1 Vv "t | , LA ' I “(Y perja: före sån i fjerde, dlntaflone fbe då ! af tredje. Maåfen., be flå sär rånden «of skolungdonens bella fte scktienen får stolbyglenen. intreåfe. D at tt förklara att follåfarenå : y idem sfolan ‘uu e] år: fådan att Män någon: syunerllg mån inmerta han ennes byasensta förbållanden oh att pi eren derför bår. bafwa „sâte oh lama { tärareto0eglet, [å' ofta frågor: der förefomma [om angá belfofdrhållan: ‘ters laeca sfelan famt;ott un bör. a rált att. wåda förflag ilådana åm-' Reload [årare. böra sbogfenen eller de r "he iafttagos, pá del all lärjungarne Ide tid fd: 0 -flolgången; må: toga slada’ tid sia delsa, ! Läracne borde lfunua med-; delas underwisning I delta åmne under, den tid de genomgå profårslorfen. Sluts, tízea förklarade feltionen Fatt'alla en- fun Nolor böra wara ‘under!fastade by-- ‘gienisk. fontroll.- 2,3 Duin IL a * Den flazan som. osta ‘fôrsports êfrver- alt den underroisning d. främmande“lefs mande - spráf, fomi. de alimánna fåror, - “perlen meddelas, wore längt isrän fådän ten! bår wara, dá! | allmánhet ej end nr Hifna studenter: funna fåra det enf-: fafte jamtal ‘med en srämling på nägot- ‘af: de spráf de dodil få många år slu- derat, [ynes ándtligen hafwa/ beattalå af c< erlánts fåfom” befogad áswenaf lä- carne fjelfmas, oh os to loge at "Gifom.förut námts “hade "mötet nede falt etl utsfott för: att utreda jod) upp= råtta fêrslag till beswárande ¡as ‘en få i tiran sem mdr " sydande frägt do son a tu n men ause att det för närvarande är på - a Jan Aie ohe fatt \örjdt för ergållande. ‘es tielQige duglige lärare | de främmande les-* mande. fyråken +) för winnaudet ‘af en efter ‘ untoarande förhâllanden lämpad metod för de- tad behandling? Hwilfa åtgärder äro.att för tesfa ändamål srl, perser | Detta utfott syues* haswa, { lilhet med. frågans uypstállare, ansetk att ‘or=- safen’till det êswerlláägade mißförhâllan- del word deu att lärarite dels\sselfwa ej more tillcádligt hemmastadde I de isrä- " *gawaraude!’ spráken,: dels" ej fôrstode’ att piell ritt ae lärjunigarue den ‘funskap och härdighet | fyråtens behand- ling de möjligen unna ‘ega2? Ty.ut-. flottet : fåreflog' att’ möteti skulle: uttala: den: önfraw' att: sult kompetente lårare bleswe* anwände för underwigning i'de "fråmmande lefwande fyråten redan från . fôrsta förfan ‘att; ámnet nyeuropeift lingdiftift I filosofie licentiatexamen för- delades i tmå, det ena' för; romanska "fpråt” oh de‘andra för :gerinauska, samt alt qllcrélgare fwd stipendier: af stat3- medel 'må inrättas för att bereda lâra=- refandidater tiljåfte- att i frånimande “land Inhemta nådig funskap och färdighet 4 behandlingen af wederbårande spräk. |‘ Allaodessa förNag. godtänded. af môtet enhällizt oh utan öswerläggnlng: ' Sä sedde dod ide: med ett annat af utftots tels förslag Detta innebar, att studen= ter som wid ujländskt universite aflagt . examen, molfwarande wär: filososiekan=. didat- eller lUcentsateranien, sulle wara teråttfgade att, ester genomgängen profs drófurs, föfa anstállning fom látare i ! leswande-, spráf rid ‘de-allmänna; lro=, werfen. Mot detta förslag- anfördes alt om det genomfördes skulle dels swärig=- beter uppstä wid àfgôrandet af hwisken. utländ}t 'unfverfitetsesånsen" som mot, [warade de nyß I A dess wore aro wärdt'alt dessa, fom studerat i ut- landet, sulle förlora ‘sitt fofterländfla: > finne, dels fuude slutlîigen, om något fås. daut sáslsynt fall fåretomme, f. mit ulan © ett! dylift lagstadgaude wid fådant. till- file ge dispengifrån den swenska unse versitetsexatnen, hwillen fordras. fom. " willor för Tompetend ‘att föta dylif 1å- "farebefaltning. "4 = 000 3 Y 1 Mötet beslôt odfå att i. denna del ej. | sula fig. på fått ‘som utftottet före- V Enligt | ten ursprunglíga ‘planen för mètets förhandliugar Nulle nu närmast frefomma frågorna om lämpligheten af att inflränfa latinstudlet wid de högre. elmåsnsia” tärowerten. . Men fom tiden , fedan war längf framskriden ‘oh, någon srundli are utredning ‘af, dessa -wlgtiga tågor ide gerua funde medhinnas, be- för mötet, på fôrslag af reftor Lundberg, detta ämne à sido ech i stället. oft lemua êswergä till frågans | > I - solistosorua åra troå i förhållande till hroar- andra föftårade offentliga wndermwigningsanNals " ter? CUer är ett semband mean dem önftligt, 65 I broad mån år ett fådant möjligt att årvär gebringe? i Ia ftån= |]. f ‘seltion Beflål. widare att! |. Somma | e insigter, äswen i |. ¡+ Ofwerläzgningen rörande denna fråga : inleddes of fellfioleläraren Fridtjuv Berg med ett. föredrag, I hroilket han till ‘en början flarpt fritiiesade det system, fom ôr nårmarande. går barnunberwidningen till; en yrfeobildning, aruundadt som“ del är, ide på .perfoutigdetar, utan på faft- principen. - Barnunderwisningen borde _wara destämd -endast ester. pedagogista grunder oc ide som nu med häu]yn til en blifwande . sambällsställuing,” „Deu eudq läroaustalt, som meddelar än all= månt; grundläggande. bildning, är folk- elan. Den, borde derfdôr utwe>las ch das få :ott, den-funde bliswa bolten- Bil à för elementarnndctrofen[ngen. Md: tet! borde uttala fig för Snuftllaheten af band. niellan foltifolorna. och de allmäuna-lärowerle e) -- Hr Berg. understèddes af hr Hamnar: fund, hwaremot den motsatta âsizten [dre fáltades af hrr prof.-v Schéele, leltor PG. Lyth, i adjunkten: Hallgren, dir „Lindroth oc lektor Audersson. Lektor Blomstraud. önfade: ett samband mellan de begge: slagen of lärower?, men tänkte elt, famband,. niellan fg: det fêrwerfligadt-genom_folfskolans , böjande ‘c< widsträ>tare tilämpning af. den st. fk, "fursläsningen So cd: ôtet ontog som far. på frågan föl Jande af professor v. S<hécle förefagna reselutiom O PÞ Mötet" betraktar . det I roärt land förefintliga amdandet , mellan: de allnänna färowerken 0< oltffolorna fåfom godt od) wärdesullt men an- 6 warderas egendomliga uppgist påtala bibe- hällandet ef dem fåfom frisidende underwisningg- Detta war. den. sista fråga fom. af mötet behandlades. > Sedan revifiousbe- rättelfen blifwit uppläst oh godländ, an- stáldes wal af reviforer, oc utlågog hâr- til leftorerna Lundberz, Björkman o< :Böfgren "2 nde ee : . — Mot watten- 0< bröd-straffets för: wandling till eukelt fångelfe anmärker Sklarab. L, Tiduz so 00 ot "Ait fitta . och åta upp fatens kaka, ware’ fig. denna: år saltad eller ofaltad, år dod-ej, det samma fom, att-till staten betala ‘ädômda böter: I stäslet för att stalen: of böterna sulle hafwa en wälbe- : péftig sintomft beredes den .samnia :hâr= géuoui ”en' förluft, ännu. Ytterligare ófad enom de anslag ‘till ‘nya straffanstalter, fom "redan of Aretd:rilsdag biifwit be- ‘wiljade «0 ny þ Herrar rifsdagsmån af år 1884 synas ‘alitsà "ef Haft begrepp om, att man jej betalar: sin suld genom. att :längre’ eller fortare” tid gratis äta borgenärens bröd och att. penuíngars enda eqvivalent är arbete. ‘Det’ ligger "ju: få | öppen dag, att: det enda rätta fättet wid förmand- lingen af det omenskliga watten- oh bröde strafe, sâsom furrogat för penningeböter warit alt ordua "offentligt arbete förde "dömde i mån of den sunima, för hwil- ‘fen de. på ‘grund af ‘sina förfeelfer til ‘ftaten Håftade, att man. endast kan för- “wäna’ fig öfwer. den utgång frågan fått.” « — Underligt går det ej fåflan til wid : borgmäftarerwal. oc han enligt Smål. Alli, det häromdagen hållna borgmåfta- „rewalel- { Sköfde.lemnat det sällsamma resultatet att den person, fom erhâlit de _flesta rôsterna_o<_ följaktligen bekommer första rummet pà förslaget till tjeustens äterbesättande, .t. f. lånanotarien Hedens fiferna, ejänuu hållit något enda hârads- ting vå landet eller. futtit fåfom:ordfö- „rande i någon ftadsdomftel. Fjorton das ‘gars - tjen[tgöring säsom t. f. dombhaf- wande. i en dom}agd, hwarest under sagda -forta tid något domstelésammanträde ej in: tråfjade, fåra utgöra hans domaremeriter; men ide förty har han i Sklôsdeboarnes unst seg!at om alla fina meriterade med» föfande. | : | 4 — De fwenfla lifförsäfringsbolagens. werksamhet under är 1883... Det för- flutna året har utmärlt fiz för en owan- lig werksamhet : à lifförsäfringsomrädet. Den nya förfåkringsfumma, som af sante liga bolagen; Skandia, Swea, Nordstjers ‘nan, Thule, oh Victoria, under året af ‘flutades, uppgid nemligen till det betyd: liga beloppet as 25, millioner fronor. Bolagens: sammanlo da förfäfringsfum- ma, - som- wid 1882 års slut utgjorde 110,557,363 fr. uppgid wid 1883 ärs slut Hill 128,353,360 tr. Premiclukom- sten för “‘lifförsäkringar ôkades : under, fe- m Is ']. naste. året. med 639,663 fr. -Totalsum- Är det lämpligt, alt de allmînna lärowerkeri . man af. bolagens infomster under året för premler c< räntor utgjorde 6,688,415 fr. mot 4,717,884 Ir: under år. 1882. „Bolagens- utgifter för dödsfall waro un» der ‘det förflutna. óret mindre ån för = SN | =] J AA —- "I tänder eld på stubinträden, br i a MN . - år 1.1883 - 1,154,366’: fr, men, 1882 1,182,295 fr: Antalet. fôrsälrade perso- neriwid- 1833 drs slut ‘war 19,325. * ” Under det förflutna året har i Malmö bildats elt nytt tifförfäkringsbolag, som emwsl- bedriswer . brandlörsäkring oh om:jerhällit namnet Brand= ‘c<h lissdr- feingdasticbelaget Skåne. - — Ett ord för, follunderwi8ningen innefottag i fölfande ylirande af P. A. GSiljeftråm: . "Besinnar man, alt. wår slandsbygd3 gepresenfanferLigôra majo- riteten f:andra lammaren, å wensom att befollniugdelement, hwilket [de tillhöra, aslt| mex od. mer torde. fomma att gåra sitt, inflytande: gåkante åfoen i fråga om! malen: till fôrsta- fammaren, få be- böser ingenting mera säzas för att öfs werlyga hrarjetänfkande je erlandèwän om Idet, med hånfyn. til: allmänt bästa, matltpåliggande -uti alt wäl-ordna foll- underwisningen- och & allzänhet färja för allmogeus: upplybulng på. ell ;fålt, fom swärar mot. deg volitifta. betydelse.®. - “— En ângwagn of ny konstruktion har |fommit. till Karlshamn lör Wiolanda Bolmens jernwägs räfning, "Det är en passagerärewagn med mastin i... Den är lonstruerad af - maskiningeniören told Oxclôsund—Flen—Westmanlands . jern= wäg S. Betis (engelsman.): Den ryms mer 17 vasiogerare oh år assedd att gå mellan Wislanda- oh Ljungby samt ko= star omkring 6,000 fr. | SHL Han sprang för lifvet. Originel, men föga prakti}k war en ofrättningg- melody. fom en wienare nyligen förfökte tillämpa mot sin hund i den glada hufe wuüdstadens - grannfrap och som- få när hade. befordrat. hundegaren sjelf in i ewigheten. ‘ .' Or H, hade: en sjuk hund och wille staffa den ur. werlden..“ Emellerlid hade ban „sjelf. ide hjerta. att taga lifwet af sin] lilla älstling . och wände sig derför lisi; en: grufarbetare som han fände. {= Bar god oc tag den' hår hunden, yttrade. doftorn, bind. en sten ‘om halsen på; henom ‘ec fafta honom ut “i dans, nien, få att der får en lätt döds oc 1— Nej, wet: ni. hwad, fwarade' grufs arbetaren, r då. wet i någonting annat som lätt och praftiftt' erpedierar bunden Hill en annan werld, “Wi bergsmän ha dynamitpotroner... DÅ en fån springer, flyger: allt i Oftap i ett nu, alldeles jom ‘om åftan, slagit¿ned, Eder hund fan idé-ens mårta: att den går ur liswet, Wi ska göra på det fåttets 1 1 -Fölsaude- dag gå alla tre-ut på mars feil, först grufarbetaren, efter Honom den bedröfwade. hundegaren och sist den tros fasta, intet. ondt anande Dido. Gruf- arbetaren stôter ned eu gännnal påle i jorden, lägger- ifrän fig. patronen : o< allar, vå dr H. E ) — Det-år alls ingen fara, Kom hit. Jag. förstär mig mydet bra på dylifa tingestar. "Hål nu fast hunden, tid jag bundit djuret wid pålen och dynamit- patronen på: deh’ rygg. Då jog sedan uner den précis fem minuter, od) få brakar det till — och då fan ni vå afftånd fe hur er. hund alldeles fpårlöft förfrolnner. | Dido bindes, patronen fastiättes på ryggen och stubinträden tändes, hwarester grufarbetaren oc dr H. taga till fötterna. “Dido blir orolig. . Hunden kan ide lefva: utan | fin herres uärhet; der hans herre ár, der máste hau osa wara. Han rusar med all frast framåt — s\nôret ifwer.-den gamle pâlen en kraftig vå- änning, men den hâller:— ánnu ett förtwifladt spräng >... . och det murkna träftydet brifter vå det stäsle, der snöret är bundet, Under glädjetjut flörtar Dido efter fin herre, hinner honom, springer upp vå hans bröft medan den antända stubin- träden fwajarlfram och) tilbasa får winden, 2 Rädda er från det satans djäret, rifer grufarbetaren. Skynda er, ropar ban förfärad til dr H.,, men det war lättare sagdt ån gjordts > 0 I Doktorn, fåtter af i fyrspräng, hans fötter röra fnappt wid jorden, det är en ursinnig, förfträdlig fapplåpning mellan honom och det trogna djuret, fom jemt ‘o< samt år honom i hålarne. Det bår ‘êfwer ste> och sten, gården oh diken. Doltorn stônar sem ett lokomotiv; han kan’ ‘nästan ide andas, men tanken på att stubluträden i hwllket êgonblic fom helst. tan hafiva utbrunnit od patronen explodera gifwer honom wingar.: : «(Dido år hôgst animerad, skáller af lâdse c< förtjusning. under del dej Yerres försáran stiger med hwarje puls 882. Desfa ulzisler utgjorde nemligen slag. D gud, der år elt Högt plant, det kommer ban aldrîg- êswer; men han mår amsar sina sista fraster, griper med fåra änder -öfwersta' kanten af planket,. som år få högt, att han fnappt råder upp, halar fig upp:på det samma, frånger fig diwer det och faller halsdöswad ned v längs plantet för att \ôka sig något Hål ' att (ropa fn igenom + då en stark nal dre . Grufarbetaren finner doflorn halfdöd ' af austrängning oh förskrä>else.. Dido bar gått till de fålla fagtmarterna. , Den - lidning, ur hwilkeu detta. hem fats, säger ‘att meddelaren af detta drama - borgar för def fanniugs +> > Sin J j merby; wedotldning — är det wällja- dande namnet på elt insirument, "hwile- fet ej bår falna8 | något bem, ter man. önskar bereda fly tresnad på hwilostun=- Berna, emedan man på detsamma år I belft; utan att några dyrbara. feftloner: behôswa tagas, TIA-edy med den, fom" ej år widare' musikalisk, kan utföra allà möjliga mulitftyder på Sinz fanfare ch fåtupda bereda. fin ompifning ett fort nöje". En yngling i Wimmerby regvie ‘| rerade från fabrikanten’ en "Sing fan- han fid erlågga { vokförftott, ett litet horn, försedt med munsty>e, på fin Höjd «| wärdt 25 åre; när man nu fåtter della ' för munnen. och fjunger, få kan man nas turligtwlö. frambringa hwilken meloqz fom helst, men ett billigare fått att be- reda sin: fågt och fina wännet trefnad år att lågga ett flyde papper om en kam, PR läpparne. mot detta inftrument oc à fjunga; då uppnår man ett lika bärs lígt resultat som medelft Sing fanfaren. — Resornas wederwärdigheter. Ett ungt skandinaviskt par, herr Carl Thome, nôrrman, och ‘hans hustru, kôpenhamn- ska, uppchiller fig f. n. — | tionaltidendes amerifanske korrespendent — af rent nôdtwäng- i New-York tid följd af en temligen- enastäende otur. gere Thome med frå war på wägen från ' olorado till Danmark. och hade efter | ett fort uppehåll i: New-York tagit bile ‘sett med "Thingwalla", den fore danske emigrantängaren. Deras bagage, . ett baljt tjog, fofferlar hwars innehåll ‘egde , ett. wåroe af flera tufen dollars, hann ej komma :omberd och slutlígen mäste ' def unga: parel âterwända till hotellet." Efter en wäldsam "rafistulation" upp- | dagade man slutligen att kofferterua pà | grund af ett mißtag blifwit sända till en Bremerängare, "Main", hwilken af= gått. famma -dag, Allt war inpadadt, och det unga varet hade ej mera ån man "aid och stod i", Man måfte elipera fig från linnet till glacéhandskarne och sedan pga fig att wánta på telegrafiskt med: delande ån Southampton om tiden för: ångaren "Malnd" anlöpande af denna plats och på fwaret om förfrågningen UA bagaget är ombord.. 8 mot- att fall har det blifwit stulet; oh herr Thome får då föla utfå skadeersättning af frangvortfompantets =. a » at Brässelspetsar - (Ur B. L. T.) O «Jn, - det var en lycklig dag, som jag kommer att minnas så länge jag le ver. Jag väntado ett sorgligt slut på min resa, och i stället blef den en : begynnelse till mitt lila lycka. Det är ej underligt, att jag stundom tycker alltsammans vara en dröm», «Du år en lycklig ost, tala om alltsanimans för 0830. | eJa, tag en ny cigarr, Jack, och du, Teddy tag den der länstolen, och gör det rigtigt begvämt lör er, så skall jag berätta hela historien. Jag var i Brössel utan penningar, sorgsen till sinnes och beröfvad allt, hopp. Konstakademien hado tillba- kavisat mittinåsterstycke, Desdemona, trampat mina atoltaste förhoppningar i stoftet och lemnat mig i förtvitlan och obeslutsamhet om bvad jag skulle företaga. Under dessa sorgliga förs hållanden kom. Rushbrooks bref, jag har. det i fickan och vill lasa upp det för er: ' ee | «Min karo Lennox, — Gamle Mor- ton och hans dotter Amna fara ölver kanalen'om några dagar, och de be: hölva "någon, som hjelpor dem till- rätta under vågen. Hvem i all verl- ständ. att utföra hwilka musilsty>en fom: e:- annars är han förloråd — ban - andra -fidan. Hunden springer tjutande - fare" och erbåll för 2 tr. 50 åre, hwilfa Nn flelfwer Nas nfare — skriswer'Wim- 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.