011, då sista Utopisten lenande henne. noa efterlemnar en 80-årig flere barn i *må ekono- moder och miska omatandighe ter. Ung barnafildersba. I Krokeka församlingintrAffade nyligen den högst sorgliga händelsen, att en 13- årig flicka, 'lugnat' Fredrika An- dendotter, Milde ett barn. Anders- dotter lår efter omstandigheterna be- finna sig tentligen viI; barnet lika- ledes. Bröllop med utskänkning påstår en insändare från Vartortatrakten till Falköpilign tidning vant brukligt der i orten. Ju mer de med bruden lm- sade gåsterna, gifva i sdansepengait dello flere supar skola de harva, livil- . 1cet oftast förorsakar, att gasten gif- Ter mer att han har råd och inmun- digar mer ån han tål. Ett bröllop med liknInde bruddanssupning hölls sietlidne annandag påsk i backstugan *Paradiset. der bland andra en för- biresande bonde kom in, ger sin oklart, tog sin fylla och — blef utkastad i ett torrskjul. Ett sällsamt naturfenomen har under senaste daggarna ådragit sig tippmArksamhet i Gullabo i Småland. Företeelsen består deri att eldsflam- mor uppstiga ur jorden i nirheten af Gullabo kyrka. Vanligtvis börjar det med ett ljus nåra marken, men detta delar sig sedermera på en hull' famns höjd i 5 till 7 lågor. En dy- lik iljuskronn• hor brunnit flere mi- nuter. Ljusfehomenet har endast varit synligt om aftnarne samt ge- nast slocknat, På snart man gått upp i det samma. En del skrädderiarbetare i U 'min strejka, emedan någrn mAstare n'ekat begår(' högre aflönmg. Af kungen hor en qvinna i Ile- demora socken hegårt i bref 400 kr. som lån el!er ock kungens borgen för köp af en stuga. På flamma sött har hon två gånger skaffat sig un- derstöd af drottningen. Nu ha dock vederbörande upplyst att qvinnan ej Ar stadd i nöd. Tre kulor i ett enda pistolskott jagade en elev vill BolitislAns rege- mente* musikkår i bröstet på sig hAr not dagen, titan att dock döden följ- de. Han år redan II* batting-vAgen och påstår. att alltsammans år en o- lyckshåndelse. •Bättre folk• och osämre folk» Aro, tillger Smålandsposten, två ut- tryck, som borde mindre lAttsinnigt begagnas An hund nu sker, allden- stund det, som gör en ettenniska bittre eller sämre An andra, icke Ar roc- ken eller hatten eller stöflarne, ja, underligt nog, icke ens skjortvecket och manschetterna, utan något för den stora hopen alldeles ofattligt, något, som icke synes utanpå. HArom dagen satt i en uf Små- lands försturnlingnr ett dryg patron och förde ordet i kommunalstämman. Bland runka ärenden, som förekom- mo, var iifven kantrernrens i sock- nens sparbank redogörelse. Då herr ordföranden förnam att banken för- valtat ett förhållnntlevis rAtt betydligt kapital, utsatt en del medel till sina fender och ändå letimatle insåttarne b procents !Ikon å sina penningar, varde han helt förvånad och sporde ljtatlelige .Får Unr, folk också ittiNåtta pen- ningar i banken?. •• Nej. bara 'Anne folk (ich pack», svarade kamrern med orubbligt lugn. urtes. Galna menniekor finuns — skrif- ver en dansk tidning — till och tued bland dem, som - gAlln för att vara kloka. Eller Ar icke måhända mis- sionen att Atn synålar en galenskap? Och det tycks på senare tider haft a blifyit ;em af en mani att radarn sy- nålar. Från Frankrike, Tysklantl, Sverige, Spanien och Englund om- talas fall af nAnala epidemi. 1 Eng- land, nilarnes hemland, skulle man kunna betrakta positionen som en i hög grad utvecklad nationalkänsla, soul ville öppna marlinad för denna vara — men i andra hinder! 1 Up- sala åter en tjrnsteflicka nålar — en gros; fem bref liter hon på en gång försvinna. Ett fransk dam brukar det som en förströelse; det roar henne att passa jak lem nAlarne skola kom- ma. ut. Ty det märkliga Ar, att nå- linne kunna arbeta sig gettnen krop- pen utan att förorsaka liforarliga ska- dor, ofta icke ens de binatt oord- ningar. Duck torde det icke vara tidligt att taga exempel af den fran- ska damen. Hugo Schenks odh Karl Bohols- eareks afrättning egde rum d. 22 April kl. 7 på morgonen i det fin- gelse der de nutro fängslade. Dagen förut förelastas domen för de båda förbrylarne; Sehloasarek var fullstin- d ,iKt nedbruten, Schenk bibehöll sitt lugn och sin cynism. På *in sista vngelansatining redan i början af Det år i synnerhet vid såning af frönljöIsdrag redan den b April skogsfrö tunn liegngnar sig af denna o. a. v. Men just derför samt på grund metod. men mangn trådgånloinastnre af mangenetAtlea ringa förråd må behandla l» ramma sått illa frö- biegaren ej försumma snmliAllenas sorter. skötsel. Dit hör att mata der ej En fråga nf stor betydelse Ar nit synder, Arven om jag bår på jorden dess större förråd firning, helst livar-- upptliekn något medel nit &dialekt-n Ar förbikimml. Selienk lietribble gebit- tetsildesiontatesett, .4 att 1111-0 ej till- amin» deg att börja med, sedan dag- et.: ten med leende min och sade till ligen tills st ortntiden; titt hålla kå- gripes af den mikr.mkopiska svamp den prest som faljtle honom: Betsa porna val vanna och ekyddetle, att som orsakar potatissjuknn. Den be- min hustru! ombyta eller rengöra bottnar, da veck- -knnte forskaren pi detta område, Schlossareks dödskamp varade 4 ra dagar intrAffa, och der% id flitigt dansken Jensen har funnit, att semit- minuter, Schenk var redan om tre förfölja biotalet och dess larver slint myceliet dödas genom uppvånnning minorre ett lik. Ilvad Karl Schenk att, ifall koll väderlek innarrar, så till 40 grader under 4 timmars tid. beträffar .år dödsdomen förvandlad att binu ej kunna utflyga, förse dem titan att potntesknölarnes groning,- till straffarbete för Isfstielen. med vatten inuti kupan, emetInn detta förmåga nerigenom förintar, mitti* den nu Ar nödvändigt för både dem sjelfva stunnin bibehålles till och med vid Letvande bränd. En neger be- och för Ynglet. Vid allt öppnande 46 grader. Enår detta medel synes af hoptAder måste man vnra försig- 'vara för praktiken beaktansvArtlt till gick den 12 April ett brutalt mord på en hvit qvinna i Ohio. Ilen fån- tig med vårman. Betäckt yngel har skydd mot sjukdomen, åtminstone för så vida den sprides genom egen gade. af It/0 hvite ngn och fördes redan binge funnit, Arven i ramkupor. Försumma ej att se till förråden! såttpntatiffi, vore tet önskligt, att för- till den plats, der han förörvat sin SamhAllen hnfva redan dött på våren sök i större skatt dermed anotAldes. förbrytelse, tana brändes leryande. flerstädes, dels af foderbrist och tlels af andra orsaker. Man får icke vara Arbetarnes ställning förr rådd för kostnader och består med tlitebbtfanben från atintantirten. matning. Det betalar sig igen i och nu. starka flitiga samhällen och &torn, Landtbruk. Under ofranstAende tidiga svärmar. Ju låttnre kupan Ar, Angående pauperismen och nrbe- rubrik omtalas i .si 33 nf denna tid- ju nödvändigare Ar flitig tnntning. inrims ekonomiska stollgång harva un- ning en sorts Bredsiningstunskin der det Renas.° årtiondat inner alika Bin inköpas och transporteras fort- emu kr kunna stallas till olika djup, birnnde, men ej längre hinder offentliggjorts statistiska med- urstånd tin samt mylla hattre An den vanliga delanden, !vilka Aro egnade att be- mil. Kupor för störmor anskaffas lysa den råtta halten af de socialisti- ntyllhartven(?) Roligt vore få veta, och konstbikakor för ramkupor böra 'Rem inom vårt lån snm använder Arven lieutskaffas nit. — Skötas sam- ska !årorna och de på dem grundade dylik maskin och finner sig så sir- Mitteln nu, Ar temligen troligt, fordringar och nuspråk, särdeles de att ades belåten med dess nrhele. Alven- socialistiska lednrnes konstgrepp nit en del svartnar fulla i Maj. som !varest den tårit nitlittole Ned- frainstalln sina syften. skilda från de- ■ ••••,. myllninge-bredsåningsmaskinfabriken ras historiska sammanhang och ile fins? moraliska faktorer, som man icke kan Praktisk 'undin:an. underlåta att Inga i betrnktantle, då man vill döma rått i denna fråga. Tröskverk för ty_indre landtbru- Ett af socialisternas mveket em- kare. liflustimskittirlien Pubutln med- förlag af Fahlerants dc C:o i Stockholm . delar Örebro Tidn. följande: tvektn och mycket bekanta påstående har utkommit: Ar. att de rike nlItjetnt bidra rikare Ofin hur jag hlifvit tillfrågad, ram och de fattige alltjemt fattignre. In- det icke finnes nigot tröskverk på I sin *mullen yttra förlaggarne: tet kan vara oriktigare ann denna sitts, hju lunderrede och (lertitt billig loko- Mulatten med utgilvandet et Svenska Bi- i sin nllinittthet tagen. Ett af Euro- blioteket år att åt de 'rensk* hemmen och :nobil, lätt att tronspurter,,, passande pas mest framstående nuktoriteter 1 allmänhot åt den stora massin af ktat- för mindre landtbrukare, lavillet icke skapettirstande i vårt land erbjuda tillfålle mule sig linfvn råd eller ht-höft-a an- inom nntionalekonomin, fransmannen att för ett ytterligt lågt pris förvårtva eu Paul Lerny Benuliett har uppvisat, vända de hitintills beg agnade •törre planmässigt ordnad boksamling af synner- att både i Frankrike och England ett ångtröskverken, som dragas al 6. 8 ligt rikhaltigt och omfattande innehåll. motsatt rörelse 1-ger ruin, så att i båda Svenska Biblioteket utkommer under trip- it 10 hästars lokoniubiler. Dessa frå- pel af vid pass fyra år (April 11381—Mej 1888) gor tycktes mig klart blifvet besva- hindernu finnes en fortskridande ut- med ett omsorgsfullt utatyrdt halte den 1 rade uti jemning af de ekonomiska vilkortn, den sammanställning, som oeb 16 1 hvarjo månad, således 21 håften i det att fattigdomen Ar i aftagande, om året. Ilvaiie hårt* af nedan ort—hån-pin undertecknad blef i tillfälle taga i enär en bättre ekonomisk ställning aldelningar I—VI omfattar betraktande vid den profning tenn i Sextiofyra oktavsidor, låter sig ii:Ivi.tas beträffande arbetar- slutet stf förra månaden försiggick och år priset för aubskribenter na samt ett tilltagande af kapitali- vid 11allsberg hos hrr Therimenitts Tjarnfeen (25) öre för hål.% sternas antal, Vidkommande Fran- således 50 öre i månaden eller 6 kronor om /k Son. krike visas detta till en del genom Tröskverket, som till ale inre de- Aret. den stigande mängden af små rånte- Svenska Biblioteket kommer att omfatta larne år i litafvutIonk lika med de följande sju afdelninear: tagare och genom det statistiska ma- renströskvcrk, som förut tillverkan Aftlelning 1. Verldslostoria, bohddsak- terial, som spnrkassevAsendet !tunnar. ?Igen med betonande af den mensk"ga kul- vid fabriken, gjorde nu liksom vid Samtidigt dermed har inträdt en turen* utveckl■ teg af d:r 0. Sjögren. (Omkr. alla föreglende uppvisningar ett i minskning af de stora förmögenbe- 13)0 Rider.) allo tillfredsstallande och gods arbete, Aftlelning Il. Jorden och menniskan. är med det nu befintliga hjulunder- ternn. Rikt Illustrerad ;pisk och politisk geografi Liknmoin Leroy 13e:tt:lien har på- redet lätt att flyttn, och kan drugas af kand. Emil Sveteuitt. (Omkr. fag) *klon) visat det samma beträffande Fran- Afdelning III. Naturvetenskaplig bok- nf en håg eller ett pur mindre oxar. krike. att nemligen välståndet tillta- samling, ntarb-tad ut framstående frackman. Såt-skilde hör den präktiga, nu i ver- under öf vet( ~ende af professor Th. ål. Fries. ket inbygda Itarpan, framhållas såsom ger, så bar Robert Giffin i e't arbete. (Omkr. 1250 sidor.) alle arbetnnde klassernas framsteg /Metning 1 r. Illastreradt Sandhetslexl- något utmärkt. Ärren såsom särskild under senaste halfve Arhanolnttlet., h stat-areboka), I utarhetadt maskin eller sammanstilld med ver- kor (belsolåraoc- ådagalagt det snuatna livad EngInntl af flere framstående 16kare. ander redaktion ket såsom i den äldre konstruktio- af d:r Rob. Tigerstedt. (Omkr. 1300 tätt- nen, har den Arven rörigt alltid visat vidkommer. 1 England finmas kapi- tryckta spalter.) tal i händerna på långt större antal Aftlelning V. Juridisk rådgifTare och sig göra ett oklanderligt arbete. Nå- än i början uf trettiotalet. Af rilla formaiårbok, med bihang: Oninth och Kom- got för mig alldeles nytt vid denna sandiAllsklusser år det i synnerhet nomellagarne. (Omkr. 118)0 s idor uppvigning var en ny konstruktion Afdelning VI. Praktisk handbok tdr alla, l 4 hästars lokoniobil, bygd på tvenn den arbetande klassen, hvars .framsteg e ~Nitande: varukännedom, landthualtållning, i ekonomiskt hänseende ötvergått allt, skogslitiehålining, trådgårdaskötsel. indu-tri, hjul, liksom en kärra. Under arbetet livad medelklassen och de högre klas- handel. sjöfart. mynt, mått. mål och vigt, ht ilade maskinen dels på de :tamda serna kunnat berömma sig af. Af redtaktionatabeller, gymnsetik, tians, sport, Isjulen och dels på Ine jeratfötter. jegt, flake, rikttskrifoingsregler och ordlista, 'Den hade en synnerligen god för- Giffins sammanställningar framgår, att fråmmande ords stafning. kokbok med till- en engelsk arbetares årliga inkomst hörande områden, handarbeten och vålnader värvsuns for vattnets uppvåretuaing stigit från l$11) till 1880 i medeltal o. e. 5., slit sorgfalligt storhetsrit ef en före dess inmatning i Intiman. Ma- med 7(1 procent, i särskilda fall med stor marigt! frackmån. 'poler redaktion af skinen bor således vara hrttledebe- 100 procent, och detta gäller icke d:r With. litleraner. (Omkr. 2000 'uttryckta sparande. Vidare hade den en ny ',balter.) blott om fabriks- Helt grufarbetnren. konstruktion å gnistersläckare, enk- Obs. Hamnliga arbeten I sadeln. 1—VI titan ärren nio jitrdlirtiksarbelaren uch lare lin jag tillforene sett, enen fullt • trycka. i RAMMA oktn•foreunt. sjönlaallea. Samtidigt liåresied loar Aftlelning VII. Vårt land. Illnalreradt itålitlig. Denna kostar ensamt Kr också en minskning af arbetstiden egt praktverk, helt och hållet tryckt på plansch- kronor och kan anbringas å lavilken pepper (i samma format som Yngve, Niel- annnn lokomobil som helst. Alla sens siGenton Norges ) Förse& and en ri- ru gettn skulle dock vara af ringa kedom af dyrbara originalillustrat toner. Tex- dessa nnordningar göra denim loko- betydelse för nrbetarnes stAllning i ten af olika författere för olika landskap. mobil billig titt inköp och transport. allmänhet, så framt priset pi ile v ig- hvarigenom egerikorollitheterna såvitt i fråga Den kostar fritt å banvagn vid Nlolletla om natursceneri som folklynne och folkseder s t ation tigaste förnödenheterna under ortnamn 2,000 kronor med pressenning, båttre framhållas. *Vårt land» kommer att till stigit i liknande förhållnude. Svenska Biblioteket upptaga vid pass 12 !inledning stumt vanliga tillbehör. Detta år emellertid så litet handel- Konstruktionen Ar utförd vid Torps hatten, hvarje om 2 ark af ofrannAmmla be- sen. titt motsatsen kan påstås. Priset skaffenhet (således 'radies ungefär dubbelt mek. verkstad, heart villkånda arbe- al stort omfång som «Genom Norge».) på ile flesta lifontedel har varit i stan- ten vi hade nöjet se å utställningen Allt detta erhålles för 60 öre 1 månader digt nedgående. Köttet Ar visserli- rommaren 1883, och som tillerkändes tinder vid pass 4 års tid. gen dyrare, men belysningsmedlen an flyktig blick på ofranstående innehålls- högsta priset för sin tillverkning. harva derernot hlifvit billigare, ',vil- förteckning torde utebli. att de särskilda' livad för öfrigt tröskverket angår, arbetena i Svenska, Biblioteket tillsammans så hatva åtskilliga större egendomar ket Ofven gäller om kläder. !lyran komma att bilda ett ptanmeulgt ordna& har stigit dubbelt mot den i 1830, litet bibliotek af allmånnyttiga, upplyaande långe a:tvärnit sådana af äldre kon- men uppslukar icke den med 70 pre- och underhållande originelarbeten samt dess- struktionen, utan hjulunderrede och sent förhöjda arbetslönen. Denim utom ett dyrbart planschverk för divansbor- finna sig fullt belåtna i alla utseen- det. Den subskrioent, som utlöst samliv)• frågn lemnar visserligen mycket att det]. Nya verket har nu Arven ele- gens alla hatten, bar förvårivat dega* vår- önska, men det arbetne nu på en för- defulla arbeten för ett pris hear* make i vator _för rena sidens uppfordring båttring härutinnan och ett faktum direkt i stick. Dess afverkningsför- billighet ej så latt torde Canna uppletas Ar, att den hygieniska Ingstiftningen 14å 1.. ps. bar ban erhållit en verldshistoria måga uppgår till 7 å 10 tunnor hafre på omkring 1900 sidor för omkring 6 kr.. i timmen, beroende på roddens be- skaffat den engelska arbetaren lju- en. läkarebok på omkring 1300 Uttryckta sare och sundare husfader. spalter för omkring 2,60, en allmännyttig skaffenhet, hvilket i förhållpnde till Det håna beviset lör, att arbetar- Praktisk handbok på omkring 2000 uttryckta pris, lättgående In. m. kan gage vara nes vilker verkligen blitrit bittre, år spalter nie) rika upplysningar 1 snart sagdt ett goda resultat. Priset Ar nemli- den ök:.de lilslångtlen, hvilket fram- alla möjliga linnen för omkring 4 kr., ett gen 1,000 kr. förets rangens praktverk lifter vårt land för Således kommer lida denna sam- går af Giffine statistiska meddelntitlen, omkring 3 kr. n. 1. v. Ja, Steen dan som som tillika upplysa, att antnlet uf e- förut möjligen på sin bokhylla eror något manstAllning af lokomobil och trösk- gentliga förbrytelser nedgått till un- liknande arbete, skall dock Anna sin fördel verk med linledning på 3,000 kro- gefär hälften och att det nu fina firre vid att eubskrItiera på Svenska Biblioteket, nor, livilket Ar ungefdr hälften af ty på grund af det ytterligt låga priset •r- !artiga, som behölva understöd. ån i hvad de rotorre maskinerna kosta. hållas de Banktid* arbetena för båloas el- en tidigare period, hvarjernte ett långt ler tredjedelen, ja i fråga om praktverket I såuinghtiden kan det intressera större antal få understöd för sin skol- elart Lands for mindre ån femtedelen, af ska huld de ander vanliga (örhällan d «skalle att få veta det medel, som begagnas undervisning. Afven sparsaniheten (P orta) kosta. i Skottland för att hindra foglar och har blifvit större; för 50 år sedan hade möns att hacka eller grafvn fratn och 429,000 insått:are 13 millioner pund förtar' det utsådda fröet. Omedel- sterling; år 1880 hade 4 140,000 in- bart före maningen fuktas fröet, sa sattas omkring 80 mill. pund ster- summor An Förr anviln- En fackman skaver till Norrinnds- att inga torra frökorn finnas i det ling. Större dag på undervisning, fabriksinspek- posten: Allt år i år tidigare för bi- «nuna; det beströs derpå med pul- tion m. na., och ålven dryckenskapen skötaren hår uppe ån vanligt. Re- veriserad mönja och omblandas val, synes vara i aftagande. ningsutflygter redan i Februari, stark al att bvarje frö tår deo röda argon. vandring höll Schlossarek i handen en blomsterbukett. .0111 finns hustru gifvit honom då hon tog afsked af honom. Ilen slog lugn och med fatt- ning och utropade kort före aritt- ningen: Gud förlåte mig minn svåra Ilandtbruk. Literatur. ra Svenska biblioteket. För hiskotare. Af det hår anförda framgår tydligt det stora fromme& som den arbetande klassen gjort på de sista femtio åren. Masaorna harva emelle:tid blott obe- tydligt begrepp hitom, stiger N. Wenn!. Tidn., de Aro dessvårre allt- för villiga att skinka tilltro At de ra- dikala agitatorerna, som flata sig vid eländet inom oiralcilda yrken och kretsar game söka smörja den lätttrog- ne eller misstanksatnnia arbetaren i det nåt nf ()bevittna påståenden och falska framstallningar, som betinga ledarnes makt öfeer dem. Spel-Erkers historia. Ja, herrn tior inte förståss, att då finns nåra riktiga troll te, men att di ha funnits, da a då etiken. Inte för ja ha sitt dom; men i alla fall så ha ja hört mycke talas utta tiden tt då av far min, som va' en okrist- ligt gammal gubbe, når han dus, 1 han !Og inte, fast liten annars va en simpel kar han som ja, vette. Len va' di för då måsta mot bl' ftSlk å kritter, som en fålla kan tanka sej att tocke der sotpack å, Gu' för- late mej ole, å viket va di' mot krittra, når di va' ute på sommarbete. Di feck allri ro för dam unr nåttra, för trolla regera må ddin, så di kesa å sprang för jamma ri Vart stim anta benkurar. Än bröt di bena Av sej A An la di ner sej borti kärrpölar. Allts' va' då nage elände, så fort di skulle vara ute tim nåttra. Dar hemma, dAr ja' å född, dir A rid en garnmal gal, sotn beter Stene- backen, å boen, som ädle den i far mins ti', hette Per Larsche, fast di för dit mo-ta skolltle'n för Stenpelle. Ilen höll på å bli siktigt toki, så lefde trolla och regera mit hannes kritter. Men tu slut va' di nån, som sa' åt'en, att •lian skulle tala ve' en som di kalla för Spel-Erker te ta' ihop nia de' der hyde'. Bara Erker feck sej en sup baller två, så va' han kar te ge sej i nappatag må sjelfve den håle, um d:t het på. Pelle gjnle sunt di sa'; han visste sej inga anner rå, 1 Erker han va' teresa på avigs flock. «Ä då inre ana, slint fattas., sa' ha, «så krm ni vnra lugn, far. Ja' ska' nog språka döm an, så di ska' minnas dö. Men ett lutlIqvarter brAtinevin, då ska' ja' ha' te' freska opp mej ma förtida, å se'n vill ja' si dom i syna, uti di An vore så många som dA fins jolpareblommer på eran åker!. Brånnevine da fock han, å når lian vitrtr riktigt modder, ga han sej iv te' Trollhagen, s6in di kantin, å fejoln Itadde'an mA sej. Närin kom ut i skogslingen, kröp han opp på en stor jolfaster sten å vunna ryggen åt våm å drog te å spela. Slcn han lin' inte hålla pi ml då långe förr'n han feck höra på go lust. Dit va' trolla som svara'n, å itnn let då som den raraste musik å finn va' slå som tli Ital alagi le flat- skratt Anna baktill; tarera på'n. Ris- som dil va' kände lisa, att då va' nage som flög milt i syna på'n, all- deles som en myggesvarna, å når ban då titta Upp, feek han si en allinan- okade stor svart katt, som sing kroki i månskerie midt fritneför'n å jama Aina pen) en tjur. Må thisamma tog katten te å svalla test; lian vart enen ett short nitiln, A aå kröp han ihop igen, å når då Erker titta på'n, va' tun förvundlater te e ohiskli som g ränga ilen å spände Itvitogera rel. Men Erker vante lessen för . h i, han. «Gå dta på din skråpuk... stut; -vill du dansa, så nog ska' ja' spelni. Å al drog lom te igen så dä braka i fejoln. Då skapa trollo nen sej te en krit hvit stut å kom Anna inpå'n. Men Erker vart ass-inte rädd Andå lian. Mik e:t tag slängde han filrå sej fejoln :1 kytta opp pl ryggen på staten, å på bar då i våg. Stuteri' lian gno si e:å hven om örgira på Etker å dessimilla tog han det dia kytta Atter det ara högt af- ver trätöppnr, så Erker 'Okapi( ha' kunna röckt ner imeen, um han Isa tordas slAfft tag. 're slut tog &tu- ten ett elemenskntle satt Ivars öfeer Bolsjöen, som tt drygt e hallmil bre, å slår stranna'n tvArt, så Erkerrryssailv. «Då va' ett regalt kytt, för te vara av en stut!. sn' Erker. aDit a en saker kar', du!. sa' slu- ten. .Vill du komma tebakass på samma vis?. .Da å just hva' ja' vill!. strame rker. Å så satte lina sej upp igen. A nu lipande staten te må bakbins, så han i ett enda tag flög tebakars te 'Trolllången. sAtter som du a en tocken motli- ger kar'., sa' trollo, som nu visa sej a si råtta skepna, asö ska' krittera FA vara i fre för mej, så långe du å vallepojke, 1 å då, någe anna du vill, så 'AJ bara te.. A ma da samma va' då sin kos. Senna fock krittra _klut vara må fre der i hagen, för Erker han stan- na qvar som vallepojke hos boen ta sin dö. Men tun trolla etter den tian kåta igen, då a mer ån ja' kan naja,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.