I * uppfåtog åt någon | ! ” ftadspedagogî-'afsiutas -fredagen : | © násta Juul, ? è er | I t © natsår" och 25 tjenfteår. > > Wid fyrfoftämma i sôndags med Labelmd stads- cd tandsförfamlingar med ánfedningaf-[drsaralingarnes uttås . fande huruwida- renbålningen ä nya grafningöplatsen- inuewarande - är Mulle entreprenadauktlon . eller ófwerlemnas åt fyrferådets behand= 7 ting, 1å beslutades enbåfligt, att dfmere "lemna nämda: fråga: till fêrsamlingarnas fyrkewärdar,-- att de lillswidare mä df. 2 werenskomma med. lämplig, person, em iträgawarande arbetes ‘i ste | rotokellégrauskare:; herrar. C. P. Ale : qwisto< Joh:8 Niléson“1 Ahlo.: ” - et pr yte send EDEL AE VE * —. Wärterminen wid" härwarande den” 6 5 1 «tbe — Dunder och blixt. Sif. måndags, Naftön! mellan kl. 8—9 gi>, owanligt neg' för. årstiden, en ÅR Rätte er taden, - brotten åtföljdes ‘af ett farkt regi. 1 Wie derleken ' år: doc : fortfarande blâsig och "falls. få. att vegetationen ännu är twi- So nande, : , . . 1 . AN , NR OS ET ss Den rökta? lagen : har: redan“ uit nedaâtt i pris‘till‘2-frenor-25 ‘êre flåls u pundet; fiel få tidigt år-vätt owans tigt, -belft ‘di man betänfer alt den uu tillgängtiga fommer: från strandfiskcua rå Pagang uttopp, samt sálunda är den La fetaste (CJ finafte sein fan ‘erhâllas.'* i _ — Üterigen eldgwåda. Wid fyras lîden I går eftermiddag nedbranu Hans P. Sweuzseus I Kêpiuge » fringbygda gård, fôrsäfrad!i bolaget Swea, fom det uppgiswes, till fula mwårdel 7. Elden, som tres haswa ”uppfemmit genom någon 5 bristfällighet i muren från bafygüen, der brêdbafuing nuder. förmiddagen företas: gits, spred fig à bastigt til ana bag” - naderna ‘att freaturen- eudast med jwà . righet* hünno råddag-fant „eu. ringa det af tösegendomen. — Genonr. olydans in- träffande om dagen, och en del personers .rasfhet och rädighet" ly>ades det rádda de nåra invid liggande föra gårdarna; fom botades af, faran, bwillet dod:was rit näfton omöjligt med de till hands stäeude eldhädningsredflapen, om cj det Iydtiga förbåflandet fora att winden wändt sig något mera från west til fydweft. > , - — Wid kommunalstämma i Hishult den 30 April beslutades med ontednin af fommunalnåndens tilftyrfan att ingå till fou. befaslningehafwande med an- bâllan om tilflånd att áswen för'nästa förföljuingsär få i minnt om 3, fanna' lilihandahâlla allmänheten friritveja st utmiauteringotofal der på platfew:” Be- slutet fattades med''en obetydil; rêstôf- wenwiat. Trollgt år att kon. befallning haswande ej fommer att lemna fitt bi fall tifl den gjorda aniöfan. = - | E M Y LA — Stafwerhultsbanan. Frän Spanns narp skriswes till Sk. Allch.: En jern- wägdplan, .som sanuelilt inom Tort blifs „wer en werklighct, är den tilltänkta If. k. *Staswerhultobanan" med Spauntarp till äudpunkt. i föder: I deosa dagar haswa . fe>uingolistor ulsändts fêr tedning af aftier till cit grundfapital af 800,000 fr, en grund, pá hwilken engelsmän fer dan ârua bugga; ded fommer isrágawa- «rande - sernwäg ; att emhändethaswas af eit sweuskt bolag. Att jermvägoföreta- get omfatlas" med stort intreste, syucs : bland, anuat of de tedningar, som redan blifwit gjorda." Sá t. ‘ex. hafwa twenue enskilda ‘personer- teduat den tespektabia summan'af 100,000. kroner. oh ,„__‘Enllgt projektet lommer en gren af jeruwägen att stôta’ till någon punkt à = Skäne=—Hallands jermvåg, Yivarigenont ntfigt öppnas, att för de ofantligt wide strä>ta och odlinadbara meßfälten, genom bwitfa "Stafwerhustölinien" fommer att © gá,' funna draga nvttå of det för mese jord föcträifliza gödningsämne, som vå Jenare tiden funnits i tratten fring Grefwie, „Sedan eswannäuda fumma blifwit te>nad, fontmer löncesfionganjö- fan omedelbart. att till regeringen in- temnag. * ör Y SP ANDE haf ror a told __— Gun trefiig prefent erbåller i desfa © dagar Ljungby lommun i“ Hallands län. Med. ångaren "Najadeu" anlände nem= ligen bårembdagen föderifrån. till-Halm- find: för wirare befordran till Ljungby «= en hel tysk = ty'annak fan man wäl ej falla deu'— familj, bestäende af man, ‘bustru oc fem barn, af hwilka-,det yuge sta endaft år femton månader ganmall. * Manner, fom deter Jehan August Pets tersfon och år född { Ljungby, har 123 - år hast fra ¡som ordbrufsarbetare i närheten al Hadersleben-c< der gift sig med ‘en - tysta..!: DÅ hao nu genom en ,. bröftåfomma: blifwlt ofdrndgen att förs sôrsa fig c< de, fina, ha de tyffa .myn- digdelerna utan, widare funnit för godt "> all fida> hela’ den olydiga familjen på 76. beffedliga” swenskar- - Mydet ba wi werliigen fått fåra. of: tåla i den wägen; = men delta tudes ändå öfwvergå allt, sirif» wer“ Hallandsposten. ut 7, arri, — Provinfialläkare:skela enllzt nidus, " dagens rifsdagsbesiut HSdauefter ‘penslo<; neras med 4,000 fr. wid sylda 60 less —- Dagen för tilsdokeas "affintande fan ånna ide bestämmas, tj . R set tt : i EO :- Faholm.… rel =" Lealterfrågan.: af fkungliza teattarnes I samhet under /3 år ersorderliga roner-uppgiswas. ara teng es ‘ LAIE DL STIL ARTE — Travolfiffet: förän Warkbetg skrike - wes | ftadens: tidning: Meden förre | fk. 'qwaß ‘(med lastrummet {nrättadt til. fljump, der. wattnet ‘genom:hundratals- mårre bål i bottnen på serai! ftrôut=: mar “ui ch in, oh sáledes flera slag basofisk, . fåfom. slundror, ‘äl, torf med flera fånge" funna” bewaras & lefwande' tilftånd) Var (ånets fiskeritilsynsnzsman, fr dolktoc-F.-.Trybom, i dagarne hilländt rán _Skâne“ på en af derwarande hud-, häflningssällskap: bekostad. expedition, att. anstálla fijkeriförsöf medelst "trawl", ett: sags ‘nâtredskap, fom släpas under seg= ling efter fartygs utmed -halsbottaecn, Annu hade ef nämnda förfdt tannat, | ansecnde till ‘otsenligtwäder, utföras på” » hållen, der ulsigt att ly>as uppnå” nâ= ot ' praltijtt relultat warlt för handen. Men - af hwad fom ätg]or?s torde framgå ‘alt något" trämtfiffe aármaré härwarande fust ide torde wara att fôrorda. vi. I sôndags åtta dagar' besôlte doltor: Teybom* Träs1dfs fistläge för att under [élo fil, fom på hans bezäran? ncdelft - fsorden wid läget utsatte- garn; Mulle får ändamålet fångad. Bleott 5 ft. filar af ringa fortet erbêlled. - — Om de 142 damernas Karläborgde planer: ssunger Lotten vou Krœmer:. | ; © Ha förr vi sysslat med bagateller + +; \ Och derpå offrat vårt fjárilslif, va tappert bygga vi citadellor “+ t landets konung — till tidstärdrit; Vi följa ständigt de gamla fanor ii Och svårma alltid för kriglak vinst, 7, de Tortlättende' todhelu werle" 160,000 > Kd mm + Alb Alska mest hvad 'el känna minst, ‘1 + — Polisfommisfarictjenken I Nytêe ping föleg af,'ell trettiotal perioner, der ibland tf. fö poliofominisfarien “Edw. Bremberg I Halmstad, „tn — Med fräl gör Smäl.-Posten få jande erinran, fom går i samma’ rilt- ning î bwilfen: wi wid ett eller annat tilljälle haft anfeduiug alt ntifala of: - Wi- âlska konungadêmet od) äre uog «fydliga att för närwaraude med denna fänsla fynna-sêrena den stôrsta persen- tiga, tiitgisweuhet e< wördnad för den regerande" konuigen, men just derför Nulle det glådja eß om det ide wore ncd- | ifrån, fom de tedöfde oupphörligt fom- ma. deosa päminuçelfrr om- bortläggande of feypavde. uttryssätt mellan andra stalömasten od den fêrsta, heduiska mas seradupptág” wid: för landet o< fennu- gafamiljen betydetfefuNa, tilfälleu, sera- simeïkrashaner i barnwaggor, elämpliga tyrfeböner m. m. " Annu cn sa! — Hwilken ung, qwin- tigt finkänolig moder flulle tyda om att wela — eller, ‘om“hou fjelf går i temps fet; höra — det mest grannlaga förhål- lande af ofta, qwinnand fjufsvafte my- stér, på detta fått offentligen frambällas? Männe Ice Swerige-Norzes tronprius fesfa har samma rättighet fom den rins gaste af hennes swärfaders underjåtär alt hârwiolag åtnjuta undjeende? Y — Torra eller wåta wägen? - Bland 16: od) 1700-talens "uppfinnare", sâsem allemister m. fl., war det ett sacligl wä- jen om, hurnwida det bâst lutte lunua töja fina uppgifter på dew "gåta" eller "torra? ‘wágen Jugendera meningen ly>ades få någon asgsord majoritet för fig, men för dem, fom i nittonde âr- hundradet ide funna lèsa fina uppgifter, är den "wäta wägen® beständt bást Sä här går det till på den terra wägen: . - Eu Iefomotiviårare rôfade I fjor some ras att inne à en af sôdra flambanang bangårdar föra några fot för lånat framom’ en hinderpále, hwarwid han törs nade emot en wagn, som flod på ett sie despär med den påföljd att cett par buf fertar .skadades, hwarigenom en" förlust af nägra frouor orsafades Maten. Karlen blef afsatt. Si bår går det il på den wäta wågen: Hr S<hönmeyr bebagade med lrouekar- tyget "Thordên" à tydligt utpridad sare I led midt vå ljusa dagen prêfwa en une derwatteusllippas hällbarhet med den pe följd att ador och bergningsafgifter wäls lade staten en förlust på hundratuseutals frenera mor fm Schêumcyr fi> nigra dazars ore rest. — Under revolverpaniken. - I Ef. Astoulladet täseso: Det har “warit on smula - fustigt iblaud om qwällarue på deu sista tiven {'Malind; oh eu af wän- nen: Palms yrkeobrôder — lifwißt ej I mensklighetens wälsiznande med social- dentofeatl utan med tyrer — kort fagd! ‘en utêfware-af des wällefliga, skräddare- ‘yrfet 1y>te’ó> det war. en fla dystert att bo utt NRårfjåmarken, der "den lede? sjelf,'gär omkeing ed fljuter på folk lif ewåligt fom I fela: E > GSi går han eu qwil framåt wäzen 06 förer få godi hau fan fina sitt bere tas flappande flag. Täuf om revolver- mannen skulle wara ute i aston oc swalka in: blodtdrst ï med: nederzörande! af en rädtáre.’, Lydtighvls har sag elt par _geda ben, war den tedflande taufe, fom något få når Ingnade honom, fills’ han wid nogare 'eifersiunande ‘kom till’ deu swertvzelsen ait eu revolverfuta är bra mydet fnabbare än' ett par skeáddareben, . I 1 M , i , H 1 “e Dot hör från fordom”till våra vanor ‘| wid famma ålder egna fia åt Ian... > "Sfuggorna blifwa alli bredare och åre are, men ingen. revolverman syntes lil, och wär fräddare: bårjar redan läuna fig ‘en [mula:tåttare Vil finnes; då plôteligt : en-band lyftes ur difet til Håger, dena håller . i ¡handen något mörft antfirådt. seni en bistelmynning «mer. hinner, ej wär Hjelte fe, innan hau“ wisat*fièn- Jat. om lyrlozärdostaletet. = 7al ee. "Han hör hurrevolvermannen .keaimer- ‘ester, men. han: hör tila, att revo!vere. mannen ”uppgifver.-det - ena gapskraltet ester det, andras. . . den wanlinniyed bånflratt naturliztwis « Meu: få hör- Han ett: Blef:- du - rádder,.skráddare? 1föisdt af ea ny skcaltparexysu, od mot: Beton foninier’ en: god'wán.-.{: handen. däftande ey“ framsträct" bukelj,-det war: merdwapnet, som nu -wisade sig wara' ‘en ‘ganskifredliz“bränivlusplunta;. fom: dod hade den, f1fgiska‘lnwerkan1 pá wär fr att han yttrade fig med gräns:2st föratt får revolvermannen, den han wille ; miínnas fig ha träffat vå ett par gängér” wágen fråm staden, ett: sammanträf=. hast en utgång. + - - a so .— Pôrsta gången Möt jag Honom med hans egen revolver och andra gängen torswa jag till honom, få han aldrig får: upp Mer ses — Nä, nien hwarföêr fyras du då?" < — Hwarsfôr? Jag tydie , fa ság'en usle jag ; fram. om (mig, ‘Jer du, o< få ta! fast'en- och "Te fram'eit we” örat till dej, begriver du. 7 t — Skäl, friddare! för revelvermånuen höjt wádl . ou EN _ —— ¿Militärernez oh, djuren “Uder debatten! wm hèjdt / bötéomaximum- för mlßhandel"ä djur uttalade herr Ola An- decojou i Burldf sin tillfredsitältelse alt i herrar ‘militärer finna sádana mwånner af djuren. ‘Man funde då hoppas, mes nade» han, attide i behandlingen of hå- starne wid favalleriets mêten widare Null“ förefomma fåran rähet, som han fjelf sett bdewis pä,-när han -sist befölte su hemort. Hau hade jjeif. jett eu hâst, em unu “bar todliga märken of den wißhandel han under mötet warit'ut- fatt för. E Detta uppfaflade den kavallerigeneral, fom hufwudstaben fusatt i andre fam- maren, Med illa detd harm fôrflarade denne, alt beråtteljerna om mißhaudel ide woro sauna, . Viljom det färftildt wore befaldt att inga oqwädingdord fä begagitas mot farlarne, få ¡var del ocfjá giswet färskildt befallning att hästarne skulle noza aftas, > Denna direkta beskynuing, för att fara med osanning, ådrog emellertid herr ge- uneraleu från herr Ola Anderdionas sida en skrapa. Deune fêrklarade fia ide taga ett ord tillbafa, utan war han redo att när iom hälst bewisa wad han sagt. Och han nämde lili herr Björusljernas uppbugzelse änun ett fall af militär mifbandel, som får ett var år sedan tills dragit fig. En officer wid ett skänskt - favalleriregemente hade lâtît en fart Hålla fast en bal, medan han jsclf bearbetade djurect med piftan få fraftigt, att det i förtwiflan borrade ned nejen i sandeu ed) cudast genom veterinärens mellau- kfomst räddades från att blifva marteradt till dêds. Aswen herr Samuel Jehnsou lulyzade att det ej stod få alldeles wál till med djurwänligheten på mötena. Herr Björnstjerna måfte bedfa om ure fått för de, oparlamentariTa utrd hau b.gagnat gent emo! herr Ola Anderson, men tillåt sig liswäl att tills widare bee twifla riftighelen af hans uppgifter, lof: wade att wederbörande Mulle fivångt strafe fas, om desa funnos riktiga. Ester distusfionens slut fägs herr Ola Andersen framme wid herr Björnfjer- nad pulpet ‘giswa deune- en del upplys- ningar, bwitta han ante>uade. — Om "”fråloningshären” i Upsala ffcifwes derifrán till Norrlands-posten: "Den gasterade i sêrstoue på teatern, men inont fort kasernerades ”joldaterua” I ee gen "barad", fom tår rymma åfver 600 persouer. Det förfta, som deu iuträdau- des öga fáster fig wid, är "Blod och Eid!!!° { sättestera,- bledrêda betftåfiver, som. upptaga beta fendwöggens_ bredd. Nedaufôr deuna wägg böjer sig en te- raßesormíg- npphèêjning — eget nog fal- tad plal-form —, från hwillen joldae terna, de 1 allra ‘flesta i fjortlar, fervera fina "bomber" o< andra profeltlletz af [mattraudet att dôaa .— fauffe fuarare haudjewäroeld!? En tadar Gud, derför att han bliswit hulpeu (frin den dällga wanan all sugzga fnud, och att ban nun fan .prísa -Qudmed rena läppár:? En annan, fänuer fig sem en prins" e“. Gud år. fenunzi tal. wore Guds barn eras prin ! ._Allt snom 'denza selt ‘är! ordnadt på frigisk set, Den "intoger" en stad; Den taftar:: bomber, ‘háler revyer, företager utmarscher o. f. w, Medlemmarne kale las *seldater” o< båra uniform. Deras sedare; Indelag ‘i militäriska grader ‘allt tfrån general. till fadett och korpral.” Bes fåtet Öfwer härwarande "corpo" föres af *fapten" Aunle Hartellud, en dam af ons fring“21 åra, ider, Medan wid 5 à år blef hon; enligt hennes trycdtå sjelf= biografi, wä>t oc började då "gå l bus Hålett > Fr fråtlet; får fom andra syudare den-den:fämre delen af fitt jag e<..fiz_} ande, font, euflyt kräddatens beftelfl” id VV Om ndgon-ännu skulle behulfla Hennes hand, bemtade-ur en ”frigbråppori” iden af Frälßningsarmén“ utgifna tidalnger Striddropelt 2 SLF ARR I "Om: Gud fall funna apa åf of ell nytt bjärtä: = —:2—> få máste wi förft blbiutel, iS VA - Vl veta” att”elntétd pazter in Falöredda 960: 2 sele rT : pel eller sal, mmes “TAU Tom“ ett” fentlodotetams” H e rz fördralp,., E Glannat:: | ANA «Dock tycks det, ao om ban (deniion) bör. Är kö À flykton med kånpar och pien + len: =" Our denna, [$relecllé: Tän-anfes” möra list berättigad, will sag ide“ tulåte vux, på, Man -föôrswarar den mcd att hä wisa till 'werkuingarna.*? Det pästás,; ech: fall äfven -ivara fortesatt Frålgela fare. Pe atem, ngar fårflttdt bland de: Mure jag 2877x075 “ =; För > fostgodens full ha, årets ‘jülséalibfuingar! mcb tappee “af talla flag. bli vit Prin ON PT LZH SJ gt Sr e Sa le ‘En'vllaën feusknthtrft! prèst fonferens fall hâllas | Stocfholm den 2, 3 oh 4 nästkommaude September. Den utfärdade iubjuduingen år under- teduad af hre Martin Johansïson, K. H. Gez.-von Schéele,- G.-E.-Beskow,. Carl. 1 Norrby, e, E. I. Fran na orie ‘= Det 'hjelper i>c ‘ens att .swärja. Wi ha litet ‘hwar -erfareuhet of huru det lännes ‘ait af’ wederbörarde tarerings- nämud blifwa“ npsskattad utôfwer all före tjenst eller wärdsgbet. Det har häudt, ait just dá "affären" förjämrats, man: funnit sia ärölufoust högre wirderad än uágonsin, enn * En bemuandsegare. | Elfsborgs tån trodde" sig ha funvitrett'godt råd bäres mot. Man hade påfört Hencur bewill» ning för! en- till [700 Er. beráfnad infor ft af fapital. ‘Han "begärde då hes räd. huörätlen I Alingsås. och fi> fig tillftadt alt med ed betyza, „att -hau ide rat förre, "räntebärande fapilal än 2,500 le. „Meu: det -halp'ide, att hau jâlunda, fver och förbannade fig derpâ., Staurmarrätten förflarade; att "ät omförmålda ed. ie funde tillerfånnag vitsord fåfom" lagli- gen gällande bewisningömedel."*, nn Semliga wilja ide swärja, oc dein [dömer man „lil,-bôêter- oh fängelse tills de äudtligen_gifwa med. fig, och de! fom de motvilligt swärja på tager mau ufan widare. för godt. Vi IVA V- Audra infiuna fig utan miusta lilla våtrydning i rütlwisans lènpel med en-" trägen begäran att få swärja em eds tång ec) dyr. Och fä will man ide höra" tasas om den eden” fee — Barnnms „ande - finnes ‘áswen; i Swerize, skriswes från en af Jönköpiugo stêrre jerinvägeftatiéner. Nyslgen läsles Vett blad en annous af fôtjande lydelse: Hvar och e fom till underteduad infånder fin odref. erhäl- ter grafie per Jernwdg en nödwändighe1darkifel as ny sörbâttrad forfiriuttida, amväudbar sàvaäl för famiij som för euskild person. Emottagaren Har wid emottagandet blott att betala sraît 10< min ensfilda fosinad wid embalteringen. Cirka 1,000 fö. forma alt yà delta fått gratis utdelas. Tillwerkaren auser- sig nImlgen vå detta fåte båf funna refommendera sin uppfinning, hwars pris är 4 fronor med 2% proc, rabatt mid parti handel Oj N Nägra nappade på kreken, tänkaude att 12 öre till brefporto funde man mål ba råd till. Ester en tid fom ett litet pafet på jeruwägen med esterkraf & 94 öre, bwartill lades fraît med 40 öre oc) neliotésen med 2 öre, summa fe, 1: 36 fêrutom bresporto. En af de tydliga "emeotlagarue” baftade till stationen, 1d- ste ut filt pafet, fid ett par wanner med sig bem, der de lagade sig en grogg o< en håll ett tal för dea frifostige. atsäg- daren, medan en Runan högtidligt åpp-. nade paletet, leg fram "uêdwäudigtsar-' tifesn amvåndbar, säwäl för fami], done” fafin persou”, hwilken — wederbd: ligen in}wept | alldeles ebegagnade,. swenska. jerubanefraltsedlar, u. bo es af de ‘nu föreftrilna — uppenbarade fir I ffernads af en-"zlaéskärare i ftåNet för diamant", som det stod på ‘en I patetet Inlagd pape peroremfa, c< hwilkeu glaoskärare man fan få lêpa maken’ till här hos' fern handlandena* för 60 öre, dod med den flilnaden att de äre finare och bättre avs betade. Embaslazel, hwilfket fu jemte affändareng befwår foftade 94 dre, kan ei vå något fått uppfattas hôgre än tid 10 åre. la, | - Mibhälligheter inom Gefle arbei tareförening. “Wid -:nämda föreninggfii sta fannnantråde "för terminen den 27 April framlemnades: til styrelsen en af "ett » tsugutale medlemmars undertednad Mrifwetfe, i -hwilken yrfaded alt !faltor ¿‘Lundin ‘sfkulle-utèéslutas ür fôrêèningen, enár ban genom, attf-lilet emellan oppor nera fîg mot'fiyretfets” oh def åtgårang den syntes lada föreningen och må hända funde ástadlomma deb spránguiug. Skis welsen upplästes. Hr Lundin, fom fjelf war uärwaraude,“ bemötle - fraftigt de mol _bonom, g[erda „tesvltnsngarna rå bad: slyrelseu om“ utfstt, Jar om förlås ‘telse. i AN på något satt unta po förlyndat sig mot: henne, hwillct hau dod wille beftridas Dietnsfionen fort- fatteör:en find, oh ett, medtingsförflajg mwådled, -nemligen..att hr Lundin slulte cu „bli ulvoteringen dermed förfalla. Delta förs ag fem under velering) på dà wisade ig med dfwerwäldigandeiröftöfwerwigt * att hr Lundin ej behôsde! bedja om ur-. fålt oh fälligen ej heller udgon“uls volering funde ( rägakomnia ‘+ Meù- nu tlef den sista willan wärre-än den. före sta, Samtlize de närmarande: styrelse= "TeBamöterna, bwitfa ”anfigo att slyrelsen, med-den- piaäng -frägau- nu tagit, fått fia en; vridning, alfoe fig au fina uyps drog c< [örflarade lig wilja génast afgä. 2 ärwid- funde' fören ngen naturlígtrois + ntet-göra;-od- då elt-férslag-om wal af ... intersmstyrelse, ej. heller wann genllang, upplôstes fammanträdet. af sig Heat... CERA EStR åa » —Ölindipriffifj jelare) Beriluild- ulngärheberättar-.säsour något.märkigt om: ex Myligen ofliden: blind dertig'of Areuberg,«=det# denne gerom”wiska äte gärder, sattes. tinfäne atf fyela fert. “Fée åifliliga ‘är! sedan lesde i Luud ex "man med-bit engelflt-namn, , hwilfen war’ inydet”belant e< ‘úumgids med sidenter, fy Osta fåg” man heuem , eusäui’uté “6< promenera' à stadens ga- ser) med, förharkjlerbet wilande, af ån . in på Lundagärd, än åt någon fmårgata. Om qwällarue kunde man! tråffa honom i ett sludentlag felande vrife lifa fi fert sem den mest mande: spelare, Fôr detta ândanmäl hade han särsfitt apterade forttefar,” der” hwarse“ fort war medelst náslan offönjbara uálstyzu mårtt î kwenne diagonalt, mozsattà* höra med tvenne til- artade tecii7 elt’angifwande färgen cc ett ' valören, * Ifrägawarainde perten war begäfwad med" stor fånstigber i fingers petfarue, han” behède endast tätt öfver- fora. med fiug7arne fortbörnen föratt enasl weta, hwad fort han hade. Lik- som en fecude ipelate, erduade han snabt forten. efter får ‘ebalêr; hwar cd cu oj de Ire medspelarüe ‘utsade högl det fört, han ufpedades,. Och sä funde den blinde genem endast sitt utbildade minne samt fänjclsiune. deltaga i deoja tidofôre dilsgba aca SL (Sw. A). 1 a ite pe i | Gar tobéat "ungdom" hâller på all wäxa' upp ibländ of. Projcojer: Läde i Gtrafburg, fom eguat deuna fal färftild: + uppmärtjansbet, fåger,- att.inbijda nån seda 10_âr_tilibafa förekomma mer e< mer ofta hos barnen, äfwen hos myifet wälskapade, frifta individer. bland desa. Orfaken till denna mißbitdning har i alla fallen befunnits: wara den fauna, nemlizen begaguandet af elastiska strumps bängelen, fom ro’ fattjydda” utanpå fteumpan o< gå öfwer Yttre fidan af bee nets öfre del lamt fuäppas wid lifityet eller undectrêjau. Werkan al det elasti» sa bandet, ‘som spännes, då, barnet dir eller fpringer, öfwerflyttas 8 den of strunipan-omflutna- nedre- deleu-af benet ec gör fig fôrctrádeowis gällande i kuä- leden pá det fäll,/nit nebr delén as bes net wrides utit. Eu. slarkare xesärband werfar âfweu genondirekl lwäng. Sä utbildas->smäuingom cett. fobén". En hwar, fom fäuner de underbára werknins garna aftetoftita dragbandager mid den ortopedia - behandlingen: af mißbildade Tenor, * sal ¡medgiswa, alt der llan- drade mederna slrumpebandet i sjelfwà werke! mäfte sramfkalla det iträgaworande setet. Lüde förordar wäsda eller fridade band, fnulua ‘säsom’ fleumpeband ofwaue för fnât, a In er pq — Medellifslängden inom olita Nr: fen. En he Flemjtrêm, fom pläderar till förmån för tifjårlåfringöbelaget "Vic: toria”, Dar. utgipvit eu tivåreokrojdjur. bwari, bland. onal, en del of förtät- ringöbolagens berälningsyrunder blottat. Mau får der bland, annat, weta om mes dehifotåugden bod'prefter är längst, hwil» fet vf doch wetat förut, ly den är ide mindre än 66 ‘âr. Detta fan wara bra att'mweta för den studerande ungdomen i dedsa “-prestbristens tider. Blif prest,-0 yngling! "pà det dig má wäl gä, och du må länge lefva -på jorden.” Vägfta mer deláldeen eller endast 50 är förefomwer deremot hie stipare och sârskildt få fal- lade torrslipare, ty det fina mineraliska stes sem de fnandad, år; hôgst farligt dr lungorna. Dernåft femma grufar- betare, huden, giutare, ‘glaoblâjare Ch beftryderfarbetare, hes hwilfa. medelit- dern ide êfwerstiger 40 är: Fir synes det ofjá wara inandniugeu of. minera- liskt stoft som förkortar liswet. -Etrids darnes medellifolängd- är 45Y, år. (Auw tagligen_ är“ det‘ den-twungna siltaude ställuingen med kerälägda “beu sem in- werkgr på uyderljswets, orgauer, tanite pá bråftef :Sfrven ré iderlgenom’ går life wet ell eller annat år fortare. Gfomas fare 06 målare lefwx i wedellal 47 år. Murare; fom Intoga en hôgre *ställning" i famhållet o< mitadilria tuften, leswa »* 48. âr I medeltal, od) flummermän 49 är, Lålare ¡leswa_62 ; är | ‘genonskärninz, hwilfet ide år st&,lifet,, då man betänter att de måfte, unigis; på fårtrotig fet med fnilttofamma \jukdo:uar có annat, sem till. det meuskliga elindet Hårer, famt i>e ens, få nattro. , Sfollärare; slagtare c< [rätgärdswästare „leswa "ide mindre än 57 (år (| .medeltal; hwilfet bewifar att. foldam,: bledängor oe blomfterdoft Ide Sro få obeljefamura. ali {nandas, och fire ftildl, „hwad, NollSracne, beträffar, ait bedja siyrelsen, om ursált, oc frågan och tapp. d et.åe betfefam.,;, | net MH eposen a E, 3 - . TITO VIN LI I so 1. a H , | Poa ; : . ENDE lea ——— Sa >> Ver Sar 7 O, M RSP tA 4, SS a en An
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.