• minbas af renfiruni5rett firff att- brifter tlifteit afbilvta, praftifft u w, intbar, tftror ripcn. Serretd f6r. dalta fhtjeuff Iig rr f att fram man. 'r, tein tvit, intniffanbc tlhate,iha fltdic Nano anneinball tifl annat ån att rtimaa. Det oa uppferbringewerfet terbc fbr fin Rattel bebbltea pbgft jg man krut( ttvå 11U blf" Irc baht. ba be nu manligen or ka 96 man. Mr ett liten flate ir ga branbhir k bruna belparing i » vftar af ide ringa bcteclic. ▪ En Ilii2V18 råtta bet härom natten af yttersta nuspetsen pi en karl, loni tagit eangpInte i en bud i Fnlitn. Två skolbygnador i Arbogn ha i denna duger afeynnts. Den ena Ar gfir gistab. — ,tor ta, och affTcberartftatining i sm3feuc,, gifter. met, attletning of Lith CuabbtrIp1ba fltdatc teediantbrt i 23,i- hat, å 94ftgiftvarrekhrtt berfhltks, jta ;bibag fl. 6 e. ni. f rba fcltre• l'et i tagna tibuino rt 'mar ,ifftibaratett gebit raffiti, btriaO ratt, '!fatan hrr tuubberge mång«, kfantRoper tårfri' i Cabetnt lent 23,iftab, torrt strö teibbet fanimauRra många beRteabc fant! giftna iiertågarrn fiffig *nita Pr beinxir okimtoRnahr. aleddetadt Båslada Timring från Hat don tå ~uti Is843 Efter prof Byströms konarr( i Bo- stads kyrka. - Lyttad öfeer gruset under ',vilken bag aren för sin rasande bror omtalar att han (bagaren) miss- tAnkt art brodern ej (Irer årligt spel, ':varför han vidtalat trenne danska korkakArare att förklAdda till danska liolinnifin Ils* Ingen för den bedräg- ige brodern och altii81/1 honom snn- ningen, något, som också, som vi sett, på ett uttitarkt satt lyckades. å .1 x . ifrån stoftets da} nalkas blicken ljnatt der i himlens aal evigt skönt det strålar, rusig morgon målet 06 från field prålar tydande sin art Heligt, underbart. • 1111111111111~111.1 tockbofni. Vedsparande bostäder kan nian au få hyra i en del nya hua i Stock- holm. Vården inspar då kakelug- uars uppfattande, och Ityreagiimternet hehölva ej taga upp ved Betona för kökets behof. Det bitter ett alagn ventil, med flera parellelit 11111, i en inre vigg. man dyur på ett enare rör att efter behof inslAppn eller uteftån- och en termometer nn- ga gifver vermegraden. Eldningen sker således på ett enda !nalle för hela husets uppviirmande och stenkol nn- vandes antagligen till brAnnsisne. Yanbsorten. Bröder emellan. 1 Midinötidnin- gen Skånska Afibl. lAsea: Bröder ha en viss benneenliet att lura livar andra. Det vetnian af bibliska hi- storien, 10111 omtalar, hur Emot blef illa lurad uf gin egen köttslige bror. Ett nytt exempel på guken lemnar följmnde, som nyligen tilldragit vig i vår stad. Af våra hjeltar år den ene bagare och den andre hans bror. Båda von), som vål , de fleate ekåningur, lifvade att .bjuda lyckan handen. och hade till Ilag1111•118 en qvartlott på danska klasalotteriet. Det rar strax inne', den fjerde drag- ningen. Det var brodern, som hade allaren om hand och han skulle för- nya lottsedeln. Dragningen försiggick och ingen- ling hördes af. Bagaren frågade min bror, om lian förnyat lottsedeln, da denne genast började skylla på sitt dåliga minne o. e. v. Nåja, det var ju lörargligt, och bagaren' måste låta sig nöja, minen efter någon tid fick han höra glunkns ont att broderit skulle lin ovanligt godt om mynt, livntlata han började ana oråd. En täcker dag sitter ilen af de medspelunde i denna liAndelee, som Ii kallat bagarens bror, helt makligt i soffan och har fått sig en morgon- pipa, då det knackar på dörren, och :n tråda tvenne danska polismän i full uniform. Den ene af dem framtager genast ur breatfickan en lunta 'nipper, och nu börjas ett förhör, som slutar med att bagarens förekrackte bror måste erkuntra att dragningen utfallit så att han på qvnrtlotten fått 7,500 kronor. — Nara, men ena har vel Derea Broder faaet Halvdelen? Nej, det hade han icke fått. Men vid denna underrAttelse rynka de båda polismannen ögonbrynen och hota med fångelee evart, och då den för- ekrackta hustrun för allt i verlden ber min herre och ulan göra upp an- kett i godo, besluter denne att skicka efter sitt bror och bjuda polismannan på en «gok». På denna • inbjudan svara de emellertid med att se ännu allvarligare ut, och det Akta paret, forn håraf ytterligare förfAraa, skyn- dar att i polismannen' vård letnn• ett skrin, 110111 innehåller vinsten. Bagaren kommer emellertid, polis- etiopen skifta vinasen mellan de två holagemånnen . . . men livad hinder? Bagaren raknar genast af sin andel upp 800 kronor, hvilka han ger po- lismannen, som med ett •mange Tak» och betydligt mera skinande aulaten in nysa aillgana sig, leainande de • båda bröderna i vn ljuf tete-i-tete, en ståtlig stenbyguad för staden. fem- klassigit allmånnn lAroverk och den rtudrn en reveterad folkakolebygnad. 1 ett arrendekontrakt, som 1875 upprustades mellan ett par personer i Vimmerby, förekom bland annat följande stadgande; »Skulle mot för- modan dödsfall inträffat A endera si- dan, eller något annat förekomma, al kan detta kontrakt rubbas; dock för- behållet, i sådant fall 2 års förut skedd ömsesidig uppalgelae.. Hinna da- gen afled en ut kontraktets underteck- nas (jordegaran) dock utan att i fyrvig iakttaga uppeagningen. V. 1'. ,ii L-1 i sIsli Hin onde i rågåkrn. Tidigt har. ont morgonen gick en &Aug i Jön- köpings granskrap förbi en rågåker, då han ute på åkern fick se en of- vermenskligt stor figur utföra ile be- satta,te krumsprång, hoppa upp och ned, vrida sig, snurra rundt samt med stolt utwarrade artn:tr nicka helt be- kant åt betrnktnren, liksom vanligt inbjudande. Förfaren, den gråslign- sie förfAnin grep (bönen, ögonen vordo stela nf fasa, håret reste sig på laufvudet, och så snart han hunnit annan sig, ilade hatt ulk 11(nd ett linr bastanta eitiålnnilaben förmådde bens till garden, der hen med sin bet Attel- se vAckte stor uppståndelse. DrAngnr och pigor, i nörstn hast vApnede med hyrd de kunde få fatt i. skyndade till den hemska spökplatsen I spetsen klet med forsigtiga steg en modig gårdsdrång Frankotunn till den an- visade platsen, fingo de se jättefigu- ren danse' lAttsinnign danser, så att flickorna rodicinde gömde ansigtet i hinallernn och (qtejkarneo inutulnde nå- g ot om «satans påhitt«. Skartro stan- nude tvekande. men hjeltemodigt tra- skade nnföraren i sukta lunk mut .denne grymme«, nuro inte ene nu vid hans annalkande upphörde med sina språng och böjningar. Erinrade sig alla den (dedes» lustiga upptag, till- talade honom drangen nu: «Årdu hin håle, så god dag dit!,. och besva- rade den okandes nickningar med en vanlig sådan. Intet svar. För- gilfvee upprepades frågan. DA bo- tade drangen ett kraftigt tag i ge- stalten. Dervid hördes en ItAltig som kom iskidarne att af fasa sjunka sanatua n. Förhållandet var att från Limug- nen uppsAndte luftballonger, konstru- erade t form af jittelika usenniiiko- gest•lter och på hatta *ätt målade. En dylik ballong hade slagit ned på åkern, studsande mot marken och nic- kade vid minsta il. NAr dråpgen fat- tade, i denennona, sprack tyget och Kasen strömmade ut under en knaIL hi slöts den Senaste historien osv öden' ondes besegrare». • tiltrthes. Gammal adel. Sturre delen af den formögtm legitiinistiskn lutein i Frankrike ville icke under Lod( ig Filip och Napoleon III ingå i vare sig civil eller militar statstjenst. Detta hur för itåneln klass dragit med sig många menliga följder, svnnerli- gust i ekonomiskt han4eende. En tnangd unge udeloontan utan verksam- hetsfAlt, utan några sakfe fraintidaut- migter, hangilvo sig åt lattja och ut- svalgångar. PÅ (le sista åren har 1111111 roat sig med att söka taga reda på liven tnången berömd Adling tagit va- gen. 11an har då återfunnit tu:ingen, med sin fullgoda 16 tutor, dels som En g re fre vanliga kroppsarbetare far omkring och visar enjåttinna, en baron förestår en karusell, en mar- kis tir anstalt! i en cirkus. Somliga Aro i fnttightte, andra stryka omkring mom lordnfeare. Gräsligt mord. En i Grulich bo- satt man vid namn Lachnet var se- dan flere år tillbaka sinnesrubbad, :lien hade alltid viltet sig vara inye-' ket fredlig och stillsam. Hans hustru var Inin och hade under fem år varit bunden vid sången. Du båda ma- karna hade en son, hvilken förtjena- de sitt uppehålla såsom tittare. Denne passade tapp modern och till- redde hennes mat. Grannarne algo en dag icke till sonen; och då gamle Lachnet icke ville lita någon att kotums in till honom, fattade de miss- tankar och reqvirerade polis. Lach- net barrikaderade ingången till hu- strun@ ruin, beväpnade sig med en yxa och hutade med denne en byar, som sökte intrångs. Etnell.rtid ryck- tes yxan ifrån honom och han mjelf fångMlatles. För dem, som nu intrång- de i hostmuns rum, tedde sig en fm- smt.full svit. golffet låg sonen med nåsitin afhtiggit Itufvud och kroppen betAckt med sår. Den o- lyckliga modern, som åsen den gris- lugn mordgeretingen utan att frun» röra sig för att hjelpa sonen, berAt- tar, att denne höll på att koka kaffe, då fadern, antagligen i ett anfall af vansinne, kastade sig öfver honom bakifrån och mördade honom. Den vansinnige hade sednn sagt sig ha för afsigt att dela liket i lyra delar semi röka dessa, för att sedan på so- nens kött koka soppa At hustrun. Den stackars modern, ,ont nara två dagar fick vara titan föda och vård, har nu förta till ett sjukhus. Man- nen hålles fortfarande fångglad, men kommer att med snaraste föras till ett dårhus. En fln okräddare. I London dog den b dennes averldens förnAmste akrAddare», laaak Moses. Han bestod sig med egen skald, sota skrot ver- sifierade annonsår At honom. Sina kunder mottog han alltid i full gala och inbjöd dem på vitt kontor, der hien lat nerven' champagne, sherry, natron o. e. v. I några salar bred- vid kontoret vore 'inrymde ett biblio- tek, en samling uppstoppade vilda djur och ett tafvelgalleri. De kung- lige primiarne kto ligga kransar och blommor på sin skraddares graf. Mores etterlemnar flere mill. intirk-. Planteringeland han har. der det beflita, Fatt det .j anod fallet år, förrtie Dock, unr ban inventna plantera tår. Ilvad ROr vål det *mik om bundna Art Och ved han får .amt lille kossan född, ro.. hon såw111 rom .garn ej tilta Odd. Men hon må oelivå profet' denna lek, Att ara efter taxa som-kare båk! Meshundra kronor har han ock 1 lön Ock det kan, enligt. mångas gjorda rön, För honom racka hela året ut, Så framt det icke innan dess tar slot. Och akut', ej hans inkomst racka till, Far dalta må han sörja nitat han vill. En sådan småsak år al minsta vigt, Blott ban för resten ändå gör sin pligt. Att apåba kroppen lite bvarje dag År lira, ty ila Ur anden (rena', Och tålamod, o ypperliga dygd . Du viger hkt i fattigdomen. skygd. Skolmåstaren, af Ar och möda grå Samt svag och skröplig att han knappt kan stå Då, om han alltid brukat ta reson, Han får förstå mig ratt, en Hitt pension. Ommaka par. En Aktenskapehistoria af R. Lindan. (öNersåttning för 0. P:s.) Staden Yokohama i Japan var Annu för några få år sedan en utmärkt imarknarls för giftaslystna flickor. 1 det på europer fattiga samhället var (le: tillrAckligt att vara en alsvit. - i motsats till efirgad. — qvinna för att synas obeskrifligt efterstrifvans- vård och ulakvärd. Jag mina endast ett 1'1115111e, då en engelska name lida den krinkningeo att, ej med öppna armar mottagas al den man, hon valt — visserligen dock genom ett blindt viii. 'Påttegått45, -- oth pfissalier. De tre utländske sedeltjufiarue. Rapport angående de tre personer, 80111 haktals för stölden i Sundsvall- bankeee utdelningskontor i Stockholm, inkoda i lördngs till poliskamenittete De tre misstänkte halva, fotn bekant, till en böljan ihardigt nekat för stöl- den samt vägrat att t o n sig lemna upplysningar. Nu har tunn emeller- tid lyckats förmå dem att bekentut sin brottslighet. Om sig halva brotts- lingarue, hvilka, såsom förut år nsindt, kalla sig Thomas Langfo: d, .Tame. Conolly och John Ashton, uppgifvit bland annat: Lnitgford: att han år född den 30 April 1836 i Newyork, der fadern var dinnointhimillare; att han ene,. sina RirAldrar ersållit en liten förmögen- het, soul till summans med haus yrke såsom diantantslipare och diument- handlare gifr it honom en årlig in- komst al omkring 600 pund sterling; att han er gift; titt han gjort många resor till Europa, senast i Juni detta Ar, suttit att han i London emun:an- träffat med Conolly och Aslitou, med hl ilka tum kommit öfver ene om en lustremu till Danuoirk Sverige och Norge. Conolly: att han Ar född den 23 Augusti 1836 i Boston, der fadern var sjökapten; att han som ung kommit i boretbitidarelåre och derefter sys- selsatt sig dels med detta yrke, dels eont bitrAtle i bokhandel; att han i slutet af sistlidet år rest till Europa; att han i London sammanträffat :ned Laiigford och Arlitoti, grunt att han nr ogift och eger en förmögenhet af (ankring 4,500 dollars. staliton:. att hon ur född den 19 Maj 1846 i Dublin, der fodren var boskaps- handlare; att han alltid bott i nucoda stad; att han Ar ogift och eger om- kring 4- 500 pund sterling samt att han i London mainnitintråffut 'ned Liitiglurd och Conolly. Angående tillgreppet halva de till- talade uppgifvit: att de vid det till- fålle, som vi många gånger förut om- nAmt, varit uppe i riksbanken för att vexla en fempundssedel; att de der- vid fått se en vaktmAetare aflAgena sig med en infin • d sedlar; att de, som gjort öfver 'ned mycket penningar och nu behöfde sådana, hastigt öfver- enskommit om att följa efter honom; samt att stölden arven föisiggått på så satt förut år niindt För öfrigt halva de om sitt vistande hör nåt om sitt fittekandi• hit och dit haft upp- gifter, som gifva vid hunden, att ile «sett sig 0111» endust i syfte att komma i tillfälle titt stjåln. Brottalingarne bestrida, att de for- 8:180111 i öfvat stöld på annat Göteborg in. to. hvorför de varit mims- tAnkte, och de uppgifvit att de aldrig förut varit straffade för brott. Vid Itaktaudet i Malmö innehade Langford 635 kr., deral 460 kr. i Sundev•Ilsbankens sedlar; Conolly 636 kr. 48 öre, deraf 570 kr. i Sunds- vollabankens sedlar, och Aspton 476 kr. 60 öre, deraf 410 kr. i Sundsvall.- bankens sedlar. skollarmens lott. (1feddeladt W. f.. T.) Tank hvilken alundsam t.ch lycklig lott Ea skolmast•re uti Sverige låttå rör honom år det sörjdt oas ordnadt pi, Att hata kart vara salt fr/u topp titt tå. Has bostad fått. ja tvenne res nek kök, Dar han kan iså och trilvaa sols en gök, Oen badades dertill 1, trång och sval; Ni jorden år je Man q Jeamertlat. En ung nian vid namn Bridgea hade efter tre års vistelse i 'lumpen förvail- rat sig en liten förmögenhet, men olyckan var, att hans kapital var På fast place: mit i ett af honom ejelf ledd fiffar, att han ej kunde uttaga det och lerva derpå någonstAdes i Europa. Men Bridges var trött på tingknrlslifvet — han önskade af allt hjerta att bli gift, och hvarjo ung flicka, som kont till Yokohama, kunde vara fullkomligt saker på att under loppet af de itArinnste veckorna, se- dan hr Bridges låtit presentera sig för henne, få ett åktensknpannbud från honom. Han hade dock ej haft tur i sina frierier. De unga flickor- na vore apur-tankade i sina val, och den obetydlige lille Bridges, som h varken var vacker eller synnerligen rik eller företngsam, hade fått korgar i ditsaintal. Han var mycket olyck- lig de, öfver och plågade göra lit ar och en, 80111 nArinittle sig till honom, till ein förtrogne och anförtro honom sina bekymmer. En dag, då miss Nelly, fru Mor- risons vuckra niece, Afvenledes hade gifvit honom ett .blekIngdt nej» och han klagade sin nöd för en välme- nande vin, ger denne honom det rå- det att «ge qvinnorna i Yokohama tusan» och söka sig en hustru i Europa, «der den önskade artikeln i följd af stor konkurrens var lått att fås. Detta var en ljusglimt på hr Bridge.' dystra friarebana; alrom en erfaren och be- raknande köpman elcref han med nista post till ett •ffirsvan i London ett bref med innehåll. att han rar 28 år gammal, hade en lysande affAr, en god, saker inkomst och ett bricka- fullt hjerta, salut att han var en i alla afeeenden valkand och aktnings- vård man och önskade ligga allt, livad 111f11 kunde kalla vitt, för en ung, anstAndig, våltipprostrad och — om möjligt -- vacker flickas fötter. Han bud nffårs(ånnen att söka få fatt i någon mot ile nrotanda fordringsni, svarande dame och derpå förmå henne att förtroendefullt begifvn sig till Yoko limit, der hma skulle bli af- heintud ombord på fartyget af sin tillkommande. Till utstyrsel och re- sekostnader beviljades öppen kredit. Då Bridges upplåste detta bref för ein rådgifvare, erfor denne en kanslis af att ha åtagit sig ett för stort au- svar, ty han strök sig otit hakan och sade: «Man köper icke ene en gris i sticken — så mycket mindre då en hustru. Jag år ej någon tiktenakaps- kw:oblitt', men ont jag vore i Et t malle, skulle jag tillAigga ett P. S. och deri anhållit om ett portrAtt af den hugade damen, Er vin i Lon- don har kanske en helt amin,' smak An Ni och skickar Er kanske en (IVill- 11a, 80111 han tycker vala vacker, oren tunn kan stöta Ert skönhetssinne. Bo- gar derför ett _prof på varan d. v. s. ett portritt. Deraf kan visserligen varan ej fullständigt bedöma., men Ni kan dock deraf göra Er en något så nar rigtig ide om des, värde». Bridge. tackade för rådet och följde det till punkt och pricka. Fyra månader derefter erhöll han det med lingran motsedda svaret från sin korrespondent i London. Denne berättade, att lian satt in en minima i ',Timess och att han i följd deraf lått en massa svar och fotografier. Han hade gjort ett sorgfälligt urval och •foånde nu nåralutna tre bref och tre fotografier med den önskan, att hr Bridge. måtte derihland finna något, som konvenerade honom, Det företa porträttet förestålde profilen af en dame: skarpt tecknad., tåla och pi sant= gång milda drag, stora, sköna ?egon, yppigt hår och ert enkel toilett, som framhöll en majestätisk porträttet var figur. Det bref, inneslutet, meddelade med såkerhand- stil kort och godt: «A faindarinnan hårat, som under inårket .A. B. 28. utbeder sig svar i «Titnea., Ar 26 år gammal och af oklanderligt rykte, dotter till en ak- tad embetwinan, tillhör den anglikan- ska kyrkan och har tagit lArarinne- examen. Håret: ljusbrunt, ögonen: bruna, Våndorna: gode, ansigtefårgen: utvisande helton, nasa, mun och baka sådana som porträttet utvisar.. Bridges var förtjust: .A. B. 284 eller ingen 1 Han bevirdigade de båda andra anbuden knäppt med en blick och akref med omgående till ein van i London, att denne skulle så snart som möjligt afainda den ål- skada bruden. Den ångare, hvarpi den af Bridges med langur' tnoteedda «A. B. 28. befann sig, ankom i rått tid till Yoko- hama. En väninna till den lycklige Bridge., fru Derter, beger nig jemte honom ombord pi ångaren lör att mottaga bruden och erbjuda henne en asyl i sitt gästfria hus, tills det nåra förestående bröllopet skulle ega rum. Både Bridge. och fru Derter, vål komne ombord, sago endast man- liga passagerare. Bridges vinde sig derför till kaptenen, som han per- sonligen kunde, och frågade honom oroligt, om det ej Afven fans en dame bland pasengerarne. «Jo vis-t», svarade kaptenen med ett illmarigt leende; «hon satt till bords vial min sida. Hon kommer vid omalt upp. En stor skönhet, en imponerniele gestalt mr Bridgeel Se der kommer hon uppför trappan.. Bridges vånda sig mot trappan. Han sig ett qvinnoliufvutl, 80111 ling- •mtlit vaxve högre på en oandligt lång kropp. Han igenkände den fint for- made profilen, det ljusbrunn håret, niltbrunn ögonen, men det svind- lade lör honom, då han såg egrtrin-• hinn af alla dessa behag, en 6 fot hög jättegestalt, 80111 han ej ens nådde till skuldhan, komma emot sig med betanksaturnot, långa steg. «Mitt namn år mise Anna Brown», -.ride en baistamma; «jag förmodar att jag har nöjet se hr John Bridges framför mig». — Den stackare John kunde endast stumt böja på hufvu- de t. "Får jag besvara om er arm?» fortfor jAttegestalten. »Vill ni vara god presentera mig för denna (bitne?» tillade hon, i det hon kustade an blick pi fru Derter, hvilken som en tapper och god qvinna ej vikit från sin stackars vans sida i farans stund. Bridgen mumbide något mellan tia- derna, lyfte sin arm i höjd med öro- nen, så att miss Brown utan att be- harva böja sig för djupt kunde lagga sin våldiga hand i den, och i en högst olycklig sinnesetimoinig förde Bridge. sin brud ned i den båt, }varur han lör några minuter sedan stigit med så stora förhoppningar. Fru Dertera goda hjerta fyldes af medlidande med den 'stackars John. För att i någon 111A11 öfverskyla dennes förligenhet öppnade hon ett samtal med kolossen, soul ej heller var obenigen att inlåta sig derpå, så att Bridge. kunde nå land utur att ha uttryckt sin förtvif- lan. Men med fasa såg han på land- eingistAllet ,tt dussin bekanta och deribland utgifvuren af ',Yokohama Punch., Charles Wirginan, med de leende, uppmArksamina ögonen. Med eine hånder kande denne just nu so- kande utanpå rockfickan, hinni han plågade gömma sin bekanta och fruk- tade skissbok. Jolm Bridges önskade sig vara död eller att han aldrig blif- vit född. 'Hun reste sig upp på ban- ken i biten, och innan nian lade till, förlornde han behåndigt jeninvigten och föll i vattnet. De båda qvinnor- na uceötte ett ångestrop. Men John visste fullkomligt val sjell, hvarför han varit el olörsigtig. Han var en titniArkt simmare och kom med lått- het i land. Han untAktade sig flyg- tigt hos sin tillkommande och fru Dyner inuti skyndade derpå hastigt till sin boatiol för att ömsa kläder. lian svor sedermera, att han hellre ville ha drunknat an gått igenom sta- den med «A. B. 28.. under armen och i "%Virginal» åsyn. Då Bridges markte mig vara utom all fara, gjorde han hvad månget, till och med tapprare in hatt skulle ha gjort i hans stAlle: han funderade på ett salt att draga sig ur spelet. Han föredrog allt annat framrör att van- dra genuin bryet vid sidan af denna «otroliga• qvinna, som man sAndt ho- nom från London. Ilmt, lat sadla sin last och förtrodde en af fina på- litligaste tjenare att han på några (lagar Ammade resa bort till Mieu- Ilaschi, enjapanesidc badort, och hålla sig dold der. Derpå drref han ett långt brer till fru Derter och bön- föll henne om att rådda honom. Han förklarade sig beredd till hvilket offer som helst, endast han kom ifrån den hvari hana.elIndige. olyckliga agent i London, hvilken han svor hat och hånind, hade invecklat honom. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.