(EPA från” Maskfrökon toret: Kö ponbann:- såsom" flera sortérs TROd-, Hvlt-. och Alsikeklöfver, Timo- thej, Rajgrus, Hundling, hvilka finnas till I * gamt .95—99 9 renhot;' således, ' Markfrökontorots Agent. --, [°° ämda Gräsfrösorter innohälla e til åsconde mitt Kontor, 94—98 % grobarheot ZTauddtätel och Spergelfrö E. Hallberg, - onligt analys-atéostorna, som" häraf eyneo8, gifves tillfällo för den som önskar att få ett'godt och fullt tillförlitligt utsäde uf gräskröj ‘att sådant!orbålla som ban |bänvänder'isi O. E. Hallberg. 238 Wi ta OS e REY le y Hte 4 si 1 Ly ile! : GÖdnIngs - I : 7 +: oh m2 [03 SR NR passande mm dep te DS IEE Artificiella, för Yürsägongon, hos +. O. BB. u! lallbers.: vi 1h, lte sne at | Kungörelse, . . I anseebdo till affflyttning frán'br= ten Jåter L. Dahlström genom auk- tion ulata Torsdag. den 10 dennes kl. 10 f. m. försälja sitt egavde hemman 1/,, mtl nio 5 Edenberga i Rennes- lôts socken, beläget närn vid gåst- . gifvaregård,. qvarn och 'smedja samt fyrka, ar nya âbyggnnder och cirka 16 tunnl, väl skött, draînerad och merglad avartmylla på lerbotten, kan rikligen födas 3 hästar och 5 nôtkren- ‘tur, bränntorfi a för -busbehof tillhör. Köperilkoren kunna betyd- ligt lämpas efter en reel köpares ön- akan. : ° . Vidare försäljes ‘3 hästar, 3 kalikor, 1 qviga, fjeders och arbetsvngnar, plogar, harfvar, seltyg och : en del trävaror m. m: på vilkor som före auktionens början uppgisvea, > : Ederberga den 4 April 1884, 285 - Joh, DP, Bengtsson. * Halland 2 ggr, 1 8. Sv. 150 os > Som plantering blif- vit verkstild på Laholms « Kungsladngårds utmark,för- bjudes anläggning af vägar, gångstigar ach ljungrepning, äfvensom lösslippande af kreatur, allt vid stadgad på- följd enligt lag. , - Laholms Kungsladugård den 5 April 1584. : SS! BIalte Dual. E Zaholm. Ett gif aft för: sfolans målsmän. På filla tiden har frågan om êfweran- strängusugen i skelerna cd dermed i sammanhang stäende förhällanden änyo bliswit bragt på tal, jemmål bland lä- farne i landel. Derwid kan q wwara ur wägen alt erinra om en omständlghet fom, på samma gâug den | och för fig beror - pá ett sjukligt tillftånd { barnets börfelorgan, blifwit-allt för ofta förbi- sedd og daför oh ej få fillan gihwit anledning till flerfaldiza mifförftånd e< Wid de underfölnlngar, font of; en årontåfare I París blifvit gjorda under föregående år, på ett stori ontal skotbarn betråffande deras hôrselsörmäga, befanns det, att ej mindre än 20—55 vrecent af barnen fedo af dålig hêrsel. Dere jemte gjordes den ingalunda belydelse- lôsa . upplä>ten, att ‘stèrsta antalet af desfa . barn ansâgos för lata cd tröga famt bleswo ‘i fina studier efter famra- terna, bwarför de och af sina lärare ofta bestraffades.- Eu nårmare underfölning ådagalade dod,:att deras fatlningsfår- mága.wisserligen svar uornal, men att de kblefwo efter derför att de hade ogyn« samma platser { skolrummen i förhäl- lande til sin hörsel, > På fan af deof undersökuiugar kom den ifrägawarand tåfaren til. följande Putfatier:” - 1) Hwarje skolbarn dör wid fit inträde i sto- fan undersòfas med hänsyn til hörsclsörmägan, (den f. kl. hörmidden). - 2) Hör. barnet tydligt blott på ett assiänd af 5 meter, dör det placeras pá någon af de fråmre börfarne i närheten af \ärarens pulpet, * 3) Ar barnets hörwldd inskränkt til 3 meter, bör det haswa fin plats på fräusta bänfen, (En äunu mindre hörwidd omöjliggör gtwis allt destagande i den allmänna flolundermisnins tn.) . - 9 1) eararen för nnderrättas om hwilka barn haswa en swag hörsel, pà det han måtte bliswa i tilsalle i hwarje enflildt fal asgöra, hwiitet infl d en sad elf åg au hasiva på fomtiga lärjungars swagare sramsteg i fudierna. , 6) Skolrummen böra ej haswa Rörre djup än 7—8 meter samt ej hysa mer äu 30—35 lärjuns gar famtidigt. . . Giftnämnda föreftrift torde särfkildt svara att béafta wid wåra foltfletor, hwilfas ofta allt för stera salar, fom proppas fusla med hundratals barn, o- mèjtiggôra för áswen williga oc flitlga lárjungar att uppfänga lärarens erd, får ger. Gt. Dagblad, Afwen i Stuttgart har en lákare ans stált tifnande underföfvingar på ej mins dre ån 4,500 flotbarn af båda fönen i en ålder of 7—14 år samt funuil, att ett normalt dra tydligt uppfattar en medetftar? stämma på 20—25 meters afsländ.: Antalet af ide normalt hô- tande barn i 1:a fladsen war ofantligt ftoct, ej mindre än 30 procent, fom hôrde dåligt på det ena eller andra örat, Hâre wid fafttogs jemmal, att barn af fat- tiga föråtdrar hade eit wida förre pros centlal fagt hörande ån barn of för- 4nöguare föräldrar. Sälunda hade en flidpenfion endast 10 vrecent med ned- e sait börsel. Detta: antal: dfades dod - | med tiltagante ålder. ‘ Sfosorna på lane "I det wisade ett gyufammäre resultat än “de I Råderna. e flesta barnen woro [uslkouligt ofunniga om sin. particella döfdet. : Hlraf torde man ofta nog funna draga den slulsatsen, att många skolbarn,: ont förefatla tankspridda eller cuppmárko, amma; ida of någon fjuldom | hörsel- organen, bwarför och en noggrann un= derjdlulng deraf är | båg grad vålallad.. “= En norsk hôgermans öppna för: flaring.“ Protedlora i lagfunftar told Kristianka : unlversitet; Fredrik Brandt, har med anfedulng af fkriuglöpande ryte «| ten, fon wilsa wela att han hselpì rils« rätten att formulera def sállande dom, offfentligen tagit till orda oh fört c< fråmft förklarat att han „ide, haft. det allra. miínsta att. faffa ied rltsrältens: om. - orl - = Ig 2 fa "er Tid deana fu absoluta. friságelse från len pádiktad Hjetprederot fogar hr Brandt några fjelfhändiga yttranden om sjelfwa málet, - DÅ desia Yttranden tontmä från en man, som hax den áfigken att Nor= ge3- fouung ger absolut weto' i grund=- lagsfrågor, förtjena,, de få my>et: förre aljeeude, fåfom ide diktéradé ‘af 'någdk partimening. "Det år min bestämda åfs wertygelfe", säger hr B., "att de ‘aulla= gade fiatdräd, jom tillrädt sanktiondwäge ran å fortingsbejlutet af 17 Mars 1880 (om statsrädens tillträde till tinget), ide funde undgå att mista fina embeten. Crundlagend.$ 30 angår ide endast mol tagen ord siridaude,’¡utan odji för riket tydligen skadliga beflut, o<-answarsla- gens $ 6.omfattar ide bloit oud wilja,. utan’ ocjå ofôrstäud { ämbetets handhafs wande.* Den“ fom i>e ‘pá wären 1880 infåg aft fortsatt motständ mot den få bestämdt * Få upprepåde gånger ukt lade. folfwiljan Multe leda till ödesdlara’ följ der får landet, mot hwilka dé betänklige deter, uan hyste mot sjelfwa reforaien, mäste ‘anses * obetydtiga ‘— han är ide wuxen det wärf alt wara funglig rädgife ware i en foustilutiouel stat. - Fasthet år wioserligen en dygd, men enwiöhet (Stiws- sind) är ett groft Fel, i syunerhet hos eu tlatgman, och den, som tillrädt konungen den förfta politiska därskap, fom begåtts i detta land fedau 1814, han fan ide längre-wara medlem af fonunzgens råd”. Det årWwåijentligen med ögat fäst på auswarizhetslagens bestämmelse om det för ritet tydligea skadliga, som profeojor Brandt auser statsrädens ätgärd att tid siyrfa sanft(onswägran owilforligt böra medfôèa «en fållande dom, ty på velo- rätten håller hau strängt, och beträffande tegeringeng wågran ait utbetala- det åt farpflytteföreningarna bewilsade under- stôdet, jåger ban fig deri ide ha funnit något, fom funuat löranteda älminstone houom att på grund deraf fälla de an- flagade. Negeringens tilllag alt efter flrykande af wisja puntter sanftioucia beslutet om sernwägsstyrelsen, auser Han emwäl ftraftbart, ehuru ester annan ane lwaröbestämmelse än den rikörälten åves ropade. : Ont sjelswa doinend betydelje yttrar Brandt: "Jag tror att den, åfroen om man ide i allt gillar dcß jurista mo- tivering, måfte betraftas sâjom ett ly>- ligt moment i Norges ‘offeutliga tif. Ingen har genom domen {idit orätt, od) alla erfánna att grundlagens werkliga för reskrister ej, funna förändrag — alltfå ide häler de fungtiga prerogativen för- rydas — genom rilgrättens tollning. Men fom auktoritet, fom warnandg pre- sudikat, Nall ritgråttödomen behålla fin betydelje och ôswa ett mäfktigt inflytande vå desia prerogativå framtida anwän- danden. Genom rifsrältens dom är folls wiljan häfdad fom- en legitim matt i wärt . statolis; det år vå nytt faftflaget, att statsrädeii som fådana áro fatend, Ade fonungens tjenare, ch del är bande > längden, kan befinner, fly {'afgserd strid'ued represen» enllgt grundlagens "för att något gagnande sfall_ funna ut- tpligen “ intygadt, att {ngen mintfhär { fi A Vlewara fin dats: vår den tationen; e<- alt det finned medel att af tigona en:fidan minifår, äfm-i om den fule ha:stôd (Tilslutniuz);af deu utåfo wande_mafteus innehafware ;persenllgen O6- derfår fan “man wäl — wart ‘fig statóräden få ‘pla16 i -stortinzgek eller _e — nied. tryggbet fêrutse, att kfonungens, i 12, obeftvidiga e< obestridda rått att, sjelf wálja ina fate. tråd ide fan utöfwas utan. hänlyn HA de. hes fotlet och def representanter rådande ‘âsigterna, utan, att Hår, som öswer allt, amwerkan år; [drutsätfnlug cc) wllfor = 4 Âswen de hetsigaste l’oaungamán båra A‘detkta utlâtande af -en erkänd- jurist oh ‘oomfullrunkelfg» detobäfdare finna någor Ludivlg den fjortondes tidehyarf. "=" ¡2 Iernwägsarbetet i wär nätbel Vår går under gynlamnia wäderleksförhällan-, den med all fart oh med ån för hwarje (dag Stad arbetsflyrfa, hwilfen häremeüan o<'Weinge säges uppnå til’ 240' män. Wägporken wid Scfiero päbörsgdes i går och banbyggnadöprbetet wid Arna- erga i dag. — Ett oflif, som ide. bör få e3a "att tänfa spå BL lehvas de tångre i 1: ‘rum, år det ott wåra fmåpojfär till boil} |= oc) lcfplats. bland andra otillbörliga stál- len, wäljer den gamla tyrfogården. Det är ej nog ned alt de: der uedtraupá och förstdra: platseus pnrafwärdar, utan til e< med úppsälligt fönderflå fêönsterru- torua ‘à wär nyß forduiugstätda fyrka. Att de tagit fatutorgen sáfseni prívilegie- rade lefplatser, fan fir af trafifauter ur- sitas ide få med den förstnämda, om“ till och med under pågående guds- tjeust wauhelgas,' efter, hwad' nan för op beråttats 00 ‘ Ombedda alt på' detta fält påpela o- flidet, stáfla ‘wi en uppmaning till få wil lärare som fêráldrar att afbålla de vfynniga från omförifua plats] och hop- pas alt, detta upprop ej må blifva en ”ecpauded rêst Löken — Bâstads fall: oc) warmbadsinrätt. ning med det naturflönt belägna ufwärds- huset "Pershög” år iteredags genom löp öfwerlåtit på "Figaros" i Köpcnhaun egare, fällarmästaren H, Schwelh, fom säfcrligen kommer alt. {ätta "pif" på får wáäl warmbadinrättnisagen jom det wadra "Persbög”. Tillträdet skedde wid köpet. — Egendonmishandel. Det Moutanska „godsct wid Kjöflinge, som funchasts af landibrufaren Swante Johansson, säges wara ôfwerlätet på Jöns P. Hanojou i Hof, Yeby so>cn, fom derför i utbyte lämnat, 3/7, mantat n:o 2 Neuneoléf och 10,000 frouor. : — Edswurna telefonister. De wid ceutralstationeu | Halmftad tjensigêrande felefonifterna ha mást aflägga ed vå att ej yppa de hem!igheter, as hwilka de under fin kjeustgöring kuuna få del. Förhållandet är nämligen alt tetefoni- steu fan, genom en ganska eufel led- ning3manöver, taga fännedom em aft hwad som fåges af abonueulerna, oc det försiglighetömätt som widtagits i Halm tad iyned derför wara wälbetåntt. Nägo® mißbruk af telefenhemltigheren har man wisjerligen hittills fig ej befanl, men hur lätt fan ej den aningslöfe ac bonuenten en waer dag blifwa obehag tigt êfweiraskad af att hi böra fina dju- paste privathemligheter förrådda, fåger Ups-Pose N * _—. Tur: oh. returbiljetter à stat6- banorna. Från denna månads börfan fomma samiliga ture od returbiljetter, med undantag af st. f. föndagoblt|etter, T t ' H a i ot ! lj | | | l | i t hj | I NH | alf, der e "fån Ire gililghet är år bil- fetter fasistäld, H NAS ejasle- nast den dag, då biljetter. föpid, ut u nást vifölsande fölnetag, en ‘ârligen fålfog under Ma]—September, "gåfla fortfarande med några få undau- -tag, endaft får fraps. och âlerresa samma bagar de köptes. „Alla lure, c< retur- biljetter, utom f; k. föndagsbiljetter, gåna bådanefter ‘äswen får reforimed fnån- tåg; fundantagande å nattinålltåxen ur -1 ed 2 under fommarci, ‘à bwlita tig -dullfa. bilseiter få. begagnad, endaft för Pm afftånd . od) med utfatt giltig- d Ide arar - eat Oh fea ¿= GI ef å Te. 108: 03 efiec f[å- mannen Janne; Paulson, dem ombord à uorsfa-barfskeppesi Dei Gratia« från Porbaftsad ömtomeält enes deuukniug, or olwersäudts Iil-fom, beshde i Halme stad får. att. den‘ aflidues uärmaste an- SrÎge ZlilistáNas!i Den, aflidie; som ej | hemorten afffårtg; fedan] den 19 Dt. -1881,! år vewligen fou af Pilggarfning RAN MES = göpatent har af Gcförm- sbetet wid, Gôta-artilleriregeniente utfårs dals för fMomalaren Per Nilssou i Lilla Tjerby att för ‘andra batteriet af samma regemente förråtta wärsning inom Hal- sands fån under tre månader från den 1 dennes. ps = Den första dubbelspäriga jernwä bår |) Jandet. fommer atl/bliswa linien Falköping=—Gèêleborg: "' A“ nämda ban- siráda, fou är! trafiferade wid flåtend jeruwägar, år äm: natt ait .nedlázgas ytterligare ett får. kommer , afftåxtet mean, spären entigt det famnia dit" blifma "4 neter. a . 1 va LI —37 ‘fronor för 3 re; I ‘För ett cli ler anuat, âär-sedan. äterwöäude en lon- menderlug af_mellèrsta Sweriges regee menlen från lenstgöring wid Halauds Ínfanteribataljou à, Sfedala hed. Wid ett nattlåger inqwarleraded någre nan vå en trumflagare' len torplägeuhet; under nalten ütbrôt’eld* i fingan; hwils fen uedbrann till grunden. ; Seldaterne bunno de> rädda alla fina persedlar, men trumslagaren glômde i bipenbeten fin truninia, hwilfen fålunda wardi lâgornas ref. Detta rapperterates ualurligtwis till arméfórwaltüirgen, oc) en ny ued- skicfades- till regementet, men med den samma följde eu skrifwelse från armé- förvaltningen af inuehäll, ätt som trums man - till: en- det best af metall funde den ej heit och Hället HäTförintats genom branden, utan * förflån: igades wederbö- rande alt lita efterforska huruwida ide någon del of det dyrbara instrumeulet fans qwar bland den nedbrisina bygg nadeus fviltor. För att få detta utrint affärdade uu regemenloschessembetet eu förifsvelje till k, m:ts befallnsugshaswande i länet, delta i fin ordning till L meta befalluingshaswande | Hallands län, hwilken myndighet skref till kronofogden;, denne till läusmanuen oc länsmannen till fjerdiugsmannen, hwitken begaf fig till ftället oc werkligen lycades att hitta 1wä följer och en tumtrot jemte den til en viesfingöllump nedfmålta trumbyljan, hwilfa faker vå förutbeftrifna behändiga wäg ålerflidades NI regementet, der de ester åtfritttyt skrisweri intårliftvades med fets förflag som tillgång, til def de futligen: wid en ausftien à kasserade fro- noperiedlar fåldes för — 3 åre. Wid en utråkning had deoja 3 öre foslat staten genom: resor, strifwelfer 0. d., finner man, fåger Tidning för We- nereborg, att omfoltnaderna för de samma pepgått till omfring 37 fronor. Här om någonfin göra reflexionerna fig Hjetfwa. obefogade beftraffningar. - Ett giftermål. a Norell VS So E SE NA IT Wild; — . 1 Ölverrättning från tyskan. "(Ur Bk. Aftonbl) Fortakttning. - Saken drog ut på tiden. Allehnn- da formaliteter, eom voro nödvändiga i och för poli-ens* ingripande, för- dröjde efterspaningarnes begynnande, och sedan den unge mannen tilibragt öfver en vecka: under fåfäng yXoton. och ej erhållit annat An origtiga upp- gifter; for han med tåget till London,: "underrättade med ett par rader sin mor -om sin: snara ankomst och în- skeppade sig derpå med första lagen- bet till Tyskland, “ Hvnd eum förut ofta nog plågat honom, nit ingen men- "niska i hans hemort hade den aflägs- naste aning om hons giftermål, var “hanom’ pu en outsäglig lättnad: ': - Hemkommen leddos hane tankar å 'ondea hall, Den unge forskaren unde, då han för vetenskapliga-krets sar afslöjade de rika botaniska skat- - ter han bemfört, icke undgå att höl- "jag med ära. och utmärkelser. |.Ut- -nämningon 'till,'ordinario:professor”i botauik vid universitetet i, det land, a der hans füderneatnd låg, var den första mogna frukt, som från kunska- pens träd föll ned i den unge man- nons sköte. Den ledile äfven den allmänna uppmnärksansheten på ho- "I nom, s«urskogsresaniden» blef dagéns hielte, En- rad ‘af offentligå fesier höllös till hans'ära och för att Afven gifva den lilla stadens blomkranaraf unga damer tillfälle att utveckla sig för honom, förnnstaltades sf digen en bal. Bredvid de officiella festlighe- terna saknades ingalnnda enksilda, och sedan dessas tucksamina föremål genomgått, genomtalat och genom- dansat. allt detta, tackade han gud, då han slutligen fick draga »ig till- Luka till sin studerkammure och o- stärdt egna sig At aina atudier. , Nu följde en lång tid aflugn. Af all sin håg egnade hon sig nu åt mt öcker, ntt. utfylla luckor, att sullän flyktiga utkast, berigtiga eit och an- nat misstag och ligga en sista ord- nande hand vid sina samlingar. , ” - Detta hindrade duck icke, att tan- kuster och ‘der sökte något, eom lian pd nümde vid nainn, men som i hans apbok skulle haft titeln «min frus. en’ vista underrättelsen han erhöll från England var, att den sökta in- genstädesa stod att finna. -Tillika-ut- talade. sig den evgelsko polischefen mycket. otörbelällenmt om. ofullstän- digheien i de uppgifter, som den 80+ kande äkta mannen lJemnat,: Hans tjenateandar bade mer An cn gång FE t euomse sina annotations- och dag- : a kurnc: då och då flögo till Englands]. häktat unga flickor ur ansedda hus, emedan de visat sig på gaton med’ färgade tjenarinnor, - Ett par annon- ser, som Walter under hand låtit in- föra i do större: europeiska tidnin- arne, lemnude ‘intet- bättre resultat. e sår, som hans frus flykt tillfogat hans hjort, voro i alla händelser icke synnerligon : djupa. Mon han kände dock en tomhict, en obestämd läng-' tan: ej precis ‘ester den försvunna, men dock stående i anmband med henne. E FV Och till allt detta kom också, ntt hun, som förut aldrig tänkt på, att hans porsonlighet kundo utöfva nå- gon verkan — han eväfvado nu i be- ständig ångest för att geuom något som , helst .närmande göra. en stac- ‘kara flicks olycklig för hela hennes lifstid von | ce : Han undvek derför fruntimmerssäll- skap så mycket sig göra (IAt, och da så ej kunde ekc, visade han sig så „förnämt tillbakadragen och otillgäng- lig, att han snärt nog fick rykte: om aig ait vara en inbiten qvinnobatare, och demvutom en fåfäng narr — två „antagaiden "sont: vållade hans mo mycken smArta oc mö '. Hon -ejelf kunds ‘ej. egna Nonom "mycken tid, ty Jå bön hado åtta barn, som; alla „hade. familjer, måste'hon dela sig på ganska många håll. Desa- utom hade hon en dottor vom för kort tid acdon dött och dennns fyra små barn togd till fullo i nosprák moderns tid och tankar. Walter, obg nästan med en'elags afund, bur svågern, e- « AN ur .derpå blet han förargad, och till siat huru han förlorat en Alskad hustru i sina barn och i de omsorger, som af slägtingar egnades dessa och enklin- gen, dock var lyckligare än den of- vergisla co cr et förargade honom, flan hade öfver hufvud blifvit mycket känslig denna punkt, Till och med de två knubbiga skrikhalsarne, sum för sin oroliga tillvaro hade att tacka den egåss, som en gång var bestämd för honoin, :gjurdo honom förargolso, så snart han fick syn på dem. >, . Han lesdo- sålunda för det/mestu' instängd på sin atuderkammarec, aya- aclsatt med sina böcker, ' och tröstade sig dermed att detta för en lärd var den mest värdiga lotten, ‘ , "Men äfven här var bon ej försko- nad för försök att få honom bortgilt, pek af alla 8ktensknpsmäklerskor vor hans mor ‘den ifrigaste. ' Trots den dystra melankoli, sont för hvurje dag Inde ‘ein slöja allt tyngre öfver hans sinne, måste Walter skratta åt dessa försök. att 'elå.bonom'i Hymens boja, hôll“ban. ej. ut längre. Hvad hans: läkares nia: föreställningar icke. föra mått, det utträttade alla hans agoda vänners* och skaran .al småktande skönheter, och' en. vacker sommar- morgon beslöt han att nolens volens undandraga sig deras välmenta en- trägenhet genom en badreas.. j'i LM tr ÖF : | Lakaren hado! som särskildt fördel- professor Wulter tog afsked och reato till Hee, 0. — Om du bara — klagade hans mor, då bon gaf honom den sista om- fomningen, — om du bara kunde fi- ska upp en bra och snäll hostru ur hafvet. EE SE Sitt bibliotek kan han ej. taga med sig, 6j heller sin studerkamma- fe. de henne läkaren. ge Sa ; Badkuren gjorde underyerk. ; Re- dan den kraftansträngningisom fate tarulut af detta beslut koatat Waltcr, hade gjort honom godt, och de vex- lands intrycken sedan, åsynen nf men- niskors ifver och Aflan, aom från alla sidor trängdo' eig’ på hunom! * Han ekts. sig ha vaknat *scäg’ en elak röm. Himnicl, jord luft och slutli- gon halvet: och hans: egen person fö- reföllo honom vard i ett 'nytt gylleno ljus, och 'dén dyeira, inbundna m nkolikern hade, efter det han hvi- lat--ut-i-H®*- ett par: veckor,-å nyo blifvit en liflig och älskvärd ung man och = åtminstong] för ögonblicket — en lycklig menniska,,.;] 4 com. sHur mycken andel baronessan Stocr-' beck [och honnes | vackra systor, en ong enka, tvenno damer, som voro’ badsocitetena lejoninnor, hade i donna förvandling, det hade den lärde pro- essorn knappast kunoat'añga. > .c.c nktiga rekommenderat :halsbadon vid Hef, Permission var snart utvorkad; 4 3 I, 7 öga + (Forte) ! | | lui a i. u \ : “ NOE 1 I 1 on t 1 4 1 t + 3 Sdndags ture och returbiljetter, hwilka , Pit Persfon i Köpinge af Laholus landsjörfarting, ut, får, närvarande år den est. Kestuadsförslag: härsêr är upprättadt, ch. regemeulets förråd. Under tio år figu- - terade besja dyrbara minnen i regemeue re « « « Wet Ar alltid något —trösta=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.