$3 reflexioner för Laholms nya Tidn. af J—n. aKtiggads. ma' Hökenberg. Alt illuaioner ramla får man tidt och ofta böra taloa om. Men att Illusioner, ligga så nåra till hands och hvilka are om bettånida Dom den tillårnade stor gunga goodtemplarfanInvigninga-festen, blifva till intet, det skulle vål vara något cerb.,rdt Meu el år verkligen förhållandet. Ty fanan hann naturligtvie int• ankom., h så springer man bud 1 eogjordt vaders, oc tinnen rrrrr om fest, köper kaffe och «dopps, går upp talareatol, inbjuder allmånheten arrar mig att tala om hur storartadt och n allt ekan bli. Och så, når den «Hamnade n — an nge i feettimmen kommer, di har berg ser NI. ts,, Ne j, den ligger i Wa. itt bernkap. En hel hop allmoge infann D , men al thrn natten eng° sig å festrtållet the intet.. Jo. om man ville betala Xl öre, ack man en kopp kaffe och se'n roga å bast nian ville. Ett par deklamationer sig förekommo, men icke sjeltva 1-n mått/ vilja hålls föredrag för en hop, I alla möjliga liamnbusfasoner g estikulerande druckna dan. pr och annan fökdounfoll menighet. Baren hit, K odi folk! hg bjuder en hel del vinner till mig en vacker dag till hösten, bjuder dem på kaffe och middag, tatar om hur roligt och ange- alert allt skall blifva om blott de vilja ha des ana att komma. Nåja, den utsatta ma kommer, vinnarna komma, ansa jag bar intet kalle och ingen mat och inga pen- upplysa' dem gs: att köpa för. Jag tia • wridnaadea och resultatet kals amt illea de. Uttra tipp! aaaotuperar i tidningen, att jag kurar simsa alver Lapa 10 glipar Gista söndag, sisa når tiden kommer, el kommer jag till aln MrslinIng 1 båt. alt jag ii kan simma Mer an en gråsten. Och resutatet at det heta blir allmänt hånlöje. Lada bann april Jac lotsar hela verlden att ösa nt Kat. tegat med en /allena. 'Men når det kom- mer till kritan, finner jag att heshet år far port och vattenaln för liten och så blefve arbetet för drygt. Att löpa så 1 tanig och eförbabbas sig samt utsåtta alg för allmänbetens åtlöje. det skadar den sak man förtalda, mer ån det gapar. Man måste gå aå samvetsgrant mm möjligt tillsåga obs man skall anka på någon framgång i sitt Web 'teende, helst blad joodtesoplanerksamheten betspar. Basen ar slipprig, meri'derfer måste man vara så mycket säkrare på fötterna. &mol• ludd var detta en varning, att en annan gör. n veta kvad mun Rockbo! m. Haras. I Nya Dagligt Allehanda låsey Nog har man i våra dagar ofta hört talas ont hustks, men då galler det vai.ligtvis våra nya, nf spekula- tiva byggmåstare uppförda «palats«. Men denna gång har lyckan drabbat ett tördnadavård, flera hundra år gam- mal stor bygnad ined 'tigga- af minst - fyra tegelstenars tjocklek. En livar, som khmer till Danvike hospitals ter- ritorium, har sett, att derstådes står vid sjöstranden tri åldrig magasins- byggnad: bvilken i senare tider tje- set till förvarande af eideaupplag, för hvilket den varit uthyrd till åtskilliga handelsfirmor. För nårvarande bar en firma i Brunnsgrand der sitt apan- måleuppleg, bestående af råg. För- modligeu hade den åldrige byggna- den blifvitiörverlastad. Nog al u mån- dags fört. vecka vid 3-tiden på mor- onen hördes ett doft ljud, tydligen k ommande från magasinet. Nattvak- ten ville just gå dit för att undersöka orsaken, men räddades från en'eiker död dgrigenom, att i samma ögon- blick han ville antrada sin vandring hela den södra våggen ramlade 'med ett förtidigt din, hvarvid flera hun- dra tunnor eld utrunno. .Det 1l-be- faras, att Afven den'Oetrali1ggen skall ramla. 11Alften af inspektorens lilla vackre trådgård Ar nu fullkomligt ram- ponerad och öfverhöljd al mursten och dus. Onaken till olyckalsAndeleen torde egentligen böra sökas dels i bygg- nadens ildersdomssvaghet, dels der- uti, att magasinet i forna' tider tjenat till förvaringsrum för saltupplag, hvil- ket sannolikt undergröft • du genom ålder redan förut murkna murarne. Kronprinsen kommer att under konungen. resa föra riksstyrelsen i egenskap af regent. • Två %mankar, anhöriga till den store rikskatieleren, vistas för narva- ritade i Inalvudetaden. . Den ene, som 'britser sig von Rippert Bismarck, år löjtnant i 2:a preussiska gardesre- gemente', den andre preunerlöjtnant å 16:e Altenarkiaka ulanregementet. Jenne ett par andra tyska officerare harva de tagit logis å hotell Kung Carl. Stinelubbertlffas dop fareiggIck !lör- dags kl. halt 3 1 matsalen på Tangera. slott Barbet erhöll, såsom förut appgitvita natur aen Karl Vilhelm Ledvig och MU* af drott, ina ten under akten, som tarattadea af bi- 5 enp Strömberg och af honom afalöta med ett hjertligt och gripande tal. !'-almvener goe förs och efter ceremonien med hekom- PanJeman g af musikkåren. Efter dopakten tid kronprinsessan en del damer företråde, br artanatore före frukost middagen en mindre kar ende rem: Vid sextiden aatråddea åter- gården till hafvndataden, dit dopgoterna å- terkoms° vid midnattstiden. Xattbsorttn. Sköfde borgmästareval ar öfver- klagadt. En al klagogrunderna ar att en inangd röstsedlar ej af de re,- litande personligen nedlades i val- urnan utan framskaffade. ge[WP k. langning. "Hon död vid hemkomst/3n, sorg- den har kaptenen fast engelsmannens ur, lydde ett meddelande A yttre uppmarkomodiet pl Ole. I Stockholm har herr Ifvarsson möjligen arbetat till jernvegens from- si an af ett bref som håren, dagen ma; men, sag mig herr rednktör, hurts — Ok, At uppanjovisen! befordrades mellan ett par personer Det gjorde Ole. mycken öfvertnIningsforenåga har ej i Asket. «f Örebro lån. Budbåraren, Så beråttndc kaptenen för engels- nå« envandassulval från lielaingborg sota Mate detta, uttydde det: .Ko- mannen att i Norge åter folket fisken som Iran Hallsmå för att få herr U- nungen död vid hemkomsten, sorg- så. Och John Bull annoterade: v:trosnit så Ungt? ligt.. Naturligtvis tankee lien dervid -1 Norge Ala de fattige fisken rå O. P. 'ner vidare: .Och kanna pA landsfadrens hetnkorust från Norge, i det samina han kommuner upp ur kommittenterna ej hans program, Ar soni inträffat några dagar förut, och vattnet.. det i Betsning ej hane fel, då hela nu går ryktet att konungen Ar död landets press, riksdagsprotokollen in- vida omkring i trakten. beräknade, har detta program på sina fem fingrar.» Jqg skull nu hålla mig Mot folkmöten har einålandsrika- endast vid en fråga, men vid co huf- drigemannen Megnue Andersson i Koleran år i tilltagande i Toulons vudfråga, nemligen vid frågan om Gripenberg, kand för sin kostliga oingilningar. Stadens borginitatare vårt försvar, och, med tillhje!p al hr motion om skydd mot tjufaktiga Ar angripen af sjukdomen. Itvarsanne arbete hårvidlag, söka ut- upptrådt i Jönköpings-poeten. På Det talmi om kole rafall i egyptiska forska hans program. Då denna fråga folkmöten tiger man och låter, sagor staden A lexandria. upptogs på allvar, var herr Ifvarsson han, ahAllre An att utsatta sig för det ej di, som åkte hallAnning, tunt all löje och hån, som ofta göres mot en En femtedel af Marseilles be- föråndring af försvarsvAsendet? Jo olArds utsago eeli yttranden, beslutet folkning -uppg i fy cs lin flytt från sta- helt sikert, och det i flera år. Kom dikteras af en och annnn ökt(' ta- den efter kolerans utbrott. Staden lare och lärd ninn.n raknar »ikring 300.000 invånare, af al 1878 års riksdag, då hr Ifvarsson, som en af landtmannapartieta chefer, fis ilka, enligt uppgift till franske in- förmådde andra kammaren att antaga rikesininiatern, som nyss varit der, ett mycket betungande harordninge- omkring 65,000 (1) sökt råddning i förslag, hvilket likvål i ett förhastade Valberättdgade i Norge Aro nu flykten. ögonblick förkastades af första kam- alån norska mån, nom fyllt 251 Ar, Stora arbetsinställelser oga rum maren. Efter den betan blef hr If- hott 5 år i landet och der uppehålla varsson ju på nytt nihilist, el långt i England. I Staffordshire ha 14,000 mig samt det galde förevar-Origon; riksdags- grufarbetaro strejkat. Sak samma 1) mo eller ha %ark entbetamen; protokollen upplysa allt hårorm. Det med kolgrufarbetarne i norra Eng- 2) på landat ega mantalsratt jord anförda borde kunna vetat tillfyllest land. I -Burnley ha 8,000 bornolli- eller på laogre tid An 5 Ar arrende- i en fråga, men hr Ifvarsson har_yt- fabriksarbetare slutat sin verksamhet. rat eller brukat och fortfarande bru- Likaså en 'mana jernarbetare och terligare gjort helt öni i fOrsvarsfrå- kar sådan; elteppstimmermAn. I Sunderland ha gan. Den gången nemligen , grefve 3) i Finnmarken i 5 år varit och Poesi, blef statsminister och herr IN maskinarbetarne strejkat snart ett helt Aro e. k. «riktighets:nån»; vareeon vasariddare, då blef Alven Ar. Alldenstund de svagare lönerna 4) åro borgare i stad, eller i stad fremkullats af det tryckta tillstånd, i vice talmannen konungen. man, åt- eller vid lastningsplats (Lndeated) minstone råa ett par år. Nog ut- hvilket engelska industrien för når- oga gård eller grund, vård minet 600 veekInde herr I fvarseon all sin kraft varande. befinner sig, Ar föga hipp kronor; under denna period för att genom- att strejkerna skola form med fram- 5) under sist förflutna året skattat dritva ett förslag, som troligen skulle gång. Som Kivi,' på stillaståendet lör minst 506 kronor på landet eller ruinerat landet, om det hade blilvit må eldare», att för tillfallet pennin- 800 kr. i mad och på lastningsplats. gar utlånad i London mot ett halt antaget, men landtmennapartiet ne- kade lyeicligtvis ett lyda. Yngvar Nielsen, den bekante procent. En af lenes representanter, tillbe- prinsinforinntorn och ureina.ige ven. Ett solidt kassaskåp. Den be- rände företa kammaren, aAgea arbeta sterhatareu, ville också bli Förgod kante amerikanske jernvagskungen helt och hållet efter herr Ifvaresons önskan. Denne uppträdde vid förra betalning arbetade Afven han på ett och mångluilliostaren W. H. Vender- årets riksdag och talade allvarsamt statistiskt topografiskt verk öiver bilt förde, innan han för kort tid se- dan reste från sitt hem i New-York mot att folkokollarerne skulle få höjt Norge, som med ansla g af atatsmed e 1 till London, omkring 100 millioner min lön .från 6 till 700 kronor, lik-' utgifves af direktör Kher. Kom så andan på herr Nielsen att Afven han dollars i sakerhet i en skattkammare, nande dens vid våra torpare. Samme borde lysa på thelhladet såsom out- som utan tvifvel Ar den eekraste i . person har nyligen vid ett arbetare- möte ordat mycket för att arbetarne gifvare». Saken Minskats till bud- verlden. Den består nemligen af ett skulle få ullinan römitrAtt och Afven getsutskottet, och detta beslöt enhål- i en klippa urhålkadt hvalf, !Ivars öf- vara politiskt valbara, ligt att icke antaga någon ny utgif- verbyggnad består af en 5 fot tjock Med allt detta för ögonen frågas: vare. Då blef herr Nielsen vred, vågg, medior bak- och sidovaggarne, framlade sig1 all befattning med det som Aro 3 fot tjocka, äro bygds of H var finnes nu programmet, som hela topografiska verket och förklarade starkt tegel. Alla bjelkar och pelare landets press skall harva på sina lem af jern och martnor, och icke det fingrar? Skulle vi ej kunna namna sig för en martyr för veneterns för- Aro följelser; men i utskottet sullo pro- minsta trå bar anvitudts å hela an- detta program vid dess råtta namn:, feaeor Bugge, direktör Schöyen, gård- läggningen. Sjelfva hvalfvet år 36 dubbelpolitik? Insändaren erkånner genie, att hr brukar Horgen, f. d. studsråd Bang fot djupt. Dit leda fyra dörrar, braka och andra pålitlige högerman. Mar- hvardera våga 8,200 skalp. och Aro Ifvnrsaon har vid 'sina tillfallen gag- rigtiga mästerverk i afseende på so- nat landet, men skulle han sårskildt tyren försvann och Kvar stod — hr liditet och låsens sAkerhet. Detta någon gång Afven harva gagnat det Yngvar Nielsen! kassahvalt. i hvilket den amerikanske landskap, han år ifrån, sA har han liårtill blifvit tvingad af oinstindig- Björnson förklarar i bref till Later- Crcesus gömt sina skatter, Ar absolut heter, som han ej har kunnat före- -viks vensterförening sin missbelåten- såkert så vål mot tjavar son) mot eld komma. Att någon, herr Ifvarsson het med alcompromisren». Veneterns och vatten. sjelf naturligtvis undentegen, skulle sek iscm!, menar han, så vål, att den halva hans program på sinn fem fing- skulle ha segrat titan någon eftergift. Rebbilalibni frän aftmaitheten. rar tviflar inaåndaren högeligen på. ilen når det nu ett gång år gjordt, Så djupt blottar nog hr Hvar-son ej (ir,3andt.) får man tills vidare se. på det goda,. sina kort, skulle han detta göra, så gom lika fullt vunnits, och det ibland öresundsposten har behaget att blefve det. honom troligen svårt att först och framet på den glådjande bestraffa Laholm., nya Tidning för beheraka spelet en enda dag langre. ometandigheten, matt gamle Sverdrup det den sednare vågat att, i följd af Valberdtligad inom Höks härad, och hans vinner, och bland dem en det stundande riksdagentantinvalet till bonde, nu för första gången skrida andra kammaren for Höks härad, of- (Inandt.) fram. till konungens rAilshoid.» Sin- fentliggöra ett inom valkretsen gångne Då tidningen «Halland. upplyser net atInitnes 114:tidligt vid tanken tvifvel mot dess nuvarande represen- d h «Derfor, innan arbetsdagen tant, herr C. Ifvarsson, föranledt af att Carl Ifvarsson skall föranstalta om ett förberedande valmöte, vidjae Åter börjar för dem och oss alla - hane taktik att ej taga någon hinsyn låt det varn fest! Fest utörver hela till valmannen', önskningar. Detta till den, om den ej fått om bakfoten. Norge, det gatrla och det nya. Fest har förvånat insändaren mycket, helst Det synes veta på det %jaet. Valet för vårt nationala hopp, fest med se- som det 'Ar ',eden gammalt kåndt, att i Höks hatad försiggår i morgon och då något sådant möte ej linan år pu- gerlågor 1 Och låt oss till d em Ö. 1'. alltid står i första ledet, då det ska ihop, som till midsommarebålet, galler kampen för de betryckte, då blicerade, så blifver det förinodligen gamla båtar och tjärtunnor, och hö- det galler att bryta bana för nya ti- aldrig hållet heller. Tidningen me- gar al skAllsord och förföljelsetankar! den» ideer. nar val det sammantrade som Carl liven-Peon hade för slutna dörrar med blinnene I huru de buru sig. At mot Låten) oss nu se något närmare hal:Lidet. kommunalordförander på mig i Latirvik? Eller mot mina vAn- på ont Ö. Pai dom Ar behörig. Edenberga gistgifvaregard deo 23 ner, sedan jag rest? Låt oss min- Ö. P. anger: «Men hr C liven-egon nas det för att glömma det -- eIA- har kraftigt befrämjat icke allenast sistlidna Juni; men skull sådant hem- pen allt till satntnans och barmen det allatanties intresse, utan ock i lighetsmakeri kallas för förberedande valmöte, då 'elva Höksboarne innu det tipp!e synnerhet genom sin verksamhet för Obserrotor. • Skåne—Hallands jernvag, eietnårunde i medeltida mörker. 1•11~1111111•11. Läkarekongressen i Köpenhamn provins fördel mer An någon annan Mötee- kommer icke att inetAllite. af Hallands invånare etuin derigenom styrelsen anser kolernfaran ej vira gjort detta landskap val det största sA stor och hinner för resten ej un- gagn, emu itånein kan komma det- Ciprrbodarnes öppethållande om deråtta alla finmalde från nar oell samtua till del,» Insändaren frågar fjerran om det föreslagna uppekofvet. nu: huru ensottogs konsul P. Olsson söndagen. Såsom våra lastare torde påminna sig, bötfålde Varbergs ma- då han första gingen infann sig i gtatrat en dervarande cigarrhandlare Engelsmannen 1 Norge. En vac- ker sommardag kom en af tjordin- Laholm för att arbeta för sagde iern- för det han hållit sin butik öppen tin- garne pa Veetlandet nit blifva lig- våg? Jo, han emottogs med ackla-. der söndagen. Den böttåldevadjade till högre ritt men högsta domstolen gande på ett Reelle för' ute vattenjul relation och med entusiasm af de till flere hundrade narvarande eydballan- hur nu stadgat, att eigarrbodarne skola posten. rör att roa de resande lät kaptenen, en lustig gitminal sjöbjörn, ningarne. En enda skilde sig från hållas stånda hela söndagen. inga fram åtskilliga metspöt), ifall nå- massan. Denne ende uttalade, till allmån förvåning, tvifvel och obefo- Ruskigs historier. Att för sed- got) skulle ha lust att meta, Id6) lighetsbrott undergå en månads (An- hel/modes med jubel. Bland de re- gade bekymmer samt försökte tydli- gelo,' införpassades i lördags till Jön- sande var en gammal engeleman med gen att på rak urin hålla liktalet öf- köping* lausfångelse af linsman Krook knibyxor, fyra eller fern kikare och ver konsul Olssons storartade pro- enkan ,lopanna Sofia Jonasdotter från en hel svprin laxtluzor, fastentta runde jekt. Denne ende var vice talman- Lommaryd, åtföljd af sitt ej fullt en omkring hatten. Engelsmannen tog nen i andra kammaren herr C. I f- arsson. 1)å de olvon citerade orden månad gamla gossebarn. nu fram sin anteckningsbok för att Sedan Johanna Sofia Jonamulotters taga en skizz af do fiskande. Detta komma från Ilelsingborg, således från den plats der sagde jernvage styrelse man sistl. vinter afiidit, hade hon sans- såg kaptenen: har sitt såte, Må det Uren tillåtas wanbott med dennes fader. Bekant- — Olel ropade han. mig att yttermera fråga: huru många skapen hade hlifvit allt fot intim, så — Ay, Ay. kapten! af styrelsens sammantråden har herr att den olyckliga slyinnan den 19 sistl, — So har, tag mitt metspö och sått Ifvarsson bevistat? Ilar hat) varit Juni blef moder till ofvannaimida en inlagd an) ovis på kroken, men låt nuvarande vid de vigtigaste, t. ex. barn. Så snart Jonasdotters tillstånd ingen se detl varde kandi, hade svårfadern af fruk- Ole gjorde så och sankte refvcn i slå jernvagens streckning beetamdes? Skulle Ö. I'. ej vilja svara harpa, så tan for straff förkortat sitt lif medel. . djupet. harva vi i vårt lan svaret i de kurver langning. — Enkan Jonasdotter år — Ole, det nappar, hal opp? och sjelfsvåldige utsprång, som Skåne 30 kr gammal samt befinner sig i goda Upp p kommer den inlagda. anjovi- ekonomiska omständigheter. —Hallands jernvåg ar prydd nted. på kroken. Under ti- sen 6raun1aub en giittegängs--= och pofissalicr. En talisman. (öfverekttning för Bl. L T ) Mab ochjag reste i Toacana med onkel Wallace, då vigtiga affarer helt or/Inlade kallade honom tillbaka till England. Som vi hvarkcn kunde eller ville åtfölja honom, inqvartera- de han oss i ett litet hotell, försedde oss rikligt med handpenningar och ålade oss strångeligen att förblifva der vi voro; vi fingo ej göra några ulflygter, som varade langre an en dag. Visserligen ansåg jag mig till- ackligt gammal att vara «förklicle. åt Mab, men, som jag var något klen i argumenteringen, samtyckte jag att hålla henne och mig sjelf i vrång tillbakadragenhet till hans iterkomet. Efter, tie dagar voro vi lörfarligt trötta på hvarandras ',Mimiker>. Vi hade två gånger om genomlast vårt lilla bokförrid,profvat alla tårtorna i konditoriet och Mab hade tagit så mån- ga skizzer af katedralen, att vivoro all- deles utledsna på den gamla byggnaden På fjerde dagen sade Mab: 'Sofie, om onsdag blir det en landtlig fest i San Vito — jag far dit.. ellen Mab, det ar ju åtta timmars vag dit., sade jag ogillande. .Hvad bryr jag mig om det, jag skall dit om det An vore åttio., «Men tank på vårt löfte till onkel Wallace att stanna hal.. aVi bli ju borta en enda natt. Jag dör af ledsnad, om jag ej får någon förströelse.. Jag kampade emot så godt jag kunde, men måste naturligtvis gifta med mig. Mab var alltmedan hon var ett litet barn, van att få sin vilja fram, och att bon nu vid tjugo års ålder skulle vara medgörligare var icke att tanka på. «Mademoiselle måste göra noggran- na förfrågningar om tågen. afgAnge- tider, ty tidtabellerna för denna finten Aro icke tillförlitliga«, sade vår van- lige yard, då vi med sjalremmar och ett liten kapp-Ack styrde kosan till banstationen. Vår ende reskamrat i kupén var en gentleman omkring trettio år, ep-. selsatt gned att lisa «Times.. Jag nnarkte snart att Mab. vackra an- eigte intresserade honom mer In ny- heterna; men han var alls icke ogrann- laga och trodde icke, att jag märkte de hastiga, beundrande blickar, ban• kastade på henne. Alla menniskor beundrade Mab — hon liknade en hafsanåcka, en tlAroe eller någon annan fin, älsklig bit af naturen — och jag ogillade alls icke -denne man, för att han hade skönheteeinne. Han hade Mörka ögon, fulla af glådtighet, mjukt mörkt liar, han var lång, och alg ut som en patricier från topp till Hans vanliga omtanke om våra reseffekter föranledde en samtal, och snart autto vi och pratade som gamla vAnner. Han lernnade oss sitt kort på hvilket vi låste: «Sidney Weir, 101aklands, Kent., och han sade, att han af vårt sanitet hört, att vi voro misserna Warburton of &hem. Helt hastigt började jag frukta att jag spelade min roi som förkläde mycket illa och skulle just försöka imponera på Mab genom allvar och vårdighet, då jag fick se henne helt ogenerade ricka sin lilla vackra hand till mr Weir, för att han skulle spå henne, Sedan komrno vi att tala om brie A-taras, och tur Weir upptog ur sin ficka en liten hvisselpipa at silfver, mycket vål arbetad, hvilken, som han sade, en gång råddat hans lif i Indien. Den hade ett för en så li- ten tingest ovanligt skarpt ljud och hade begagnats för nödsignal en gång, då han varit öfvermannad af fiender. klan syntes glAdja sig åt Mab, tycke lör 'tevisselpipan, och når hon ville aterlemna den, sade han: aDet skulle gladja mig om ni ville behålla den som ett minne; jag tappar nog bort den, om den ligger hår bland mina nycklar och Småpengar; kanske den kan blifva en Widman, som skyddar er från fara i id något tillfallet mot mig liar den redan uppfyllt min pligte, Mab tvekade; men når hon såg ene Weirs missnöjda utseende, fastade hon med ett tacksamt leende pipan vid ett af sina armband. Jag tyckte det vara djerft och alltför tillmötes- gående att göra så ; men,jag visste, att mitt yngre syster gjorde föga af- seende på, hvad jag tinkte om saken. Det var sent på aftonen, når vi kommo till Giulini) station, der vi skulle byta tag till San Vito. Vår reskamrats beataturnelseort var en ated längre fram pil Gimino-linien; och jag var rått glad, att vi snart skulle komma att skiljas från honom, isynnerhet som jag marktö, att han och Mab funna tiden gå alltför fort. Ankomsten till (lirnino bragte oss den obehagliga upptäckten, att tåget till San ito redan var gånget, och att det lusta ej skulle gå terrin kloc- kan 5 följande morgon. «lurad denna ni göra?. frågade mt Weir, «jag har tio minuter, tills mitt tåg gir; kan jag vara er till någon tjenet? skall jag höra efter rum för er e hotellet?. . g a tror det ar bast att icke taga in pi hotellet. sade Mab, .vi skull* J å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.