen föredraga nåmliger månge prester att anmvända *pepflwässan" amför allmänna poften. À några stälten har wloserligen pre- sterskapet en annan uppfattuing oc injer — sájom en insändare i ett of de sena ste numren af Wäktaren riltigt yttrar — att detta soriskaffningämedel numera år obehösligt och uppmäder blott föraraetje oc milj! J Gefiritlande och Hel- singlands fontratt hafwa derför åtgärder widtaaite, få att "proftwiflan? fan få en wälbehöstig bwila. Injändaren fin- ‘ner del märkligt, att dá eu dytif älgärd faunat widtagas i de fora norrländska foutraften, det cxempelwisd ej fan gä för sig i de betydtigt mindre tontrafteu i huswudstadens_ uärhet, der "presiwäskan" war ute på waudring ssciswa jukaftoueu annv 1883, lr En nmieddelare beráitlar, - att i Öftra båradg fentraft af Wexis list, vå fôrsiag af feutraltoprofien, kledarne betala 2 froner hwardera för året och derigenom blifwa befriade från flocdarevofteng bes fordrande, Om en lifuaude âtgärd fnude widtagas på andra fäller, Rule flodarne fälertigen finna fig högeligen betåtue; ly att fomma ifrån hela detta onus mot en fontaut. afgift af 2 fr. för år — det är TU fanuínz - rampris, 1 DÅ vrefterne bafiva sribreférátt för alla tjenfteförjåns delser, haswa wi emellertid e] rätt klart för cf, bwartid de twå fronerna "per" tledare fela anwándas. > ” — Hafremarkgaden 1833. 13 lilhet med hwad under de närmait föregående Åren egt runt, har großhandlaren E. Ohe mau offentilagjort några uppgifter df= wer Ewerlzes dafreexpert under det före flutna året 1883 jemte några" samman= drag betråffande” (panmåtohandeln i ‘en del andra land." - mö Deu tafla, fom skêrde*örhällantena { -Swerige puder år 1883 erbjuda, — ytte nt br De fan Iderbeteduag:fålem fonnerliges eg Tisfertigen war for- den i de siesta landôdelar genom böll- plôjusng wäl beredd. men fåddeir kunde { allmänbdet fêrsigzá förk ganska sent. Under. fêrsomuiaren led;derefter wäxt-" lghelen af filst pd re Y hwaremot uns der sensommaren oc flärdellden eu nås stau caftruten I nederbörd skadade oxens matulug a [öcswärade grôdans inden ning. AFôlsden: blef oc en: vått mydenhet four” beskafseuhet swag Mård. Auwändulngen 'af.ett Ile fullgodt uiläde torde och på sina stallen härilli i sia mån hafwa blèdragit. AE eT Y > Den stepping af. bafre af 1852 års êrd, font. egde rum på wären, war gau- a: belydllg, och fortald under en god. del ‘af sommaren, Det måfte alusá title Nrifwas bedållningen: af 1882 åre skdrd> att statistiken -êfwer 1883 års utlörfel företer en få hög fifra som’ förbiftan- afreprljen! undergingo I loppet af förra föga förändring; men fåfem wanligt hade ‘deu- sweuske ervortören att. koifurrera med Nyßland, hwilket land utförde: ford? qvautiteter til England oh Franfcile. Hôöstskcvpulugen tog fin börs san i flutet af September med lågre: pris ‘Îu de under ¿sommarer ‘gálkande; och fjönto de samma I Nevember med 21a 39%, oh i December med vtterti., gare 297,5, Den ‘gynfamiá 'skêrden af" hafre under” år 1883 både i ‘Fran}rike' ed England terdé i sin mån hafwa med, mwerfat” till: deja” priofafl. * qvalitet war" my>et osjemn,’ oc | fleré ‘proviuser befauno hafreu få tå tatt dan ide funde 'auses \eppulngobar. Myckeu hafre war defutom få rå, att den må- ste rías. Detta war’ | \synuerhet sörhäle landet med waran från de provinser, hwilfas skeppning går. öfwer Stecsheluz ; Hur. waiileltade deosa provinser uns der seuare åren *warit C afsccudé â' fin baficstêrd, framgår af exportea” från Stedholm, som endast uppzi> tik 182,137 quarters år 1883 mot 367,960 Sweriges import of râg uppgi> til 234,000 fubifmeter år 1883 met 181,500 år 1882. J Liban, hwars hela rägut- förjet år 1883 ”uppgid ‘till 1,490,193 tidetwert, stod Swerige med 642,879 tidjetwert främst på tiltau öfwer de laud dit denna erport warit’ destinerad. * Hwad beträfsar atlifeln hajre pämin- uer hr O. ånyo om gaguet af torkrior, oc fäster, uppmårfiambeten på de lår- domar, soin det sist förflutna året warif i det häuseendet egnadt att inskärpa. Hr D. erinrar ytterligare om de råd, ban tillförene meddelat bre faud1brufare, ut hwilla, innesattas uti professer Arr henii föredrag inför tandtbruföalademin den 20 September 1880, bwarförutom han ânyo uppmanar her ländtbrufare: att städse haswa ett godt utjide oh, innan em wara fill utjide amvändesd, underjöfa def qrodarbet; - att täta sädei torka à lämpliza ffylar; att wafa deröjwer att säden wäl ren: döred? : att tillje det båttre och sämre wara få widt möjligt särffiljes. Hafreexporten fran Swerlge 1883 — 150; Ar 1883 556,469 kub.-meker 1882 516,310" 1831 418,64 1880 568,601 1879 673,870 1878 533,892 1877 405,053 1876 550,091 1879 400,419 _ 1800 161,973 1890 50,408 — När man har fina lläduingar med cu hop rynf-fapper. eller hwad all denna moderna frasgrauntåt nu beter, sä fan man slásla både fig sjeif o< andra Får ffilliza omsläudigheter, hwilket torde framgå or följande bistoria: — , - ” _ J förra we>an Mule ett fruttlunmer fara från Képing åt Örebro till. Hon: föpte biljett, o< 13 Mulle hon stoppa nec de pengar, don Fått tilibaka, i fin port-- monná — men deu war borta. ! Hon påminde fig ‘nu Ufin ängslan, att hon fagt den i wantfalen under bile jettföpet. Blott en karl, hwars uiscende hon fände, hade Bält derigenom, Det war: naturligt; 'alt’ han fuipît portmon=- "nån. ösa tb bt bh Telegram sändes til Arbega alt ett par’ pollser. skulle .wara ¡nere wid. stalio= nen eh ta hand om mannen i fråga. «Så. sedde „o>. "Han inlogs å expe=- dltfonen,- men sade. bestänidt uej för att ha sult något, Men. alla tjufwar neta; ‘ju. Det halp sâledes ej upp hans, fat; - Hau fördes till waltlonteret. Men ide eus ftadofiftaten kunde förmå honem att föga fia ba stulît portmeunän, «Dà upptåder hou sedermera att port- monnán halfkat ner och gåmt fig bland grannläterna & hennes fiädniug. Mans nen frigafö naturlizkwis genaft wid denna underrältelse,: och heu fd ge houém 15 fr. t ersättning för det frafcl, hen stält honom i =: ot eV 7 Od allt. della för en fin flådninga ull. i va ‘ v , " — Af Swenska Familj-Iournalen har Marshäftet utkommit. Af deh riks baltiga fanehåll nämna wi:' Flådar i indn af R. Melander. - Twá ypperliga fiftare ‘af Nils Swenfle. Huldry<us Zuínglîus af NO Ar. Ur zuld|s- feriets bistorja, “Konzolena, ; Stoladerne ei 3. D. Åberg, Arfwinden och hans melpart, berittelfe of Emelie Flygare- Carlén... Häftet år: prydk, med 15 itu ftratiener., .; Debutom” medföljer ‘ 2:dra + i - "Den här ‘i landet? utbjudna”“watand’ . sjukvaktare, I ' = 1 SEtet af det wadra 19 bilder, of - . M . tt a - = BetalvingsinfNålelfe. > Bolfirlåg. garen Öldlmor Linnstrôm I SR estels' “Europa i , ieri gii firmen L. I. Hiertas: föôrlazsexpeditiou) | ar I rdags genom! cirkulär del fina fordelugoånrare. olt fi elgiswit rotan får når- -woarande &r utftåndfatt att honorera fi förbladetjer. ; pal „At honorera fina Kordrlugdägarne . woro sammanfallade till (' måndags aston M.G, ¿Ändu år fir», N nian ‘ej satt i feufurs, "El “Tallone. tider.! Säsouc hewts pá huru dâliga tiderna ! ägo Föda MO tändffa bygder" må nieddélads, ‘alt widen' auttlen: Mon Wernamsds foder I förra wedan mäste ett plano låg bort får 23 ôre. Det war Törfåd ls en ER Röael. MALLAR FSE I I N PTN “e! ' + — Ras hamm UKN mil hår ef fun- nit. år vifalla Hamndireftionens | lun: framflålda begåran em 27,000 fronors vtteriigare- fatsbidrag' tja fördjarning af hamnansäggninzen - wid--Rää- fiskläge; 60,000 fronor tatobidraz ha förut lem: 1natg. vega t :— Hwad en prins kau kosta. Prins "Napoleon vitrade nyligen: ®Jag år inte ‘rif jog fom prinfarne of Orleans, jag är fattig vd) jag år flott deråfwer.” | Med anledning-; härof . fäger Paris “Figaro att om han är faltig, få år det ätminfiene ide AÄrautrifes fel. Under fejsardêmet uppbar hau från den 25 December 1852 till den\4 September 1870 en, summa af 37,018,000 fraucs, Under samma tid. hade ban i infkemsi af Palaîs reval och siettet Meudon 4,953,000 francs. Härtíll fommer alla extra an- flag för beffiningar am. m., hwarjemte han för fina många reior fritt auwände stateus fartng, > — Earn de Cologne för firnpen: Se- dan alla brâäunerier i distriftel Kuban i Nußland blifwit fängda bar, en fru , Brechuotzka funnit på, all tillverka "eau de Celegne för folket ur 10", jem af bönderna mcd’ begärlighet förtåres, isyn- nerhct fom den år billigare ån det ganila finfelbränwinet. Flera fabrifer uppföras , nu för tillwerfniug" af denna “Eau de Cologne". ett — Iufamlingen för betådandet af te norske ftatsrådeng rällegängefostuater uppgår redan cusamt i Kriftiania ill 30,000 fr, Samma’ festnader beräknas sela ntgöra ca 80,000. oo Priset vå sweuskt fogstrå, år i är ewanligt böt. Zalrifa reqwisitioner ingå från ullandel. I följd häras hade till. dömes fröf{ängningsaustalleu“ wid Waslloxiäby i Stodhbolms lån höjt prij-t på feltar, sä alt nu 6 fr. tuunanu betas fas för dugliga fallkottar. Stockhosm, «_ Konungen återreste i måndags af- ton till Kristinnia, Konradsbergsdrama En à Kon- radeberg intugen patient, fd. löjtnant Härdelin, som blifvit sinnesrublivl genom socialistiska och nihilistiska iléer, blef i lördnga i följd nf någea förebråelser, erhållna af öfverläkaren medicinalrådet Björnström, så vred lå denne, atv lian rusale mot ofver- åkaren och höggs honom mel en. mindre slidknif, hvilken genast från tozs patienten al tvenne vårvarande Högget, som penom- skar kläderna och hängstet, hejdades något i sin kroft af detta möterånd och träffade venstra nyckelbenet, som deraf skadades. Nu befinner sig e- anellertid medieinslrådet Björnström añ pass val, att lon klädd kon sitta uppo.: - . Till frågan om tidiga äktenskap En linndiverkare i Stockholinatrakten gifte: sig vid 24 Ars ålder med an 16 tärna. De båda tjakorue kunde förhdit år. fra sitt vilfverbröllop, och ” här om.:dagen "skänkte: höatrun sin man tlen- 18:e kärlekspanten. Af de 18 burnen lefva .7.7 Ingen menniska :förundrar sig:.att de båda makarne sitta i knappa ometändigheter, men val förundrar, sig ‘en hvar att de, 0- aktadt ingendera af dem medförde något i boet, aklrig behöft falla den allmänna, väl garenlwten "till Jast. ; Ett blåbandsmöte bebidas snart komma till stånd härstädes; detta blir ‘det första i Sverige; akte Mordförsök. Från Stockholm okrifyes i Aftonbladet. för-i fredags: Mordförsök afeinnesrubbad har i dax förekommit . vid -Stockholme' hospital à Konradsberg. ' Enligt 'hvad vi in- hemtat; lärer; saken förhållit sig så, ntt då” öfeerläkaren; “ medicinalrädet Björnström, på 'morgonen kl. mellan 8 och 9 besökte 'en patient, f.d. 13jt- nant Härdelin, som' haß en dags per- mis«ion från hospitalet, men -Yarit borta öfver ”permissionatiden ' och i går sont på qvällen dit återförta ge- nom polisens försorg, aamt öfverlä= karen förebrått "Härdelin, att han ej hållit eltt'Taste och återkommit inom utsäft; tid,” a4 rurade denne mot fe, , - fi "nm 174 KCR 0a To ‘ de ——— Iv: Soma lar | a SAR | : 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.