ktetslopp D n_ sitt Troligt majestätiska egnskurar öfeer Hots soc- der strida r t d ken aistförflutna natt vid minatesiden ch deg ned å bostAllet Eng elag, o ri ladugård med cern :lantan hu stod i ljus låga och i goablic)iligen grund nedbrändes med inbergad ho- Ski)ril för året, hvarjemte 1 tjur, 2 kaffrar och 3 et, svinkreatur !otro innebrinda. Ett menniskolif förepil- s vid tillfallet i det gamle eykii,„„ de urs Jönsson blef innebrand cell bom yenetildt lik ur nsknn framdragen; asen lisnhånd• ljut år farden, att på blixtens strålar förd, *mira redden fara till den ntan att en suck blir bård! Utom detL åskslag intrAffade flera s hår i nejderna, lemnande mär- odr sidenfilt och betes- ken efter sig marker oeh ihjelelog åskan 2 st. får- kreatur ute å marken för Niklas Pers- ,on i liof Den oinstandiglict, ntt bestallet Engelan bonings- och la- dugårdsbyggnader aro åtskilda dell- udsvågen och ligga vid livar :ni:ula l a denim, gjorde, au de förra elit sida led tillhjelp af gynnande vind blefvo g räddade, ehuru elden Alven fattat uti dessa. Ue n edbrända åbyggnaderua äro försäkrade. kar] i • rsso n. tur 'Tidens.) Då dm våren 1880 friherre Louis De Geer, efter det bens försök till en partiel lösning af försvarsfrågan Mandat på andra kammarens fasta ,,oui tsod, malde sin port följ *om mate- matiker till konungens förfogande, dt då grefre Arvid Posse mottog ",alrae et att bilda den nya mini- steren, gick der ett tal från nian till man, att en 5vent.k bonde för första gån gen skulle kallas att taga eftte i konungens råd. Denne bonde var den, som under datan hela tiden från det nya repre- matatior6skickets trädande i verksam- het varit den andra liniumarens ledan- de man, — ledamoten af nIttnda kam- mare från Höks hund i liullnud, herr „ Karl 'Yrans" Men det stannade vid blotta rykten. Karl limmen 'malt ej ledamot af betingens statsråd. Om detta berott pi enskilda betänkligheter fritt hans sida eller MO planen stött Iså andra _ekande hinder, det vela vi icke. Men visst år, att den inan, som trots kungl. majas nådige rangrulla och ulk livad dermed står i sammanhang i vårt med rank och granna titlar så rikligen vAl- aignade land kunnat på allvar komma i fråga att intaga en sådan plats, han år icke någon °betydande peraonlig- het; — han måstes murning vara en af sitt lands mest betydande eau. Nog al, — Karl Ifvarenon föredrog att från vice tultuanoplatsen i andra kammaren fortfarande leda denna kam. aires flertal. Och med 'all ofIkerhet Isar han från den platsengjort sitt lod och folk långt mera little gagn och heder, An om han låtit förmå si g att taga emot en plats i statsrådet, iaaan hans tid var Icommen. Under de sistförflutna femton Aren har hane namn stått inekrifvet 11A nå- den hvarje blad qf vAtt Inrids Poli- tiska biatogit. Hatad lian under den tiden verkat och uträttar, det borde sil vara bekant för livar man; och ea skildring deraf kan i alla han- ddser ej rymmas inom den trångn ramen af. en tidningsartikel. Hår alltså blott några knapphändiga an- tydningar. Representationsreformen var ge- ~iförd, och förtjusningsfebern glöd- de Annat qvar i sinnena, då den första riksdagen under det nya statsskicket sammanträdde. De förtjuste funno allting vill bentAldt i denna den bågna af redder, och hoppades, att vårt po- litiska lif skulle glida fram som en 111:1 på rosor under den basta af miniturer. Men det gick har, som når man slutat en roman af det gamla slaget, Nkr de *lekande lyckligt och val fått 'varandra och låsuren tagit afaked af dem vid bröllopskonfekten, miau han ovilkorligen undra, , i fall han tbc; tänkte så långt, — hm) i n11 serlden de sedan skulle taga sig till hela långa lifvet igenom. Så gick det till sist isven bitr i den nya riks- dagen. En vacker dag började man helt förvånad se på' hvnrnndra och hedra, om man egentligen ej hade annat att görs An sitta hår och vimla pi det tusenåriga riket. Då bildades det första landtmantin- partiet. Till en början earth det för 'Mågen ej klart livad det förde i 'kölden. Men sedan 1871 ars bida handelsedigni riksdagar eöndrat ut en del tvitvelaktign element( och lrån den tiden stod partiet med sin upp- gift rent och klart för hvern som ville oeh kunde se. Det låg snart i öppen att skåltalet» och den glada fest- d P al ikens tid var förbi, att det tung a atribui --tama arbetet med Maningen nf spk Uppgifter tagit sin bördan. Med ftt ord , — realpolitiker), ti d var inne. • Och i den politiken var Karl If- vareson mimare. Under de sista ståndsrik-alngarne var not nntlya mån, som hade sanntidens örn. Minnena af 1884 och ettitlentmötenu lelde då Annu qvar och epredo sitt skimmer ofver den döende ståndsföllatiningene 'nista dagar. Men Karl Ifverroon teg och bidade sin 'tid. Han kunde viii med sig nit tlen en dag skulle kolupin. Men ej Nikt- det [stångar som anade det då. linne namn [tamdes vål all- tid med aktning 'allom namnet på en nitisk och dugande representant; men det namdes icke bland de frölasta. Men nu var hans tid kommen. De gamla namnen från ståndens dagar skutos i skuggan, och den tyste hal- låndingen stod der såsoro det åkte och sanna uttrycket för hvad Sveriges politiskt vakna allmoge latriner och tanker. Deraf hans hemlighetsfulla tungt öfver sinnena, sons gör sig så tydligt förnimbar, då kammarens le- Innöter fr:1n alla sidor flocka sig kring hans pInta, på det intet ord af det lignoilia, stillfardiga talet med dess obevekliga logik matte gå för- lorade. Man finner med sig, att hveni det än år som utför tankarne, så är det dock han som tanker dem. handen må tillhöra mån med mera lysande namn och stallning; men det år dock han som Ar hufvudet. Deraf ock den öfeer all heskrifning gående hAtskhet, hum Iran fått röna från motsidans min. Slagorden innterinlisin, krass egen- nytta, fosterlandeförraderi hagla al- drig så Ou som då det Ar fråga ona honom. Och de, rom titeltinga alla degen vackra beskyllningar mot ho- nom, skulle för visso vinda mycket förvånade, om de fingo kasta enblick bakom den skenbart så lugna och kalla ytan och der skönja slagen af ett hjerta, — ett varmt klnppande tnenniekohjerta. Men det håller han inga tul om, utan går tyst och lugn och orubblig min bann fram, utan att akta pk da- gens joller. Nu silgeo det dock, nit den gamle börjat blifvn trött pit den Andlösa stri- den. Född 1818, år lian alltså sex- tiosex år gammal, och åren börja väl att taga ut sin rätt. Alen det vore dock högeligen att beklaga, om hen droge sig tillbaka innan finna dag Ar slutad. Ännu föreligger en stor upp- gift att lösa: — den att samla hela Sveriges sparsammn och frisinnade befolkning i stad somt på land till en enda stor förennd venoter, Och den uppgiftens lösning Ar ingen vuxen så som hm Hans enskildn lif är ej mycket ntt tala ona. Intill linne fyrtionde år lör: rann. det under den obemärkta, skal- samma id, sota hör den svenske odal- mannen till. Hans utvecklingsgång var den bland allmogens riksdagsman så vanliga, de nödtorftiga kunektiper- nn inheintade vid mors spinnrock; det allmänna förtroendet så småning- om tillkAmpadt genom visad duglig- het i hemortens vart; och så — 1859 — en plats i det gamla bondeståndet. Men som sagd', det Ar först något senare som hans nainn börjar höra svenska folket till. ffitochhofm. Om regeringens program i för- svarefrågan inför ilasta riksdag med- delar S t oe k holinekorrespondensen föl- jande: «Funnes någon ntskt för ett riksdagens bifall till 18b3 års kongl.barortIningeforalag ol6tåndradt. då skulle såkerligen detta af regeringen ånyo framlaggar, redan för näst eammantrittlande riktning; man sedan tamda förslag blifvit af den ena kammaren attila- get, medan det af den andra så våsentligt modifierades, att det ej !ångra fykte sin be- ståmmelee att erbjuda den med en bårord- ning etsedda trygghet, torde regeringen ej kunna anse onntandigbeteran rara gyinam- nia för detta företags återupptagande. Vi tro oss sned visshet vota, att de förslag, brilka komma att af regeringen till 1885 års riksdag framlaggas 1 sammanhang med fjerde bufvudtiteln, icke skola 1 fråga ont alltet för stammen. anskaffande 1 vasentlig mån bryta teted bestående, för Sverige såregna förhållandens . Nerikes Allehanda frågar med an- ledning lirkat samt besvarar frågan sålunda: e". livad innebära ebestilentle, för Sverige sårcgna förhållandets)? Att man bygger på indelningsverket. grund. Förmodligen; men förmodligen också något mera. Till överges saregna förhållande bör, att man utgifver en jemförelsevis stor del af badgetesumman till ett försvarsverk, som förklara. vårdelött och att vederbörande oupphörligt arbeta på att vinna böjning 1 dessa anslag, att tå sitta nya och dyrbara klutar på det gamla klår det, i statist för att, lagom und bashåll- ning borde bjuda, söka andamåleonlIgare anrandning för dessa ofantliga Dimmor - dessa bortåt trettio millioner — som år1.- gen försvara' upp på ett otympligt satt. Den direkta svenska union, BOM med ångfartygen eStockholin Citys, «Gothenburg City» och 'Lincoln Cityn under innevarande år börjat under- hålla förbindelsen mellan å enn sidan Stockholm, Göteborg och Malmö samt å undra Ncwyork och Boston, konitna att tarmed upphöra, på grund, såsom det förljudes, al tråffado Liverenskomeneleer med andra kon- kurrerande engelska ångbåtsbolag. Fin konkurs. Agenten A. Sa- dermnrkm konkurat visar 67,000 kr. skulder och — 12 kr. tillgångar. Pinglande håfvar begagnas Annu i Mjellby kyrka i Skåne. Uppbygg- ligt i Herrans hm.: Xanbsorten. Hemsänd från Amerika. Cigarr- nrbetaren F. Pettersson, Inom för ett liar år action tog b.ln Jönköping flytt- flint:sht:tyg till Amerika •nint dit be- gnf sig, har under sin vistelse der- stAdes råkat ut för den olyckan att mista förståndet, hvnrför han under ett år vårdats å hospital i New-York. För 2 it 3 veckor sedan hemkom P. helt plötsligt till slAgtingar i Jönkö- ping. Ilat' kan dock ej redogöra för live:n*80in hentsåndt honom, om det varit någon vin eller kanske snarare amerikanska myndigheter. Han en- dast vet, att en jude haft uppsist öfeer honom till Göteborg. Trefligt, om amerikanarne skulle börja retur- nera alla svenskar, de ej kunna draga En bisvärm i hufvudet fick isår om dagen en gumpin i `antivik, Små- land; hon doppade ned linfrudet i ett vattenainhar och blef sålunda fri från de små djuren, som dock lem- nade ett hundratal gaddnr (Ivar. I Y.tnde Alle- Aga och hämd. handa skrifvcs: Den uuturligaste följ- den af ntrang kroppsaga tr ovilkor- ligen hat och steget från list till ItAind år ej långt. Sålunda (Ii åboen Anders Nilsson i Lilla Beddinge en vacker ting tunn att lians tioårige vallpojke somnat från boskapen. så nit denna gick i råden, tilldelar han pojken eftertrycklig nga. Dagen ef- ter låg gården i aska, och uran antog genast att pojken anlagt elden af haind. Detta Ar ju en möjlighet, men långt ifrån sakers, såsom det följande utvisar. Pojken nekade nemligen ihärdigt. Då försökte mai> först med löftet om ett .hel riksdalers att fl honom att taga på sig saken. Men då detta ej heller lyckades, hotade man honom med att ban ej skulle få någon mat förr An han bekände. Då sade pojken gråtande: sJa, får jag inte mat förr, så kan jag lika- såvAl såga att jag gjort det». Han fördes nu till lansminnen, som dock ref de medföljande en sträng skrapa och behilining att föra rullpojken till- baka, och vittnes han nu i forAldra- hemmet. Huru elden • uppkommit, vet man anno icke, så att detta oförsvarliga Allt att plåga ett barn ingalunda burit den vAntade frukten. nytta af. En driftig höfding som fA Ar nu en gång grefve Sparre. «Åmåls tid- ning» lersnar ett nytt exempel hArpå. Ilöttlingen var nyligen stndd pk resa till Fredrikshald, då han vid det up- pehåll bantåget gjorde vid Mona sta- tion, begagnade tillfallet att yttra några ord «till gubbarne deromkring. som ej bry sig om att uppodla de stora vattendrinkta markernader». Framkommen till Fredrikeltald tele- graferade han till blott. att do skulle infinna sig å stationen vid tiden dit tåget, ' på livilket han anlAnde åter. kom till Mon. De hörsammade kal- lelsen. Hun lofvade dem då lån Och ml agronom till bitrAde, ifall de ville sitta odlingen i verket. herr gref- ven tyckte det vara en skam att så mycken jord skulle ligga till ingen nytta. Gubbarne, som lilla tro mögua, tyckte sig ej belierfvit göra några austratigningar i den vågen, utan dc erbjöd() hushållningssallska- pet ntt muttagu tnaderna på 10 år mot det, au de då återfingo dem od- lade. «Det fån i ej!» sade grefven. el skolen ha hedern och förtjensten sielfvea. Kostnaden blefve ej så stor, ty der är godt full lör vatten, marken Ar jemn och gribbeväxt, så att den kan plöjas. hur emellertid sands dit en agronom, bOM Brynt och gjort ett ungefitiligt kostnadsförsIng. Träfflul af åskan och dock räd- dad blef, skritves till W. 13. från , Bletlinge, i måndags åtta dagar nedan under det stnrkn åakvadret en aldre inatt liårstädes, J olittenes Pettersson, haken sökt skydd mot ovädret un- der en gran. Al:milen, som legat ennelits ungetts tre timmar, kunde vid uppvaknandet med möda röra sig, visste icke livad som hands honom, kunde icke heller göra sig reda för, liver han befann sig, men hörde röster i [likheten och slipade sig så fram till ett soldattorp, der man tog vård om honom. Det befann sedermera Ung emigranteka. En blott 12 att lida 61rn delen af trädet var splitt- år gammal flicka, dotter till ett fattigt rndt i bitar. En stråle hade följt arbeturefolk, reste från Dårstad i ()etc - stammen nedåt och ristat en djup götlund för ett par veckor sedan till reman deri, samt antagligen derifrån Amerika. Det aninårkningsvarda hår- öiver på mannens rygg, ty hoppat utinnan var, att hon beger sig af all- tröjan var sliten i smala remsor, och tleles ensam, utan något ressållskap skjortan var genomborrad af en innern; alls. utom det hon väntade tå i Gö- fina hål, bildande åtskilliga bladfor- teborg. Det var modigt handladt af miga figurer. Besynnerligt nog syn- sival flickan som af föråldrarne. tes på sjelfvn kroppen intet spår af slaget, men en alltjeutt fortfarande värk i ryggen, ömhet i alla leder och yrsel - i hufvudet göra titt mannen Amin icke kunnat lemna &mitti och Med en strtunpstioka petade sig att enen funnit ridligast att i dagarna en flicka i Ojedved, Danmark, Inkom införn honom till lasarettet i Wexiö. dagen i• örat. Det lyckades icke hattre An att hon ett tu tre stötte 43kolråd och skollärare. Inom den genom trunshinnan, livarvid hon Medåkern förom:ding i Ve/om:iland i förskrAckelsen etötto den Annu lAngre, måste finnas ett skrnit skolråd, att Anda in i hjernan. Det år tvifvel- döma deraf, att skol lararen vid sjelfvet riktigt, om hon kan komma sig. afrlutningen af vårterminen Offentligt graunlanben. förklarade, att skolrådet inom för- samlingen ej visste. livad detsairma såsom skolråd hade att uträtta, ej heller livad des. pligt vore och aldrig uppfyll sina skyldigheter. ömklig syn niötte en bref- ekrifyare från Elmeboda för någon skrifrare tid sedan under en resa till Wexiö. Strax i nArlteten af vag: n gick en mata och plöjde. För plogen hade han spånt sin ko och sin — hustru. På brefekrifyarens fråga, huru han kunde vara så barbarisk,lynrade han helt lugnt: «31in Stina må val gA. Hon tycker inte om det utan grinar litet illa, men det kan inte hjelpan, och • för resten Ar det synd oro — kon, ser hans. Heliofober. Smålandsposten om- talar att k båtsmannen Samuel Olson Matro., hvilken liksom hustrun har en i allo alldaglig apparition, jcrnto flere normala barn, har en 14-årig son Sven och en 18-årig dotter Ka- rolina, som Aro ljusskygge och ha detta blåndlivita, vissna hår och dessa röda, aldrig !tynande pupiller, hvnrpå man genast igenkånner detta slags olyckliga. Matros Arnar förevisa barnen i Ryssland, Tyskland, Danmark, Frank- rike och England. En dansk sångerska, fru Johanna Statnna, hvilken tillhörde det Eberleka Lorensberg i Göteborg musiceran- de tyroler-aillskapet, intog i tisdag. f. v. gift samt ased på aftonen. Or- saken uppgilves !utfyll varit olycklig karlek. Vidskepelse. En gammal små- landsbonde rådde nyligen på fullt allvar ett slanbarn» att vid konfirma- tionen taga ut oblaten ur munnen och gömma den i visduken samt sedan skjuta på den samma, hvaretter han alltid skulle ha den turen att ofelbart rika hvad föremål hnn pigtaile på. Ea qvlaaa med fenomenal styrka upp- tråder t. n. 1 Köpenhamn. Tivoli. Hon lyfter ledigt tyngder af MA/skålpund' vigt och promenerar ogenerade fram ocb åter på estraden med denna massa jern 1 bin- dans. in kanon ligges på benors axel och Miran. och hon låter sin kropp placera en bua-kubbe, på hvilken ved klyft'« o. s. v. «blies. Fatima — inom parentes en tycka, Dorn år gift och bar bara — år en Anna ung vinna med kraftiga, men ingalunda plumpa termer. Hon år tIårtom lång och ganska snikt, denna representant för dat «svagare kötets, och bar ett fördelaktigt utseende. hon utvecklades hastigt ocb bar alltifrån sin tidiga ungdom varit i besittning af ovnti liga kroppskrafter. "ölkrig" 1 Köpenhamn. Från nitanda etad skrift.s till tik. Att.: Ett ganska egen- domligt 'krigs bar någon tid torta hårt sta- den. PI Tuborg. fabriker uppstod netaligrn oenighet mellan arbetare ocb arbetagitvare. brilken slutade med strejk, och denna ar- betsinetildielse bar åter haft det med sig att det af Tuborg tillverkade ölet lysts 1 bann af arbetareverlden. sIbgen arbetare bör dricka Tuborgs Ms bar *Socialdemokratin> proklamerat, och detta interdikt bar verkligen 1 icke ringa mån bett åsyftad verkan. Det år ganska vanligt att böra en arbetare, då ban på ett kafé reqvirerar bier, tillägga tics. Tuborgsts, ja, i de restaurationslokaler, som arbetarna 1 egentlig mening Dammat be- trakta såsom sina egna, halva de esomoftast bragt naken dirham, att Tuborg, öl alls Icke får Anna. 1 lokalen. Huru alla öfveren.- kommet»? kunna kringgå*, bar man emel- lertid också 1 denna tysta strid fått ett lu- stigt bevis på. Knappt hade interdikt« ut• artist* för en vardabnaldkare, som bu en stor ~an uteslutande af arbetar* besökt lokal, förr ån han låt ommåla sin skylt, på Innen låstes orden: «Tuborg* öl från fat>, så att på den med stora bokstatyer prun- kade: (Tuborg. (11 hålles hår icke,. Detta elakts stort bifall, kanderniut antal ökades och dermed bade vården nått sitt mål. Fine Olkannare försåkra emellertid sedan do åt- smakat på brygden, att Tu- stllliga borg. öl visserligen strukits från 'bylten, men att detta också ar hela åndringen, fri- ten, bvtarifrån ölet tappas, innehålla nu soul förr det bannlyet•liquidum — hela sklInaden år att nu drickes dat «anonymt,. Och så har man atvon bår fatt ett på 'analnian af den gamla s•tte.: a tlun- das vilt deelplit Ittnites. Från Ryssland meddelas att kej- saren tinnar besöka Warechan trots upptåckten af det tillAmnade atten- tatet derstAdes. För ölrigt ha nihi- listiska nanunannvarjningar upptäckta i K ischinew, Charkow, K ie w, Poltawa, Odessa och Olviopel; en mangd stu- denter och officerare Aro haktade. I södra Ryssland ha agrnrinka bonde- oroligheter utbrutit flerstides. Oreely expeditionen, d. v. a. de qvarlervande medlem:tinne af den- samma, räddades på följande sått: En rekognosceringitaftlelning från far- tyget •Beare, som sökte efter dem, from på ett stålle ett meddelande från löjtnant Greely, dateradt Oktober 1883. Expeditionens chef berättade deri, att han endast hade qvar 40 dagars rationer samt att han tunnade uppslit lager vid Cap Sabine. Då men funnit detta meddelande, åter- kallades alla andra rekognoscerings- ardelninger. Kapten Schley och hans löljeelagare begåfvo sig nu oförtöf- vadt, försedda med proviant, kläder och medici°, på vag till Cap Sabine. Da de efter en mycket besvärlig resa ankomna° dit, upptäckte de taltet. Ingen oppnnde och dc måste «On- de:lik/1ra tilltet för att komma in. De funno då löjtnant Greely och de 9vurvarande bland hans medhjelpare i ett em gligt tillstånd. Greely kunde icke hålla sig uppratt, utan måste Krypa pil hinder och fötter. Ögo- nen voro alldeles inejunkna, ekagget långt, rösten svag. Titt invid honom lAgo flere döende min. Löjtnant Greely hade just då rAddningen kom varit hos de döende för att göra bön med dem. Två dogn kort derefrer. Fyra medlemmar af expeditii n n, kunde dock slipa sig ut ur maltet. En stärkande dryck och vissneten om råddning gjorde underverk. Man förde dem på det omeorgefullaete sått till fartygets talmi.» och «Bear». Koleran. Stadsfullmaktige i Wien ha beslutit sig för införande af ovil- korlig likbränning i fall koleran kom- mer till staden. Pasteurs undersökningar af hundgalenskap. Från Paria tele- graferas till «Times»; Pasteur' ene- rimenter med giftrAteka efter af vattuskräck döda hundar fortsattas fortfarande med framgång. Han Ilar nu experimenterat med 57 hundar, af hvilka 19 voro galne och 38 an- dra bitne af de förre. Af det si:a- n:tanda antalet harva 19 blifvit vacci- lierade med giftvatelcan, de andra 19 icke. De sista dogo alla utom en, niellan de vaccinerade befinna sig fullkomligt vål. De skola nu stilla' under iakttagande af en veterinÄr under ett års tid för att få konetate- rade, att vaccinen skyddar icke blott under den första tiden. Pasteur Ar fortfarande af den mening att hund- galenskapen skall försvinna, så frarnt det utfall-date en lag, pk grund hvaraf alla hundar blifvu vaccinerade. I Chicago finna. 2,800 maskiner för tillverkandet af skodon. Det be- börges ej att vara skomakare för att sköta dem, och derför kunna de letnna skor så billigt, att ingen skomakare kan konkurrera med dem. iktbbt fallbin frän aUntänhttnt. (3114100 3 1111j0 af ett uti rallotta• Zibalag ben 23 benne/ intaget, infanbt `tnebbelanbe frön at. månbeten", uti bmilfet tilltaget:unnas «art 3Intarflone tetrflambet, filmat ktrånanbe orten fem bet numanna, blifteit på ett för afimanbe• ten milfelebantie fött ftilbrobt, anhålla roi, att, fattningen till äro, få lemmar natta påmint:dkr, utan att i ettrigt utlåta ofj i någon tibningi• polemit. rmab nu fetrit (uttittat gul aftvarflone flanbrabe inibtrast.. tolb bet af tonfat 011ion förenflaitabe jernmöglImlitet i eaboltn, få tork Att, rått nbbfettabt, ide tunna MIMI fäfem at• lek till monatrtaabt af ben i fråga ~reale itettmögen, utan ,,tteartent tia btfrilmjanbe ef ben femma. Cfnil 3fiverflon filftak masmartr tambeten på froltrigtietra att få ihop tittrIdligt belopp peaniagar för ett f å nerartatt företag, 1 innuerkt bå bet Bebe bubbliga atgifter i 041• toub, breariernem be nårtoaranbe Ifitatingareie in förberrObtf på bene (förre bibrag , bas uttalabe att, bå tontal eliten. lom manligen genomförbe bomb ban i flita fall påbörjat ödi fen ågbe förmåga båbe att tala för fin fot eda nano penningar, ftaibt fig i /petita ork rebea utlofroat ett benjbligt bibrag, få toore bet gåt i att ltalata bunt bet tunot gå. lått bet» lA• lunba framhålla intalan!» mor obelegabt, ber rollat fig, ide allenan btrigrnent att tukten. anlfallanbe ej gått få lått, lom en ack amma lår förr/MIM fig, nian ed örrisment att tomfat Otsfess kela energi tri% förmåga ofta tagite i anfprit för atalantrilijaato af it biakt rom i 6frigt förrtemmit tamt etiar—eallanbe lern- mågen, tork mara ta få alhallat fint tal. att betem ide genta tam afaPftå Picea berattigab Otrab bett-Ofin Uti 3fwerefeas medlat:1kt inom lanbetiugtt för ta liftarna babe fört otb efter ört ofroannilmnba mötet i testarn, more man beratttgab tro att bel »ert anneint fånb inom CoUnnh. Can ber Merit rnottoniit i äm- net od) ban bar unber tatuerar lanbeting, bå fråga em luftbana fiettommit, nitifft tuktat lör faren. Can mar ben, lom (örnlog om etc urblek bet af ett lanbetingSulffott framlagts och met, ett par ~iber 16ninbringar alitugna förflag, tont grunbiagrt tet beiodlabe tattcsna,;•• bibraget till bObartattee al lulebo:lan, inb ben kök, i tgreftsv at ortc eiteirenbe, lanbitingtla förbanblingar rott bet latibiting, bå benet 'o- takt. ?nätstingets protofonee bara krom tritteesbörb ed/ taniatingemannen benas titt be Oömt ört taga:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.