biljett tillbatik prit Rk att , ortolan fram fom återrefan ga g mit fåteål af mbtelifontitna fetreterare kantat ett ha G. flott unDertednatt tent. Illfhleaingigett finn mara Rrfebt tub p.iftrift: Ml %%Maningen af unberwia. alagtomateriel i Stedholni r lamt ber alonfittrat af någon blaub nibtreremi- Ona asetlentotar. — Mat fonfirrtliftni. `Daltält 9h' ettriga lant.. ål ler krattar: 3 en af patentet fagtt betagen når. omsfläkt (i art teal) an ta paranta) fi nne / lina elettertfon oaturrerantt bethantlare • br Vtterifen. Sniam afton får båta ktrante DM om lit febou erhåll» i " j bom dg kar fin trattiga parfe två gemplar af 'glimrig biblteleter. or »åt lt)bilafIl kIRitlillt att fhtjena, 04,ttel Rått< tia haven fem blir tunna Draga flertalet fubfftibenter tie fin ha- haha. Tå lid ten 1010ft touturrenten, 3 riu br Viltrik t!, en Monte hutt hatt On blar, annat funnit en in lagt af betis helga fåratrtytleaffijdr, kitta ftuntorn plåga upphångat i bet. literan, (arbetet i lautterten får att r a i Nonen (dank fått annonf era nut- temna bl , der. r.D.eija granna affifdyr very tabligtn .tt ■ årba ett baitre C ■De len fån. att befatta bothautclut tvåggar hrr. Mut ed) bantling ro t t öltro el i t. 3 r givarn. lena timme lentitabe en budet gebit, bårditte tu tlifierburt ed) berfte, fort torre br (pritrrafont låta", ed) Nein alls betnårfta 'itutar i been prntba meb tonen fallante linfåttnagifwanten. ckb tab i typ, fig hr INetterttan till lorita. trygg i turbrortatitet af fin natt- liga bragt. Ren cii trofabe ånnu. Den å(bre tent 'furu:ilen, hr %uttalen, wanbrabe en bd fena« met hemmet ed) flauttabe haattlitteia 'vit ett aatbUtt får nit Kuts Da fin cigarr. 'Sila tåttbEtirfanå fhim- jade flen upptådte -han bit,» lem Rett ed, fann huru ban' bli'wit 'ftverliftab. 9■ 01 br Witterålen war fituationen wurv å • rtitigt fajattbe morgon Enat fig br ViterMen ut iitt att beffåta refultatet af fin nattarbete. 9fiiicherna0 gult ech Nerta fåraer ftrålate emot honom i bet flora lelfictiet, men tet triumferatibt krutet turf ',gnat från haut; (årpar, In på bark affilch ftob meb be Mark lat lem haten/ Irtnieri tunot åftabfont. En te få men mod« fåaatibe erben: 3 tutetffone bekante'. mtbDttare ftrifn'er till entalanteeften: 18.41 i e6bra tfter. 'fOttant tår ba fintat håntelftr, huri- tante låten prof tunntro, foul man fimp, paff finne finutota hum wort att finne — etta. iblant tuår allmoge. Det år egaren till en uågra hemman fler egenpest, lom får • allt fin Inåt af tuftning af fin folabugårb ed) tal ()kipa Detta på ett ISO, lom »åder hane unberhaftnanttå iholting få, att en af Uni utbrifter: 'jag tratt< inte att ht fana ett gbant hebettbentl- nMer lom tel bota i tvärt lanb bes fel?. fem heat tri fina, men bet fitutell i . . .; be ina flora ! lubbar, ben ene riter ten aubre, men intet hjelper - forna flå ter ed) mala — mat yårt- teedani tå babe jaton mudd att uträtta mit . . . 'Då bantabe er faren en gubbe nere .från Gmålanti, fem finlir mara fju gånget %våm ån be (irra. få natten rullan mutagen ed) fere:nen fire påft tå gid 'fåraeter' ed) bett flere gubben ute beta natten olle bebrefwe ont tubj- . fial hcbuiflt ofog; iblaub annat berrabe be in ',Mitt:lots i trilftlar, bDrrtrån cc bitter, få att nu — jtall bet tviil bli något utaf." «änne ej anwåttbantet af !raffla« et nOthorfte %vore 1,impligare. titt Ineigt gni pro quo berålta8 of .,...-..ntåtaute *Urbant° på fkijante fått: Cia ftörre witbag (tafs får union tib je, ban hes ett of Yufhinati burrafte fa. miljer. Raten war geb ed) pa 'vittens° 'tomta inaalunba, fa att efter inibba- gen bitningen Hag, unaherrarne biet något bag. ett af beige, en glob 'Råm. Inre.tyi funna ju falla honom 13etter- • grått, fann tet effå wara tib att på eit hutt* fillwintut ed) wåttbe fia fbr bet ånbantåtrt tir unge Z., fem boett' i fano, au lått och fatt: '.fjät bu, bror 1, an ga tvi nrb till Ne) Invila en fltinD. Itrut i atm aflagöttatt fia sPettergivift cd) E. till ben 'mara runt, ber .'Petter. acift Måtte fig wåttuent nu°, pråffiaa nattrod etb tåga riitnibtfa, baretter balt intog en bortlottat hållning På forfaiti oth långe DON bet ej, finr ätt Igaljub. ba fnartillogar firtunnate, bet ',kliet- qwift i hammarns ritt fortfatte ben få angtnånat barjabe Kem. 31u fann petit 1. bet allt annat åla augenden( alt lom ta ffnbbank end «fa Öfaser bon fot• lo dok of talka, hwarfår ban efter få ml. meter åter hep( fin upp till mitbagifan. frakt, enteilertit babe te båk wannernat bortgång obftreeratt aset flor oro af fru X., lom kobbe alt bel galt( henna egen "Me. Sa fort bon tuan, flet hon Ithiementai lag olle nabob( och i tes rem vinna aoarftd torhasor »oro brtaltoaDe- ett lag han oth faartate, 1 0Migne bak ban bradit allbriet för falskt. Ren nu met oron får karmen. — ( Par, ffret hen i bas ars; år bet frid ed, taloa alt kitta fa mndet. runtaft bebott rottingar tie kår. — (Mak Doge, alt dra fin mamma få legen! Ten felwattbe 'ville ide who. — Dfi få tjed bu blifwit. Nub i himlen, hwab bu måtte Mil ed) trudil; bu har ju bliiwit nåra tubbelt ti lied. Nannett feffatt tu5rjar rara på fia. — trtbfria, aj411c , tonfna. Upp meb bia, - talmi?! 3 belfamma TYR(' 9.5,11,,wift fif, helt »malten odo Rintanabe be matta baonen. Aten han war fituntroncit »ren. Utan att fbrlora en minut i bristning eller ett öram of fin tvårbightt, lyfte han på rat. månfat ed) helfate arta t: — Zjenare fru år Zjenaritfitno! — 9lej, fe lille beffebl(ge br "dkr- tonift, face fru E. helt fdriageet ed; nar. patt honom f6rfonanDe på axeln. Sof hatt, VIterawifl lille! %knarr fru ?i., upprembe Viterawift Minn en ging. eotwa, nej mitt fru, jag fof inte, jag enbeft (Made balfbildt Pr mig Heir. slutet 'biff, att fru I. ed) hr Vttert <nein tom be Kitta månn« wantrabe upp till farin% t. Stoclikofni. Sällskapet "Afsky krogårne"s årshögtid 1 söndngs å Monelmcke be- vistndes nf 1,200 personer. Gynsam vaderlek. Tnl, råm, musik och dans utfördes. Riksdagssnut Hedin höll föredrog om slet senaste, ItufvutIsak- 'igen genom de stljtapn ledernas» rö- relse förnnledda rikstlngsbeshatet att inakriinka briinvinsförsäljningen sön- och beigt:dagar. redogörande för se- dan 30 år fortgående: reformer be- träffande tri nvinets tillverkning och försaljning. Cirkus Schumann litar åter börjat uppträda i ettan4en på Djurgården. Lille skånehertigen har blifvit utnämd till kommendör med stora kornet nf portugisiska torn- och svärds- orden, Portugals; förnäennta orden. Detta år den lilles första utlåndtika Morfar ooh mormor bira icke kommit till 'rullgnrn i sommar, sä- ges, det nu. Tyske kejsnren, stor- hertiginnans faller, väntas nämligen bl samma tid komma att tillbringa en tid å Midnatt,' storhertigparets sommarresidens vid Bodensjön. Reymershoirasbolaget utdelar för förrn året tio procent. Dess om- sättning för året Ande minskats med 202,000 kr., mest genom försäljnin- gen rl; Fjåderholmarne, men tlelvis Arven genom nykterhetnstrafvundpna. Statsministerskifte, Konungen beviljade den 16 d:s stntsunittistern C. J. Thyselius entledigunde från statsministers- och statsrådtembetet samt utnilnade till statomininter stats- rådet och chefen för finansdeparte- mentet 0. It. Themptander. Vid beviljandet d ntskedet At stnts- ministern 'rhyselius betygnde konun- gen sitt synnerliga välbehag öfvcr huns under mångårig mörning af ho- nom nnlörtrodda vigtign embeten adagaIngda utmärkta insigter och skicklighet brunt ntadse beprgrade trohet och fosterländska nit. Det af statsministern Themptander hittills innchafdu Isyrtichefsembete i generaltullstyrelsen kons:ner nu att i vanlig ordning återbesättas. anbsorten. En notvändare har uppfunnits af sjokapten Brynolf Lindhurg i (lede. Lundastudenternaa majkarneval i torsdugs förestältle «luternationella försäkringabolnget «Skuld» och rak- ande öfeer 200 maskerade deltnuare. Den lyckade festen hade lockat Here tonen åskådare. Det fins kronoboställen i våra bygder, mager Arbete Tidning, med 5u tunnland öppen jord, Itvarå födes 1 häst, 1 knlf, 'Digra får och 1 katt. En hund, som betalar sin skatt sjelf, torde vara en rätt egen forts- teelve. Men i Arboga finn (hick en sådan, lavilket framgår nf följande En liten flicka var inne i en af *turfena modebutiker lör att hemtaga några hattar till påseende. Efter undfåendet af sin laxt begett hon sig på heenvagen, men kommen på Stor- ks-on får en vindil fast i högen, och den öfversta — och dyrbaraste - hatten flyger «bums i kanalen.. Utan att egentligen hinna göra sig regla livarför pekar hon åt Pan - en pudelhund, som hon hade med sig — och denne ger sig i vild fart af öiver Labron, hoppar öfeer sta- ketet vid Varmbadhuset och ner till oFårångang — allt under det han har den i forint friskt seglande hatten i sigte. Der ger Pan seg i vattnet, och hans försök var ej fåfängt, ty om en stund år han åter på det torra med den ett varde af 6 kr. represente- rande hatten mellan tiraderna. Hedersbetygelse åt minnet af en bortgången landsman Från Ystad skrit.« i Y. T.: 1 sydöstra qyarteret af nuvarande kyrkogården finnes ett enkelt grafstålle, inhigsandt med ett svagt - triiriick och Mrseelt med ro ntinnestafla af trå, i 'Draken med ',vann hokståfver står inrisindt: in affectinnata rentendownce of captain Etyd), England, who Med at this port at match 1864, agad 61 THOMAS DUNI( of yes". Under detta anspråkslösa minnes- märke hyllar sedan 20 år tillbaka en (ramling, en engelsk sjökapten. Thomas Dumt. från Styrk, som gned hår år 1864 i en ålder af 51 år. Flere gånger bar inhugnaden om- kring och ininn.atafian på fråndingens graf burit vittne om, ött han icke på den svenska jorden egt någon sig Inntind nit bevara hatts minne. Aren lika ofta har man öfverranktata af att finna ogräset på grafkullen bortryckt, inhugnaden och minnesvården åter- stålda; en och annan gång har man till och med hittat på kullen en snart vissnad krans. Nationalkänslan år hos Storbritan- niens söner i hög grad utvecklad. Ilar 0111 dagen besökte tre man af bemanningen på engelska :lugnt-en «Ellington», som ligger i vår hamn, Norra promenaden och den in till liggande kyrkogården. De upptäck- te då på en förfallen graf det 'tolft ntplånntle namnet «Thoman Dunn of Blydis. De voro sjelfvn från samma st:id, de stannade och låste det öfrign nf inskriften. En qvåll i förra vec- kan såg man en skara engelskt' ma- troser ningifvn kaptenens grnf; en lagade räcket, en nnen gräftle upp kullen, en tredje har fram jord för att ge den form, en fjerde stålde min- nestaflan till rätta, en femte as betade med färg oral pensel o. s, v. Dagen efter fortsattes arbetet. Och ännu en gång knn mon tydligt läsa namnet Thome Dums, ännu en gång ter sig den tortvn, under hvilken untuneta egnre slumrar, i vårdadt skick. Det vor högtidligt, nästan rönande att se de väderbitna sjömännens ifver ött göra landoninnnens graf så pryd- lig, som i deras förmåga stod. 6raunlanben Det tal Mr Sverige, som vid Kristiania liberala förening. feet lör storthingsmajori- teten hölls at professor Schiött, lydde så. landa: Då vi 1 dennes start vånda vår timitt, till det med oss förenade svenska fAlket, må eker det i den tryggs visshet. nit vi bland detta folk halva gode och trofaste vänner (bravo!) och att de kiktialor, som råda mellan båda folken, Aro ömsesidig tillit, riktning och Vi harva !Ange vetat. och vi hafva I dessa dagar sett det styrkt, att de tankar anm gripit norska folket och får hvilkas förverk- ligande vi nn kampa, att dessa tankar, de- l.. af våra svenske fråndcr (bravo!) — att de bidra sin genring hos dem. liksom de hafsa det lusa oss. Och slet ikr allvarliga Ism- kar; ty det g äller frihetens rått och frihetens nnsvnr på författningens grund. Högre och starkare an skratta öfverens- kommelner, lovilksis nödvändighet eller icke- nödvändighet har ej år /dånet att dryfta, står det sakforhallandet. att vi möta sven- ska folket I den öfvertygebse, att bada fol- ken* uppgift Ar den samma och nit förut- såttoingarein derfor are, ehuru ekilitn, de IDANTIMIL In slitnast! vill jet; nämna: Sverige år .'et mola land i Europa, näst England. der det fria satuslieket icke blott har molo:sel rot. ritan årlourolrgolens nedbruten tillvaro. Och sie holk, hos levilln det år fallet, veta. att 410t finne* tider, och det år do vigtign tiderna i en nations lir. då politisk konser- vntiem crolnet Ar möjlig genom politiska ro- former. (Bravo!) Dettn är en grundsnoining i hivades konstitritionel utveckling. !Ivern. som förstår den. förstår oss, och vi forstil honom. Ko skål för det Adla svenska folket. Talet vackte starkt bifall och tiotiden af (Vårt !angla @Intas. Kejsar Wilhelms helsotillstånd synes• huggyta verkliga farhågor. Den så många gånger uppskjutna resan till Wiesbaden har nu definitift blit- vit insydd. Kejsaren lider, ',Agn tyska tidningar, nf en smärtsam njurkolik. En kejserlig korg. Kejsar Wil- helm Im nfolagit furstens af Bulga- rien milt:111mi ren kronprinsens dot- ter, prinsetifinn Victorias hand. General Grant ruinerad. Fir- man Gnytt m NVard i Newyork hur gjort konkurs med 10,000,000 dollarn skulder och /sannolikt eller så goilt som inga tillgångar. Genuint denna konkurs ha general Grant och hans tre söner förlorat allt hwad de ega, med undantag af räntorna på en 'tim- ma af 2511,000 dollar., som ',Miner insamlat åt generalen och som ej får tillgripa. af fordringsegarne. Del- tagandet för Grant år allmänt i Newyork. år Affäruställningen mycket dålig, skrifwes det derifrin. Mutan alla industrigrenar ligga nere i England och tusentals arbetare sakna spisel- vattning. Mest lida vål skeppshyg- garne, af hvilka i North- och South- bildel& omkring 15,000, vid Tyne 10,000 ,och i Sunderland ett liknande antal Aro ulan sysselsättning, Ungkarl' Ulla - han var 100 år gammal var f, d. soldaten Etienne Radier i Auroux, Frankrike. Då gifte hnn sig med en ung lärarinna, POIll förmodligen tyckte, att gubben 1ilifrit ung pA nytt. finn utled den 1 d:s i en ålder af IOS år. 1 sin ungdom letade hnn i egenskap af gre- mulier deltagit i den förste Napo- leons fälttåg. Stor teaterbrand i Wien. Sist- lidne fredag kl. halt 5 e. in. utbröt, af inritt ej fullt utredd anledning, en hattig eldsvåda i det inre af Stadt- teatern i Wien. Elden yppade sig först å galleeietst t enetra sida och grep omkring sig med sådan hit- tighet, att efter en kort stund hela salongen stod i låga. Taket och ljus- kronan etörtnele ned, hvarefter lågorna fortplantnde sig till sjeltvn scenen, setlon jernrithIn i timme motstått elden. Den stora vattenreservoaren Mer scenen öppnades genast så fort eldfarnn varsnades, enen befarar' - tom. Flera brnndkårer arbetade oför- trutet, men lyckades endast rådda de omkringliggande husen från att antändas. Sjelfva teatern nedbrann deremot till grunden. Fora brnntl- soldater skuttades under ', täckningen, men det anses ött intet menniskolif gått förloradt. Man förmodar att or- saken till eldens uppkomst varit oför- sigtighet af å gralferiet eller i tnå- lareateliern sysselsatta nrbetare. På aftonen kl. 10 var n11 vidare fara förebyggd. Stadttentern, som till sitt inre lik- nade Sta4ttentern i Leipzig och Nya teatern i Stockholm, får, påstås det, icke å nyo uppbygglig; på emma plats der den förut stått. Landtbruk. Ett och annat tör trAdgårdsod- 'ingen. Tiden år nu inne att oför- dröjligen börja sitta och utså så% ål köksv äxt- som bloansterfrå, hvarige- nout nulon skall under kommande solumnr bereda sig nytta och nöje. Jorden är älven jun nu särdeles tjen- lig att bearbeta och tillreda för ifrå- gavarande sådtl, ht ilket den som be- fattat sig mod Intalltbruk nogsamt inser; ty trädgårdsskötseln år ju in- genting annat än ett landtbruk i mi- niatyr och i dess, mest fulländade form. Samma lagar galla för träd- gärdsväxternne utveckling och näring sam för de nIlmänna trådes- och fo- derväxterna; samma gödningsämnen användas såväl för du förra som för de senare växterna och jorden be- höfvtr ltufvudsakligen Fl stimma sått tillredas och skötas, vare sig ött rutin odlar den ena eller den andra kul- turväxten. Och ej ung med att latadt- bruket och trädgårdsskötseln kunna med fördel idkas tillsammans; de böra fastmer anses hörn tillsammans, ty ile kunna ej undvara titan måste städse stödja och befordra livar:utdra. Måtte litet frukter, grönsaker och blommor icke vidare anses som en lyxartikel, endast filmtitel för den rike, utan blifva allom till del, som besitta tifven en helt liten jordlapp! 1 hvarje, trädgård borde man i för- sta hand inrymma någrn äkta frukt- träd, af livilksts frukter :arbetaren kunde erhålla en for honom väl be- hötlig °love:ding i den alldagliga ko- sten. Vid sådana heui, sons har hud- vittl-nkligen åsyftas, tinnes ofta rätt inringa fruktträd; Men som dessa vnu- ligen ej blif% it ympade, utan end:1,4 aro käriostanintar, Ar frukten i all- mänhet af ytterst tfilig beskaffenhet, kvarfur den ej heller kan med för- del användas. För att i någon min söka aflajelpa omnämnda olägenhet vilje vi upplysa huru man vid ymp- ning af fruktträd bör . Stammen, tjenlignst till ympning då den år af en fingers tjocklek, af- skäres omkring en fot från marken, och från snittet göres nedåt i barken en omkring en torn lång ekåra, uti liva ken, nedtaga barken å ömse sidor något lossats, den af fjorårets skott bestående och med 3 bladögon anm, ett omkring ttamelångt smitt försedda inskjuten. Yttijmningestfil- let omhindes med bast, garn, band eller väftetneor, och såväl såret som yrnpqvistenr ötre amin beetryken med ympvax, hvilket, 114 det endast tje- nar till att från 'året utestänga luft och väte, kan bestå af beck, hertz eller kAdo, med litet tillsats af talg eller tlylikt. — Att under ympning.- få trixa, torde stället inga vilda skott förstås af sig sjelft. Fram på som- maren, då ympen skjutit skott, lossa, bindningen och stöd anbringa., hl Ar- vid de apilthe 'kotten varsamt an- hittas. DA man i grenarne på äldre frukt- tråd vill verketilla ympning, rödares liken på hår ofvan angifna mått. - Som den Mr ympning tjenliga tiden nu år inne, bör arbetet ofördröjligen verkatillas. Man kan nu med lätthet skilja mellan frukttrådens blad- och blom- knopp, då de förra Anala Aro obetyd- ligt svalda, men deremot de sednare redan börja att öppna sig. Som torparens. tetatkarlena, handt- werkarens och i de flesta fall Arven bondens trådgård icke knn tilltagas annat ån i ringa omfång, men hvad den innehåller, synnerliga« af frukt- trid, bör atidse vara af de yppersta och fullt Karvade sorter, vilja vi för doja åndamål rekommendera följande: Applon: astrakan, stor, klar; astra- kon, röd; rosendager; svensk hvit- gylling; grågylling; svenskt klan-Apple; åkeröåpple m. Påsen: kipa bushållapåron (lör de.- ras utomordentliga bördighet), bon- chretienner (de yppersta torkpAron); ftelleröpAron, Orenas rödpitron, samt hofetapAron (utomordentligt bördiga.) R —r. (Sm.-P.) ffituariebanba. Också en rilknIng. 1 Nyeds kyr- koarkiv (WermInnul) har man plitrAf- fat följande kostliga räkning för ut- förda miluingsarbeten i kyrkan: 2. • An Ändrat de 10 Budor- den oiSh reparerat det 49 6:te. 2 24 Gjort en ny näsa på den ene röfvaren på korset samt ut dritekt fingrar ngrar å 6 sk n n ek e 1 36 Upp-putsat sPontins Minnas*, satt nytt pols- verk krini, mössan och nystrukit r' honom fram och bak 3 16 Satt nya vingar på En- If gelen Gabriel och för- gylt do frAnteln. . . 1 42 °instrukit öfverste- .•• prestens piga 3 gånger 24 94 Insatt en ny tand i I'etri stund, samt re- parerat tuppens fjädrar 1 8 6 Utvidgat himlen samt 14 ditsatt åtskilliga nya stjernor 7 32 Förbåtirnt helvetets el- dar och gjort djefvu- lens nnsigte hemskare 2 18 ., Försil friat Judas 30 milt. verpenningur . .. . 30 Förhättrnt den he liga Magdalena, som var alldeles förderfvad . . 5 12 Gifvit Moses några 11 uttrycksfulla drag och snyggat upp hans bro- der Aron 1 32 „ Ölveraett de 7 kloka jungfrur och förbannat delta här och der . 1 Gjort nytt hår på den If kyska tias anno . . . 1 12 Gjort veradens ända längre 2 6 3 41 Gjort Röda hafvet rent, nom var mycket smut- sigt 3 24 Gjort nya skor på hå- 11 starne för Eli vagn och noga betecknat vägen till himlen . . 1 24 Inlagt mera vishet i Josefs nnsigte & far- nissut Potifars hustru 6 Gjort ny fogelsmtate 94 ptx den blinde Jobs ögon 6 kdr lind 44 10 9 lillervd d. 2 Nov. 1836. A. P. Björklund. Målare. Qvitteras Slokuns, vår ameriktmske vån, har i ed melankoliskt ögonblick ',kritvit folinfolo sorgbastigå ittgjtetelne, scan lian kullar ..en nybakad reflektors vekIngan»: Ett mycke for «Bladef» ja g önskade dikta. klen har intet Annie år fattig, glunka! - Ett Monne det vore kanhända, att bikta Hur softa jag varit så dum som en gås; Men detta helt laken jag icke behöfver. Ty nu rinner ,tombeten dagligen öfeer (ich trättes och trycke., med ack och med ved Alen ikull° den låsas! Det binder kanske. livad elcullelag dock på gnIejan att garal Jag lekte må lycklig. tom perl* 1 guld. middagslur tftg jag livar dig på mitt öra. Defrind från björnar. reverser o:tt skuld; Jag drack och jag åt mina krisliga rattgir Och muntert jag hade, så dagas mom n atten Min epriffe• jag spett. , samt wira och whist Och sjöng såsom fågeln på grönskande (piet. Men nu klockan fyra livar morgon Jag räckes, (lm ej hela natten jag vakat förut. Ett *prof. på min skriftliga dumhet mig nackes, Med tillägg iikvål, att *kopian, Sr slut. Perukers jag vrider och tummat min noga, Jag märla ha mer för publiken att låsa, Ty Anna i *Bladets det fela. en *palt Och den måst* fyllo med poppar stä rat. Se'n kommer brefbårarn mod (poet» all musa. Som öppnas och låses med hjertkiappning stor: Se der Sr en rakning, som springer min karta Och der år en dito. nej, femton, min bror. ne bår Sr ett bret från en ekånlog, tom klagar. Att (Bladets år tomt, såsom veetgataatagar. Det Sr ja en röra lik dallmarlegröt, Sone passar adlande tör smailåndaka nöt. Na komma visiter och Ilmagvilira göder, Af kreti och pleti och bönder eseb folk: En del tro lånsasån, blott tå äro preeter, Och alen emigranter, .ou vilja ha tolk. Da göka (upplysnings hos herr redaktören. Och prata om dammigt. och killar och snören, Om falska annonser och becebaggerl. Som prao** bor ligga sia DA« sil.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.