Dn ou friska undt få komma Hår tillsammans denna dag. Land* det då nu till fromma. Skaft. efter ditt bet g:. Får oas alla frukter rika! Att. som dina skaffare, Vi tal vårt kall ej svika Dig och ditt förtroende. Du på alla Makt 1 nåde, Der enbvar 1 mörker gick . Gick okunnig för den vilde, Som sig *tålde för dess blick; Och Löd derför (ljuset lysa Uti vira hjertan in), Att ds skulle slippa frysa Ilig till döds, men elva din` Ljuset nu 1 verldemt öken Tindrar klart på alla vis. Detta* flamma skingrar töcken, IkaPar dagen, smaker Is. otur allt dit det får hinna, Ute eller inom oss, Dess våleignehee vi vinna, Att från mörkret komma loss. Största skivan dock bland alla Ljusna gåtvor bildning år. Bildning —, så man rått kan kalla Mus Christ sin Broder kår . Denna bildning bildar ljuset, Då det tand.. i vår sjåt: Detta ljus från Fader. huset, Hotu allen, gör evigt vål. Hell. J alle! hår tilletådes, ['vilken lott och sköna kall J han fått! 0, jag ej rådes Saga hear en att han skall 1 Onda ljus blott strider vinna Såsom trogen ljusets man, Såsom sedan verka, hinna - Dit der ljusets flod etraon. Och nu: »Moarna bit, upp till vår stilla bygd, Nå undangömd af berg bland tallars skygd' Hon kan ej bjuda såsom andra 'tallen, Sons ego flera, rikare tllllålleo På vederqviekelae till sjal och kropp. Valkarnas åndå hit —1 0, att ert hopp Ej hår skall Utlagt leta nu sin lika Uti naturens eller andens riket Jag sker: eFåtungts. Ty, om du vill lyss Till sagans ord, der bon har kittat nyas Om Illahulte skepnad under förra tider. Hnr det fått kampa heta, bittra strider För sin tillvaro. för ett dagligt bröd, Då andra orter njutit thfvertItid —; Då ritat skall detta sinom sanning lam Hor vi till gengäld kunna för den åra, .Bom .åra gitter osa i dag bete, Ej visa dem, brett som får vårdt att se ; På Utleta nod ej heller kunna föra Ord fram, lortjenta att at någon böra. Men — trots vår fattigdom dock bjertligtju VI alla kårligt hela* Rder sin Med ett: lialsommeni J från andra trakter, Som styrt er led 1 skydd af höga magter Från vesterealtete solbelysta strand Att skaka om med oss är vånekape band, Och dela med at dessa skatter rika J samlat med ett mod, som ej gett vika, Då J gnom sallanaån Lafeen stads* måst' Om bildning hålla vakt på eder post. livad andra orter harva långeeetlan Al Idel hyfsning fått 10111 lott, emedan De medel den betinga varit tiar, Den lott till oas nu sankte omsider ner. Ty bildning flyger icke fogelvågen; Den gör sota öoden, söker tyst och trogen 81n vår bearbetat den minsta motstånd får - Der går den fram ocb *dta gliden sår. Så gången för all odling år och varit: Och do ej andra skall att vi förfarit Af dm ealaignelse så vent, — ty först Ja måste varda vilat en kunskapstörst. Men innan detta sker år meridians sinne En öken tom, der aldrig trifeee inne Ett bildningsfrö, så det kan spira opp. Slå at i blomma eller skjet• knopp; Men ofruktbar sig ter *om dessa bergen Och dessa backar, kvilta lånat tårgen Af gråa mossan eller yfrigt ljung: Hon vare Mars . eller bon år ung. Nu sent omsider alleds bar oss hunnit Att vi bår upp* denna fördel vunnit Att inse både kvad ratt bildning år Och jegraill söka att den hålla kår. Dock ej en bildning, som blott klår vår yta Och lerans Mera ta Itutar frihet ryta. Nej, bildning —. kvalkan adlar all vår sjå' Att frukta God och göra fastan vål. En sådan bildning nu i våra salar Rått fliti gt söks., — dem) mångata talar Af åtnneevenner, som dit flitigt gå Att hemta kunskap, den de rikligt få. Om detta goda resultat nu ingen Bör tanka bakvåndt; hört når månne fingen J något godt förutan kamp och strid! Så alven hår. J mången, tången tid Har strider ~te för mörkret. tunga tålde Intill. det tvangs ge rum och spiran Milde Så detta bus med 'pirer två blef bygdt. Nu alla tre som vårdtorn hylla tryggt, Och stå Gona fyrbåk livar på sina stallen - Och .anda ljus från morgon intill qvållen Utötver berg och dal tid hvarje hem, Att lyckliggör t hvarje husets IM. Visat skål vi babe då att glade vara. Att hoppas slippa mera få förfara Den bittra frukt, okunnigheten ger, Att teglen. öga bjertats pllgt ej ser. Ja, glade såsom fogeln uti lunden, Då han från furane topp.i morgonatonden Min sång appetånimer etter hyllan nöjd, SÅ uppenbara vi vårt Menas fröjd Att, fast vi bo från g rannar mycket fjenan, Oss i var vrå dock unnat. bar af Herran Att, likastailde uti andens world, Vi numer kunna sned dem gA 1 fård Att 'kytta librett' gåtor högre, lågre ; Ja, allt blad adelt för vår om sig håra, Och göra byte harar med bred de Ila tanigt, erfarit, hoppats och fått se. Si, sådan tanke fyllt 1 dag mitt da«. Men' .11116r djerfT livad mast edert minne Om fordom jemtordt med den stund som år? I dag (så sågs) att första gång en har liar diabukt sett inom sin' landemåren Den cape, hvare fana hares högt J åren Den eorpsens ombud, hear uti sin stad ; Och hear en går uti sitt bjerta glad au corpeens uppgift fylla Ibland folken, Dl hen ratt vittnar såsom sannings tolken. Ilen hvarför anger orda etter borom —! Helst som min malning ju år svag och tom. Den saknar djup: jag illa fort min pensel. Allt vittnar, — att i förtid •fla gts rensel Och lamhet) tagit slut förut rören jag Annu haft hunnit tåra at. Jag talt. Ej mir al enig skall 'pillas tiden. Blott ett står åter ån: att lysa friden —; Uude frid utr.feer ert einsbarj•rtin g: MA dettas frukter 'Olas vida kring( om sina kreatnr och sina åkrar och hvarje Till salu. eller hederligare An folk i alltnAnhet, lördag åka till eta'a för att inga sig ett långt illomsterbuketter,Onr , men nog skall det åndå göra dem parti kort och ett dugtigt rus med några kor och Skarbönor en bekanta toddygubbar på etadekitilaren. ende eon i ne sin bra onds att Ny uppfinning att lindra lastens finnas till salts ho, L. Han tyckte icke om jernvAg•r. icke om hår rabulisttidning. arbete. Vi lin, skrifves i Djurvån- sådan något, som rubbade hans vanor och förde Laholm. Lundblad i sn Min farfar hade varit ryttmAstare nen, flere gånger rekommenderat a. oro och buller 1 hans nuhet. Han ville vid 11örneralca husarerna, detta olyck- tette 1 fred på Fin anspråkslösa Ord 1 Hede k. histskyddare, hvilka genom sin liga regemente, som till följd af k ung- socken, nöjd med den lilla 'tald, som rörda Hos CL. P. ~gen spänstighet minska evårigheternn vid lign nycker Andrat namn tninst ett sig kring honom och i hvilken han kande sig försäljas från och :ned i dag till lassets eller åkdonets igångsitttning. så hemmastadd Dress ha hittills bestått uti pjeserA lanIft slussin gånger och nu heter Bta'n — det var en Köping. och den tyckte betydligt nedsatta priser: K rotaprinnene husarregemente. Oftn ben om. Att tidigt hvarje lördag, kladd i Rom Monte i etrångartin eller mellan /:171a Raffinad, tidedragt, opaline Bilsen för liggljadere- min etucknre far. har jag undrat hur ling dragringarna och bogtråden eller kol- Krossocker i bitar, far barn skall hitta sin sqvadron en v•gneu och så kuska 1 våg de många milen 11 lera. En herr R. A. Month hur i för att rent på natten återkomma med vag- gång på domedag, når årkeengeln nen full af malvaror och hutendet af treli- fin malen diel t8, detta hänseende gjort en ny uppfin- 11 Gabriel blåser till den stora reveljen. ga toddyminnen — det var hans favoritnöje. ning, som i ganska många fall be- Kaksocker, Men så kom Utterberge-jerneIgen, sem Denne min farfar var så okristligt sitter stora företråden framför de hit- Pudersocker. skulle forsla jern och trå från bruken utef- himla förbaekadt tapper, att når Karl tills gjorda. lian hur nemligen gjort ter Hedstrågnmen. Vid Bernshernmar biet Laholm den 9 Augusti 1884. XIV Johan förklarade krig mot det station. F. d. landtb•ndlanden kande sjelfva evAngeln elastisk genom dess 0. P. Mikron, kejsar Napoleon, tog han afsked, från sitt fönster se tåget rusa förbi för att - förfårdigande af etilfjedrar, förenade _ barn för att der inte skulle ske nå- stanna vid stationen. sanimn sått som liggfjedrarua. unterflutnekt Alla de bekanta toddygubbsrne från trak- K unde man till en början få denna gon olycka. Under mina företa lefnndeår var ten åkte nu pi Jemen till sta'u. De åkte uppfinning införd på båttro åkdon, in på morgonen för att göra sina Inköp. På jag ett litet' ovanligt vackert och lif- middagen voro de redan bonings. Det var skulle den otvifvelaktigt snart visa ligt barn. Den första af dessa egen- slut med knackpartierna och di glada drycken- sig ha så mycket gagn, att den med skaper har med åren något aftagit, lagen. ganska kort dröjsmål infördes på alla Vår man sålde sin gård cch köpte en liten säljes till 40 öre pr skålpund di 20 den senare mycket tilltagit. åkdon, som dragas med etrångar. egendom I Örebro lån strax bredvid Linde. skalp. tagas. Vid omkring 3 års ålder fick jug Kostnaden för den fjedrande svin- Linde var knappt att betrakta som en stad, 122 G. P. Alilgren. mitt företa par byxor, så att man kan Det var en stor by, der man Anna lede frid- geln skulle säkerligen vid fabriks- sAga det min kolt föll ungefAr sam- fullt ca patriarkaliskt. Ingen jernvåg förde messigt drifven tillverkning visa sig orostitteude fråndinger dit. Dor kunde han tidigt med Sebastopol. föga dyrare nn dc nuvarande jern- tungt och rota 1 sina åkrar, saker för Sons min pnppa bodde pk landet i gå svånglarna. Vi rekommendera her: stadsbor och turister och flanörer ocb Gud det gamla Finnvedeu och bchöfdo Mont6le uppfinning såvål till egare vet hvail det heter. detta besvärliga, frågvisa, mig till att se etter drångarne (når nyfikna påhang. af hastar som till innehafvare af me- for Tolletten Sta'n, det var on Örebro. Det tog två jag blef lite' etörre såg jag efter pi- kaniska verkstider. att åka dit och hem. Det var dubbelt af G. L. Åkerbergs i Labbn gorna också), så har jag aldrig kom- dagar nöje Smörs förvaring albuminpap- mit i tillfälle att begagna mig af En dag bejakades det, att det ekene blifva tillverkning säljes hos per. Från Frankrike meddelas, att svenska statens utinårkta, kostnads- jo n trät till Linde. (Det blåfeer inte i min 0. P. Ahlgren. smör, som varit inpnckndt i nlbumin- fria elementarundervisning. Sinom tids, sade gubben för sig &jett Men jern- papper, kan hålla sig friskt en hel vägen nalkades: den var reden vid Veglevig. Prima Amerikanskt ersättning harfön har jag ett pur bättre Allt närmare och närmare kom harex af jern- månad. Det färska ensöret omveck- lungor och ett par starkare armar Vinte-rsaltadt vågsarbetare. las först med ett dubbelt omslag marint samt ett mera oförvilladt otiolt■ me i Gubben, som nu fattat ett afgjordt bet till linne,genom. Ittilket visslan utpres- slåroterkefrAgan» ön folk i allmån- allt blad jernvågar hette, flyttade från Linde sats. Nerpå inpackas det i det omta- het. Jag kan med klar blick betrakta till Vinbo bruk i Veatenanland. Hane stuga INg vid en vik af Virshoejan,ett långt stycke lade papperet. Detta sietnåmda pre- både det klassiska och det renla stu- från bruket. Vid bruket gick kanalen fram. pareras på följande satt med tillhjelp diet, ty jag har inga hamdkanslor och pli kanalen ginge ångbåtarna. F. d. af Agglivita. Man piskar Aggltvitan landthandlanden ville bo i fred för ångbå- säljes till 35 öre pr mkålp. di minst mot någotdera. oteh tillsätter för hvarje Agg 1 gram Så hörjude jng titt hnndln med hå- tar:te. Han bodde der, lycklig i många år —Lola 5 skalp. tagna. kokonit och 1--2 gram anlpeter. Med 'unr Förda anteckningar visa, att tills jernvAgen kom. Det blef station vid 379 G. P. Ahlgren denna blandning, som bör vara så jag varit med om 611 dylika mer Nordan& helt nåra hans lilla gård. Han be- jetan nors möjligt, genotudränkes det och mindre bra affArer; dock kan jag, redde sig just att packa in, då döden kom förut omsorgsfullt mrIcade papperet, gudskelof, säga att jag alltid någor- och tog honom. Slagtingarne. som tont: bodde livarefter det torkas ånyo med tillhjelp q var I Heds socken, ville betyga bana lik dit I. Den innehåller alle intet vatten och lunda lyckades få mitt igen. för att övila på kyrkogården i födelseför- af ett pressjern. Under minn resor på hilatmarkna- samlingen. Liket forslade. dit på jernvåg. förlorar icke i vigt genom torkning 2. Ett akålpand Sinclair-Tvål motsvara: Amerikanskt siktbröd, sådant som derna i Skåne och Småland roade På jernvåg skulle han åndå åka — det var tre skålpund vanlig tvål. det vanligtvis tilltagna hvarje dag jag mig stundom med att under parti- bene öde. 3. Deo år fullkomligt ren och neutral titan till frukost, beredes på följande Pit syror och alkalier eller andra främmande donymen «Johansaons upptrAdtt 010111 Tvåtten nått,' eller slutes två gån- sAtt. Man upplöser 5 ort god jfIrd i kolportör. SArskildt tums jag. att bniibeluntberriittelfer. ger mindre fort ån nied såpa eller tvål. W e 1 /2 kannn vurm mjölk och lagger jag en gång i Broby lyckades öfv ,r utötvar alls intet skadligt intlytende på lan- deruti en sked !instött socker. Den körväntan ullAgga Lokas 15 kapitel der, tyger och färger. Den tvättar liansurr etodbotme böra ben 12 eng. tipplusta pisten hålles derpå i en till- (om allen förlorade sonen») och var och alla etage ylletyger utan att gom det. hårda. råckligt stor kruka tillsamman med detta mitt första försök på rjelltio- imit, 1: 20 å 1: 35. 4. Den reducerar arbetet till en tredjedel tatterrii51, 2: I16 å 2: 10. 3 skalp. hvetemjed och något salt ef- gratins område. 106, taft 108 e sodor 20 af hvad förut varit fallet. Tvitteus koUing 68. imel/ft. 100 å ter smak, och det heln röres tillhopa Nu Ar det feen år sedan jag sålde gåta. och lutning blir Ofverflödig. Skadliga inkre- med varm mjölk, tills det har blifvit alla hastnrne utom min stackars Pe- 816amilli 1: 20 å 1: 22. Eltaftt i bubbla mat- dienser, tvåttmaakiner och andra inrattnin- en lös deg. Denna ställes på ett ps», och honom skiljer jag mig al- gar, som blott (brotta a tvåtter., undantudjas. tor I: ii. Kora, måtareproarinfernas, 2.rab 108 å 112 Slutligen undgår man vid den kalla eller armt atålle i 1 5/3 timme. Degen drig vill, d. v. s. sjelfra krenturet, ty ört, 6-rob. 105 å 108 brr. jamma tvattningen obehaget af ångor och hålles då i bleakforanar, som endast af “spillningens afyttrar jag gerna *ritt, to!' 21 å 22: 50 tr. pr gammat tunna. dunster. fyllas till hälften och bakas i en ugn. vid öchef, och Seligmann har loftet Crilatvin 1: 88 pr tunna. Med ett ord, den erbjuder en ufsntlig be- Det på detta sått 6114:gide brödet nit till jul lagga upp en liten nätt sparing af såpa. brånale, arbete och sliter ej tvåttklåderna. år mycket välsmakande och förtjenar kompost åt mig. Bettborgs börs bett 12 Flug. För att «stalla en folletåndig tvattuie; rekommenderas i synnerhet för landt- 10, ilvrni? 1: in å med Sinclair.Tvålen beböfver man blott låges 924, ruff 1: 10, te 1: bor, som ofta sakna fArskt bröd. Marx 1: 12. tratten uti tvållöeningen, låta de.t ligga der gör vål i att sikta mjölet före anvAn- Odonris: 1: 85 pr knuta. öiver natten och vål skölja den följande vale au b a. . Oritett 1: 40. morgon. Resultatet blir förvånansvärdr.. dandet, emedan det då blandas med gob, 95 a 100 öre, riab 94 a Oafrt, brok, alles hos luft och !Uwe jAser, ån om det an- 1 kasernen. Underofficern: 95 öre. G. P. Ahlgren. vAndei oeiktadt. — Herr major, jag får rapportera att trumslagare Qvist skjutit sig i Histkastanier som foder. nitet- natt. Till nedsatt pris försäljes nu hemkommen kastanier anvåndat endast sållan som — Fördömdt! Qvist? Trumslaga- foder, ehuru de, såsom synes af ne- ren? Hur år det möjligt? Hamlade danstående meddelande af en landt- ju icke något gevarl man till Köningsb. 1. und f. Z., vål f. tjentide en större upPmArkannallet. Inför ratta. Domaren: Har ni Nlitide !Lindholm utfodrar sedan S år wigotimin förut halt med rattvisan att larktknstanier till nötbooknpen; då en- göra. dast ringa mängder — omkr. 500 liter Den anklagade: Ja, jag bar varit (4 tor) — årligen erhållas,gifvas de tillförordnad rådman. vanligen åt de tjurar, som skola ut- rangeras. Kastanierna utfodras hela Upsalawitzar. En student, som till en mångd af 6 liter åt gången 2 hvarje dag år ute på ströftåg efter ggr dagligen. Bård år att börja ut- »middags-krischans kallas nu allugut fodringen med de fitreka kastaniertut, för kronojägaren. så fort de börja fulla af traden. Vid En annan, soul förestår flåskbe- fodring till svin lin de visat mindre sigtningsbyrån, har erhållit bittainnet gynstamma resultat; kunde de dock flottchefen. befrias från ein bittrn smak, eller hoa om ile skalas, skulle de sAkerligen E Störd glädje. 1 en stamning till Afven harvidlag visa sig vara ett godt ett ting i Upland yrkades ansvar på Ett parti Amerikanska foder. Ett försök att gröpa de ;or- soldaten Ek, derför att han på kyr- kade ka.tnnierna och utfodra dem till kovirden Per Perssons begrafmn.g ungdjur till en mångrå af 0, kg pr 'inlåt sig full, varit oregerlig cch deri- djur och dag, utföll särdeles gyneatut; genom stört högtidens agladje.. djuren åto Hemligen gröpe med stor begArlighet och mådde vål deraf. 1 Missförstånd. Pettersson: Ack, till nedsatt pris hos en närbelAgen gård utfodras South- U. 0. Andersson.. doktor, jng har halt gr:bliga plå- down. får hvarje vinter med kastanier, gor; jag har inte fått en blund i nuna och resultatet har alltid blilvit godt. ögon hela natten. Ett prof af kastaniegröpet undersök- Doktorn: Ja, den envisa gikten! tes af dr Klien i Königsberg, som Ni. litar sitter nu er gamla plåga? deri fann 16„ °/„ protein , och 4.„,e/. Pettersson: Jo, hon springer om- aska. Tidskr. f. London. kring på kafferep, hon. Landtbruk. lieett läsk SINCLA1R—TVÅL. l • :k. KKK Sill, KK d:o K d:o stor Islands-Sill 0. Andersson. LIAR Singers 11riginal- En sjelf - bi og afii Smålands/anatema Sigurd, redaktör Alfred11edenetierna, år nfbiltlad i senaste numret af Butik:ätten. Till portrAttet har lien sjelf skrifvit en sjelfbiografl, hvarur vi anföra följande: Den 12 Mars 1852 led jag för för- sta gången af vår nations gunås så alltnAnea brist på esprit O'arrangement. Jag kom till denna eyndfulla, grund- skattetyngda jord vid lagom fnskost- tid kl. 10,is 1. ni., men tror nijag fick ett Gud. lån före middag? Nej, amman var bestAld till kl. 2. Det brukar talas om såsom en me- rit att vara född af »fattiga, men he- derliga fdrAldrune Mina föråldrnr Aro hofjunkaren Theodor lledenstierna och Sofi Berg. De årta visserligen hvarken fattigare Symaskiner En ny treenighet. En herr An- deresan tillkånntigifver i vår allvar- Ntmunti Posttidning, att han antagit namnet Pettersson. DA hr Andersson- Pettersson tröttnat vid sitt nya namn, kommer han förmodligen att kalla sig Lundetröm, på det att den be- kanta trion må blifvei fulletAndig i linne person. En som skydde Jernvågar. En flanör ekrifver till Dagligt Allehanda: Jag såg för många år sedan en gammal hedersman, landtbrukare till yrket. dl för tillfallet bosatt vid Iledströmmen i Veat- manlud och byars historia jag *eddan dess kommit (Hear och nu vill berått.. Det var en fördetting, en f. d. landtbandlare, som samlat ett litet kapital genom att tillhan- dahålla sill och salt och specerier åt bön- derna, men som nn icke hade något mer 1 verlden att butan& ån att taga afkaatnin• gen af sin lilla gård, som han Nide, att fe med alla nutidens förbättringar, säljes under full; ständig garanti på fördelaktigaste betalningsvillor Lahol:n endast hoa 4» öa Larson 4' Jacobson. Pålirps Tvål- & Såg; i kilt lemmar endast oförfalskad 4'ara. Stor besparing i hushållet: Dess fabrikator finnes till salu i Laholm hos Larson & Jacobson. Stort lager af boa billiga KäPpar Herm. Mådberg. g Intonsb121c Halland och Hallandsposten t,,ol. ,,rrr vers niooasen å andra sidas.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.