4 Page ET Elen — ot Gi 1 oc „Xaholm, Nya ntsigter för ökad kommunikation « bjudes Laheim genom hirwarande ho= "KR förtiden gárcag bålet sernwägdmête, fara twenne alternativer frombålles om bealtanömwårda, nåml. eu bana "Us torp—Beolmen“ med grenbanan Björkgels meu-Lahelm®,denandra"Weztorp-Fegen . -De-nänvarande utiigo enbålllat lame . marsunfaren m. m, Th. Gyllenskêld, alt säsom’-erdfêrande leda förbamdtingarne, och få wi här nedan anföra interimdsiy- relseus âsizter em frägans stäüning för » ndervarande . genom reproduseraude a? mötet skriswelsez- > > "Till fradslutmåjtige | Laholmk Yuterimastyretsen för tildmnsde jernwägarne ttorp—Volmen med grendana Viörkholmen=— Podolm famt Wertorp—Fegen anhälla härmed wdrdsami hos der: stadafulimägtige om attietede ning från ftadens sida för att nuverfödja detta ieruwl slåretag. H rande fåran dh 04 dmilfa haswa warit bee fämmende. hos de verjoner, som i denna fer HöGt gogit initiativet, anföra$ färmed här duswudsal: ov Aena la har man ansett att Laholim sulle mara betjenad utaf att [à ett bansystem till stand, hroilket | ftörsta” möjliga mån urwidgar de turtiga bomdelsområde åt det hal, der fådant år möjligt, eder i soddsra Halland 04 en del af [ydweira Småtand. andra fidan hyser man den öswertygelse ail sakeu, rätt betraktad, ide fan wara annuat än högeligen önsswärcd äj- wen från Skäne—Hallands jernwäg, enär denna nti liniea LPebolm—Björtholsrn får en nyttig „bibaua famt Skäâne—Hallands jernwäg, fålom längre “ned dâpekas, genom dessa nya jeruwä- gars tidromft får stad trafit. - Ait Laholm [dso ankuytningopunki äger flera, dör att dife fåga alla, förnifättningar oc detin- getter. att blifva anflatningspuntt framför nås gon annan fådan på frYbanan nutan att denna angöring förryder de firådnvingar of jeruwä- arne, hivilfa landebygden máste betralta fåfom or fa företrädeowis och uteflutande fördelass tiga, Nola wi urdan fåta i forthet ädagalägga. Utom alla de Mål, Hwiita i hwarje pà kommnu- nifationer wanlottad ort tala för jamfärdenieds tens förbättrande o< hivilta |fâl ide för stads- sullnägtige dehöjwa pas, föreligger wid arbetet för att bringa till fånd ifrågarmarande iernivdgajufiem ett alldetes (vecielt buftoudmoliv eller det att på jeruwàg företa fallmerget från traften af Gropemóllan till öfra Halland och estra Smálaud för att genom denna owantiga mergel bringa i bög fultur både deesa orters untwvarande âfer oh äng oh ån mer de 67,000 tunnland odlingébara mo#sar, hwilfa nn oupp- odlade ligga utned jeruwägarne. Detta är som les! eit of undertednades huswudsysten, Det fulle wisferligen, med en annau anfuytnings- puult än Laholut, äfven funna ernás eller om auftutningen fledde wid Bastad, genom att draga grenbanna från Bjärtbalmex utined Hallandsas till stationen nårmaft Båftad samt om man få derut ntstrô>ie Fegens-linien till närheten af Hwindrarp, men jeruwägsanläggningen biefwe da föråtad med cirfa en mil på dur jorb, ued deirwvis swära terrängfördälanden m. nm. utan att någor fiörre, tedning fan motses — fnerare mindre. - . = Att åter, fåfom I splittringshänseende bliswir framhbäållet, tåta Fegens-linien anfluta fig til Wessinge samt låta Åstorp —Voluten förbliswa tau Pågon grendatta till susibanan oc fåtunda wara nutesidugda från wöiligheten att få föpa faifinergel, wore alldeles ohalbart för jordbrn- feto förtojsran | hela sydwesira Småland, His- hult8, Kuäreds och öftra delen as Qoztorps [o>- nar, entedanu deosa orter hålla sast wid grenba- nant od göra fina teduingar med hufwnds\yfte ait tomma i jecuwägsösörbin else med faltmer- gröagren, hwarförntan enahanda olägenhet oc oråtnvifa uppsidr för östra deten of KHenncelöfo odj- Yaody samt delar of Kuäreda, Weinge och Tónuersjò foduar om Fegens-linieu fule an- fen fig till Weesinge station. Biträdes dutita orsiag, få år fietftlart att uu franstäida jeru- tvagasustem i ocj med betflamma år speângt. Undertediade wilja ide för hrr stadosulimäg- fige sördötja, att motfändarne till alla ferinvds gar längs Hallands ôstra och Smaiauds westra betar städse föra att stámpla desja sâsoni kon- farrentbanor till fukbanan. Wertliga fördal- landet är. dod, att ifrágawarande jernivågar, få når. fom nätmast wid anflutsningen till Infibor nau, helt och hållet ligga utom deg trafitområde. Ohälibarheten al pástäeudet om konkurrenute banor bårmidlag torde deßutom få en rätt be- lyaniog af de fatjörbålanden att det är de fora interc-kommersiela -intreajena, men ide de hal- tändska om stanska lofaliniressena, hwiika sram- fiutit fusibauaus lilifomst 19 eit munera as- lutadt o< låuge önffat faktum. Terföre har alwen denna jenare dliswit riftigen doterad of al att técbinda’ Laßolnt raed iscágawa- addrepresentationerna, derföre har fb Ae eu aid. frälltågsbana i raatsatts til ifrågamarande jernwägar, broiifa ide tunna bliswa od aldrig effe att diiswa annat än 6 Lilbanor med billigt buggnads[äit | ringa tåg» baftigdet och dersöre målte de sôrut tidbatadåna för hnswndsafens eller fnsibanans fru mindre eller olala intresfena un arbeta fig [ram = > r Att under få ojåfbera förbållanden dessa [cry wägar ide funua fonfnrrera med eit snàfltáze- bana torde ligga får bvpen dag, Att de deres motvilja ansluta fig til denna, synes deremot wara bade derdttigad och toyall. För att bespara wäglängd 04 får att sammanhilla widürädta orters intressen äterstod fåledes intet annat än tt wälja endera Wallderga eller Laholm till ane fintningspuntt o< I malet deremellan är nature igt ait önffuingarna’ helst gruvpera fig ifrin Padolm, som redan är ett afsärfcentrum, 0 der förre station -m. m. { jeruwägohänjeende [8rdelattigt förefinues, 0000 : “ Med Håmvilande I sscigt till bifogade Inbjuds ning, altie-te>ulugslita PV. M. från cesen för geologiska byrån prof. m. ut. hr O, Torrlt har - åran tf till det bäfa hos hre stadssullinägtige. « Laholm den 6 Jani 181, cs | en Namnunderskrister.® ' Målet: war talrift: besôft af .intredfes rade grannar från westra smäland, wåra gamla laffärswäuner, od) funder, samt en del omfring boeude, hwilka alla med tifs ligaste intresse ty>tes" omfattå fårflaget; oc funna wi bland de nárwaraude nánina förutom. ordfåranden, vice talmannen C. Simwarsfon, ritsdagemåännen > And. G. Björkman, 2; I. Larson famtlandibru- karen N. Jehander m, fl, Alla tydtes med wärma omfatta de frambhållna fommunikationsledecna e< beslôts det interimsstyrelsen sulle aumoda wederbörande fommuner att êfwer ärendet hålla sammanträden och derwid fjelfwa, få widt möjligt wore, uárwara samt deßutem hwar i sin stad oc fåne sôfa intresjera allmänheten för Alla projpelter framftåttag ju tydligt- fan ej att Laheloi Mulle genom de uu föreflagna fomma i åtnjutande af säwäl med. fina êîtra grannar, som utaf gam» mat wana hålla orten för; men, tywärr, funna wi ej bjuda få rif hand fom dusk ligt wore, dä behofwet nôdgat of offra wara bâsta tillgångar på "första bude”, näml, Skäne—Hallands-bauan, Wi önffa emellertid alt framgång Ät företaget. — Bid fladsfullmägtiges famman- träde den 3 denues tilljtyrtte stadofull- mäztige Laholms spritförjälsuingobolags anfölan om fertiatt uppehällande af sta= bend utminukerinzs- och utskänkuingsrät- tigbeter. „Handl. GP. Ablgrens anföfan, att få inrätta magafin lör upptag af eld- fattiga oljor, bilráddes af stads uttmäg- tige, bwarföre reutet till magiftraten remilterades +» Berättelserua om stadeus räkenskaper ec förvaltning för 1883 företeddes och beflilg, vå grund af reviforernag uttå- tande, att meddela sâwäl räfeuskaposô- rare jom siyrelse anfwarsfrihet, traprotofellet jufterades wid jamman- rådet. — À infällelfedagen den 5 dennes uti fållarmåltaren L. Schweiß" wid råde stuswuräiten här i staden anbängiga fonfurs anmäldes och bewafades fordrin- gar tilt betopp fr. 44,776, deraf med förmånsrätt 2,600 ed) oprioriterade « -_. 42,176 44,776. — Till syßlomäu i förenämda kou-. furs utjäges handlandeu H. Heurikoson od) fabriför O, Frummeriu o< begrdeso besfilluad geuem gedemannen för fru H. Schweig — Arbetarerörelseu. Arbetaremötet i Halmstad är beslämdt att ga rum den 23 och 24 innewaraude Juni. H: P. det ‘ênskwärda förslagets genomförande.” ls i den wacaste belusuîng och nelas. nådig sem infomitbringande berêring- “ 22: Halmstads - LWerldagoodtemplare 1 fôrctezo Annandag > pingst en lusifärd, Denua resa, som Töreteg$. { wagnar, åflde : Welnge, hwars goodtemplare- uti br Berg ven Lindes à Brostorp för åns damålet wäswillizt upplätna trädgärd anordnat ‘en sestlighet..- Wid ankemsteu till Weinge måtte Laholms oh Weinge goodtemplare, od hela Parti eusfcing_ 300 till antatet, begaf fia till festplat- sen. K+ 4 e, i, tog den egeutliga fe-- sten fin början, oc) woro till deu samma flera af ortens mera framstäende perfor ner inbjudna. Festtaket bila af typo-- rafen ZJ. W.- Audersjon från Halmftad." BHerclter omwerlade mufif e< dellanma= tion, bwarpå ferveringen tog fin början. Man dröjde under den : angenämaste ftåmning på vlatfen. till ll.-;,8, då återe fåreen auträddes. Halmstadg-goodtemp. larue hemfoemnio wid 10-tiden, ‘ ee Räheten och efunnigheten, fom tywårr. på ‘ett och annat stálte ‘à den" baNändfa' laudobygden gör sig gällande mot geode templarne,' wifade fig: äfwen" bår fåmål genom alt talare flymfligt afbrêtes som N genont'dringårg' närgängna" fått mot de tuftfarande. Det år beklagligt att sädaut fan fôrefonima, Men - Weinge logen "Segraren" synes stark och lifolraftig cd) Nall nog ej förtröttag i att allt tram- gent fåmpa för sitt mål oc) på få fätt winna feger. öfwer fina wedersakare. a H. P — Mttonde tidningsmannamötets be- slut. Till ordförande utjåys k, bidlio- tetarien Harald Wieselgren och till vice ortförande redaftôr Arwid Gumelius, Selkreterare bicf ingeniör Sebetg, med- arbetare i Dagens Mubeter. " _ Mêtets êfwerläggningoämnen wero ijutteu, Wi fommanfotta - här endast befluten: © : Om jurymannawal Oaltadt medgiswas másie, att hos wiesa dont- stolar tvifat fig en denágenhet att söreträdeowis wätja råttend jarymaån ur bestämda samhälls- ttasfer — de civila och militära tjeustemännens =_= 0< churn Jusswärde wore, att domfrolarue tillsâge, att olisa fambällsflasíers olita fött att uppfatta faferna {à widt möjligt i juryn repres seuterades, torde *det dod ide wara tjeuligi att trydfribetslagen lnsóra em fådan bestämnteise om den föreflagna (att genom lag beftånmma att rätten fail walja jurymäu ur olita sains hättettasfer.) . Kompletteringswal af jury, Då de nu warande bestäntmelserna angående surymanunawal toltats olifa, få att, under det en hofrått âterförwisat mål, i bwilla redan ute flute jurgnmän wid fompletteringswat âterinsatts, en annan hofrått Ater gillat dylit åtgärd, torde angående lagentigheteu af detta förfarande intet beftärde uttalande tunna afgiftvas. Uiskortet willi emellertid hemsiàlla, att mötet ntårte hos publiciftlubbeng komiterade för tryd- fribetaförorduingens omarbetande föreflå, det en Har bestämmelse maite Vtrydivibelejörordningen intagas, systánde på att förbjuda Aterinfåttande wid fompletteriugowa! af redan uteslutne jury män, derest ide det fler iena falle! ured mot- partens oc i andra fallet med parternas mede giswande. . Referentbiljetter à jeruwägar. , Mötet beskôt att ingå til styrelsen för statens iernivägetrafif med en wördsam framfiälluing, att styre!seu uiátte, pá de mwillor och under de foutroller, siyrelsen finner skätigt bestäämma, ut- färda resereutbiljetter, gällande när sam håtfr, för tiduingaredaltörer fom derom anhålla. Lidningsprenumerakionen. Mö3tet beflöt hos generalposistyrelsen hemställa att till underlättande af liduingoprenumeratiou postwerket måtte, litfom exempeiwis i Norge är wauligt, åtaga sig alt portoscitt befordra af pre- unumerationsznedel ärföljda och till swensk post- aufiatt Rålda tidningsreqvisitioner saut anse fig för fin befattning med sádaua reqvifi r godt- gjordt geuom fin andel i prenmuneratsmedleat, Tidningsuppsatsers underte>naude, Måttet will ide uttala sig för, att artiklard figuering göres till allmän oh bjudaude jed, men wal för att de binder deremot, fom ll äswentyrs föreligga i nu waranude bubticififta bruf, må förjminna oh sull frihel råda, Sår frildt torde fignering af stôrre artitlar i fouste, wusil- och literatitr-?ritit böra ega rum. Industriella reklamer. Hwarje annat frambåttande i pressen of in- duistciella företag oh alster må undwikae än få daut sou ör fullt oegeunyiligl ech fonsiderations- töft samt fôrestaswadt of ärlig diwertygelse, Viyce fen tvarfambet på detta område är nådig. 2 va: Qiteraturfritifen. sc 07 ” Pressen bår egna en amsorgäsulare granffs ning "åt literaturalster, ej retemmendera rit are dett utan. etter werkilg prôsning 03 på grund ef ftadgad dswertyge!se om def woärde samt hällre undwila allt omdöme än lenna ett fådant för hwittet tidulugeu ide tan swara, = soc : > Teaterfritife 000 Rågot färsfildt nttalaude är ide Lämpligt om pressens fält att omnánina aftulugdwärda“tes- lersälskaps prestatiouer, tare sig de tillsredaställa förre eller mindre anfpråt I konstnärtigt asses ende, men en gensaga mor lofotd och uppmuutz ran åt f. bt. fegterband är både tilbörlig och af dehoswet åtalad. a - hofwel da Tidnlngscitaten. Möter, fom häuwisar till förrgående mötens beflut om skyldighet att citera, uttatar derjemte den Fusfkan. att wid citat från andra tidningar måtte wid käflans anugiswande undwitag allt fom fan wara twetydigt ellèr .wilseledandes: :- . « FJôrfattares furidiffa answar. - © Mötet anser ait buffivärdr wore om try>sri- betsförorduiugens bestämimelser om ans[rvar ån drades I' den riftniagen att de författare, fom dusta sjelswe bära det juridiska ansroarel [ör tid- ningeéuppsatser -o< fom styrka att de werkligen äro, försattarne, fa | utgiswarens Råde fmara för âtalade uppsatse 000 + Mötet hemsiäller till públicistklubbens komi- terade alt ändring Ö denna riltuinug måte I des ras förflog Intogas. sara ev Injända uppsatsers redigering. .: Mötet uttatar fålom fin äfigt att uti genmä fen oc) Infända uppsatser fom äro uuderte>nade ned nau inga wålentilga ändringar eller ute futningar må äga rum, få wida deri ide före ommer något till innedållet lagstridigt eter til [ramställuingssättet aufistligt, åtmiaftone aldrig utan att det befämdt angiswes aft weckligeu ide uppsatsen ätergiswits i (ch helger fr Pressen oh rättfafningen. . Pressen kan för rätifiafningen göra ingen- ting. (Talrika reservationer.) . Referatens opartiskhet. Fdljande fråga war uppfiäld: à det wäl ide fan besiridas att möjliga opartiffa referat wertjomt bidraga till höjande af bretleus anfecude bland almänferen, få heme fälles att mötet måtte uttala sitt ogillande df- wer det ännun hos en och annan tidning före. fommande fåttet att i referat infita redatisonera eller referentens färflilda mening eller att deri wälja sádana ultry> att den refererade talarcas ästgt hântas, förtättias eller förwränges? Härpà swarades: Mötet fem med tilfredenädelfe lkonstaterat att de af förflogshållaren påpelade mifbruten inom nana preofen ganska sâflan företomsna, will dock I lilhet med motionàren uttala slit ogillan- de öfver de at horom pápekade otiliböriigheter der de Anni företomma. Citat ur literaturanmälningar, „Mötet desluter att i Swensk Bothandels1id- ning uttala en protest not det af fö slageställa- ren aunsrfta sâttet att | anuonser på ett för willande fått citera receusiouer. : Tidningsmedarbetares offentliggörande. Mötet auser alt det wore lämvligt om à tid- nisparna de ordinarie medarbetarues namn i Tegel utsättas, . Tidningsupplagors k'ontrollerlng. Då uppgifter lemnas om tidningonpplaga och fyridning må dezsa uppgifter wara få tiljörtit- liga att de funna undestafag fonmnoll, Answar för eftrydta saluppgister. Frégan lôd fåtunda: M I biwilld fall och I bad mån bör en tidning wara answazig för fanningsentigheten of ur an- nan liduing bemtad safuppgise? Hirpå olaal mötet uedanfiåeude war: Dà opplattningen af deuna fråga i hå; grad är beroende of förflilda omstäudigheter för eu flitda sall, $å torde frmårligen något geuerelt fmar Innaa asgiswas, är indre de fall nyp. ráfnas dá dieruppreparen aj en annau tiduings fafuppgift bör fåltag til auswar för deuna Giswetwis år det emellertid mest förentigt få väl med billigtetena frof som oc med andan i mår tindfribetsförorduing att en falk felupp- gift, font på god tro och med angiswande as fálan ålergiftoite I om tidning oh som, fedan den wisats mara oriftig, ofördröjligen och ärti- gen beriftigas, bör wara straffri, för få widt ide denna uppgift är as ärefráukaude noter, i hwillet fall. häusyu emellertid måfte tagas till en ny fynpualt, fom ide syues wara i frågan afsedd, N. A. „— Naâsta : tidningsmernamöte Mall bâllas i Steclhelm 1886 eller 1887 Jue tjudare åro berrar Walltén, Wall, S. A. Hedlund, K. A. Lindstrô u, S. A, Hedin, K. Herskow oc BV. Köersner. __— Presterliga eder. Kungl. mast, sem anselt fyrlomöètets önflan om âu- dring i un stadgade formulär för preste eden böra femma under prôfuing förft i fommanbang med wådt fråga om än dring af andra föreftrifua edsformutår, ar, I enighet, med Tyrloniåteta anbäl- lan, vvphisiföreftiltetno em aslizuate af ed w ops och told fyrloderdes In. fiällante î emberet. 9rfoherded In ‘4 = Wäderleken. från S. Ysbo Mif: wes: Den tångwariga torkan ech kéiden om nätterna gör att grödan, som för elt par wecor fedan'fåg itefwande ut, nu, isynnechet - på. bôgzländtare fällen, har gulnat och fer :flen ut. Dgräset tager älven på 'm nga ställea êswerhand,- RI jen bar på wissa trofter tagit flada af resten, Komme snart esterlängtadt regn, frulle landtmänuens förbeppnimgar be- tydligt hèjas, —- "1 | “4 den a VN ss or — Bankerna, 4 Depositienzzäfnlu- garna bafma under: April detta år dlais med nåra 5 mill,’ fe, länefêrsträ>usngar till ollmänheten hafwa derenmot minskats ied 3/7 mål. Ställningen till utlandet - har fêrbáttrats nied nåra 2 oh en half mill, fe.“ Nåntoina' hafwa enligt rita- banfens exempel fåntis på många frål- en, Tre månaders wexlar betinga | de tôrre banferna 4 ec en half prec, ráuta, „flerstädes de> äswen“d ch 5 vå eu half ‘prec 1 1 lf : .— Bör arbetsfölande i Norrland förs tjenar det noga bealtag, att flår ide år begifa fig dit, innan man på förhand förwissat Li on att funna erbitla ar- bete, enär en fådan tillströmning af ove betare férefemmer att; fara är för ban- ben att många få gå dec iyptolöfa. Y Särskildt uppmanar arbetsdefen mid Luleâ—Dfotkens jermvåg arbetsjölande ant ej wända “sig dit. j ) — För mejeriegare m. fl. Agreno- men, fil. fand. Hugo, Wedin i Swäid- fis, werkställande direttör för Lingheds mejeriaftiebelag i nada. oden, lem- mer, fom befant, att med anslag dets af flaten ed dels aj Husbållninggfälflap Inom fort anträda en resa till Danmark, Holland, England, Frankrike e< Schweiz med ändanal blond annat att föla be= reda direlt affätining af mejcriproduk- ter från Swerize till desja tand. Her na ha som geaom hans medwerfan önfla ingå i affärafösbindeljer med af= nåmare a platser fneni de land, hwilfa femma alt af br Wedin befölas, böra underrätta honom derom samt lemna uppgift på den ungesärliga mängd pro- dulter, som funna under wih tid afjäts kas. He Wedins adreß år: Swärdiss. — Trausporterad Fr den 30 Maj dis reftören wid läusiäugelset I Marlestad S. A, VB. Wester alt Wwara direttör wid länsfänyelset i Göteborg. _— CStatstelegrafen egde wid flutet af förlidet år 8,550 fin. (500 mit) iclegrafs Huier och 487 tetefoutinier med eu längd af 909 ‘fm. Telegrafen anlitades west af befolkningen i Malmöhus, Wesiman- lands och Orebro. län. Dernäst i ocd- ningen sommo Upsala oh Stecfholas än. et Under året assändes 1,209,038 tose- rade telegram. Den bebillna portoin- fomsten för dessa utgjorde 1,322,517 Ir. Derjemte afsäudes ‘640,000 ide tarerade telegram, bland hwilfa* märkas de för allmäánheteu wärderifa meledrologisfa te. legrammen, EN Telegraswerkets -fontanta tillgång: êf- wer skuld utgjorde wid åreta slut 239,423 fr. Blom Aefen woro wid werket au- stálda 913 perjouer, af dwilka 335 hade erdinarie tjenfter. y — En interpellation. . Tin Släuska Afleukbladet Mrifwes: Som bekant dar en förbättrad allmän skogötagosliftning warit många rifödazars omdruffande ämne. Men åtfkiliga ål ha gjert att man cj fommit till mågot resultat; den Bitt giftermål. Norell : of H, Wild. Ölversättning från tyskan, * (Ur Sk. Aftonbl) Portskilalng. Stum gick han omot honno, tog hennes båda händer i sina och sjönk tigande på: knä: Med eit sorgset, mon oändligt huldt lo- ‘ondo såg hon ett ögonblick nod på honom, =. — Stig upp, min vän — sade hon derpå med ein milda röst, .som "lätt. darrado. af den åter- hålläa smärtan. ”— "En "sådan ställning höfves er icke.’ + Och under. det Walter reste "gig upp, fortfor hon rodnande: m ¡Jag bar. hört ert samtal med min syster, förlåt mig denna a udiskretion ear 4 20 Wultor villo afbryía heme, men (hon 1 gjordo jen, asböjande - rörelse, ._ L — Miseförstå mig icko — sar do bon mildt. — Jag är er tack- sam för er tro på mig, denna tro och det sätt, hvarpå ni ut- talat. den, har gjort mig obe- skrifligt godt . . . men jag vet, alt en skogga hvilar på min ära, Då Walter villo häftigt pro- tostera, böjde hon bedjande han- den och han fogade sig doref: ter med förtviflans resignation. —— Jag hade förut icke vetat deraf.— fortfor hon med något oriiker röst. — Jag hade vieser- ligen kunnat veta det, men jag var änow så ocrfaren, och så har jag mindre tänkt derpä, e- medan det — gud varo tock! — endast är en skugga och in- gen verklighet. Men verlden ser blott skuggan och, min vän, hvem vot om iIcko verldens röst part skulle komma er att tvif- ‘= Aldrig ropade Walter, som ej längro kundo ligga band på eig. — Aldrig skall on misstan- ke befläcka mina läppar eller mitt, hjorta, ,, Likasat väl kunde dög nuklnga min ogaianork. Och vic ‘min "flskado moders namn svär jag-er, att jag älskar, nk- tar och ärar er, Lucia, och dot så som endast en maka kan älskas, aktas och äras. Den unga frun svarade ej go- nast. Hon darrado 8 nbart och vred i inre ‘kamp sina hän- der. „— Ni ser mig nu gonom pas- sionens ögon — framsnyftado hon slutligen med svårighet. — Hur snart skola ej mina fel, mina brister boröfva mig detta falska skimmer. — Var stilla och låt mig ta- la +.» inföll baronessan. — Det synes mig, som om I båda glöm- inen den allra vigtigaste punk- ton. Lucins man har, skulle jag tro, äfven ett ord med i laget, och jag vill” påminna mig att han 1 tydliga ordalag förklarar sig aldrig skola på in på upp- lösandet af sitt öiktonskap. Är menniskan då galon? — utropade Walter vredgadt. ' På baronessan sviäfvade ott fint'emålleondes E, — Det kan. vissorligon 80 så tit = sade hon - men Jyck- ligtvis är hans galonpkap oj af vidaro farlig art — och för öf- rigt synes det mig, bäs:e' pro- fessor, som om hi à or sida förat bordo lära känna den hustru, från. hvilken ni nu är eå ifrig att bli skild. “— Kan jag omhvälfva jorden för att finna bonne? sade Walter häftigt. . — Nej, det kan ni icko, men om vi alla ville försöka, skullo vi nog kunna finna ott sitt... För dot första har jag här Lu- cias kontrakt . . . — Oh, Rosa, icke ännu! bad Lucia bleknando, i det hon af- värjando sträckto ut båda hän- derna mot systern. . — Rosa hit och Rosa dit! ava- rado donna otåligt, i dot hon gick till skrifbordet. — Med alla edra: fraser kommen I ju ingen Väg. > : fon sramdrog ur en bordslåda ett dyrbart arbotadt skrin, som hon derpå'lugnt öppnade för att framtaga "ett stort sammanvikt pappor och ännu ott annat min: dre föremål. ' : " : Lncia satto snystando händor- na för ansigtot, -- {i i — Här —; sade baronessan med stort lugn — här är do: kument — och denna lilla ring tordo :kansko oj vara or obekant; Leende lade hon en ring i Walters hand. ; Den unge mannen såg blek- nande ned på papperet — det var ju motatycko till den ring, som låg säkert bevarad i hans skrifbord der hemma. Han ha- do ju så ofta betraktat den, dessa konstfullt bopfognde,- om hvar andra -alingrade. rosor. och ara- besker att han aldrig kundo glömma dem, | et Och nästan förskräckt stirrade han på baronessan, hvilken o- barmbertigt skrattade. Hastigt uppvecklade han pap- peret och höll upp det för an- sigtet. | — Ja nu fattas bara det! --- 8ado bon. i- Walter ryckto till som träffad af åskan; i lutande linicr, i jüt- testora, mon knappast läsbara - bokstäfvor, stodo ju alldeles samma ord, som 'en gång boseg- Indé hans eget öde, och under lästes juat de underskrifter, som ditsattes''dew minneavärda nat: ton ¡hos Msolazzo - i} ot ' SETE TL E 1 I N PETTY TT E LN i (Forte) “i “-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.