vår lag kan dig, tåilar VW da bål va mia brud? • ansas da sommartaa der. Då det Hl var förbi d vas möda ock aftonen svalkande tomt Ne livad det underbart- var, • nar v1 lhalta" Tit AU f sTatira 1 et) ungvanan 0, da knoppande blomma 1 lataadoas vårt 0, da heliga kilelok vid *so kl sj till joller och lek Jag dig bjuder war da, Nej. åt jordlitvets allvar inviger jag dig. - Act. dia kind skall bål blek Och dia lock skall bli grA - Lur da offra din filgring för algs — - 0, mitt 'ansat* vlf. Har de kraft, bar du mod, Att mad mig kanna lefva och dör VIII da dela mitt bröd, vill da vandra alla söndag. på on goodtemplarfest i Up- sala samt lönade. af publiken mod lifiiga handklappningar. Flickungen ar medlem af ett s, k. barntempel i hufvudstaden och tycks. att döma af referat i Fyris, ha anvandts såsom åskådningsmateriel för tempelideen. öfvergif 434j Tylgial En tjensto- man i Linköping utgick nyligen ur Fylgia, der ban var försAktrad mot olycksfall. HAromda- gen halkade ban i en trappa och afbröt ena benet. En synål evaljdes för någon tid sedan af on liten flicka i Tunn soc- ken, Södermanland. Harem dagen uttogs nålen af doktor Granberg i Nyköping ur en bulnad å flickans arm. 3., den svage blir stark, DI ej ensam ban går Va strid, och ban fruktar ej motgAngebe bot, öok det anus ingen mark, gir plrlorkad den står, Eldsvådan i Nässjö utbröt på o. Der ej kårlakuns blomma slår rot. Om det mörknar 1 sky, om detstormar — m. i on garderob, tillhörande andra, vilan, af löjtnant Wernmark bebodda vå- VI ha' hoppet ech tron, el ha' Ond och ningen af ett boningshus. Med knapp hvarannl nöd kunde hr W:s hustru och barn Under hela den tid, som detta 1 allo vackra och vål valda tal upptog, hade fickan stått raddas, derigenem att hon formligen som lutnaglad vid marken, med sankta ögna kastade dom utför trappan. Eldon och parprsd hy. Nen nar det var slut - hade sannolikt uppkommit genom e , du store S:t antordael — då kastade bon naken skorstensspringa. sig i hans faran och eror vid allt heligt, att så långe hennes 'blod var varmt och hennes Skräddarestrejk i Göteborg. 1)erta bett), hålla koman evigt kår. ' Derp1L köpte* de der glIfvorna ock vårt hyrrekap Strejk har utbrutit bland skrådden- bugat sig hem, så glada ock förnöjda emu' arbetarn° ItårstAdes. De fordra en små ksItysr, bvllka om våren för första gån- förhöjning i arbetslönen Pk styckar- get' slappas at pk bete. fast Icke gå— bång- bete af 1: 50 å 2 kr. för sömnad af styrigs. Vid bemkometra drack en gammal moder Dina &bokliga barns vihiganodu 1 gate en rock. De större firmorna lin be- och yttrade: 'klina barn! Bem(yen brann, viljat detta åt de skickligaste nrbe- dra med aktning. karlek och förtroende. tarne, levilka återtagit arbetet. ålån- Gud vitsiga,. eder med barn ock blomma», o. a. v ,lag gör p& samma sått no. fest ti- ga fortsatta. Som det finnes gott till- tel förlorat. dock vill:nr:ut, och år det derfor gång på arbetare, tros strejken ej blif- jag utlåtit enig 1 ofvakitåend'e reflexion om i a långvarig. de goda barnen. Snart står bröllop; mass- ken ljuder i högan loft och folket, som be- Ett upprörande våld föröfendes finner sig utanför. skriker: Brudparet fram! mot en tjugoårig flicka hår i staden men jag anniarker helt lugnt: Lyckligt i söndags afton, skrifves från Lands• aktensk•pi krona i K. L. T. nick». som var lit. hå, ja. jal förlofvad med en f. d artillerist, sökte denne hos en kamrat, ljenstgörande artillerist, träffade der vin koman och blef af denne inbjuden till nämnde Qvinnans nayndighetxålder. An- artillerist. Medan fAstinannen i ett dra kammaren har efter kort diskus- tillfälligt ärende tur borta, Iller hon sion tunn votering bifallit lagutskot- emellertid af värden och tvenne an- tets fardag ona att göra (pinnen dra innevarande manspersoner miss- myndig vid stimma ålder snitt man- handlad på ett Milt 1.0111 icke i tryck nen eller vid fykte 21 år. Blott kan omtalas, men snitt Ar straffbart godsegaren Axel Iklarner, represen- enlijzt 1F kap. 12 § i strafflagen. Ar- tant for Röna, höåttan och Daga tilleYisten och den ene af hans med. håred i Södermanland, tepptrAdde brottslingar sitta mi Igiktade i and- som motståndare till försingef. Fra- dun på runsekning för dons dåd; den gan Ar ännu oufgjord i första kam- tredje skyldige har genom en hastig maren. flykt sökt undattkomma följderna af sitt brott. giltsbagtn. ffitochhoffit. Ångköken. Me n i ngen Ar att un- der årets lopp tio ängkak skola in- •rattas i olika delar af huk mistades. Det -aya kokningosiittet i hermetiekt tillslutna karl, uppfunnet i Preussen af en hr låteker,kommer antagligen att inaAttag såra) vid våra kaserner och sjukhus nom fång,elser (telt fat- tighus. Prof lAra skola försiggått ute å ankzkiiket å Kungsholmen nå- gon dag i denna vecka i närvaro uf krigs- och sjOininistern samt general- direktörerna för sundhetskollegium och fångvårdsstyrelsen. Listor för tecknande af enskilda bidrag till de kungl. icor:ante lära cirkulerat bland Stockholms förmög- nare och mera frnmstäende personer. Gandca vackra summor skola vara tecknade. Konkurser. Tre större eatlaint ha i del« dagar intrAffat, nentligen bok- forlAggaren Hjalmar Linnetrasa.' (L. J. Menas förlagsexpedition), siden- kratultandelefirtnatt W Ullberg och komp (Bottenhagen och Ekman) samt förlagsbokhandl. A. W. Björcks. Dödsfall. Aftonbladets mångårige litcraturannilllaro och teaterkritiker Anders Flodman afled i måntlage af slag, nåra 49 år gammal. I teaterfrågan har Stockholms arbetareförening efter liflig och lång- varig OlverlAggning fattat följande resolution: 8tockboluts arbetareförening anser att Stockholms stads kommunalstyrelse skalle Illa arvanda stadens medel, om begårdt an- slag till de k. teatrarna beviljas, och detta på följande grunder dels dell« att denna fråga ej kan betraktas såsom en direkt sta- dens angellgenbet, utan fastmera statens, såvida icke regenter ocka& b¢r kanna halva någon skyldighet dertill; dels derför att de k. teatrarna 1 allnilinbet icke bjuda på så- dana dramatiska produkter, som halva nå- got större moraliskt och sedligt inflytande på folkets utveckling; dels derfOr att cndut ett fåtal kan sågs, af dessa teatrar draga någon fördel. då biljettpriserna aro för höga för den stora allmaoheten. gaOsorten. Handel med lergökar har förbju- dit. af fullenaktige i Engelholm. En förlust på ett par hundra kro- nor nus ha gripit åttio-årige förre skräddaren L. Olsson i Billeberga, Skåne, så djupt, att han till följd deraf skjutit sig. Han var dock i goda omatandigbeter. En 10-årig !Koka, Lotten Lind- berg från Stockholm, deklamerade i Kukkoaho nch Snara Guatava Kor- konen från Jaalanka by iSAresaienti socken. ytrikes. Jäsningen 1 Ryssland år i de djupa leden och på samhällets höj- der starkare An någonsin l'olisför- trycket och spioneriet ha icke haft annan verkan, An att de revolutionåra krafterna nu arbeta med högtryck för att slutligen bryta ut i en poli- tisk och social jordlnifning, hymn make verltlen måhAnda aldrig förr skådat. Ilvarje ryskt universitet Ar on republik af upprorsman, som if- rigt arbeta pi att boom det slutsål- des bojor, hvilket nit klafbintler det ryska folket. Myndigheterna nödgas oupphörligt gripa in för att hindra den friltetsAlskando ungdomens ro- volutionåra planer. Jernvägsolyoka. Två jernvAgs- broar i ettiden Georgia lm instörtat till följd af det starka regnet; två tåg förolyckade., hvarvid 8 personer dödades och 24 blefvo sårade. Irländsk dynamitliga i Paris. Ett antal detekti ve polistjenstemån ha från London anlandt till Paris lör att uppspåra den irlandska dyna- gnidiga, rom gömmer sig i Patris. En verldsutstalning skall i Antwerpen år 1883. Hugo Sohonk och Schlossarck de beryktade q vint lllll rör darne i Wien, skulle hängas som i trasrings. Kejsarmöte. 1 Etre‘sationnut rå ffa inom kort Wilhelm af Tyskland, Kans .11)sef af Österrike och Alexan- der :tf Ryssland. Neva lir som bekant belagd 'ned is under sex månader årligen. Un- der senare h:liften af Apfil börja is- massorna upptina och när de lemtut så stort rum ratt en liten båt kan passera tiamin% kanonermt från fä- stena vid S:t Petersburg. K0111111C11 - danten å ett af desamma iklibler sig gala-uniform. begifver sig ombord å ett rikt dekorer:1dt skepp och öfver- lemnar till czaren ett kristallgluo, fyllåt med Neva-vatten, i det han ropar: «Den nntralkande våren sän- der detta rom bevis på, att vinterns flott Ar förbi!» evart,' tömmer gla- set för filt hufvudstads vål. Men detta nr det dyraste glas vatten, Obehaglig kyss. En gadd:flake- någonsin dridies, ty enligt en gam- niurbemaro vid n Amt Erigherg i Gö- mal sed åt erletanar ezaren glaset till teborg skulle i måndajz«, djur-van som öfverbrirtgaren till randen fyldt med Im Ar, kyssa ett droskegaren Sam- guld. Under Alexander 11:s tid gjor- blont tillhörigt. vid Gamle-porte (trask- de* emellertid den inkttagel.en. att station stående hast kreatur. Akar- ile ryske befä!ltafvartie 'utvalde allt hästen besvarade emellertid denna större och större girot. Till följd vänlighet med att afbita så gode som hård fick exaren för hvnrje gång Engbergs hela underläpp. Englierg dricka en större q vantitet itu fördes genast till Sahlgreneka sjuk- vatten och bortskänka för hvarje gång huset, berättar G. II. T. en större summa. Med anledning Se efter barnen. 1 måndags in- band fast-tålde.. nyligen genom en träffade i Kungssyr den telyckplelit- kejserlig förordning priset för första delsen att ett fyraårigt tnn, som en glaset vatten ur Neva till 200 guld- stund letnnats utan tillsyn, råkade rubel. fulla på hufvudet i en y:atensk hvnri Jordskalf i England. Tidigt i fotinne några kannor vatten, med den tisdags morse anarkien i Ipsw ich och sorgliga påföljd, att då barnet an- på, flere andra stallen i de östra gref- trAftades, det befanns död' och ej okapen en tendigen häftig jordskak- kunde återkallas till lifvet. Intet ning. Denna var betydligt haftigare skrik hade förninettnits från barnet, i Colchester, karen alven ett starkt ltvilket dock saknats en god stund. underjordiskt buller hördes. Alla Misshandel af fader. En fader byggnader vor(' i en darrande rö- med två illa kånda söner bevistade relse, ett stort :uttal skorstenar stör- senaste torgdagen i Markaryd. Når tade omkull, åfvenledea ett kyrktorn familjen blifvit rusig, ville fadern af 150 fots höjd. Jordskakningen eillja sin haut. Den ene sonen från- varade 30 sekunder. 13efolkseingen ryckte då fadern hågen, den andre var ytterst orolig och skyndade ut örfilade gubben, bvarefter denne kull- på gatorna Pond i det fria. Någon kastades å marken och den ene en- förlust af mentliskolif otutaltte ej. nen med rinn grofyr skodon tram- Ryska regeringen säges fundera pade på faderns gråa hitfvud och på ratt förstärka sina sAndcsknp i ut- svårt sparkade honom. Kringstående landet med polisman, sota skola Rå personer skilde familjen åt. Saken på jogt efter nihilister och anarki- lir komma. inför ratta. ster. Förut hnr nian haft s. k. mi- ■■■••■• Orauninoben Ett sammanvuxet tvillingpar hur för någon tid sedan frantfödte i Såreeniemi socken i Finland. Dc båda barnen harva hvartdcra sitt huf- vud och ekildt par hinder, såsom fal- let ar hos en vanlig mennieka. Iluf- vettlenne inbördes et:filning Ar sådan, att om böjning af ryggen vore möj- lig, . barnen kunde se hvardandra i ansigtet. Från mimlien af det stAlle, der hantlparen förgrena., utgå trå fötter af vanlig skapnad med fem tår pl ,vardera foten. Dessutom finnes en tredje fot, som tyckes vara ge- mensam för båda barnen, emedan densamma ar särdeles lång och för- sedd med åtta tår, af hvilica de två mellersta aro hingst och do Ofriga aftagande i längd åt hvardera sidan. Matamaltningeorganen synas delvis vara skilda. Då det ena barnet Ner- ver, kan det andra vara vaket och gråta, — Då barnen föddes, döptes det ena till Lisa och det andra till Mani. Kyrkoherden har nu mera Ändrat Manis namn till Anna, då bar- nen endast harva en födslodel. För- åldrarna) tro iohIscamannen Jaho litar-attacheer, nu får man också .polis-attnchee s. Giftaslysten svensk. En i HU- =rek, Dakota, Förenta staterna, bo- satt förmögen svensk kom hår om dagen till Redwing i afsigt att gifta sig. Ilen erbjöd den förste man som han träffade på bangården 200 dol- lars om han ville hjelpa honom skaf- fa sig en hustru. Mannen förde ho- nom till sitt hem och presenterade svensken för sin dotter, som så roll ho- nom i smaken att han skankte henne en egendom i Bismarck som år vård 40,000 dollars. ech efter tro dagar firade han sitt bröllop med henne. Svarfadern fick sina 200 dollarn. giittegi ng s. och polissaker. Raider mot Drottning Sofia. Malmö rådhusrätt har i onsdags af- kunnat utslag i det långvariga tviste- målet angående ångfartygen «Raiders., och «Drottning Sofia*. sammanstöt- ning i Kattegat natten till den 30 Augusti 1882. Sistnamoda fartygs redare, herr Settervall i Stockholm, och deg bcfalhaftare, kapten Bengt.- son, dömde. betala- ekade och rine- gångs-ernattning med infallen 30,763 kronor. (Inakodt ) En alldeles ny risa. sinnes såsom: ottletall'n kring veråden vandtars etc. Ådrghisters frustar re's oss adr, pl Årnakerga risp. lughalsten frustar vin 054 adr. pi Åraaherga rioy, Ord snart han ifrer Lagau.scog garn!! rackert spring, sprids', spring. Och smart kas dfrer Logas, seg tir ett radakt spring. Den gamla tama tamas dual Må bli ini mejeri. E0 sea' &slid/ ritters.. &l selas soda& Mr. Nr tidens Idas bolag dr, hdrfismasiterare's, Ett stort Adr guider brdimoria, ett ammat går Mem. leog siade» 44/ larrdscdgar, som dr hemlig& bra, Blott Olag sil riktigt id id kan fdr djups Worms, De ej tagas bort tyrdrr de ljeoliga gupp, Delar. rita ryta, pi stadens karta upp. Herr Killarrddets Lassa tros ira mycket gris; Jag hoppas lika: att del dr, soft rafflig, dunet fri ia& Stor sorg det Alticer sop ide ta'l's skall flytta fide(frolar Dorå har du godt om os,pit, du sea i Ariki, tas iheita porde. kidillarsadstare ri fri, kanske anal, drei und rier, Sen dt's seg Ilullbergs senap opp, och drick's blott Laholm: bier. Ett 11.1sIdlkatriogsbolay har ou ocksi dru- pit a„i Med ej ett dres lillgisgar , mes 40 trosors kro!. l'iof torget ds nu kyrka och•den gamla du- ger ej, Der beds till Ond och sedda. så sjungs, — tralloltolej. 310(hits vexlingar. Så fort talet faller på dagens dum- heter ich olårskaper, får 1111111 tabbig hörn något vackert om den gamla goda tiden, då allt var så annorlunda mot ou, så hederligt och sedesamt, så årligt och beskedligt, så enkelt och anspråkslöst. Skada blott att hi- storien, ont man rådfrågar henne, icke alls ger någon bekräftelse åt den nio- r:di-k:t klagovisan, som evigt går på emma entoniga melodi. 'rar nano t. ex. nutidens klädedrägt till ämne för Ictitiffika betraktelser, så år ingenting vanligare An att få höra bittra utgjutelser öfeer våra dansers fåfänga i ellingerhet och några prakt- exemplars slöseri i synnerhet. lierar, ja; 'ned fikonalöf nöja do sig icke, ile lika litet eon' herrar män; apor åro (le, om man så vill, men det Ita dc alltid varit och det i mänga hundra år, för att nu icke gå längre till bakut Min man utan afbrott krut följa «sainntaillianget». Den nyare tidens modedårskaper lut albjemt utgått från Frankrike lik- 50111 ile ån i dag ha sitt råtta stam- håll i dess Itufvinktad. Långt till baka i tiden hade t u nn viogerligen inga setiodejournaler», enen man vet ändå af k rönikskrif rares, poeters ich vredgade prestera h vassa ut- och in- fall, att enkelheten och sparsamhe- ten vorn bland dc dygder, som minst af. alles, åtminstone rlf »de bättres. På franske konungen Karl den femtes tid (omkr. 1:330) tut eekludes ett ofantligt öfves flad i k lådedrägten och detta både tid hofvet och ibland adeln. Kungen «jelf var en stor vån af prågtign kläder, dyrbara möbler och ståtliga bygrader. Adeln nitade efter monarken och borgaren apode efter adeln, man som qvienor. «Frans- mannen», stiger en politisk krönike- okrifyare, «aro vål kammade, med fina och. eletta annigten; do ha klutars skAgg, dansa vackert och :tjatiga som eiskor. En hel hop barn perlgrann- låter och nya broderier, också der bak i tåla rader«. Redan då rex- lade moden ganska ofta, och det be- ranns vin en engelsk furste, att han i sitt Plutt lat banga upp en racka tuttor, frammanande Europas då va- rande folk i sina notionaldragter. Der fört kom också fransmannen, men spritt unken med en klådesrulle un- der armen. Det var alldeles omöj- lig t att mala 'tonem e annat 'Att; n ofta voxlade modet i Frankrike! Pil Karl den femtes tid brukade do adliga damerna ha sina måns va- pen broderade på sina kIldningar, och den tidens herrar hoffolk, adels- man och öfverheisporsoner buro olik- fArgatle klAder, si t. ex. att högra delen af öfverkroppen och venstra benet tAcktcs af blått och venstra delen af öfverkroppen och högra be- net of rodt tyg! Det kallades robe mi-partie. Hur det tog sig at, kan man lått se pil knektarna i en kortlek. Bortåt ett århundrade senare kom Karl den sjunde, han som kallades «den segerrikes, derför att andra, siirskildt jungfrun af Orleans, i spet- sen för hane trupper gick Itårdt åt fienden. Han var illa vilat och hade korta ben; derför gick han till baka till ett Unge sen iöraldradt mod och A gömde do stockotta benen under en fotsid kjolrock. Det tager sig &jolle att laofherrarne, adeln och °Enbet/- minnen genast gjorde på samma sitt, om de också hade aldrig så långa ben. Karl den segerrike efterträddes af sin son, Ludvig den elfte, han som lat Langa folk i sin «lustgård.. I bana tid kapade man af de löjligt långa kladerua och gjorde dem löj- ligt korta. Mannen, **ger en, sam- tjda, sago ut am utklädda apor. Armarna på kappor och rockar buros uppskurna för att visa de fi na, hvita s kjortorna under. Håret hängde ned i pannan öfver ögonen och hufvudet tacktes med ofantliga mössor. På fötterna bar man fortfarande agna- belskor», Irvilkaa förlangning framåt bAjdes uppåt och med kedjor haka- des fast vad kvkm. På axlarna sat- tes putor, Dom sträckte sig ned åt Ofverarmen, så att herrarna skulle se axelbreda ut. Och modet hyllade. icke blott af do töntarna och förmögna. Det fans ingen så ringa stympare, heter flo, att han ju icke ville klabba sig !OM de stora och rika, utan att han frågade efter livad det kostade eller ont det passade honom. Demernns klittlitingar vore vinter och sommar Kammade med pelsverk, månl, hermelin eller ekorre. Det var varmt om sonunaren, men modet ville så ha. Arven minnens drAgter vore besatta med televerk. Niir Ludvig den elfte mich i Augusti böll sitt intåg i Park, buro alla de höga och förnamn herrarne och alla «godta borgare» pelokappor. De svettades grAsligt, men modet fordrade si.111.• marpels. På Karl den sjette* tid (omkr. 1400) upptradde tie förtolnot (lanterna i vidunderliga bufvuditrydnader, be-, (nående af . höga «horn», sona sköto upp vid hvardera örat och som voro Plå breda, att damerna måste vanda sig på sidan lör att komma in genom en dörr. Under «kung Ludvigs,» tid fullo hornen bort, men ersattes af eockertoppsforinign mössor, A n da till tre qvarter höga och baktill försedda med en lång, nedhångande slöja. KlAdningarna vore djupt urringade och eaninutilltölloa framtill med en agraff. Smink brukades i stor skala och till utstyrsel hörde också radband af koroller, guld och silfver, nom bu- rne vid bältet, och bönböcker med guldpermar; andligt hyckleri och %eritialig (Mänga ont hvartannat. Bruk af linne och lårtt var den tiden mållsynt. Underkladerna vore af ylle och det ansågs gom ovanlig lyx att' Karl den *jettes gemål hade två ekjortplagg af M.fl. Mycket brakades ened skägget. I en turnering 1521 hade Frans den förste fått ett litet sår i ntedgtet. För att dölja det låt han skagget växa. Nu skulle alla leofmatinen också ha långt skagg och snart grep modet unikt ing sig s alla samfunds- klasser. A fven presterne började lägga sig till med långa buckekAgg. Domkapitel, pub entitet Helt parlament försökte kapa af dem. men förgäfves; modet blef till sist den segrande. Så kom 1610 Ludvig den trettonde på tronen. lian var- då en skugglös pojke, och med ens försvunnit de tinga skålgen och qvarletnnadea blott en smal mustaschrenesa, som tesen ser på porig- Att från den tiden. Under Ludvig den fjortonde förovanit Arven den och först efter revolutio- nen fick skägget åter lof att visa nig igen. Pä 1600-talet stoltserade adels- mannen med fjAderbuekar på hufvu- det, med kappor af »iden och dammet, med vida stOflar och stora sporrar. De buro långa varor och våle& all- tid doppskon upp s vädret; otåndigt fingrade de sin smala mustasch och ströko på sitt spetsiga pipskägg, allt under det de med stort larm statn- pade omkring på gatorna och förde oljud på spelhus, vAidshus och bor- deller, ske,tantle, ljugande, svarande, görande skulder och ducllernndc för den minsta småsak. Den tidens damer duellerittle vis- serligen icke, men voro eye• lika narraktign som herrarne. De buro ett slags klådedrist, kallad Vertugal- le. eller Vasgalnes, som gjorde att de sköna liknade vandrande tunnor. Tunnan förvandlades sedan till soul- kjortel»,' livilken gensare langre fram i tiden lefde upp igen som «krinolin». Till 1600-talet hörde åfven det första bruket af .skönhetsplåsters, utskurna' små lappar, sona fmternela- des i ansigtet för att göra utaeentlet mera «pikant». Håret tornades tipp i flera «våningar» öiver pannan och behandlades för öfrigt på det besyn- nerligaate satt. Utrymmet nekar oss att gå lAngre i dessa lösryckta betraktelser öfeer modet. historiska vexlingar; men På mycket framgår i alla hAndeleer af det redan anförda, att nar man lidar om den gamla goda tiden, måste man dervid tanka sig något helt an- nat, An Isvad den gamla goda tiden i verkligheten var. 1 det stora hela Aro vi icke altare ao vara förråder, och gutlakelof för det.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.