« "holms tandoförsamlin 5 Y " TA © ° = : - LU | 4 —- i va © ; MH TT av! Í i | er ; DINA e val. : A ägga 1 bug, få my>et mer somiwwl ersarit, att |: handen, alk 26 "proc. af, de underfötta I ©* , e, TD pe mad. dets - HBT E ENT T IES) 99%, ft il ånga håll en le obetydlig mängd ‘profwen Innehåll arsinik 4 förre mångd [ Y, ETL CN ONA SS: Under åfwer ofta under: kronan befanns |: fattlga ‘ec - olydiga i menniffor. gamla ån t. fungöretfert den 26} Januari 1883 SP ; ; R “ fn >} Werfllgen wara tiß finuandes { närheten hollbliuda gümnior 0.1. w y "(âtit sfciswa | tillåter för Handelsmwaror of i fråga wa- ST : ". 7 af några strumpsti>or. ; Gör otlt detta} åt fig” och uppeffrat sin sista slyfwer, för [rande flag. - Endaft.17 proc. kunde an- | ' | > o «QE ! Fi) beswär begärde wär Lisa ‘eudast 60 öre | att [kaffa fig: den efterlängtade dyrbara | ses fria eller“ i del närmafle fela från » öland + SÅR SR AR a fee Ras vs 4 od. eu fafsctär. :Huruwida hou erhêll’ | läfedomen, Lt Ne. utlandef AF prof, fom inkommit | ri- | i C : ‘delx e M È detta, år ej befant,¿hwaremot man wet | -— Johafwets” dragningskrast måtte fet genom ên, och samma ögent, har fun. | i ie 47 . 4 os Y ho O, E. Hallberg. | =| u koll mM. at Länna Gif : aftli Den dänfande ungdomen erbjudes nåfta ' fördag, en: aunons I “dagens tidning, ett hae fåflan fôrefom- mande tilifälle att få "ta figen swäng", * 0< fan denna gång ságas, att man dane "far. för wälgörande ándamál, då balen tinsiáîes för, att bereda wär nitite och Nidlige. kapellmästare, blinde "Berggren en wäl behöflig tnfomft, fedan han nu tillfriffnat efter en långre tids fjutdom. Snträdegafaiften, år låg och dansmufilen . god, bwarfäre a för hunner e- motse många |gålter oh om, med häu syn til ömmande omständigheter, någen will fåta weiistra handen Ingriva wid betalningen, ; få áro wi’ fôrwiesade att fådant "extra" tadjamt êmojtages. > Wid klommnnalstämma med La- i mändags ut- [5ag med anledning af ‘sâwäl deu ordi- narie fom vice ordfêrandens främvaro, Bengt Hansfoa som tilfällig ordförande. Sedan afkortuingolängden à fiftl. års tronoffatter oc stämmobôter i mwederbörs lig ordning blifwit granskad ed gedfäud samt fêrsedd ‘med intyg, beslukades att granskningen af nantals- och flatiftrif- uingslängden skulle tilltswidare uppskjutas, — Påffen är nu åfmerftånden, oh - flulle det wara rätt nåjtamt att weta huru många fom infriat gamla lôften, em "en 'puf i pá?” , Antagligen flög löftet med winden, * oh endast eu oc annan minneszod torde ha" fört fin fors dran infriod. ty någon Mimtare har för längeledan pästättk, att gäldenärea tänker få här: "jag gerna will ha’, men bitfår tomma odh ta . Gamla feder e< oseder få dagligen wika för wärt| i hastigt sramäissridaude stadda tidchwarf och mårtes numera e ett fpår af den fordom till högtiden sà cundgängliza läggknacuingen". Det på fråg ded att den lärer bedrifwas pà gâr= dar oc enskilda ställen; men "mitt hus är min borg”,| säger elt engelskt ordjyråt, c< hwad deriföretages rörer ingen oc sálunda ej heller oß. April förnefar ej sitt gamla skap'yune o< wisar cf stundom elt leende anlete med warma selskenöblidar, hwilfa-under månadens förda hälft förledt en del af Floras barn alt för tidigt titta frau, men i dag wisar han sig surmusen och har lil oh med tagit winterpelsen vå fig famt will; lägga hwitt tä>e öfwer det gröna; men wi tröfta of med, att v"stränga herrar regera inte länge”, cd nu fan det wara nog pratat i wädret. — Eldswáda. Abyggnaderua lilt henumanet !/z mtl Älstorp, hwilket ezes af hr tf. G. p. Krassow samt arrende- ras af Swen Larosou derftådes, ned= brunno fl. 2 pá natlen till den Z:dje denues. Husen woro förfälerde till 700 oc) fösören til (G00 fr, af hwilfa fednare de wårdejulafte freaturen med liföfara räddade af ezaren- Sweu Larsson, bivils Ten genom wid tillfället ädragua bränns flador ligger beläufligt fjuk. Som wanligt förmodad, eh lärer här tin finnas flålig anledning, att oly>an uppkoumit genom mordbrand. — Dödsfall. KF. d. fkällarmästaren Göran Helmqwist i Engelholm lemnade i fredags morse detta jordifta efter eu » längre tids fivårt lidande i en ålder af nåra 50 år. Den aflidne war en | wida [retsar fänd jog wärderad person, fom geuom sitt wälwilliza tillmötezäcnde met dem, fom med houom kommo.i bes rôring I alla’ delar fålte uppfylla au-. {práken på en|"zäslgziswäre." J den ens sfilda wiukre{sen fafuas han säfert af många, som fitta wärde på ett dppet c< trofaft bjertelag 0& en gedmodig humor, fom i; forta ed fárnfulta omdô- meu ostast‘tráfszde hulwudet pá filen: Men mest torde han salnas af de många, som wißte ait de i honoai altid hade att pårälna” bjelv, då det behôfdes, entes dan han { dylifa fal frågade bjertat "förft od titgångarie i andra rummet. Al!* han: bejatt en mindre wanlíg för- måga att anprdua i fråga om allt til fadet bårandej på ett med. förhållandena êswercnestämmande föll, derom wittna de byggnader {han uppfört à Thorélund * e< framföroll! det, entigt allas omddme, förträffligt | ijredda hotell Thor, ‘med hwars uppfåraute han afflutade cu wers _ fambet, ‘sem Ifrån. det allmännas syn=- * punkt måfte ‘ heder. b- 4 [ | NRerra St. _ = Tidningen Tiden fommer att åf- wertagas af ett bolag. Stud, af Nerr- landa nation | Upsala A, O. Flemsirôn + + od erlánuas fåfont mård all = © 22 Gela [effafsfabrit Ran oférdrôje] ligen och: med stôrsta_ möjtiga skyndsams, bat âteruppbyggas,- till- stor gládje för. många flitiga menniffor, som genom ars; bete der. hast ell uppchâlle, det de fde: få fått funnat få erfatt från annat Hå. få, att fr *maskinerna åfiwen' fast au; wändas ångfraft, delta för att gêra etar: blisjementet. oberoeude af hurn nu yä=! ende proceß om wattenfallet | håafta, fisiansen fan” fonma att utfalla. ; « —' "Folfhögskolebladct, tidning för allmän upplysning" — den bebådade uva: "tfduiugen — ulsáude-i lôrdags från Line föping silt förfta profunmmer, fynnerlis gen „innehällöcikt o< ommertante, fäger, sig. Corr, fom yttrar widare: Tid- níngen, fom redigeras af folkyägftelefö-: restäudarue TZ. Holmberg wid Tärna och H. Odhner wid Lunnewad, utgår från wår tidnings officin od all utfouma regelbundet än den 1 Suli med 2 uunts mer i månaden i åttafidigt trejpaltigt format od foffar för balfåret 1 Er. 50 öre. Tidukngend uppgift är att "i Hems men införa god ed) ommwexlande läsuing i folftig oc frifilig anda". Nägon po- litik partitidnîug wil felfhözstkolebladet ej bli, men leswar att meddela oparttjta polítiska öfwerfigter företrädeswis öfwer förbåltanden I de skandinaviska landen. Tidniugeus förfta nummer inuchäller: Anuwälonz "Wär wignett oc) wärt» pros ); Frán rilsdagen af „H. O.; “Jon Fant”: pocm af A. U. Bitt; skaldekon- sten ech ‘ froppoarbetet af C. H-=rg; Bref till X af —a; . Den nerska författs ningöstriden of T. Hz MNigra ord om de religiöja rörelierna i wärt land af Mz Sweriges maullga folkhözskolor 1384; danskars od) lysars lamp em Sleöwig, I. of T. H.; notifer från felfhêzskolerna famt annenser. — Att den nya ministären i Norge år en högerminiftår, derem fan ide råda något twifwel, ffrifwer danska Dagbladet. Det kan finnas skiftningar iden alluäns ná politifta uppfattuingen, sarskildt be- träffande statsrädsfrägan, mellan denna |. miniftår oc) deß företrädare, men i-den frågan om fonungens abioluta veto i grnudlagsfrägor, räder ingen striighet. Ministären Schweigaard Han lita be- stämdt fon mitistäreu Sclmer widhälla fonungend grundlaggenliga rått, vdy änte nar wenstern i stortinget ånyo förföta att tråda den för nära, ffall den hes den nya miniftåren möta ett lita beftåmdt motftånd fom hes den förra. Naturligts wis kommer den nya norffa ministären att jöka öfwerenskommelse med stortinzet, men om en fådan för uärwarande fan wiunas är mera än fwifwelaltigt, Den nya ministärens fammanfäthfing skall för stertingets flertal blifwa en få stor mife räfuing, att fnappast fan wäutas sota meoîtaga en utflrä>t hand. Derfêr lan edjå den nya ministärens bildande fuapt betrastas som annat och mera ån ett nytt stadium i fampen, fom fåfertligen under en eller gunan form kommer ott fortsâttas. Ministären Schiveiggard har bebof af stor suarrädizhet oh fêrst vd) främst bestämdhet för att föra Norge osfadt igenom deu politiska bränning, hwarî det befinner sig. Sâ läm! den dauska tidningen, fom nog kerde betöna det uya fabînettet rått. för dem som lifsom wi ej se nägon möj: lighet för fonungamaften att hålla ut i den ôppuade fampen genom att fårta härdt mot härdt, Îynes det bod dnsk- tv.rdt, att då det nya fabinettet uu skail, som efwan ságes och fom migerna wilja tro, . "iöfa öfwerenafonmelfe med for- tinget”, ätminskone någon revrefentant af den wid partistrider alltid falsatrade, men förjonande o< fäkert äfwen lloka medelwägens mån blifwit kallad till den norske kenunzens rádöberd. “ Mösligen är fádana mång (id ånuu ej inne — om den cj reat af år förki. — Till tysklandsreforuas historia. En meddelare till Sm. P. Mrifwer: Det war nägoustädes i Konga Härad. Wi lalla heune : Lisa, annars bår hen ett annat namn. Till : Tysllaud for hen, stolt c< glad oh unz. Om nåra tre är fom ben sgen mcd batt, guldnr, guide brosch, fêrlefningörinz och, fâstman, tror ni, ne] inte få alldeles, men sästmans porkrátt famt.— eu fon e< ev dotter. Det war ju wadert sä; men defutom ade hon lärt sig att *trolla”, ter affa tilltafa stulet geds o, sw. , En flia of heunes befanta förlorade en fr, Lisa hemlade mull från: en lyrkozärd, lade’ den i eit glas tillssammans med watten ‘v< sst „saut. stälde detta att sa. Uli deuta blouduing får Lisa nu w — Den nya fabriken lär flota anorduad' ram” (poem af —a oh prosatert af T.- att. hon fi> ertra med owett, Detta fy- nes widserligen ota>samt, men förklarar. i fjelf, då man får weta att Lisa aslra- tft tagtt fronan från råtta egarinnan, — Wäderleksspämännens wälsignel- ser. En fidnikôr i-Norrlaudöposten ute brister: Ad: om det funnes några perso. derleken, Dedsa persouer effi ej be- hôswa arbeta *widare för för. berguing. ty de Mulle förtjena tillrä>ligt pá fina frådemar,' c< i fanulug 1, fri månaden, d. w: |. en statörádo!ên wore ej för: mydet betaldt ‘ât en sädan person. -Jag wil anföra ett par exempel på deu’ nylta han, fan gåras H Hau _lemuar dels de utseglande kapte-, nerna wåderlefsuppgift, och dels tillhans dahâller han genom tolfarne faptenerna ute på hafwet en fåran, uaturligtwis niet fentant erfänsta, och härigeueai sât- tas de i tisifälle att funna undwika for marne genom aft antingen ligga för ane far, medan de rafa; eller och begiswa-sig få långt ut på hafwet före utbrottet, att de ozenerodt funna länsa undan för wsuden. ! 2 Ett anat exempel: Spåmännen fiä- ner, att man får reguwäder under den waulíîza höbergningstidenz han ger en wink, e< bouden werlställer fin hôberze ning: antingen under we>au före eller wedan efter regnwädret. Elt Yredje excmpel: A, Blauche har gjort den upptädtar, att ännu aldrig en revolution utsôris i regmvåder. Delta länna natarliziwis surstarne, Kände de nu wåderleten vå förhand, Mulle de na- turligtwis wälja en fådan tidpunkt til att begå de handlingar, om hwilfa de på förband funna beräkna, att de fela reta deras trogne underfåtar, få att desfa må få tid att lugna fig, innan torfan äterfonmer. Ett fjerde exempel: En ungeeswen har éfter långt judande ändlligeu blif- wit förlofwad med fin älskade, men hau har ej ännu fett, med hwad finnesstyrka hen bår metgingen För att prêfwa heunec i delta fall bjuder han heune ut på om lustsärd just på cu fådan dag, vå ir ban of wäderlefsspämaunen ute orflat, alt det fan blifwa regnigt. — Oförskämd humbug. Wi medde- lade för nâzon tid fedan en notis om en 1y[k induftrividdare, fallande sig "Dots tor M. Salonen i Berlin”, som genom famtliga pastoreembeten i Swerige för fer utfolyertera en undergörande "ôögon- balsam”, genom hwars begaguande, en- ligt en bifogad broschyr, innchällande märfwärdiga intyg från alla möjliga land, total Llindbet, både grå och grön starr in. m., samt ala slags ôgouijufdo- mar hos både menuiskor od) freatur, mångfaldiga gånger och alltid med ofcl- tar framgång bliswit botade. Ett sä utmårft läfemedel fansman erhälla ges nom att i bref till doftorn entigt uppe gifwen adreß öfwersända för en hel dosa af batfam 8, får cu half 5, och för en fjerdedels dosa endast 3 frouer, Man fan ju för ro full göra ett förjök, Man regwirerar t er. 1/4 defa, met efterfraf, ec erbåller till swar en på dålig swen- flå affattad fleifwelie af inuchäll, att sä litet Jem 27, dosa "beflagligtwis ide fan fändag, emedan deja âro till följd af många beställningar redan utgångna", bwarför "H, P reqwirenten i stället «rhâller en half desa, Priset blîr fâle- des ide "3, ide heller 5 Er, utan med tillägg af porto och ousfkestuader sant en bit amp för salwans pästryfande, 6 kroner. Ged/s det är ju i alla fall ett fjungande ptis för ett få fördetaltigt mcdel! E ‘ Men nu faller det kanske reqwirenten în, alt låta t. ex. på en femisk statiou undersôla den märlwärdiga balsamen. Eu fädan undersôkning har nyligen Elifwit werkstätd å Orebro kemiska station, à -- befinnes, att medlet är en wan- lig, mydet eufel och oftyldig zink-salwa, innehållande en ytterst ringa del, tnap- pa två procent zink-occid och de åriga 98 procenten fett. Salwan brufar oc- dineras af låfare för warbl!duing i ôgos nen, ed werkar till fådant bruf láfande; men har ide den ringafte betydelse för en ögonfjulvom fijom fådan, allra minst för botaude af blindhet, ide eus tid afe bictpande eller lindring af’ de mwantiga- fte mindre betydande dgonlidanden. Hufe wudsafen är ju emellertid ide 'att med- let fall hjelpa (der är ja waer! få. ait det år offadligt!), ntan att det all be- talas bra. ' | « På bwarje apotek î Swerîze tan man få fêpa samma qwantitet zink-falwa, fullt lifa god c< antagligen” bältre; för hôzst 25 dre. Men från den tyfte underdok= tern får man den för 6 Eronor, d, w. i det 24-dubbla wärdet eller 2,400 pros cent, får en i de allra flefta fall tomplett enyttig c< får det affedda ändaniálet oduglig wara. Det bör tunna löna fig att göra fådana affärer med "den dum- men Schweden, ?. > a “Wi uppmana öfriga tidalngar, att få "ner, sem. werfen kunde sdrutsäga wä. wåra, myet stor, oc) detta e blott pá ‘dem, ; fom lydatd i situa ‘arltiska fárder, utan äfven på dem fom tydats mindre mål, + N EN . Lôstuant Mclwille i Hårenta Staker- nds flotta deltoz I den sorgligt befanta “särden; med Jeanette åren 1879—1881 under i De ¿Loncs befäl. til aftatiffa is- ;hafwet,” Med nålt:ndd. kunde Melwille, ester twå öfwerrolntrngar gå sedan RID nette frodôsats, rådda sitt lif i närheten "af Lenaflodens mynning e<{y>lizare än flertalet" af ‘sina‘redfamrater, fann han ester fiora-anhirängningar och wederae dor wägen - till det lure Sibirien, kill Europa och hem ce Na MNu' förbereder ban en flerartad fård till Smiths fund för att uppsôfa e< nundfåtta Greelys expedition. Att Mels wille fan träfa Greely personligen“ är emellertid föga trotigt, dà denne, enligt nppalft af eskimäen Haus four följde MNeordeuftidlds fenafte Wråvtandserpedi- tion, all hafwa femte cu följeflagare aflidit under en utflugt till kap York, Deu uu afgäende expeditiouen bestär af flere fartyg, (af hwilfa, fom befant, England fänfr ett) och den ulcustas med stor omkostnad. Excmpelwis pástäs det ur ged fålla, att för erpeditionen har | Swerige inföpts wid pas kemtonhundra reushudar — en storartad ulstyrjel i den wägen. Til jemförelje kan uäuinas att pà Vegafärden, der man ju med erkänd förtänfsamhet hade förjt för alla bebof. medfördes meltan fertio oc) fjutti rens: budar. — Melwilles expe: ilion hovpds âterwända' i hêst, men utrustas för öfwerwintring, om fådan blir nödig. Kommer Melwille hem till wintern, få ämnar han fig ut på ny forskuingsresa till iobafmwet nä- sta âr. , — Näsfjö och Wernamso invånare, nemligen de på cirluanêjen begifne, Ha alt Mål i werlden att hysa titet are met styrelsen för Halmftad —Näsîjö:jerue wägen. Hade näuligen denua beviljat direltôr Houde 20 proceuts rabatt å transportfestuaden, säsom wid andra jeruwäzar eger rum, hade han tagit den wägen till Halustad och dä Hannar nä gra dagar dels i Näosjó om dels i Wers name, berättar Sm. A. — Peaoningens. malt. Från Falun Nrifwes till Nerikes Allehauda: Allmänna samilalsäunct här i fladen har under de scduaste dagarne warit historien om cu ung man fran en norrläudsk stad hwil- fen tagit in på härwarande ftadshotell, Moanueu I fråga lår ha fåfom agent för något förjäfringsbetag förflingrat bertät 13,000 tr. af bolagelö medel. I fredags e. u, NÄdded ingången till hotellet flåns digt af polis, och telegrafen "arbetade får att få bestämda order med asscende & den unge mannen. Hurudana dedia bless» wo wet manu es, men man wet att ban i lôrdags afreste härifrån — i 1:a flas sens wagn, följd, som del uppzi’wes, af en deketiv — i Z:e Haciend wagn. Det tros att hela fêrskingringdhisto= rien nedtystats af mannens fader, som tår wara halfmilliouär och med några scdlar igeusopat spären, — Orn anfallande menniskor. Lef- tor N. P. Odman berättar I fina i GStedholms Dagblad införda resebref föl jande mårfliga episod ur djurlifwet, får hilfen sfädeplatjen war tratten af Stor liens station i Jemtland, En wetenskapsman från Stoclhelm, med hwilken sag sjammaunträffade på pere rengen wid Storlkien, förtitjde att han, med fin buftru några dagar förut warit ute på bergwandring på det gröuklädda fjellet nordweft om stationen. De hade hunnit êfwer toppen och wandrade fom bäft nedåt på andra sidan, då de plêtg- ligen ansêllos of en stor êrn, fom kom flygande rakt emot. dem. Ly>ligtwis bade wär GStodhelmare en paraply med sig, o< med denna uppspänd fom fkêtd e< en dugzlíg fäpp till wapeu afwärjde han angreppet, innan hwarken hau eller dufteun hunuit få näzon ‘allwarlizare minuegbeta af êrnens nâbb ech flor. På heuwägen förbi famma ställe hade åre neu med. förbittring föruvat aufallet, men âfwen då ester en häftig strid fas its på flyften. Ocfsà andre hade under ommaren þlifwit anfallue of denna örn. Sä hade han på samma ställe några dagar förut anfallit några farlar, och de sex unga botanisterne, fom sag släppte in ‘pá statienen, hade i samlad trupp fått fêrswara sig. mot hans ursianiga angrepp. Allt detta liter fom eu saga, men hwart enda ord är sant. - — Atrscuik icigarrmunsty>en. I ine dusiritidulugen "Nordeu" täsed: På std« refommen ‘anleduing haswa genom hel- sopelisens fêrjorg från cigarrbedar i alla delar of huswudstaden för underfölnka på: orfinit iuföpts cigaremunftyden "od det wanulfaa culla Nag, fom bestár of gå8e : pennor oc) deromkring firutformigt fams mausflistrade papper, gementigen af bruns dom ett’ warlt, i 453 grad arsenifhaltigt, | ett; annat ‘gifisríit, rån aft fabdit | — enligt pâsaft etitett "I. P. Carlelen, Miltorp".— bhärstammade 2 prof, otita | de andra dersgenont, alt” de hade en majs | ‘pipa l fråfet fdr aâtpenna; hwiilfa prof woro fullkomlizt arseuikfria. + "3 engelffa”. danskretsar år man: ftunad införa den “{ Ametlla rådande fe. ei; att hwarse heree genast wid fitta: trâde_i-dansjalen får” en liten butett | ftuden i fuapphälel, fom iredan, pá för- band" går: honom - för hea aftonen till .dansfavaljer : Åt.; eu - beftåmd dam, fom bår em lifuande bufkelt, | Man wäntar sig: af denna nya sedo fnförande en mäugd roliga episoder. on ! — De danffa lotterierna. Folketius gels finansurftolt har ofgifwit betäu- laude om ett till'utfottel hänwisadt lay. förflag om förändringar lagen om fll. tetteriet c< förbud mot andra lotterier m. m, - Det yltras I betånfandel: Lote terilagen af den 6 Mars; 1869 $ 2 fôr- tinar regeringen -ráltighet alt meddeta tillátelse till: 1) Lotterier uteflutande för wälgörande åndamål oh med inffräntt affättuingsfrets säsom till en stad elle elt amt; 2) lotterier, som åro förbuntfr - med andra företag oh blott utgöra mes del till desfag främjande; 3) tombelor, då sárskilda vmständigheter tala för dem. Under den andra af dessà tre fategorier böra ‘ industrilotlerierna. | Att aiskaffa desfa måfte betraftas fåjom lagfêrslaze1s egentliga äudamäl, oh uliskottets slertal år enigt med regeringen om önskligheten deraf, Men soni detta näppeligen kan fuslstäundigt ernåg geuom den föêreslagua asfaltuingen ‘ak $1, fêrestärutsketiet en * annan affattnîng, eullgt hwilfen reze- ringen hädanester blott ¡kall funna tillåta sádana lotterier, fom dragas ukeslutande för wälgêrande ándaniÎl oh med inskränkt k assättningsfrets säsem en stad-eller ett amt, jå wida. de blott bestä of en enda tortlottuing, hwarenet tolterier, fom åra förbundna med andra företag och blott utgöra .medel lill deöfjas främjande ide längre skela tilåtao. Nättigheten att - meddela tildtelie till tomboloc infträn- led till tombetor af loct waraftighet för allmännyltiga eller wálgörande ändamil. Eu minoritet (Aaberg- oh Diweren) fö riflår, att justitieministern fall bemyu digas att meddela de nu’ befintliga: lo!- terierna af wälgörande beskaffenyhct tills stäud alt fertjätta sin werkiombet' till - flutet af. finausärct 1890—1891, hware- mot majoriteten år öfwereus med reges ringen om anftindarid endast till Juli månad 1887. — Det första bryggeri i Swerige, som brygde båjerftt Ol, war det uu of fobritör Lachs från Örebro inkôpta diere bryggeriet i Ystad. Det tår på 1840- talet haft äran leverera bâjerskt êt kill swenska heswet. — "Passionernas magt" Det war uuder isfoßniugen ä en fö, imvid hwil» - fen lâg eu smalänosk herregärd. Egene demens trogne “Fylax", eller hwad hau uu hette, hade gifwit sig ut pà den före rådifta wärisen, fofit i, fämpat mauli- gen för filt lif oh satt nu nppfrupen e< jemmerligt frysaude på en sten långt ule | jjön. Sådan hade han nu setat i flere timmar, och alla i godo oc) ondo gjorda fôrsók att få honom derifrån wes ro fåfänga. Wisade man honom en pi fa få morrade han, bjöd man vå fött, å fidade hau fiz om munnen, men — i wattuet wille han Inte. Det led met aftonen och man började tro att Fylax ämnade begå fjelfmord genom att fryia idjel på fin flen. Komma ut till henom funde man, ef, ty det "hwarken bar eller brasi”. Då fom en of gårdens pigor att sänfa på, burufom Folar under gynfame mare omfrändisbeter alltid wisat ett bes finnigstöft 'raferi få fnart han Rd fyr på gardens store hwile fatt. Kine heme tades och slungades på cit mot djurskytdo» fêrcuingens stadgar mydet stridaude firt: ut ssèn i riftuing mot unden. Nu sal man tro” att det, blef ‘lif I Fula Hwad hwarken hunger eller köid förmått, det förmådde *radhatel"; utom fig af ile ska. stôrtade ban bums i sjêu oh inem en half: minut wore bâde hund ech katt wälbehällna på det torra. ; « bs = Mäâänen är bebodd, har släter, me dustri, allehanda lommunikatfoner o. |. ws är den märkwärdiga, mer an "saft etroliga” underråttetfe, som Berliner Tas gettatt medkelar på sunt allwar under rubrit "en ‘aslronomisk upptät af den oerhdördaste.- belydetfe" Förtfeusten af den epolgårande uppläckten tilkomnmer profezjor der Herdmann, som under mån» ga År austält-de grundligaste studier rds rande månen. (Sn händelse lät honom gôra upptådten. Han fana uemlizeu, att de hittils anflitda mänforskuiugarna giswit ett få ringa resultat, emedan mån» almosferen är allt för farkt tyfande båda “ji — gr i ' " NEJ og tår bli RAA werkställande direltör, | förkt "och fråmfi hwem tjufwen war; och | sta atlmånbeleng uppmårflambet på rätta. |-aftig - färg, es hwilfa [åljad för 1 A2 Data ven Ne DE aT oblellin ep 4 mebdelar Up gla-Posteu, ' leta Kf nog dermed; hon fulle äfrves twinga teftafferhelen: af denia oförfunta hum] öre sty>et, Undersökulngen gifwer wid | Flere hundrade fårfdk mäste doc anstile | i - N . le 1° | -l- | N i ; M ae , . N . Y 8 ct - Y ST . ot SS : vv so : i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.