• • fitta »den eller filt allt batat, be fp unber HM: r,i bOia Utfann tibera emellertib Utbett ej intr att. rad. må bråttom regnat ratt tap• bet ate utan L rett, gjorts mitra [klungar en gömjul Petiga!: red maftaren etb crklIr hå bet han ntiftranat tel enhintabe iwaret. te iålunba — 50 år, «5 att 3 Kr tidigt bisjåt 'Om fig robe'. at tibning6wei- — tafflig!: reformer i .egit f5 ,tro mal ttliatta ca i5 nagelfarattbe bitit eller antjuta ten af la man tla floba raid torn en li an ar titningfrehaftion. Det az obegfliat att nitid ide alltib jinJgga, bet baja rat , tiftera,3 af tralwilja u:an ituttreat Mien flanterijura, mot till ben turrå af fatagorim bånfira wi bed beftatubt barm, /v infat od) anwieningar bagen babe a4er per reit', n edtaga från rit af bett åsars bitars. 'Air bet 'ofta finner mår mentor ert rtillbhligt" att inom 'ettubartigt ck annottfaiDtlningett råtta att ht efter bet Raft ovilferligen jtc ,p3 ben eller ben baaen; bet bh i Nitet beta: "Cat Nnb trift eller cm g5erren will illa om tvi teka eller nagot annat namn i ebubetnee. Ten kuk inf,ittbarett ar nog wsittlig att tro, att ont Utta teåtjanbe till en Kg< runt inlfted i einalatibäreffen, Rulle tet terit eau .bettas till 'alla antra opebatiip tinin3ar ett tung reljer". trearithantaatbelningett hette utelåst , hak ftgla4 nteb behittelicr "ear egubaftiga fem gubfrufliga geobtempla• ref !Utgång tran tet usla brånatiner. 7riljetengen bests i ftållet fir te be råntlftr, fem tut beruti neetagnä, inne. båga 'bitkliphie ur gamla ed) nya teftn: menta efter fritt mal." Zititingen bir ed mara bettio. nit 'be otrogna må,blittea lite mr" benigas met ek- gamla religion ed) a3 flitigare ed) en tib praftifft beltagit uti lanbtfattr V. i. tr.). det i3g :i litYrjatt athrft ut f3r tonem att i illitierifa få padlanbr mil-lallning; tum fa rrKII ban vt a k hö en latare, faiem Unna bitråbe f'rnaflo Or"), mot l00 lh i 3 hef till teinner 00 be- månaden. talda inom bemerten bar balt uttrnitt fin belåtenbei tucb bto lipa befattningen fann låga fiL3 ansen bli get utfigt att gå framåt laarebanan, inom tyrnrä fhgårb bast tvar i :::.:-LeeriAe få till teiba, att ban teib fullghantet af beteåringfflultightleu tjettfigjembe fattom fjufieårbtfeltat. — 18anfmnfierirrna i llpfaln. Rant, matte 3. e. (41'afftKiti, annan, trib aii3letrevreeittieructö enfTilta huk of- UttlitiVfeia ter i llefala, bar ben 11 renurii t3 rutt betkiran altillit offreb ur handetta tjenft. ,malt Ivar jeanssil ontbub Kr landa braitb[teNbefag. Ze Yamaha( Kant-nr. lår teni - Sterr. e. fi''rciettituante ffilDrilwtt af fungajagten 4;miett latin tri frita nbc: Rotau tvi te.inta eå be tun Atige, jurft• like «b ablige perionertm, hitom efi bi?ra hmab felfet tanter ed,) faller, im år jamlabt p5 ben intala lanbgang fem betras 'tub hfittlittatiapee huligan. fras en apettlIttati, buffuurtienår i allmatitet ed) funkig:nar trib blivna jagt i funnertel, friat ett gint, ed irrat. lig gubbe. .f,,Nan pratabt vet 'Nubbe teed ett par hulterna!t rit frågabe bens blanD annat huru iiret4 Vrb — iwarabei3 bet. — — axerfligett? a, barotne bal Isa totalt fhteri- — 36ban, ifuntterbet tOtiatett i 'ritt- traz4, men Mimi tåtom matt !unnat ie wib ofMtar bet. Ln preft at a It, fem tillfållighttiå af- birte jam talet ck foto troligen untcr . bet"a m ma ir,ira; c minire rena rojalifti- i tuttan.' fra tanfelatt, aufag fig hora taga be gerjentle . bir rebaftietten fåna fig i [tinglig,: harem i fritear, men mar frttfen fig en agitation ibieurce ut p.i termit, neg otydlig att ;vilja tina na- en rulrenaning af alla egubaftiga namn turalbifterien till bitit, ett fi,rief fem ur almanarfae, btearwiti Hrjan borfe inbragte benen; ett bbolittbt Die trått giras met ten 'firat årligt tjugofemte bauttentåtmetut ripa, buttra eiberopabe Dfleber, lem bår tet hemfin och heb- ten perfoutiga erfarenhet be bart i fieiftc• niga namnet Griipitt." isagan. elutligen ed) lir bd filta bh. tebal. gRan bar Lift ed) Lifer inatt fr litet båta Ctiub att ban ech !mit fienen "bag naturanifterfa act naturweleuffae i be :råda tet; hjerta tiU fig ed) ifrån be tårta fteterna, tåttfte eter brtiftrifivare fitfårlige :Ittnitädanta. fent bara ;vill cdj troligen ,if rosa tantiem:it:nen. ftirta riter i frig ccb elånte met) fina enart junta tett ene baren efter bett buffa firitearaelatt(rr, Inoarjetute "8i• altöre ruta fram met ffyttelinictt. tie ger? eller Cirkla ide mera bin unga ed) oerfarna rufatc raft i gard på ffriftt.a i Mabel." Dc_betnithe bilfintuuttinpritr, en erb alumn ffe rean reabe be förn,inte Rutter« tueb att thjan tub allt Utta 'i natta nummer, ia at: nian fan fa ie feritta utefter. hela Unket ed) låta ben; bunt bet tager fig lit." ffjuta bom, lilla tett bånbelientio tuntlabe om för ett' tvål rigtobt flott vd) slaf upp -2-.:111. alibin:, metall be potta vd? fi3rft,inbiga — .marfet — bar matt 'rågat ;. htearfir wero ;våra intelta jol- baråras, tent Klorit inch ont Iden Rna, tater få netf1:3na ed) mebflulna utib firebrage all ruin ratt på bråten och betufeniflen från fåttljenflifninganta i tåttba fig luad fagbf mellan benen gai aine? i4ferligett babe te farit Ma, be ftranilanbe pejfarne, fiir att tvib en bet tona tvi, men nu war ?<I ju i alla uU brifjagt ånyo jagad upp ed, ukibånba fall Otbi ed) en ituålåtttlY allmegrmatt, Pruna famnta matt8txr. belft em ban år [Hett till, fan neg gå (2n kim trål hutt( att jagarns igenom båt< ett ed) annat utan att ide ttilarfigt fUtte inaten, gjerbe an- lappa barnöret. reariaru min at t [1,i tteb '.i en barr, på 33, bet tre «flå ini att ban Lut, men brotåten boutftett !Mala, brois. me) allt Pitt lugn och tilameb, få bar fet inbringate ben ritibjithic jagtbella. ban bed filt benet od) ijelffåttola M- gam, itafiva frett, fem bett ej babe bot- aten bas, och tet fan hånba, alt neDfla• lig OM b. the ben burr( ecb fivenfre .getbeten ide ba:e ett eniaall materiel bingen ,hji;ftr fin jaglluda på klint, oaltbuiag, tet fatt hånba, bo; ring ,ed; t(kri bivab tel lunta! biff blee• oftaing, amber enmini, lit wijok:11, lortat! n ött ide tvåtre ån alt ban blink, 'te nakne, ten 'trånghet, htuartueb ehuru usch lunga tringflag, feitjtvinua firtfrattowio juft be baka riter far att från bett farliga plåtfest. man rigtigt Malle få fr ' arab butIbe 2111 bagen& jaillrejullat rattar tib- till', ben abinekliga part ibet, benarmtb ningen att en bit ed) en pilk Nettot: N å bastågen inpadata i ide Minh få hitt blefferaDe. Oen fettass, fem ficf onefergsfultt rengjerba berfapftvagnar, egenblittlig låfarchjelp af fagen minbro meter bet garbifter ed) edil' e rtil er iitpo ,in filmteam; br 4,affIrkin, timid betr åra 'tem felr i Irebje reelageroreflae- jem !påvar, bet Ian With all allt erfara åtutu mer littbring i fitta plågor nf CII plafferlapp i ferm af en rif8batiftls bita babe :tågen bel i bt buftra mittenin lebel, fem bcfletiö klient af en blanb ed) fåertiga intern. jaatinfrapef. Ren få bira 'te inbete' etttå ihåg, att bes hm babe nian fostentet :b ilein ra ll — P3tätscrua6 flgrelfer. `dit borg- ut rubb ed) flabb, beta (teln, manar, 1 efifte ulnårutib låna- fantlitio"1.- e ut- notarien K 91. s. .9ebetifljerna. gicr4 i"3"1 berna, ter man okat ut 50 Im gar. nu b _ attam rjoeufitweannfai att bollaga i 1.411:tin ag narlyn?, mete iblupna, ide 40te 0 _1 tor *Ila till bele I ftrafflour- ö naIrn est ide funbe antaga. femma att bringa fin ko, utö utan fag orbentligt - - Slonfurfer. Olof en:metei« 1 efter trut. af 4jefå fetten Orlattee i li.;rbaft8 i tenorro pa attfbfast af C.iftabc3.%elf- — in hönbtlfc.• Mår en, font bag. går att fitituara fig tuel någon tibning, /Ittbergen8 i 13 rita Mhiret i R birjar nfeb att bet ref p. anlupna:uret .9illarp Murs Rantar i Urbago ed) 'af en bånteljt" femmil anta band urleds fronolånetnannen 21ng atmlunb igen, fan man heat lago f itr afgjerbt, till gebtuan. att numen ide mår bro ed) att ban 1 2ifalcbea war famma bog f6rfla far- lat teaftigen år mer dta utinbre ftet i 361 361teione tth hane buffrull 2t) ho, tom befinna fig i normalt tiit• t Yebbelberga fonfure, och till gobtuan flånb efb bar rent mitti pålen, hur utfåge fronolånentannen rå- (5. fis ttåtteligen em att retnigbra f rr , bient gärb. j. z. el bir till tam antingen ban hitt tir. Ringo; "af ett hånbelle" dta ej, fager AftOten. r gå stab. — liftatt her månne f fiftea." Zitl 2m. %lieb. robotåttas en tnettelare Iti nbe, tåtant ett not litet bettla på att malantingar tallan ,tro rablila: ciltirtng ett +dan utivauttntr, blad annat gett fel!, Iniu nem Stalinar lån nnA nian, lem PAY benlam i lyfter- bittet ttiM fig litet på bromsfe, ulan att bana fig blått!' titeb Ivar( fia fru ina flirt antra Icinatebattait (ban babe balt ottitallning 10111 Fftiftuattbitråte ;vie tu jettnuag, Genomgått lantibtuleffeln Tidningsöfversigt. Den nya riksdagsförordningens mening har det förmodligen aldrig varit, att kommunahottumnornas ord- förande skulle bli de be.tunintande i frAgn om rikosIngsmannavnl på landet. Emellertid Im det vint sig 1 Söder- törns domeagn, elle' hl ad Ner. A lieb. sikt it% er, att denim herrar, om den ju- ridiska formalismen får behålla Pinan ordet, ha i pina håntler, nit gOra till riksdagsman !lysta dum helst af dem, sam vid videt fått röster. Det behöfn Någon misstanke eller någon apa- icke mera, ån att en kommunalord- förande vill benkrifningen af rallarn- 'oktanet uppsåtligt ;Indrar förnamnet på en nt dem, som vid valet hitt rö- ster, och valet är kaiserndt, knetaida- tro försvinner ur dc beråttigndes Det gAr också an titt begå något annat «formfel.: skrifvn t. ex. att va- kt «ken «å kommtinnlotårnina.t eller underlåta titt förse valprotokollet med vittnesintyg — och resultatet blir det 311111111111. Det år alls icke vår mening nit beskylla kommunalordföranden t ös- mo, som kallade herr A rnoldson för Karl i stållet Klan tör ett dylikt streck. Icke halkr filmes ringa.te oket antaga, att lionarminnlordCaran- den i Nätildå med uppsåt ritur dit sitt sa kommun:11st Ammas eller att kommunalordföranden i Vårdinge af- sigtligt glömt bort vittnesintygen på vnfprotokollet eller att valfördittnren i tioru n da, der herr Arnoldson fått 128 råeter, med flit skref svnlperio- den 1885-1888n i stallet för avalpe- riodein ISM —1887» och dermed gnf dötultrifvanden i .Södertörn, hr Hugo FIllorame, en kanske något tvistig; an- ledning att kassera hela Sorailidava- let. Allt talar för att denna blundrer tillkommit genom okunnighet, darr eller drummelaktighet. Men det Ar vi-st, att byarken de v.ilantles eller de valdes ratt fil- göras beroende af den+ oförmåga eller 'udd, som sitter vid protokollet. Skulle den princi- pen bli gillande vid våra riksdags- mannaval, då öppnu gärdet för en valförfalskning, som i skandalös god- tycklighet trotsar det vårstn vi -hört från Ityasland eller Amerika. Hyn(' den ena kommunalordföranden gör ottfrigeligt, det ktfn sten andre göra afsigiligt, och på så rått under sina bred i fötter trampa grundlagens me- ning, som Ar den, nit riksilageom- bud varder den, som fått de flesta rö- sterila. Det är alldeles otänkbart nit SO- dertöruevalet, sådant det framgått ur dondiarvandes röst saminumråkiting, kan komma nit vinna laga kraft. Skulle, mot grundlagens uppenbara mening, bokstalsrytteriet här vinna seger, di Ar slet verkligen tid på, att riksdagen tur saken ont hand och på ett eller annat sått skyddar valmän- nen mot det uppenbara våld, sotn ef- ter nuvarande bestämmelser. efter Isvad här i-at sig, kan areas på de- ras konstitteionela rätt af okunnige eller förslagne kommunnlorslförande. I alla håndelser skull det intressera OSA nit se, om herr friherre Ceder- ström har omge att mottnga ett «för- troende», 80111 komats under slika oniständighter. 1.1i ng pi tjurvarne har 1111111 irke :"1111111. Ett stycke praktisk nykterhets- predikan år följande cif Svenska goodtemplar omtalade förhållande: En broder å Kungsholmen råkade i tarm veckan att illa skada sitt ann hen. Hun fördes till Serafinierlaeu- reiter. Kn id de tjetistgörande pro- fesworertaii3 der förklarade att IM111111.114 ben onde måst amputeras, skida lian icke runa oboolselist. Nu derenaot var patientens blod rent, ode skeden kun- de !åkte, Om den omtalade balansen i MalarprOVInsernas bank ttffsplsser tidningen .11pdaln:» Med anletbling af en i Aftonbladet förekommande uppgift, att en förmodad balans af 70,000 kr. skulle förefinnas i åläht- rebtinkenn kontor i Uptudn, äro vi i upplysa, att ofvannaninda be- lopp. representerar den åsyftade ver- sions:fin kända enskilda ekiabler, smutt att Mälarbanken å honom ej kom- mer att lida någon nlantivård kadetter. En djerf inbrottsstöld föröfrndes i onsdags; i förra veckan i Vinslöfa prrstgird. Tjurvarne praktisenatto Pig in i doktor Bergmans studerkam- mare genom att sönderslå en ruta och allyrta fönsterlinkarne. I detta ruin tillegunde sig tjuKnrite alla dok- torn% gingklader, jeintu en antik sill- Yerdoeit, samt i rummet bredvid två Pilfverstnknr och två nya aAngfiltnr; derefter passerades en större sal in i förmaket, der de annekterade ett aillvervirkskaft. nerefter besökte. det ruin slet d:r Bergman ajell låg. Der tillgreps en klocka. loktorns eget ljus tandem, livarefter en i rum- met befintlig chiffonier undersöktes: Ilårvid blefvo borvarne emellertid störda. nf fröken Marin Bergman, emu från rummet 'låst intill mArkt att ljus var tåndt. DA dörren öppnades till mistning& rum, håva fyra liftmler ratt- neka chiffoltieren. Fröken Bergum] skrek. Ii varvid bofvnrnc blefvo så för- ekrAekta, att den ene, som höll en plånbok, innehållande omkring 300 kr., kasande denna ifrån sig, ljuset elsekten, hvariel de halo Ofver laufvuil begåfve sig pA flykten, en stund för- följda at fröken 'lerets:1. l'a morgonen look doktor Berg- mull ut ullo sinn gångk låder endurt en nattrock och ett par byxor elvar. 6ratinfauben Fylleristatistik. Danmarks stn- ii.tiska byrå Isar offrat en del arbete pi belysningen af de alkohololisti.ka fenomenen i Danmark och har fram- lagt ett objektivt, kritisk och i flere riktningar en.tående materiel. Iliral framgår såsom sorgliga fakta, att livar fjerde Aktenskapfinkilstnesna orsaka. af fylle; Hantel:, mest från mannens sida, att i fattighusen och liknande arbetinustalter må minst två femtede- lar af befolkningon beteeknns som drinkare, medan af åtemotIon de fle- st e i alla tall äro ferfallne. Bland denin.rmnital, snitt befolkar dan.ka limget-erna., ItArriira brotten till minnt en tredjedel af dryckenpkap, tillf lli•_n arresteringar och tilltal ha till tre fjei dedelar sin orsak i bränvinet. Går man till hospitalen (ko byar femte, och på ett hospital till och med livar (joule, patient mer eller mindre drin- kare. atrikes. En stormprofetia. Den största «Ormen under 19:e århundradet, den 1. k. Saxeby Gnle, kommer tut rasa den 19 September 1887 enligt be- räkningar af astronomen vid finans- departementet i Kanada, professor E. Stone Wiggins, som noggrant för- utsade atortnnrne af 9 Mani 1883 och 26 Januari 1884. Saxeby, Galet ra- sade senast den 7 Oktober 1869 och gjorde samtliga Nya Englands sko- gar s:1 godt 50111 obrukbart* för trå-- industrin. Prof. \Vig gins har nu berAknat att denna den -hAftignote af alla verlds- stormar upprepas efter 5,461 dagar, hvilka utlöpa den 19 September 1887. Siat största kraft uppnår storsten den 20 September på eftermiddagen och den kommer nit elterföljna af häftiga jordbfifilingtir som intråffit 1 Kalifor- nien och veistrit Europa i medlet af Oktober. Mellan denim tidspeziod och den nuvarande kolumn de håltigaste stor- m/une att rant: år 1884 ilen 20-23 September och 20-22 Oktober, 1885 alen 18-20 Mars, 1886 den 28-30 September och 1887 den 26-29 Mars. Kejsar Paul I af Ryssland in- om:milde en dug efter middagen i en länstol vid det öppna fönstret i sitt lustslott i Gatschina. Det var myc- ket varmt. 1 rummet bredvid suto, ärt eadedes vid öppet fönster, några botdanser och samtalade livisk:1nd'. med 1:varandra. En .ung, glad och af damerna mycket omtyckt gardes- officer tittade i förbifarten in till dem ',h :manade börja ett samtal. De pe- kade på Tiaminet bredvid och honom tala sakta. Ilen vinkade tillbaka och Inri-kede: «Nu skall ni fa se på nå- gonting roligt — meta förråd mig inte•. Seende sig deryd föraigtigt omkring åt Ola sidor, att ingen obehörig var i nå:beten, smög han sig till fönat' et till bredvidliggande ruin och utstötte plotmtigt med stentorsröst vaktropet: , F11:4elini!,, Dereå ritande han bort uell försvann. Kejsaren for upp ear ..-,Inewo och visade de mest tydliga tecken till vrede. Förhöret med hor- damerna ledde ej till något resultat; dc fåvklarade. att de ej målla frid- »föraren. Ciaren kallade till sig %lotts- kommensInnten och befallde honom att inom en timma taga reda på den skyl- dige. Kommendanten gjorde allt herul han kunde, enen alla hans be- mödanden vero fruktlösa. Ilvad var att göra? Slutligen kallaste lina till sig .en ting soldnt och torraste honom 200 rubel, om han ville bekänna för czaren, att han var den som ropat. Soldaten funderade en stund, men 200 rubel Aro ett förtriffligt plåster på några knutpiskislag; han förklarade sig dertör beredd nit gå till czaren sam syndabock. ti i skedde ock. Denne lande emellertid glömt sin be- fnllning, och hann vrede var borta. flau såg endast på 'odalman och sill.: ',Skrek bra -- syperb röst — gif ho- nom 300 ruta. Ehuru Koleran och politiken. epidemin nu icke p i I il ,.:t n Il kr -tf. :Indra .ir ver så talrika offer, den hemsökt Italien, 11111 1, ,Iket i nvin- gn delar af landet helt ock hAllet tap- pat hufrudet. Man tror kiltapt sina ögon, då man uti de itnliennka tid- ningarna låser, att regeringen oell myndigheterna lm förlorat intiktt.n. titt laikarne ofin mottagen med hotel- ser och senkastning, eniPdati man påstår dem vara skuld till koleran. :spridning, att tunn skjuter på förbi- gående tåg, hejdar poetragnarne, stinger stadernas portar och begår handlingar, som erinra om medeltidens dagar. PA många malignt Calabrien ha (omutliga uppror utbrutit, mot hvilka den vitpunde styrkan måst in- skrida, och öfverallt var :Inledningen till oroligheterna den vanvettiga å- eller laktirne sigten, att regeringen — hade låtit koleran (11 intrAdo. MAn- get) stad vidtager på egen hand af- sptirrningsåtgärder, och der myndig- hetertin Aro nog förnuftiga att råtta sig emot dylika Cdverfl5 iga och o- nyttiga mått och steg, reser sig pa- heln. Sålunda har Bresein afspArent sig mot helst den öfriga redden, och i Reggio måste ett regemente infan- teri hålla vAgen öppen för de norr- ifrån kommande tågen. Sorgliga hi- storier berått'', (lagligen om bortzmti- stare och embetemitn, som t id det första kolerafallet lemnat sina poeter oclt rest bort. Huttra italienska nr- m'Sn anvAndea till att bilda kortIonger omkring de smittade orterna, liten oppositionen mimler beständigt, att ministAren icke uppfyller sin !digt, och icke gör något för att alcvdda befolkningen. Koleran göres till en politisk angelagenliet, och pentarker- neo anhångate uppföra sig liksom <planerna i Neapel, hvilka påstå, att Mame inympa koleran på barnen. Deputeraden Crispi har t Giornale di Sicilia offentliggjort ett långt bref, i braket han bevisar, att koleran icke skulle ha kommit till Italien, ont ett imma kabinett ledt Arendenn. Pre- stersknpet torde icke litet bidraga till det stackars folket,. upphetsande, ty de ultiiiinontane förstå att begagna sig af livnrje offentlig olycka till sin fördel. Ett tanthentag harifrån år pre- sternknpet i Neapel, livilket gör allt för att hindra °ordningar och upp- lopp i denna stora stad, hvilken vitt den si-ta folkrakning en 'liknade 452,000 invånare. Arke'vhiskopen af Neapel, kardinal Snn Felice, föregår sitta embetido öder med lysande exem- pel; han besöker livnrje dag hospi- talen, talar med kolerapatienterna och tröstar dem, uppsöker de sjuke i deras hena och söker lugna befolk- ningen. Italienska regeringen står °beslut- /Mal tunt den viltån rörelse, som ko- leran :rollat. I Den befinner sig i en ren lig situation. De af ångest och r rackelse gripna massorna vilja icke lyssna till goda råd och myndigheterna vilja naturligtvis p- gerint gå våldsamt till väga. Kole- ran ?inta en politisk faktor tir ett nytt fenomen, genteinntlivilket äfvyn ett as praktiker sons Depretis katt b bringas ur fattningen, i synnerhet om den bigotta pöheln finner bundsför- vandter i f. d. ministrar. Depretis trodde sig ha skyddadt Italien genom karantiner, och nu name han erkånna, att han förgilfves skadtidt handeln och förbittrat grannstaterna. • Literatur. Svenska Familj-Journalens Sep- temberhäfte innehåller; Stämning, poem af Tolv°. — Ett oinvindt blad al Nlathildå Lönnberg. — Hjelte:tand, poem af V--s —g (med riggen af ritz Ahlgreneon). — Ett fosterlåndskt bildergalleri: CX, Pehr Johan 11.3p. pener, af Birlier Sebald:ström (med porträtt). — Aforismer. — Ostron, af Adam (med två illustrationer). — Eu skandal, af Richard Melander. - Bilder från Orkuey-öacne (med tre — En sommarbild. poem af C. Lady. Tornberg (med il- lustrationer af Piglhein). -- Hos hjelp- gummin, af Pehr Borgh. — En tu- senårig tanke förverkligad. — En he- lig ort, af Toiro (sned illustration af Carl Larsson). — Vid en kapplöp- — Hvsrtör fru ning, poem at [YA Frolanaann höjde sina priser. af Anthony Trolloge, ölvers. af Ege- dus. — Ur portföljen: Kanonen Dul- le-Griet (med ill.). — Liten mode- journal (med sju illustrationer). — Schnek, rebus, sittydningar. Med ',Armt följa 3 ark bibeltext och 4 bibelplancher. it==eme~■■ F 1 ,an d t b r uk. Ett gif akt för mejeri- egare. Under denna rubrik in- nehåller Venersborgstidningen en uppsats af agronomen C. An- dersson, som gjort en studieresa i Danmark för att infratuta be- redningen af inejeriprodukter och isynnerhet olika slag af skum- Författaren anför mjölksost. att datrukarne betinga sig 16 u 20 öre för svenskt skålpund ost efter separerad mjölk, då sven- sks' mejeristor näppeligen för någon sort sådan ost erhålla 10 å 15 öre i parti och till på kö- pet endast med svårighet vinna afeättning för denna vara. Skä- let härtill är att söka deri, att svenska herednings-och lagrings- metoden ännu lemnar mycket öfrigt ritt önska. • AIDnritiranba. Polisen och mjölkbudet, Kil piga sons kur mjölk till sta- från den, stannar med sitt åkdon framför ett hus och begifver sig uppför trap-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.