bwiffet Söderrnanlandelortigens dop hvarje utväg. Tvenne lampor för- glor cm sttfampettherg Pljattbe, toga eit filbeten återgiftea jcmtc ett lm uppskjutits till den 19 Juli, ty. blefvo brinnande och upplyste. det si te hittag ur egen fatabur, !mit- morfars och mormors hitrem linr för- underfot dieka fängelset. Olyckan in- fau trAftnile fredagen den 10 Juni, tre tel ivndCit tånmi tit att offentliggha: dröjts. senate, pi söndagen, började giv:4"kro år !lintott ett ficAft,ab En svensk vensterförening ef- dagar vattnet sjunka, di de stackars man- n e tt egentligt bah3bob. Vimba( flutit ter mönster nf dt n i Kristiania be- lttia Oftra funnits tia, tti terrången fintligt] kommer trolig en att inom kort nytt för att lifnArit sig förtärt allt af a bett _tunnat rnitti ccb hitom bepett biblar i Stockholm. inbjud:lias, 1;11 låder Poen de hade med sig; för att i3 brant gått,ånba net till baftret. ett förberedande möte liar utfär dats. slacka sin törst hade de anvAndt dam- vatten. Ännu två dagar finlin de tag gulle glatneenberg hatten merit en stackars mannen qvarttlifya i sin sorg- wort sang pared. liga betagenhet, innan de kunde ge- gan matt bittra fig något mera tju- nom att antända en dynamitpatron lperehneeng fent bafgrunt, jasbn Ett par hytta skator ha urPeD - göra sig bemärkta af dc i de nArbe- be;,i ten mot baket fluttatthe onLigg- tennet och fettiertfal ccb brunt vig i Nycjvanintrakten, Oster- lena schakten sysselsatte nrbetnrne. sitgen rncb Alla blefro nit efter att i 170 tim- lift ftranbetemennten långö furien? lid iaattas1 ttnder bet utan att till gen- götland. mar hafva varit lefvande begrafnet En fyrbent kyolcling såg nyligen upphemtade i ljuset. De vorn <tamt- tåtb fltja bet, tt, te Sthenhatnnefa- ;fitier, km Nigit neb .fitta bopålar Pr (Ing en i Kuddby rocken, Ostergot- lige mycket rivaga, men blefro enort fullkomligt AterstAlde. frmataren i Zaarhaxf, båtlo fig mitt land, berättar Norrköpingsposten. Roa trått hablitteet ccb femma Hott Våldsam behandling af ett barn. Embetsmannalönerna i Frank- j;r1rfanit till fenterterna. till feirC•erita 1 llernör.-P:n af den 7 Juli läses: rike. Franska republikens president femma be thiftat ettrig. , Tian fan tect ?j, ftrångt taget, flantra För vid pass 14 dagar sedan mot- tår 600,000 francs i lön och en likn togo vi nedanstående skrifvelse. Ouk- stor sununa i taffel- och respengar, te m Pr Detta, to man fan tåtitt fig thigct hittre ån hoat glantrenherg bju- tadt den härrörde från land, namn- tillsammans 1,200,000 fres. General- bee rå i Nia om nafta. Utan att giften person, tvekade vi att genast guvernören i Algier får 125,000 fres, etted flad fantafi fatt man tånia fig införa den samma. Sedan vi emel- hvarje minister 60,000, Seineprefek- lagd litet tuffa entterrionte, utan att lertid blifvit fullt förvissade om rig- ten 50,000 och polisprefekten 40,000 tigheten af deri förekommande upp- förutom embetsbostad. Af prefek- eda blaferat fan man raga fig :tåget mera a prfriffante. set år ide mit: af. gifter, Atergitva vi denna skrifvelse terna få 11 35,000 hvar, 33 25,000. • 41 18,000 fras livar. Franska ilande- hgt att 'vilja i miniro mån fritiiera bett så lvdnnde: För ett par år sedan bordehunumm budet i Petersburg får 250,000, sän- ttireftabla, fiffiga nadir :net hteilfen en p ress i Ångermanland nitid* hela allt betr 2tedmarre crfefter PrPfer att hus till ratta far att par bortkomna kara- debudet i London 200,000, i NVien hunti?Tet uppe hci fig jjelf 44, be t meller och slutligen eftertryckligt beetraff de 170,000, i Berlin 140,000, i Madrid lindat tanfieritta perioner, tem ut- och förjagade en upptagen fattig Sicka af .120,000, de bida i Rum hvardera omkring 3 å 4 år. En sorgligare tilldraget** 110.000. sandebudet i Peking 85,000, i8es te:5 autiterium, men i all blyg- har under im förliden sinter Metat i grann- tamtet milt jag tett uttala ben åfigtett, socknen. Kyrkoherden derstades hade i sitt i Washington 80.000, i Yokohama :tt tet egentligen ide år fibr litigt ett bus upptagit en flicka om 12 år, taran fader 80,000, i Bern 60,000 fres. Tre mar- år biktad för stöld. Namndy flicka hade skalker få 30,126 tros hvar. Guver- ii•fa g enom ett ritare. 118H-rusta Ut frita en bland tjenstflickorna 'Illegala sig nören för invalidhotellet 27,000, mi- famla ett något talritare onblif. några blomsterkort, hvilka bon utletat till 23 långt made! Caigneu, ab lom sina kamrater i skolan. liArför togs hon i litärguvernören i Paria 25,000 och i 'ett tetri6 på alt ben floranbc miljon mitt upptuktelse af sin husbonde, tom med Mune Lyon 15,000 Ärkebiskellten af Pa- illatumborgel habauftalt ej attier nfietta handel ifrigt bearbetade hennes hasled och ris får 45,600, årkebiskopen nf Algler »ib anftalten juste af nugen betubelfe kinder med uppmaningar att hette:ina allt 20,000, de 16 andra Arkebiskoparne hvad hon stulit, till den flickan tagit på fir kf; iramlib ed) efenomilla bcftånb Mg, att bon tagit och hunn« sin moder 5 endast 15,000, de 69 biskoparne livnr- utfira tri Plianbc. par lakan. 6 skjortor, knitter, skedar tn. m. • <lera 10,01)0 fres — betydliga reduk- Sett efter mibfontnpr åntnett e fonft. ni. en. Bestraffningen fortgick till dess flic- tioner af de förut så höga aflönin- aådtrion @utber, Vitna:in ed) .Daft- kan föll till golftet under konvulsioner och garnet till presterskapets högsta måls- kråkningar. Hennes engifte företedde långe män. Det lAgre presterekapet år bine på egen riff arrangera en fottfcrt efteråt en vidrig anblick,' svart, grönt och strof öt ior .saftram, g. i liampenbor. gult. Dagen efter flickans upptuktelse reste onekligen icke högt Olönad,: 530 atPljD af war fogden», inga, fia lin kyrkoherden med sin fru till flickans maler yrester nf första klassen få 1,600, inanepaborg f6r att tala mcb bircitåren för att återbörda tjufgodset men förgiftas. 270 nf andra klassen 1,500, 2,521 nf Riter sin hemkomst erhålla de af någon det onflattett, men fammarråbet Ch. råd,+ ett efterge, om de saknade allt det tredje klassen 1,300 och 41,000 kup- taille ej end egna 5 minuter åt ett fant. upprilknatle; det kunde ju handa att flickan letter mellan 1,001) och 450 francs, tal. .futt refte bort, och bå ban ontbabå at fruktan för stryk pådiktat sig ejelf dat, så att de troende alltså ejelfvn till othiRjanbe morgon fonithunicera fig hvartill hon .ej var *eker. Mycket riktigt en stor del måste betala sitta /tjata- återfanns ock allt, hvad bon föreger sig hatta sub b< bahnba artifterna bi bet botes stulit med undantag af bokuiårkena, hvilka sörjare. • i Stkenbanen, ber Meja bobbe ed2 ter dock sedan också hopsamlades. Bör man Hos en japanesisk tandläkare ben grittunntige mannen brufabe intaga undra på, om allmogen illa behandlar fat- når sådant kan sita rum i en ser det mycket enkelt ut. En stol i bio frnfoft, låt ban genom en unberorb- tigmani barn, prestgård och innu i dag med all kraft för- nåt-hetett af det hål i bantbulaydlInn, mab bora ra telefon från Sflampenhorg svaras. hvilkct mein kallar för fönster eller att han ide funbe 'inlabc fig' i några Ar allt kvad tunn kan upptäcka. aoktbanblingar. 'Ras usille blott bura Ett tilltag, som fordrar näpst, Ar dörr, Mnn sätter nig och genast börjar sam- fraiertjalen och fete» på egen riff anan. i sanning en poNtstationsförertAntlarea talet om haken tand det är som sera niiet, men Del malign fammarrå. i Södermanland tillvägagående att å förorsakar plåga. Sedan man kom- bet bar annat att tåga pa ån fåbana tidningar, som gå genom hans hän- mit öfverens med tandläkaren härom, bagateller tent alt gikts babanitallen der. nedskrifvn en uland opassande fattur. han den sjuka tanden med *in !dank ech tillbragante. fån Woraboae- ,uttryck och, tillvitelser mot tidninge- väldige tumme och dito pekfinger fosfat ffulle trål annans tilltalat honom, mot titgare, som Aro goodtemplare, och drar ut den. Operationen sker mot brakas verksatuhet han men att neblåta fig tio dt famlat tub -hyser icke utan senna*, såsom europeiska artifter, nere be cd af (ikfta rang, år 'ovilja. tandläkare plåga föregifva för ett trö- satarlighoiö långt utber herr faturnar- Enhälligt kan man med skål kalla sta patienten, men den sker i etAiiCt råDeti teårbegbet. det al, som för en tid sedan skedde utan tillhielp :af några metnilverktyg, Rlantrenhorg år cniellettib -- ed) fatt blott medelst fingrarne. Det har fun- bet trål tron annerluntn? — mer ån . i Fellingabro till besättande af lärare- nits och fins kanske ännu personer i IsPigt lektant!, cch tvi lerfehiffa af upp- platsen vid folkskolan vid kyrkan. Europa, hvilka med blotta händerna rigtigl bala Ola, fem hatten behcf af Endast en person röstade nendigen. kunna rAte ut en hästeko eller klyfta be präftiga hafebobett tviD banffa luften, 8100 sanatorium har i dagarna ett äpple mellan pek- och långfing- att i IllariatInft ep tillgång till ett bribe varit föremål för en mycket tutor- ret, men så vidt vi veta har det al- fant tibkalig ed; låtts( rå låt abmini, drig i vår verldsdel funnits Ritare, bob habitation. talat , %aarbefil- dalade artikel i Uddevallatidningen som •kunnat draga ut tänder med ..Bohuslåningen... 1441Ni:ty:tf lifabibbet gentemot fingrarne. Våra tandläkare hafva ej peahorgi-n6jena tribrommer„ir , terem Bärskörden i Nerike synes i år blifvit inavade på det viset. Deras litet att faga, få långe lotteri:6ra nbc blifvit riklig. vetenskap Ar ej så gammal 110111 ja- totalt Pritunntar bala, rAttar f. panesernas. Det gifves ej något me- aftbl. Läsrum för Arboga arbetare del mot tandvärk. Detta axiom Ar opimudvs i söndags. Tillträde vinnes lika Romaralt i trallen som vår kultur för hvein som helst utan algift. år ny. Japaneserna veta att en lent ffitO(Iii10[111. starkes genom filning, och de veta "Gubben i Berget". Nedanför Bada ej genast på maten. En Bångbro i Nerike på norra sidan om 'Alven att om en lem icke brukas, så badande arbetare sjönk 6*m:saligen jernrigen synes på en afenne i ber- blir den svagare. Hear och en, som plötsligt i nya badbuttets bassång och get en bvitrappad liten stuga, som känner en inre kallelse att bjelpa den drunknade. Vid liköppningen utrön- har en viss märkvärdighet. Dess egare delen nf den japanska menekligheten tes, att mannen Nyas intagit måltid år en Sjuklig och futtig smed vid som lider nf tandvärk, begifver sig tamt förtårt betydligt med spirituosa. namn Gustaf Jansson. Ilen har på till någon stor intimare för att erhålla enskild undervisning. Denne under- kala berget, der ben uppfört sin ensli- söker kandidatens händer, och om ga boning, burit upp jord och omkring att jag utan spegel och utan han finner dens lämpliga, upptager hemvist ordnat en näpen köket- bjelp kunnat kläda mig så smak- flin han honom emu lärjunge. livad be- trAdgård, som. gynnad al sitt soliga står undervisningen? Ett slatt bräde löst som i går. låge, trifves godt under sin egareo — Din drägt i går var såle- flitiga vård. lune i stugan lår vara ligger på golftet. Det år af furu. Brutet Ar förse& med hål, och i des utstuderad och fröken Nina fint och val pyntadt, påstå de ra gran- hvarje ar en kort pinne af mamma tillåtits göra en titt difin SOM hade varit dig bebjelplig med nar, mjuka trädslag som trädet anbragt. Det hinder någon gång att den fat- den. TandlAkereeleven får nu öfea sig i tige enslingen nödgas låna en eller att med pekfingret och tummen draga — Ja visst, naturligtvis. ett par kronor af de i dalen nedanför — Adble AdMe, vet, du att boende, men det fågels till hans be- ut dessa pinnar. lian skall draga rått upp och får ej skaka på pin- röm att han alltid år en ordentlig jag verkligen är . . namne. Sedan han Ar färdig hAttned — Botad för din antipati mot Met-betalare. Man har i sinnet an- öfvergår han till en stock af ek, i gubben i bergets hos hus- befalla « speglar, ja, det vet jag, afbrut hvilken ekpinnar blifvit fastsatte, och hållningssällskapet att erhålla belö- dA han kan draga ut dessa, lår han hon skrattande och gifvande ho- ning för odlingsflit. försöka sig med ek- och lönnpinnar, Dorn ett lätt slag med en af sina !tyna medelst en hammare blifvit långa lockar sjöng hon: Gud indrifna i ett bräde af lönn. Kan vill hvad qvinnan vill, mannen han draga ut dessa med fingrarna så bör då tiga still. Nina instämde Tvisten mellan prins Jerame Na- nr han tnndlAkare, och han kan draga med hög röst i mången och niir poleon och hans äldste son Viktor ut en tand, huru fast den An må sitta. år en vetenskapens man, och dylika ord ljuda från så vackra har nu gått derhAn, att fadren pinnar Han erfarenhetsas vetensknp har lArt ja- läppar, hvad kan då mannen göra sonen omyndig, patiesernn, att det enda medel mot :era annat än tiga och höra på. Lervande beg-rafna. En olycka tnrolvark Ar att draga ut tanden. De tielvig gjorde så äfven och kände inträffade helt nyligen i en grufva i japaneriske tundlAkarne Aro tandlam- ng försonad med sin hustrus Schwientochlowitz (Schlesien), i det par. Resultatet Sr emellertid det- att en lördåmning brast och 200,000 samma i Japan som i Europa, det lilla list, då han af henne emot- vatten och slam nedstör- år blott litet skilnad i kulturgraden. tog det löftet att hon aldrig mera kubikmeter tade. 43 arbetare befunno sig i gruf- skulle bära den honom så för- van, hvilka genast togo sin tillflykt En emanciperad qvinna. Frö- till en någorlunda högt betagen plats. ken Lix, tunn Ar 45 Ar gammal och hatliga paperjedrägten. dotter till en fransk officer, fick af Vattnet trångde efter och afsparrade etta.) sin fader en spartansk uppfostran och anvandt en metod, som Afren i åt- bar gooskläder till sitt 9:de år. Rid- skilliga större europeiska halt:datt-- ning och (aktning torn redan då hen- der gifvit godt resultat, netnligen att nes Alsklingssyeaeloatiniegnr. 184i3 måla bodar och bodhusgeråd med gick hon till Polen och dekis i dess oljefat-ger, i hvilka en ringa del krydd- frihetsstrid rami 'idkat», ade sig på nejlik-olja år inblandad. Denna etc- rIngfAllet lajtnantrepAletterna, 1» riska olja Ar högst vidrig för flugorna, bon återvände till Frankrike 1K6 så att dermed parfymerade vtethus af dem undflys, och matvaror undgå rasade koleran <ler, och hon uttnArkte sig genom sin uppoffrnnde vård af alltså en del nf huftudorankern• till föralcamning. Sitter man dessutom kolerasjuke. Till belöning härför ut- till färgen en del af Gnlitis antingen nämndes hon till postmastAre i Le- dubbla eller enkla aseptin, ritten marche (Vogeserna). Då v eller löst, blir verkan så mycket sak- kriget utbröt, anlade hon åt er manlig (fint och deltog som lö jtnant rare. i kriget i Bourgonie-Noenpa etiee. För att förebygga och motarbeta Hon icke blott anförde sin trupp med en Itjonninnas mod utan skötte äfven amIttilmnen Ar af högsta vigt att de sårade. DA hennes trupp senare nangbiltItlen Ar så lullig och renlig som möjligt. Gamla krullhår,- och förenade sig med Garibaldis, egnade undra sangmadraeacr böra derlör ren- hon sig uteslutande åt nmbillansVII- netulet. Efter krigets slut var hon • göras, desinficierus och omstoppas, ht arvid inkttagee, att detta sker i åter postmiatare under 6 Ars tid, men tnåste afsAga sig sin befattning till ljusa och luftiga lokaler. Derigenom följd af reumatism, som hon ådragit skall mycken sjukdom afvårjas. Ma- draaser och möbler, stoppade med sig under thltlifvet. och fick då af re- geringen som belöning en tobaksbod blånor, år° i synnerhet mottagliga för ansittitunen. 1 Bordeaux. For nuvarande går hon endast med svårighet på kryckor. Hon har redan förut blifvit dekore- rad. Ar 1872 gal regeringen henne guldmedalj af 1;a Musen och mint- Huru bör potatisAiukan förekom- lansens brounkore. General de Cita- mast Ingeniör Eaping i Nässjö har rulle tilldelade henne 1873 de påfliga vid landtninntuförenin gene deratAdes suavernas medalj, och af Elsasadnmer sammantrade anfört i hulvudsak föl- fick hon mottaga en dyrbar heders- jande: sabel. ' Till utsade bör x:trindas fullkom- frisk potatis, helst nf tidigare De ryska nihilisterna tyckes ligt sorter med tjockt, bast grått, blått ovAntndt nog, befinna sig i upplös- eller röds skal med ej djupt liggande ningstillstånd. I följd af den split, ögon. Ärren påpekades fördelen af Som långe herrskat mellan de olika att från sandjord till tnulljord och grupperna, nar det moderata partiet tvärtom ofta utbyta uteade samt lid snik sig till auktoriteternas förfo- efter annan uppdraga frön från po- gande. Medlem:name få nåd mot tatisäpplen, och att potatis företrä- det att de aflagga bekännelser ont desvis bör odlas på 'tittare jord samt partiets organisation. Vigtiaa upp- efter gräsvall eller efter föregående lysningar ha rednn framkommit, och otid, för lavilket man gödslat med polisen hoppas kunna spränga hela atallseillning, hvaremot omedelbar sammansvårjningen. gödsling, eynnerligast lårek obrunnen gödsel, bör undvikas, deremot re- .Hög ålder. På vägen mellan Va- kommenderas fosfater och kalisalter. lence och ClutinWrv i Frankrike lig- Skulle potatissjukan, trots alla för- ger byn Attberive, *och <ler bor Ma- sigtighetsnitItt. visa sig, så ansågs rie Durand, född år 1761 och sålunda bast att genast afslå blastern eller nu kommen till 123 Art ålder. Hon genom hög kupning söka förekomma, är ettk'a sedan 96 år tillbaka (hennes att potatismöglet föres ned i jorden matt var född 1749) och lefeer på och smittad. potatisen. kommunens bekostnad samt af all- Tåndtbruk. mosor, rom en mängd nyfikna resande slanka henne. Hennes älsklingsdryck Ar — konjak. Något för rädda att beakta Den berömde franske professorn Vid- pion berättade nyligen i et) krets nf vänner följande historia: «Ar 1865, när kulerafarsoten rasade i Paris, hade jag en patient, hvars rädsla grånande till narraktighet. Från mor- gon till groll använde han preses.- vationemedel, han studerade hvarje dag inom hvilka Varter den hemska sjukdomen rasade minst och slog sig genast ned der. 'Hans fillattind in- gal mig tnedlidande; en morgon tog jag honom med mig till ett sjukhus och visade honom i en trädgård en grupp herrar och damer, som roade sig med bolls el. el. — «Vet ni, bred det ör för folk?» — «Nej». — «Jo, det år personer, som haft kolera, och nu Aro fullstAndigt botade». Medlet verkade, rAdslan försvann och ingen- ting blef var deraf utom en liten falsk maxim i min patients hufvud. Dl mun uetuligen någon gång i lians nitrvaro talade om den farliga ejuk- domen, sade han genast med aver- tygelsens hela vArma: «Jag hargrund- ligt studerat denna ejuktiotn, den bör- jar med, kroppssmärtor och slutar med bollspel». Förbrukningen af bayerskt öl i Paris har på senare tid antagit oerhörda proportioner. Det franska östra banholaget har för införselns skull måst inrätta så kallade öltåg (trains de bitre) på stråekan Strassburg—Paris. Dessa tåg som i början Bingo en gång i veckan gå nu hvarje dag och köra från Strusaburg till Paris på 19 tim, mar. Klockur 3 pi morgonen komma de till östra banstationeu och utlasta på ölimportörernas fraktvagnar, som föra ölet till kunderna. Det finnes för nArvarande i Paris 25,000 ölut- skånk:tingsställe:h och beräknar man att heart och ett af dem i medeltal dagligen säljer endast 100 sejdlar — en siffra som snarare Ar för liten ån för hög, då på de stora etablisseman- gen dagligen utskinkaut många tusen buteljer 01 — får man 2,500,000eejdlar dagligen, hrilket, di -sejdeln berik- natt tall 30 centiener, gör en summa af 750,000 francs, braken parisarne . dagligen gifta ut för öl. Nyttiga rön. Flugorna komma. Som bekant år en del flugarter under den varma årstiden synnerligen besvärliga i kott- bodar, ej minst derigenoen, att dc lägga sina Agg i det fårako köttet, hvarefter deras fula och afsmak väc- kande larver ont några dagar fram- krypa. I många österländska Bilder bar Man i bodarne med framgång Biprodukter vid mejeri. Som osttillverkningen numera föga lönar sig och gödning af evinkreetur i följd af det låga flåskpriset likaledes dr allt annat An inkomstbringande, måste man söka utfundera något annat, bittre .Att för biprodnkternas vid ett mejeri tillgodogörande. Hr Torgersrund, som eger ett storartad mejerirörelse i Motalatrnkten, bar då slagit sig på gödning af nötkreatur, både kalle/ar, kor och oxar, och det vill synas, uppgifter man derifrån, som om dental våg för nArvarande skulle vara den bästa att betråda. 4 32 a ra. Så mörkt :ned tålda gardiner och lukt af tobak och viner det var i ett herrentm. Dören uppi Der står bon så fager och hertig öfverblick tager, men blicken blir allt mer skum. «Obampanjer hår halva strömmat, men ingen tåakt eller ömmat för trillande bröders lott. Till brud jag kunnat mig smycka, gjort min och 'linnen mina lycka För vårdat af rankt blott. Fyi Spindlar klåttra och Mir' sitt nåt, och dam kan mig qviltva. Nej, faunerna måste oppte — De friska Mätarne smeka, och fåglar q vittrande leka 1 grönskande trådens topp. Hon sjunger, skrattar och glammar samt hastig t möblerna dammar, dir dystra de stil i rad. «Hvad herrar dock aro stygga! Bal Hopp och stritaatnbet bygga nog hus åt en lefnadegled., Och kantfria hvilltde sig barmen, och mjuk for rundade armen med kraftige, såkra tag. «Nej, e. t Når såg jag vål maken? Blad dam på urgamla draken, da trediga Rikets Lagt Det år da. som råttan så skipar, att folket sackar och lipar, och hvem blifver på dig klokt Och filosofemer' tåra, da vare uti all åra, men nar blir de folkets bok? Du Rom och *lappade Hellas 1 ekritpvrån borde du malla., om ej da gör verkligt gode. Rår bar jag den heliga skriften . . Frid ger åtminstone grillen, om jag bar dig rått töntått.■ Men tyst bud skiltatet och Mogen, I djupa tankarna fången hon satte sig stue i gråt. Ack, hör, bur vinderne gasa, se, strålar dallra så ljums. hör 'ringade panikens Ml Se, molen *tiger i öster! Kring landet tusende röster, de hell* den unga rår loar fort, da staderska, sopa allt dam. sim, sekel fatt hopa I kammarns dunkla vrår! • • Af luntsut havre ej lid•, fast dammet lagt sig så sida bak talda gardiners skygd. II. E. L. Ström.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.