• - nuadfalfrotri. Cu flad fm6rja leu af est eadialfteare ducr,1,(,) uVlit c inert i liebro tont låter bot f6r titt: t‘tiebattintar. scirf n(1 en ',eden i _Ola ftå egagnalitet 8kIpcn watt 1 tutt, fer. hit tet ärttjuts tid ITinnet ed, till en ten froppael, jons (Met ■ ti Mit" • , a e 1 e a ilp m met nicticineit, kb n`c efter uppfteto etui bulnater, fent . liter fruå ra 1,1 ,‹ jul WO att patieirtett. u buftett tett langa t tre 3cert (Kittels bot fig naturligtiviA gett 144d sk • estet fea0alfwareitå meticin. — gift inbafiriibfaretnötti i etocf- hö ja ten 28-30 tugtifti bar Drebro r tiejuito. fabraf. ed) hate thuerMt setuns joidat. Oljad< fbrflag till 6flocrlågg- ii ingtåntunt: 1) Bör det icke anses flyktigt och nödrim- k förordningen om inindetåriges att k. d,3 t, ndande i fabriker och bandtrerk (uran- hus så att ynglingar, som år° lykta 15 Ar, ta antagas till larlingar i handtrerk ' det ej af be,bofrot påkalladt, att en 1) jr tning mellan rikets samtlig a ba,,,te • 'lu i ii-irk:fil,Nnreningar må aga ruin för ett på må- diat satt hattre kunna arbeta for lialidtrer- lenernas f‘,/kofrati: 3 , ma icke de s. k. mellanhelgdagarne börttagss, sA.am obehotliga och Icke g ag- ...Je r.,r barken arbetsgifvare eller arbe- tare icke bandtrerkare arbeta for euig• lxt fao u Je sarskildia yrkena: Di sj eltblelparen gjort nig allt mer och mg ',nitande, så frågat, om det icke år in', e, att en pensionsinrattning for handl- rlsdig mbse och arbetare inrikta», °ab föreslås Me .re• s_u__ 11 att en komne tillsattes för att med snaraste utarbeta förslag till stadgar era dylik infattning. (1 detta förslag in- Ist ma Linköpings och klabbets& föraningar Idet sannaste.) kopparbtrga binbtweriförettiug jagar: Lm på lagstiftningens våg något göras för åstadkommande at en hattre ordning eb O yrkesskicklighet inom handtverkerierita7 gettlit(Iate 16rittbuftriitfaretti6tet xj. ra im:utlån- Pljante twå frågor: 1) Bina ej samtliga industriidkare 'förena Pt ma. att den arbetstid, som med arbetarn ar ötverenskommen, med största noggrannhet iakttars shia rid arbetets början som vid dess rdslutande: 1) du Jet ej fortfarande visat sig tara al högsta bebottet påkalladt, att deu c/M- ai:Ken ull nytta for sava! arbetagsfearen som synnerligart for arbetaren. iakttages att inger må aga- ratt antaga arbete utan betyg, ban-ge:som visas att arbetaren ar fri från tomt togInget arrbetaaltall 3 Afri31 åro fbrflag reårfla af ftljante tinningar ed) (nitats< vakne: Lidköping. bandiverksforening: 1) livad bara bandtrerkare iakttaga betr/Lirande den riktning, mu nu mera synen göra sig gal- labbe, att bandtverlia• och industri•alster klifva en handelsvara; — 2) livad bor göras ,för att åstadkomma skickliga och nätna -bonare! — :1) firad bor göra* för air vecka båg för anrandandet af inhemska ntbeton i stallet for uttas/dila! — År det, nu gil- lande lagen i utseende gul minderårige. an- vaqdande for åtskilliga handt verk tillfreds- gillande: — Och bad bor eras om så ej ar förhållandet: Linköpings handtvetkstbreseing: 1) Är gårdfanbaudeln, sållat* den nu bedrifeee at knagresinede uthindingar, nyttig fbi landet' beforkning? --7 Och om Då ej år. bör mötet eklog• några itgårder for att Boka vinna årsdringderutil — 2) örrbroartvm ter b. Visby bandteerkeforrning: 1) År ej den 1 al villande författning stadgade bögåta farotiden af 3 år andel« för kort lör & fle- sta yrken! — Y) Kan den nya förordningen om minderåriges sova/Jamie i fabriker och handteerk anses piketbil al pAgot först rå- daade missferhållande, och böra ej vilient- his lusdringar i den sammet göras. på det ej till hela landet. skada ungdomen måste af- Kangas från att i tid sovsolos i industriell arbete! Halmstad. haudieerksförening: 1) Att pe- tition måtte till regeringen ingå ona *Ludring i förordningen den 18 No•. 1881 drilla>. att med minderårig ber förstå. dra, sons år yng- re an 16 Ar. — k) att förordring måtte ut- fardas med bestatrauselse, att yngling, soul lort bandtrerk, bör i sakkunniga personers nerver° visa duglighet och skicklighet i sitt fack, hemom intyg eller getterna/g af nar- varande bor affattaa; — 3) att den nu be- stå/oda Istrotiden, 3 Ar, år for kort och bör futlangu till b år; — 4) att förslag borde fratuatallas, byltande, att den, som söker tåttigtet att When yrkesidkare, bör. före burskaps medgav...0de, !låggas att inför ask• kunnig e personer vinarten duglighet ban eget för sitt bandtverka &irrande; — 5) arbeta- Oftare må icke i sitt arbete intaga arbetare, seen ej innebar i betygsbok inekrifne tiga betyg från konditioner ban förut inne- hatt, förutom utlaringsbelyg. Brister arbete. sotaren å detta, vare arbetsgitvaren skyldig vid botets/mar snetåla förhållandet boa ve- derbörande myndighet; — 6) = örehroarnes 5:t 5. Förre sockerbagaren och riksdagsmannen Kart J. Uralstring 1 Stockholm: att mötet ed heltids ona Iranutalleting till k. mit derom, att tadustriidkareenotet anser det vara för landets handel och nåringar af största vigt, att ett sårskildt statsdepartement for jord- bruk, handel och närin er inråttas; — samt att for en andatnAlsenligl ordnad samverkan mellan regeringsmakten och nikringarnes ut- örrare, till ttamjseade at landets nåringslif, det vore tampligt att {fnatta dels en bahe delopanouare ucb en lutheitrIkammare i hut• rudoaden och i bysejs at rikets lan, och dels ett bandets- och ituluetrbråd, genom brilka itirattningar k. m:t komme i tillfall*, att erhålla »<gir.» kanneduat om asringarnas bobot hch.denta Idkare* Önskningar. Bnksvgaren Borda på Ltozbulat: År ma- ska industrien betog al skyddstallart Skraddareu E. Vertalund i 8tockboltn: %elle det ej i rår tid. som krafter stark earausanetotning snyltats de små kapitalen för att framgångsrikt utbarda tad an med de större. landa till stort gagn, om de re yrke.- idkarne bildade tereningar eller aktiebolag tör es uppköp al rlinaterialier! • ÅM ar aUtici många od; f Yr, fon* reuma att bebanblat lit mittel, nib man fan utan nu Neje att (två c- lila ftrinuningar, cn tillhatagåttik ed) ni fraluåtfltålwante, ter tomma att i6fa Böra fig gållante. man hoppa., att :nitet Rall lånta titt nåringarticie vet lan , klå gagn! — elinb'agen rostbag, 'din Onbagar b6rja till en tel herrar teinbaileante ttlfåtta trate ! till mitt( !animalt-n. A6rft ettre Utta tunt 5 tIlant ed) Itu ba hagåntanumealet f6r 'Norra rijufl Intitt 21ffa, Malä od) 2,,4 0berg6 ls.iraNtono 1,4a, etisålant ed) tfterg6tlatit, uttatte till 31 91u1ufti, fant år i6IttaA. 7t6ret6nit t manar titt efterf61D .på an, bra Ull. — esmtriv fulles bed. enligt bient tet ffrifweö till 91errInntt3peften, ?rimpa att blifiva f6rettått teib frebilftniqratett i 'ben% i testa bligar. '.Uret fretet6n- stingen flurelieletatti6terd tebo minne tår nintligen muffen Caijer tala ter åtteett f6r eiverige ed) titt fongreafeitå bilfleittfråaa: efaittinatsien,3 neittralije. ring 91.1Aurt e- trilibberg teltager litet• lent ar itecliffa fretet6rettingen i frets- foligraien i ,<Bern. ,Vinn forte referera 164atitlingarna i liten. efuggor off) Dagrar f6lja3 åt i te menfltiga fainbållena lif.ent i ten eltre tratten, ed) ju flatare te fenan årt),, tek ffarpare lire «flå Ve Orre. Ziteerbuttent taget — fåger en ut- 1314 f6rfattare — bet utile fig, att Curepail nuwarante tillflaub Liber af farliga briftir, ed; tå man met råtta beunbrar månget politifft eller frigifft bortåt, når man båpnar öfwer tenni- frapetto f6rtvånante refultat .if iucn på el pratlilja lifwetå timrått od) ler ban. tel, hihihi ed; jorphruf på en b60- plint' fem malten ide fina anat, tå inatt batik ej Ruta istonen till för be brifter fem Prefinstaa. Tåan må ide gl6innia, nit bet råtta- 161a tillftånt, fens mer ed) mer tude6 wilja göra fig gållante i tet europeiffa Italefuftemet, tuctfbr enorma utgifter f6r trig eller wåpnat flyt, ruinerar linan- fana ed) nu 'antrager månget humant !hemåt bcråttigatt ullsottis. 9)/att må ibagtomma te jamb111,3upp. Want( poliliffa ed) feciala brntitingarita inom be niffilta flaternaa granit:. och <j teårtera ben curepeitla bilDitingen elit fyr b6gt terf6r, ett teeteuffaven, wautis gett unter umbårante ed) tillbafatåttan. ten, tentar att werfa i lpgre it e cr a !kub. anan ntå cj Munta f6r ten wasatro, ten efetlight, tett finueötteagbet, jons griper sintring fig i De europciffa fta- terua,' Der fjuttig l'buinanit(r od) ett feberaftigt Pgrattte efter att våda upp• feenbe ed) tvinna materiella f6rtelar allt mer ed, mer gör fig gållaute, tutta bet tett folfliga literaturen, jotat bient annat ffulle utg6ra mellaulånten mellan want, f/apett ed)kallutåttbetett, till flor tel blif- wit en intuftri, bieilfen blott elll f6r ofta arbetar i Dåliga f6reittålä 9,i grant af ten nutvaratitc fullunto e6ftverftibliga mångfalt ed> en otadlig b6jelje alt i alla tinningar WO tcf; (p a ir, nebijunter. fm °Haft nutitene bilt• ving till ullighet, ed) millioner tillbringa lifwet i bin tjuparle efunnigbel, beef & alt Dalerna falna råt) eller luft alt gira nbOwåtttiga uppoffringar fik ep titändig fel fupplvaiting. — qn björnjagt. Ruter rtibriten "Mlf ed; gammalt trått *talen' mene td-liofteti filjante tratt- far .ternbtan vro': Met år många år, jetan ten björn. Ogint fbrfiggiel, ed) frutås ide ba gloria till föremål tbc Deeja anledningar, om tett ide :varit något egnitomlig i filt iMatien f6r båntelteit år en af ioditarne mellan sitylant ecl; Cu b6ft, når rågen ffitilit brubb, blef ett bunbe warfe, att någon betat på hallå rågtes, men ban fulare ej fbrft,i, bwent Den objutite Orten time. 3 f6rftotte mihtåttfte . ban finn grannara freatt,r , o d) far att få faten fiffigt flar lob( ban fig på watt ed) bwab ficf ban je? 3o,. en björn, lom i (gratie mattighet fråelate pa rågbtotbett. ebtatmarna, barm un- terråttate, wåpnatt fig litet urin, leb- ['Mor e. b., ed) i 01111,3p not ttåntet borste ginge te att klia ten objutett giften. Wien be måtte ide ba warit wåltige jågare, .efterfom befteit ide låt- i att ont tema ffjulöiningar. Te Nto bort alla fina Nkr ect, filt trut, nten nalle (lob °rått i r6f ed; Dam jo n s tung Rart ben unge bjeltc. .twab lyor att göra? juden at tem 'villt återtvånta för fram:tune frun. Oren råb wort) tuta. Ren rågåterne eon tvar motigare od) (torrare ån alla andra mån 1 trallen; ban teint minut Drjöta ett bult sub bane tutta. ,an fattar en tvåltii paf, ett par tömmar ed) en vra, bovarpa ban Numer fia bafem björnrit lamt gtfnier honom . uieb pain, förb af Idkar" ett flag öftver foreryggen, få att ban kattor ncb på marint. Wleb beunbranetvårb [tidlighet ed; faUblobigbet lallar mår originellt jågart thumarne od; lunar tent trind bett fallna ben, bwarpå ban met) bron pr6fwar bef3 pannben§ Durra. Zebau fabt ban: *Men björnen åks al. brig "råafor mer'. Ra mitt( grantiante beta rofwit met benen. Testagid ban naturlighets) ide in på, utan fatt: *Det 5r ide till- börligt att !vilja hela rotting, bå man ej ledat Ula Enkelt'. ,tatt Natten letalt f6r "las ed) dit', men ban 'tante åtwen her, lp lagen babe- lomma mening em faten fem ban. gör Utta baneret blef ban tviba bes tvItat, faft titt batist mistat uti orten år ett faga blott. llreflads. fln skrifvelie från Falkenberg — und er• trekund IhNut berått igade — med uppstald kandidat till riksdagsman liar ingått, enen då okribrIven, nom år anonym, icke till tillöd k onno, Litoc a något yttrande af ',lovens pvcs.nrgan, anse vi oas ej kunna intag., den- vimma. ■■■•■■• ■ ••■■•••■ 1,11111•■ • ■• ($tockbof III. Tjenst och återtjenst. Når Dag- bladet bilrom dagen bytte egere, be- kantgordes% detta i Stockholm tu ll- stantligatt i A rtottlilittlet, medan Dag- bladet teg med saken. Nu sid Af- tonbladet* senaste försåljning liar 1)agblad0 stått till tjenit :ned nit underrAttn rilltnanitettm otit uff:tren, och Aftonbladet tiger. Ordonschefen Karl Hurtig låter i senaste Juli-numret nf «Reform» aftrvekit en del skrifvelser från or- de niisvm k on me d ode mest oförstålda bevis . på kårlek och tillgifvenhet». Denn såsom en ~ovigt till ile ut- tryck af den mest oförstålda ruirrebe« I Nterilket, andra al hans ordenssyskon bes isat honom. 1 Parnma ter har det onyktra nykterlieteorganet infört en insånd uppsatts, i hvilken de aktning.- - vårda tidningarna Göteborgs Han- delatidning, Dageni Nyheter och Tiden sammanställas med — Fäder- neslandet och Sveriges Tidning. aubsorten. Is-utförsel till "I'vskland drifves nu från Lule. Augusti-månslcen ål,kn ej Jön- köpings styrpinnar. lato 1 Mån- dags tanda gatulykt. , 1.1% fik hindu gången efter midsoininar, vid den harlignste fullmåne. En storartad byggnad, innehål- brede 36 Inntingshigenheter och of- .sedd for Multihö guds fattiga, Isar i dessa dagar blitvit färdigbygd der- 'nåder. Kostnaden nerfor, som öf- verstiger 100 tusen kronor, har be- •tridito af framlidne handlanden Nils Romqvist, till livers minne byggnaden derför blifvjt kallad Mils Rosqvists -tiftelee«. En egendomlig kyrkostämma hölls i måndags i doinkyrkoförsain- !ingen i Göteborg. M benurs ett pur hundra delstigars voro nämligen, silKcr Snallpo.ten, allra största delen fruntimmer. Stämman kallade en fjerde prolpredikant, pastorsadjunk- ten ltexins, till den lediga komini- iistratinen, MOM harr nog rlå också får. llvad qvionan vill, 0. e. v., an- märker Norrland•posten. Det vardt glädje i Säter härom dagen. Långe hade man trånat ef- ter en okräddare, sons kunde stila opp d val det gamla, som det unga Såter. Ledd of menitiskokårlek och Södra Dalates Veckublud, lallande i förening med en ej ringts portion Lestmrd efter mammon, infann sig dock derstådes en «pressens man», utrustad med alla de yttre egenska- per, negativ embonpoint in. ni., som kanneteekna den sanne fackmannen. Utan annat testimouiuin än några skönjbara verkningnr af ett starkare flaskloder tapjarådde denne samhäl- lets • vålgörure in spe litet har och livar i gliden, dels för att förbere- dande undersöka sist blifvande ope- wionsfålt, dels för att inleda bekant- up med kominn side kunder och sta- 11,104 tiodubbla. Tvifvelsutan måtte närmandet med dettn senare halva antagit est för vAr •rAdelpire» alltför intim och innerlig form, eftersom innnnen, förledd tall otrohet m ut gin •vorna fann och sitt 'Inburna skrå, på morgonen adagen efter» uppsatte kopperolagereverkstad i nerletts finka. Artigt följd ett stycke till vågs af snittens statistjenare, letunatle långro fram på degen detta Såtera första hopp den goda staden samt dess her- rar ånyo till rot för mörk förtviflan och krossade förhoppningnr. "Det är ej nog att vara hängd, man måste också höflig vara". 1 Elmebffdit i Småland bor en svinna sedan flera år tillsammans osed en backeniguaittare och har med honom flera barn, ehuru hennes råtre tittin år i lift et, Att .1MItAlInntlete existe- rar med munnens inedgifvande from- går deraf, nit hitn sjelf bor blott en hal( mil från ',lutsen, ja MI111(10111 plå- gnr helan på hos hustru sin, då han • vanligen med all vårlighet utrinna- ges. Alen vid ett besök helt nyligen tamt lien sig förmodligen något tall- kitsate och drog derföre front med 41,11 meningen, att nu tyckte han det 1, Hilde vant tid på att Je skildes At, 5,11 tutt han åter komme till sin rått. 1,1■ 11 begären fann dock stållföre- 11.1.1111 en *å oförsynt, att han grep fatt i e» qvastkApp och dermed be- arbetade den Akta mannen så långe att han slutligen nödgades taga till bönboken och lava att aldrig mera komma igen. Svinafveln börinr taga fart i Norr- botten, då dereknot för lj rå !Ange medlut knape faun ett en a svin på landet derstadee. Pressen. Telegraf-kommissnrien Giertz i 1 1 elsingbi se g, mångårig med- bur ut- nrhetal 5- i gått to reduktionen på grund at sin flyttning En kostlig tjufhistoria omtalas från jertivilgogul i •tt i Alalm,;. 28 .1111i kl. hull* ll Höide naltynktru Centner buller på ena godskontoret och gick dit in samt påtrAffirde eu inart•peroun, mom han i mörkret icke igriskande. «Ifred gör ni hår?. frå- ga& C. — «Jag söker mitt paraply. — svarade hållningen. allår står det. skyndade nattvakten att upplysa och hem:ride fram ur en vrå ett ittl- rnid y, tillhörigt otationaskrifvaren Hjelm. Frumlingen tog emot det, tackade, bad nattvakten stånga dör- ren efter sig och promenerade helt lugnt sin våg. Efteråt upptåekte e- mellertid nattvakten att den obelciente, norr han sil artigt slappt ut och för- sett med 'paraply, varit en tjur, som med falsk nyckel bereds sig intrAde och brutit upp tre lådor i godsexpe- ditörernes arbetsbord samt plockat till sig roi mycket s.exelmynt hen kunnat komma öfeer, inalles dock endast några få kronor. Den större kassan fört Irras netnligen i en massiv kassaki.ta, mot hvilken ingen en ,aut tjur kan göta någon attack. Då natt- vakten sedermera till'tigades, hvem han anset främlingen vara, svarade han: .A kors! jag trodde det var en bokhållare!. Tjufven år Innu icke ertappad. Vi it' östgötar vi, Gudskelof, hette det förr. i verldeti. Nu :tro Ut- ge/101*n° untrmade stacknre, som vid alla möjliga folkmöten högt ropa på att de omöjligen kunna slå sig fram liten stataskydd i form af tullar för gina nåringnr. Ja ja, tiderna sämres och kanske 6»tgillnine osed dein. Stiligt. Med brinnande cigarr i munnen företog sig hårost söndagen en liestresande att promenera omkring i Såtera kyrka under pågåendeguds- tjenat. Katt uppfostrar råtta. För nå- gra dagar sedan kom en katta i Lin- köping hembar-ende med en lers-ande rinn. Folk Date icke något vidare talseende t ill saken, troende att det drulle gå denne rAttu dom alla andra al hennes slagit, sone hit den olyc- kan att falla i kattens klor; och stor blef derför förvåningen, då det se- dermera visade sig titt kattan, i sr, l- lel lör titt Ala upp sitt offer, uppsu- git det till sitt foster barn. Hon be. handlar råttorn med samma ömhet, ellut vore hon hennes unge, oliekar henne och lm henne hos nig på t-itt sofläger. Råttan tyckes trifvas bra under de förändrade förhållandena (reit her förlorat all sin naturliga skygghet, så att hon låter stryka sig på ryggen och åter ur handen på den, som förser henne med föda. Att märka år, att kattan nyligen hade ungar, livilka alla blefvo henne fråntagna, utom en, tillsammans med livilkina hon nu «uppfostrar» råttan. Det har således varit ett öfvermått af fosterkerlek, som förmått henne att upptaga det ovanliga adoptis-- barnet. Efterföljtuasvardt. Eu del större egendoensegare i Södermanland hafva nu, i stallet för det bruklige slåtter- branvinet. sel anordnat, att antingen Isvar och en erhåller en pellett, ha- ken inläses å gårdskontoret med det belopp, livet-till annars barnvinet skolut uppgå, eller ock så att vid slåtter- och skördetidens slut det belopp brån- inet skulle betingat fördelas mellan hela arbetaregyrkan. Allmän be- låtenhet har ock hoa arbetnrne sports öfyr Antiringen, och torde den kunna förordets hos andra egentiontsegare. gratiniauben. I Danmark har man i utseende på tivinnofrågan icke kommit På långt som vi hårt Sverige. Nu bur bil- dens en dansk. qvinnofiliening — be- gående af personer tir olika politi- ska partier — med uppgift att arbeta lör vidgade rattiglieter åt qvinnan, oboiet nit gift pinna må blifva myn- dig och få ut v idgud punkt öfver sina egudelnr, få kommittentl rösträtt o. s. v. Arven skulle föreningen stråfva för rivianns mAngitidige utbildning. Ett godt fynd. I danska blad skrifvcs ett etikett efter en för 18 år ',eden aflitlen hemenausegare i Gun- destrup nåra Nykjabing för några sedan Itittnde på ett lönnrum i ett gammalt skåp. i hvilket låge 1,0It0 kronor i gamla sedlar på r riksbanks- daler pann :100 kronor i opeeiedalrar. l'enningerne veilarleo utan dröjs:1151 mot klingande kronor, och enkan tick sig ett art, lika välkommet sons 55vanladt. Bröllop med hinder. ([trons da- gen skulle en vigsel eget runt i en kyrka pil landet nåra Kjöge i Dan- mark. Då bröllopsskaran ankom till kyrkdörren hade emellertid en bi- *värm slagit sig nod öfeer denna. Mnn stannade ögonblickligen och började rådpläga. Klockarfar (som ju allting skall bestyra) var en tap- per njAt lian apande upp ett para- ply och försökte tringa tn i kyrkan, men försöket misslyckade.. Vigseln måste företagas i en bondgård i när- heten. Zatnhes. Huru man fångar flugor i Paris. En yalklittld ung dem gick hårfint- dagen Rue de Svres framåt, filtrande på armen sitt lilla barn. Plötsligt freentrAdde till henne en icke mindre vålklådd herre, som artigt lyfte på hatten, i det han made: «Niadame, jag tur mig friheten göra er upp- märksam på, att en giftig fluga sitter på ert intagande barns hatt.. Den förskrAckta unga modern grep genast efter sitt tlåsditIc för att jaga bort det giftiga djuret, och den ilekvårde herrn slog med en glscdhandoke efter insekten, hvilken han tyckte sig se ån den unga damens axel, ån på hennes tournyr. Slutligen lyckades han fånga och döda flugan, hvarpå han artigt lyftands, på hatten afiAgs- nnde sig från damen, som öfverhopade honom med tacksigeleer. Knape hade emellertid den så artige mannen försvunnit bakom ramaste gathörn, förrån damen märkte att jenite flugan hennes dyrbara med diamanter be- satta ur samt vidhangunde kedja at guld förras ~it. Den poliskommis- sarie, till hvilken hon vande sig, kunde endast tillråda henne, att en annan gA-'g undvika artiga flugfångare. En kärlekstragedi elutspelades Ilen 26 Juli i KO nåra Genua, Ett ungt Akta par ankom tidigt på morgonen till Grand höt el och tog in der. Ungefär kl. 4 e. m. hörde busets invånare flera på hvarandra följande skott och hjertalitande skrik frän det rum, der de resande bodde. Dörren öppnade., och man fann de båda unga liggande i sitt blod på paret. Mannen var redan död, och det unga fruntimrets tillstånd inger enligt 'Altarens utsago föga förhopp- ningar. Två revolvrar, delvis ännu laddade, lago den ena på bordet, den andraini Kolivet. Bådas hade skjutit sig. i bröstet, fruntitnret t. o. tn. två gånger, och kulorna hade gått ut genuns ryggen. Fruntimret ville af- skjuta ytterligare ett skott mot sig, men hennes krafter voro dertill för svaga, och hon ball entragot de in- finnande döda henne, hon kvarken ville eller kunde leka. På ett bord låge brer till de ungas föräldrar tn. fl., deribland ett till värden, deri de bådo denne om förlåtelse och sade att föråldrarne skulle betala deras rakning. Sina penningar, några få francs, gAlvo de åt fattiga i Pegli. Af brefven, som voro skrilna i en mycket upphetsad sinneastimning, framgick nit de unga icke ?oro gifta, att deras föråldrar nekat sin tillåtelse till äktenskapet. och att de derför i hemlighet tennet sina hem lör att Ijerran från dem döda sig. Herrn var 22 år gammal och från Tunn, fruntimret från Osci och 20 År gam- mal. Några timmar efter olyckan ankom ett telegram, hvari de ungas föräldrar gåfvo sin tillåtelse till deras förbindelse. En ohygglig afrättninKegde hår i Krems i Osterrike: Delinqventen, ett vise Baumgart- ner, utfördes till alrattsplatsen kl. 7 på morgonen. Han mönstrade med skarpa blickar publiken. Då bödels- drangarne skulle binda honom, ropa- de han «livad Ar det fråga om?. och *töntige sig i viltlt rasen öfeer dem. Nu uppstod en fruktansvärd strid un- der galgen. Soldaterna i citronen måste lägga ifrån sig sinagevär och hjelpa bödeladrångarne. Efter fem minutera stril], kvarunder delingven- ten röt som ett villt djur, lyckades mitti binda hånderna på honom. Då skarprättaren skulle IAgga snaran om halsen jet honom uppstod en ny fmk- tnnsvårtl scen. Han snoppade efter snaran och lyckades få henne mellan tänderna. Krampaktigt slöt lian dessa, oeli först efter en ny strid lyckades tunn rycka snaran ur munnen på ho- nom. lian skrek: --- 1 viljen strypa mig f —e !tunder. Dessa voro hans sista ord. Snarast låg nu om hans halo, men dödskam- 'pen rackla i ytterligare åtta minuter. 41111 (Digert I En konung goodtemplare. Ko- nung Timidas) dich de notoriiika höt- dinge., rom lör nArvarande sistas i London, lata i tisdag. å. d. vid City of London-logens extra sammantrade, inakrilva sig sona medlemmar af nämn- da loge. Stor poststöld. Från Wien med- delas, att en poststöld blifyit begån- gen på det sitt, att en låda, inne- hållande 30,000 gulden, blitvit ut- bytt mot en annan, i bosilken det en- dast fans tegelstenar. Efterforsknin- garna rörande denna stöld bittra hit- tills blitvit utan något resultat.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.