motion bar inlemnatå — ett eaörflig flun- lin %lindra gr ebtemplargrenetto iwntc flerlegenitc. Tel åfvftar, alt 'r !NUMt ej må af- aufterbetOie fl4 1,43,11 fkr åkt wib intrei erben.3 an• bra grab. Relienen år att ttil'a all frorngang, tåfen rånat att bi;ja minitia geettemploterben km dm 8r å inttabcOlafekk, friger urtaga %ibninh. " — ett gobt bi• och fri:that Krcipa från flat Ml i lanbct 84:atk — fgn itiainturglöblarnpa. 3 iNe- Iptccfniffa kretkingen i tActlin Krewijat ta Kr några bogar teban en br4kkål, i hwilfen enl, etugifteen af en fromt åtta fintar, nr definit alalanilm af en att bilda bi en aduntulater. lom Fåret i gan, bar fornt af en portmennaie ett tra3cr dt ftålpunt. Det tvåa br8fttlii- leo etftrhumanbe ljufet Or ett Intants effert. ed år få flad!, nit man ratt [åja wib btliatunin. 91tfuntulatern tit3• fte lattoå Kar ,utsatt bag. — att original. Din ben unligen i stulits prelater Socferharib ffriftvcr ru mettrion i e. HZ.: ttletin minna ti 93.X. tåben ban gid • interna, i bett teka, Hatbrants mein, ni•D h.inUrna inftudna i be 'rita åtmartit, met Kjb ragg, ett liten re na filthatt af gdnintal prefrnItaretep pi bufteutet ed) mit be ofantliga wita bodeibeena, af bwilta åttninfteete ett balft lusfin "patijarlii" åt unga frbtuar fumlat Krfårtigad, ed, bwilfa enligt i llptala OUmåut gångfe tro morr tillfTnrno cd) iebta af tett taft( prefenjern hell! prc'effer tladerbarth war en rsångtunnig man. Ai:rfarett i bini me- letå unter, utåjtare i matentatitett ecb aritinetifetn; tjtipafte benkligbeter, in- !tartanull rita nerligt Prinsen aset Neter i filråt vet litet-otur, tunnia i be fem nu mera nattan tas kåren tutart digelemån ho tet, benintaftabb • på alla emråDett af metiftligt teetante, ftiMig medger, Ktfteb ban ed att nirt ueiflarebant ;irra Nitarctif tnif; ech om T 4111131(11 af bane rtrtibbarewertfambet åfarde Kutat, sates Milliga litet be. inonertiga, funne te bed full Ibib Kr bane egna 8Aeri; ban ?tid< belåten fe på ,fina httiflater (d (åm nit be tuoro ganfta gata. 3i;bb fnyk:natt cd) bt3pt till Prete- bate ban bliftuit fakta ed) tias teedijerat fivtoff; cd) est balt inibåttba ej allt Kr tjupt fCrattate preleftantie. runa, botalt han i hållet få nudel greatligare tngelantåttuni, i fnnnerbtf te engdffa abeataterna, ed) han Print( antika ide tilja Utta b t. 03euein en - anta nyin fl fogtt,beIinnerlig tåttegång babe ban i qttglaub Krlorat 'flin-fln be. Ini af fin Kent4eithet, ett bet funne ban ej fhlåta abeetalenta. . — Lut jag tunt( fem jag wire, brie Tate ban fluntout fåga på fin brutna fweirffa, jå gulle jag låta gånga alla atrotater "utan bin ed) afKatting", f3 att te tj e tomme ticeft till hclwetet. Ca gång balat( ten fent treftiabe Nja fruturer all teibrha batiå religion& Pråntring. — Ren, har prof retor, bur år bet in4ligt att en matt meb er tårbont ocg ert ftarp'a Krftånt funne 13fwergiftva rretcftanth3titen cc ftuergå till tateli. citaten?' — 30, het ffall jag jåga bin, titt t-n tj-I (profeifent Icke i ten fulla ef mer. Ingelien att 'bu' war tel 'vanliga till- taleortet i eiveriqe ed) alt 'Ditt t 'bin f-n° ed) bida uttrvd wore te i:tnntafte juirtorb inom itu(tiffa jprti, fete tel ftall jag jåga tig, bin t-n bj-l. 4>årateb ruiabe balt tipp ed) Kfte fram en tabell jam ban late pi bortet. — g>år fra tu få fe. em fatelif chfwen jag, tå jag begått en hett, bara flå upp ten bår tabellen ecb je ef• ter bcfghiegete Pr ben fnittret; tet år få f-tt beatvånit, fet tu. 4,411 fatt Utta met fullt cillwarfnm min, men eldningarna i unberlåppen fillvallrate cm att Vikarn fatt brom hal ed) nit hall folmetift menat(' att bd ej tillbUte ett fråndlnil stf Pr'" in' trånga i bittret of brud fj,il. )rcfeeicrIt war ett from matt cd) fet eflq till etedheInt fft att hitta fig. — gr.ncfb tate någon till benen', pro• fegare kbm ju få fromt; ide fan pre. ftlfern ba mångt; fnitter alt hitta. b — 30, fwarabe han, be forbannebe irrer på obferealorittnt 'inner nit Irdte lå ibubig reb ten Krtbute ultIdettl år få (turf. • Lit eratier. Svenska familjjournalen hedar fortfarande på ett synnerligen hed- rande sått sin plats aioom landets håltuta illustrerade periodiska organ. SakerulltrAffande sin naturligtvis myc- ket skiltnrele publiks omak och va- ken på alla områden, hnr redaktio- nen atadse lyckan, från sjua .fioller hålla datona de tråkiga och vidlyf- tiga kritiska utredningar, hvarpå ett par al des. kolleger redan stupat och som ju egentligen tillhöra den lite- rart-vetenskapliga tidekrifteliterat u- ren, ent n. b. de Aro så page talang- fullt skräna att do ens der förtjeca sitt rum, ',vilket gudnth sillan Ar fallet. Till det lifiiga intreaae Fa- nailjjournalen sålunda förmår 'ticka och underhålla, kommer att inga blnnd dess uppsatser Aro litetAt1 eller po- litiskt partifärgnde, ~n., der «ten- dens. skönjes, alltid of rent och genit ayfee. De dyrbarn bilngorna göra ock att priset Ar förhållandevis eyunerli- gen billigt. Familjjournnlen. JunihAfte innehål- let: I löfeprickningen, poem af Ju- hanne. Petrus. — En nmerikanak duell. — Do ovanliga lippnrne, poem af Egerius. — Svenska lejonet (med Ernst Leopold von Sannes' portrAtt och vignett, tecknad nf V. Andelin.) af B. Schöldstrion. enldnrin, af Maurus Jåketi. — Från Karlberg till Vårtan (med två illuetratioher af E. af V. Ileurlin. — Några drag ur den kristna målarekonsten (slut från föreg. !tålte). af E. Evers. - Erotik, poem af Sivard. — Stock- holm. nya bad- och siminrättning (med illuierationer af 0. Manken), af — En vidunderlig kanin (med illustration af J. Butigartz), af N. G. Historien 0111 en gria. af R. A --r. Molander. — Utopier,. — Huru Bar- mebackstneennen fing o korteriljor,alcAmt- sAgen upptecknad af A e, — Cnine_ lia (gned illustration.) poem af K. NVetterhoff. — Advingen och hans metpari, berittelse far Sr. tam. -journ. af Emilie Flygare-Carlk (slut). — A fsktel till Klippbergen, poem af E. Axon. — Ur portföljen: Torna vid Comosjon (med illustration af Harry Fenn) — Liten modejournal (me:I fem illustrationer.) — Allmånnyttigt. SsIlskapstrolleri. 31ed h atet följa 3 ark bibeltext och 4 bibelplanscher. ffl t o fm. I: coups itipt-nit nedkom i tisdags mitt ined en sop, En ny prins. tibsort en. Svenskt-byråkratiskt. 1 okun- nighet otn förordningen angående vitkoren för patienters intagning å lAnalasarettet kon, har oin aftonen en perifon från Stora Tima med sin doen- de hustru till Falun för att söka hjelp på sjukhuset. Patienten kunde ej intagas, emedan itillstiindiqu betyg sak- nades. För att hon ej elculle behöf- v a stanna på gatan, tvinnade. henne emellertid skydd i landesekreteraren Klins — brygghus. der hon dog inom 3 tirmnar. Rask fotgängare. Att pi ader- ton timmar, bvilteiderna inråktunle, tillryggalagga en vAgstråekti af åtta mil, delvis sandning och mycket bac- kig våg, är bra marscheradt. dur. stud. nt Vernalands nation i Upsula v. herr P. Kjellin gick ,,i fredags kl. 6 på e. in. från Örebro och in- trAffade i Kristinehamn följande lur- dags middag kl. 12. Skulderna 1 frih. Book-Friis' konkurs uppgå, borgensförbindelser oberäknade, till något mer an 2 mil- lioner kr. och tillgångarna till 3 mil- lioner, nf braka senare dock omkring 2/5 enskilde tillhöra friherrinnan Beck- Friis sinom fideikominies eller på grund nt Aktenskapsförord. Till gode mån Aro utsedde riksbnukens om- budsman v. hitraddhöfding V. Mon- telius, godaegaren grefve E. Lewen- 'multe å Geddehohn, v. leåradshöf- dingen B. J. Sehönmeyr och gross- handlaren J. A. Lindroth, till rAttene ombudeunan akad. kamrer:Irer, E. (iyl- lennvArd och till god mun för fri- herrinnan Beck - F riis protokollssekre- teraren J. Mathiesen. Rofgiriga hundar. På en arren- degård under Kulla liuntiarstorp blefvo baron' natten 10 får ihjelbitne nf ett pur hundar. Ett bagge, som var bland offren, hude försvarat sig till det yttersta. Ilundarnes egare halva betalat en skndeersåttning of ()Ner 200 kr. Studenter i straffkompani. Med anledning af en hos Lueditatuden- tenta inrotnd vann att skolka från beveringeöfningurna 'åra vederböran- de motta år inrAttu ett strafikompani i Malmö för treditkande vArneelig- tige. En annan Atgärd mot ofoget noll redan i år vidtagits Ar den, att de skolkunde studentbevAringarne Icke såsom eljes få bo for sig ajelfvc utan få dela ljuft och leds med de ofrige bevAringaynglingarne. Folkmötet vid Ringsjön i sön- dags var besökt af 20,000 personer. Man tillsatte en komiks for utred- ning af arbetareforsAkringsfrågan. Prof. Holmgren infann sig icke. Från at betnreminet i Arboga Ramma dag ingick heleningstelegram. En femtonårig gosse i Medåker, Veattnanland, har af kroppsliga plå- gor drifeits att trånga sig. Skånska städernas brandstods- förenings anavarighetsriumma %tate i fjor från 23 till 29 millioner kr. och egna fonden med 100,000 kr. till 1,300,000, Mystiskt. En person i Kriatine- hnitin hide sig hAromdttgen å vanlig tid på il vallen, men kunde icke somna tunn hig lenge vaken. Slutligen markte han, att det var något som rörde sig under hans sång, hvilket gol honom anledning nit efterse livad detta kunde vara. Ilen bytit, dl no en ogift qvinsperson, i tjenet i staden der tagit ',Inte, för att in% Anta mun- nens insomnande. Qvinnan Idel fram- dragen och utkörd. motell:tingen till besöket kunde bon ej för mås att (app- ellen. Förhållandet manar bunta- ni- der att söka nå vide möjligt år taga vara på sina tjenare, menar Verm1. Alleh. 1{ a l l U h b 1 ad ( ' n. Elda% er freturagende Borger er et Stake Faelrelandehistorie. Dagbladet (Kristiania). Med friheten frilsar man tronerna: med reaktionen och eyrnnniet vandrar mun till schavotten. Ont det icke funnes liberale, som förde verlden framåt, skulle man ännu tillbedja Kaligulas hast. Jag respekterar la- gen, men ingen kan hejda ödets hjul. Folken Aro stundom nödtlaknde alt fatta ratliknla beslut. Marskalk Serrano. Ilar ett litet folk ondt om jord så bar det ånnu mera onde om mån Ila vi icke råd att håll* oss med, hedar och jngttimrker, så ha vi långt mindre råd att hållet döda flAekar i vårt folk, der intet trifves annat en gammal fördom och gfinnun i av "- tro, gammal myndighet och gnol:nal fruktan, långt mindre ha vi råd nit hålla aura hålor i vårt folk, der det inser diam beundran tör dein, som 'icke fortjenn det eller *kott blrakt för dem, anm icke törtjemi det - båda delarne lika föraktligt. Ett litet folks lösen måste vara : nit år ingen till öfverlopps, vi behöfva alla. Ont de stora icke se det, så förstås det af de små. iför:9). Det år frihetens sak alt Kula tan- kar och vilja i ett folk, det år poli- tikens sak ritt sanda de mango vil- jorna mu en gemensam tanke for att gilva den seger ris svagt, men målet, dit det hela går, Ar alltid eamliAllere otulivalfning — från det ',Alme till det bAttre, fritt oralt till ratt. från rått till större rAtt, från gammalt till pytt. Ilörtip. inri kes. En 11110pnt-stat. En resande ston nyligen besökt republiken San !kla- rhet i ltalien (med omkring 8,000 int Anare) sk rit.% er denim bl. tt.: Lik usum föregående regeringar liar 7ifven kotintignriket Italien respekte- rat (len lilla republikens ottfliAngig- bet och enkant den samma i flere traktater, och Italien oc:t San Ma- rin() tA lierfar ila basta fot :ned lavar andra. Från Rimini till spetsen af den klippir, på hvilken republiken ligger, Ar det endast ungefar tre svenska mil, men orden dit tager dock fem timmar, emedan man inom rep'llbliken begagnar sig af oxar som dragare. Ett bolag har begArt kon- cession på att få anlägga en ång- spårvåg till hufvudstailen, men stora ridet har utslagit denna begäran af fruktan tör landets sjelfstandighet, ,atiumn skal som engelsmannen före- bara för att neka anlåg gardet af en tunnel under kanalen mellan Eng- land och Frankrike. Den lilla staten förskrifver sig från 14:e århundradet,' (1.1 en herde vid nninn .11nrino slog upp sin bostad hår. För sin helighets skull åtnjöt hatt stort rykte och fick berget till ',kånka. Landet styres nf ett råd of 60 personer (20 ndelsmAn, 20 bor- gare och 20 bönder.) Design valjit hallinnunnrådet ( 1'd från atAtlertue från landet.) Ilögstn domstolen be - står af 2 1111A:iriska rintelårde. som våljne far tre år i !tender och ej kun- na oinvAljno. Utavnntleninklen lig- ger lina 2 enpitnni-reggenti ( 1 adlig och 1 adlige) mom sitta vid styrelsen endast 6 månader. Finnnserna Aro mycket goda, skatterna äro små, och landet har !kvarken statsskuld eller tullvAaende. Arnitr.vasendet Ar ej sAr- delos tryckande, tjenstetiden Ar myc- ket kort. Arm å n består af 8 kom- pnnier infanteri med 55 o ffi cerare, 76 underofficerare och 819 man, in- alles 950 num. Fru Ole Bull, den berömde nor- ske violinistens elterlemnade anka, Mimar, enligt amerikanska tidningar, i sommar besöka Norge i sAllskap med sin 12-årign dotter, livilken så- geri röja Så stor begåfning som vin- linepelersica nit man alla redan vå- gar förespå henne en lysande framtid. Egendomligt sammantritilknde En mördare kommer att inom kort liAnkpie, i Salt Lake City, Utah, och sheriffen, som skall afrAtta honom, Ar en eon till des mördade mannen. Tragedi på ett sjukkun. En yt kulm, som låg på sjukhuset de In Cliariti; i Paris, altide här om dagen huru lakat - en sade åt en af sköter- skorna alt hon nbliig skalle kilona botas. 1 lon fon det efter i en djup ffie- pont ej kund,' halt tt. af något. Den 11 den n e, leeimade lem ha- stigt sin sång och rusade ut i korri- doren, vid livars slut finnes en öpp- ning, gående Anda ned till jordvå- ningen. Hår kastade hon sig ned och föll på rutterna. Hon nfbröt båda benen, så att benpiporna etucko ut genom köttet. Likaså fick hon underkuken krossad. Mnn beslöt alt genast amputera bårin benen invid kroppen, och operationen företogs medan hon Annie ear ut an medvetande. Två timmar senare återkom hon till sans, men viste ej det uti yta af Isvad som hände Hon endust klagade öi- ver smArtor i underkåken. Då hon fick veta operationen brast hon i tå- rar. Hennes lidande hnfva seden degs varit förskrAckliga. Utan mun. En ni betarelniatru i Wien födde den 30 Maj ett flicke- barn, som till moderne förakräckelse visade sig vara utan Mun. Då bar- net hArigenom nnturligt vis var hem- fallet åt en saker letairgersdöd, bastuta att en operation skulle företagas. Urnan utfördes af tl:r Jung vid den polykliniskit anstalten. tian genom- stack kinden på det stolle, der han antog( att munnen var belogen och lade": blytråd i hålet. Sedan Jung derefter genomskurit köttet, der mun- öppningen borde vara, visade barnets skrik genast att operationen hade lyc- kats, och nian började gifva det nå- t ing. Redan When (lag kunde barnet s jelf Inga sin naturliga nating. Maorikonungon Tanhiao, hvil- lien för Hårt fin HD& klitnnar London, otvifvelaktigt en stf de inårkli- gnste potentater som någonsin besOkt den engelska hufvudstnden. lians ansigte, som Ar alldeles tatuerad!, har ett mork t och melankoliskt ut- tryck. 1 lan ar 70 år gatutull. 1 hål ungdom , ur Nya Zeeland skåde- platsen för blodiga strider, i hvilka lort dock endast att till vida deltog, titt han hjelpte till att uppåta (le besegrade fienderna. De första euro- pter hata trå trade vore, missionårer. Fade till oss», betAttar konun- gen, statt vi snikne tro, ty eljes skulle vi bli brAndas. Tanhiuo blef kri- sten och insåg enare engelsmannens öfrerlagsenhet. Han ville icke föra något krig till sitt lands försvar, men tvangs af folket ad gripa till vapen. Folket insåg för sent att konungen hade rått i att vilja söka en fredlig öfveienskonanielse. Sedan fred slu- tits, drog sig koraungen tillbaka till t inre af landet, der han tutades till 1882 utan att mottaga någon ettrop. Först n:timida år lat han förmå sig att besöka A uckland, der lian fick ett kungligt mottagande. Han bur en krona af förgyllt tenn 1' hufvudet, och nor hän åkte ut, satt han nitti(' vid kuskens sida och öfverlernnade åt sin svit de undra platserna. Hans dragt består under hans uppehåll i London af en sliten svart rock, kulörta benkläder och en cylinderhatt. Han Makar passione- rade brån vin och njuter ofta denna dt vek i så stora cantiteter, att hans tillstånd blir betänkligt. Hans mi- nistrar her emellertid ö fr e rtalat ho- nom, alt Itatt under sin vistelse i Euro- pa skull afhållit sig från denna dryck. ! ,Btrbbilnitbett frön aUmattbrttn. (3nlänbt.) 2 nid, fttacf af !Nerruttna. 'babe Ware! Stalin< många !tabbe att jag war b», tior itnn tag et låtit böra af mig på ta långe; men "fl bet babe ide tunnat förtainbra mig (Inpå" — babe fnittlånningen till ett lom (fatt( föga ett par otur af bonont, och bå ban el tom, nrftillbatit fig aret', att ton tr ebbe intås lannittern maraåiigrt; till bt fåna jagtmaderna j nog talat om ben faten meb — "för hå babe ag min blåfett." earföre jaa ide wifat mig i ~rna, bet with jag ide låga, th bå . titan ar jaa tomt borta Unge, bet gör bellamme få bar jag odla upplelwat alt många inrå tyning, lom jag wifjt ide ten förtiga, nian Droga fram bett till allineibetens tannebont, IiU !Maus och roarning får alla lons ko Ida mig, förbomsfulla ocb lattrogna. ee bar bet förna oth teint bet livårafle, toa, Inridet jag. bolma alt otta lom lata bet flata falla en meblIblam• betene tår, ode stab mig utropa: "etadatl Vet- titrittel" 'ten malt måne finna fia i filt tbc, om tå ett gammat bånnitaiiseita lom ode ta': ".twoit, bu broa bo fl, Illerhirine?" "924!" fra ba bes, "3o Da ft att ht ftd ba' mag, å å fia be fau isa, tal: taeb lau tve, men ban Ila be tve fort.' 91atutligtivie fana ingenting an. rat att gå ta du — om bon möjligtwia fått ett otbentligt ad 'Man, bilats man bog — kara .3a, lan kub lan eva ban", !afton tanfte bet år galet bet odlå, får bon bog fallne tuta på mango år, å be wort la förarglIgt. 1Ncn bet war tif• wenthret jag nalle tota om. 3ag babe jun fatt min star af eerrod hatt ffrabbaren, lom tverit nog beffeblig att ide huga torra An ett par matiaber, ode nolle naturligt. the ut ode hinna efter ont Inget warinatent." eont lag babe att litet åreube ute på 183eriteit jog reder att biorren regerabe ber, - oi fant en betttitt nar balts barra ligger På riteba• gen — tå thdte jag ber Innbe svara råtta patt att meb tetlamma jag utrattabe mitt åtenue, propra 0å ont raden roar fa hit tåt, alt bet tate Malte trodd igenotn min !datorn. tartan flog fin britt t Rea, lala flin fil grant på himla", et) ben tips fåbeatIrtan btoiltabe tå glabt meb fin långa purt. .stiggen entita( quabtin på min "nobla" ad) en hroirfweltoinb Murabt igen mina egon, och bet war mab flor i" jag g t "ag" roar Il innan lien" . ;log uibe hnb‘n"j mig lmagaballd tiortaat rb ort nunaap. tagen myt, bet frtiarr, att jag ide nitlott, bet jag tror rommen ånba ut till "9.Hetletthagen". Ng tom titt att tålda på buru filt/årligt en gumma biff "ganatramob" bår i fjor fornras, bet bot: tillegnabe fig att hatta, lort not) på bogen. ;lag greps af en lått rnanino rotb tan- ten tarpå, man . . . milbafle `!fettar 91idlai, htoab dr bet? 13,5 begett floo rotrthgerr att ler- hus. 3ag bor allttb hört omtalas, att bettla "åttehögar brufar gulla får bet mena nara larwarabe rått alf enliga natur. "i3trigheten år rit rot till otit onbt", lager orblpråtet 3ag grepe af en ormotfteustig långfan att tittegna mig huld, hafiltet naturligtwie %midjan natten lom war förroarab i högen, iucn funt nu i form of ett lertrut rommig upp i bagett för att fota fig. Ya ban fag jag mig åta i en elegant minn nids tun od) total på tuffheten; teban tndte jag mig baka brudtt brorffål meb flabene Want mån. sörfigtigt narmatie jag mig rutten. Jag tunbe nu nåtmore beffåba frufet: bet roar af !vanligt indaner, ttedte jag. tita meb bero fom man repet boa trutomatarne, glacetabt titt Ulfe ten, ocb ett ftrumpebatib war banbit öfem' het, idolen wort bet gjorbt blott far bet jag tattare flutit funna båta bet. Reb barranbe hetta odj Itålltvanbe banb fattabe jag tag i frufet, bnfiltet jag Inatt anlag får min tillbörtgbet. Jag börbe en roll ett flhde betifrein forn topabe: "tåt bli bet betr 3ag aftobe mig noga för att brooro, th Då wifue lag foto bet roar, att bå flög bet ifrån nog mab bet lamma. Jag babe ide få noga tib tia att fe efter, bush innrbatlet war ltaroatiblabt titt, men jag tbdte bet fttintte omsring mig, ber jag filrang Då mågen bet 'mark jag lunta. Jag båren ett flianfinet efter mig, Ittnanbe bet forn nrpleår bå nian 'vittert meb forudna trånar. Nått, fen boom, fart långt Mått la ftiabb, tlabe jag emot Tuputa, utan att fr mig om. 3 betfamma tunbe jag en tatl borb fatta mig i undra, otta innan lag ini tir ont bet, låg jag — °fetna?) på en bad. Vt jag Aten tont lin boni, tiobo fora tartar onttring mig, otta jag gulle allt fått bån• biform' en gång, ont jag inte tant igen be tira. gag Teer mig upp, bå i betlamma ben enes ter till ".tstvab babe bu på min mibbag att g rar "fil . . . ntiobag", flammabe jag. "3a, jun mi . . mioboir, 'gulare ban. 92a rene jag mig upp. iJ fata! kela min nor Ofroerrod loar helt och hånet nebintorb of — toppa lamt båga rodfidan allbelee futt al rott potatis och bita morötter. 91u begrep jag ont lammane• Illibbagen, forn ban talabe oin, mar juft ben log tagit for att mara natten, ort) "'Utfaren", lom tog mig i natten, friar apparens till loppan. :log förtlarabe mig få gott jag tunbe i en !abort finuesftämning. 3 ett nu Ivar båbe tuff odi Jatet förfrpunna. crorriålen nie be "ritt mannen" roar lita långt borta lom himmelrifet för en procentare ode fonungatronen for en bonbe. Tet ruta lag eec givar war en förterftvab rad odi en hitt rygg bogen betsa; men Obanefter nota lertruitu få mara i tub fåt mig. eå fort jag tånter på trakt, utropar jag meb naken: "Zet härliga på jorben, forgånglig dr bete lott.' Au/ triederselt ve. • kituariekatiba. Framåt, marsch! På ett visst låger inträffade för några år sedan (oljande lustiga hindelse: Under det kommenderande löjtnanten en het soinmardag gått något ettiden för att prata (ned en kamrat, smög sig en halffånig f. d. soldat bakom bevirin- game, sann han förmodligen tyckte behöfvn tintotion., och kommenderade med hög röst: aFrainAt, marsch!» ',varpå hela skaran satte sig i rörelse. Men då löjtnanten, kortvårt och knub- big, såg truppen marschera långt i- från sig, började han af alla krafter gno i vAg efter, pustade, svor och ropade: .Alalt! ptro! era . . . Uff! uff! . . . Pu . . . !lind sju tunnor tusan skock millioner . . . går åt er? • Aren I rent rasande era dubbeljös- sar, som dumma i vag utan mitt kom- mando? Uff, uff! Pul Ilanalt!. Se- dan enturnanhanget blifvit upplyet, tunnu både betul och manskap saften lustig. Men den som hastigt fick fötter under benen, det var den extra kommendanten. Ett fat och ett pinne, Efter bran- den i — — blef det för mången slån att få husrum. Det i ar då hr Uggla, den glade skämtaren, trattode den bekymrade tullförvaltare!' och sade: — Nåja, för dej år det vål ingen konst att få runt; du kan mycket vål krypa in i ett sockerbit. — Riktigt, min bror! svarade pu- bliknnere men du, min kåre Uggla, år unna lyckligare lottad, du behöf- ver bitet slå en pinne i våggen, si reder du dig gode. Uggla blef för ett ögonblick svarslös. Lundström skulle bli verkgeeåll hos etiker: u Pettersson, Första tru• kosten fick han strrunining och liv- tetig. Frun nig med fasa, huru ge- pallen prnktiserade atrönsusiiigsh uf- vnd och sejensr i skalhögen och hon utbrast : — Ilör nu, snalle herr Lundström, jag brukar aldrig bena strömming, utan itts upp både huf, ed och atjert. — Kunde jag icke tro det! Derför har jag just gond alltsammans åt frun. Från lagret. Korpralen (under- , isstick beväringen): Nå, pojkar, hva A då, oöm drifver ut kula? slIondbevatingarneo atodo tysta, enen lin «herr beviringu, som stod bland dem, sade, att genom krutets explosion upplcornmo gagtormigo knu- tten, holka utdrifra kulan, i det de utvidga sig. Korpralen:«NA-Aj, ni Jnljkar, dl dir ä inte riktitt; då å — krutgasen.. öfverraakning. Löjtnanten: Nej, lilla s.argerska, tack skall du ha, jag åter inte blåbår, ty de göra tänderna så otAcka. Den lilla: Kors, tag ut dem (örat då, som din Etnelie gör.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.