nna fåberneelanbet lugn tamortil• bet -- in?cn 'lluterftitt3unginvobitfia", ratt fem kl fa inbjutante beter på argt tungomål. Defutlent mitt bet futta& tent om ide heller röranbc Dera0 btmort i etraige frialt bara ;Nipper ftått att upp- taga. b mar nu att göra? sPrtugifla 4»' blott bibbrug, ulan t ko ej fi ng ath, Kina talta bladet& ed, Varbfretf, mång/rlf- raid& berg. Zeb nu blef tet ett ri f roa nk! 3c,in ten lilla [tak* Cderstförtc Datt fluget twr groinnan (ettaft femmil; få Biel Net förjaftligett;till corfittrlfallgt. edattförte och Cdattförte tillbafa till för fin tel ingen Slid. Stal babe bi fhltigbet att åtaga fia bra lilla, hear' mor eircbcriOglilen tem mit fr. ii Ccfcrit• !ut,. eck (Met nPrte halte ju , ås' nu mintre apfe fia Orbonect att ta mått cm nvfouilingcn, bl barnet, burrt mor aldrig haft bemortårOtt inom tom numen, ide titt fett Dagen inom bet; viltrikt. Or Mc man låtttsti Ort faft. Rör att tomma lob malle ffrifrocriet jlå in på en nv tråg. allan jatet i gång en ftriftwerling mellan ftrinfra mun- fonfultt i kid !Tref e aiglitter. v4 vice %niga i Pcfcritfinbe. .i)d) fivenft-norfta renfnlatet i Stål rtref tig hoeuft-notita legationen i tertin, och legationen i Canis Ner tillbafa till tonfuln i Stil. 1.1fter mottaget imar ftref tespå legationen i Lerlin till ut- ritetbepartementet i etedbohn. ccb frau olrikskpartenitattt pingo bantliugarna i mala till t. ma. hib f. nut tog aller ibitimft i baraftant< 'Dc egenbontliga farballaibena*, c'* få blef Pljben af allt Detta bemålanbe met) prenbfift färg af bra blaha papperiart att fteenfta paten fid — ett litet follerbarn ute i fletanb. gantriAe kar it<ifliant en liten Näpen, rdbblctntaig lelletbettcr bank. tgonen åro ötå, fåfont teban bliftvit antnit, teerbifft Chi, mot bård lår, aDopt tirlankt till bebor, mara tOrtbrunt. Db bto* år femma till ritt foniu- talet i @i/anfört< en fiffla ftrifwelfe, anutirditab D. %. at C-;,itl6i, i btviltett tudb<lai alt fettgl. ftatafentorcl "Kir- tub igtvcciådee at trad å få ed) få tazinga marr för lilla '3ohanna etarine" aataball. tååk mår måttligt bjelpiammt fonful, by ?omtytt, &aber fig, fem ror • nian eicrt, honom en perionli3 tfcrtft, bade gång bau på Delta fått tår mara en mellanbanti mellan iteettfia finten och kft lina ROI:Ming. bar genom bet irrtiAntuctranbe tufft' rufet antydd "arreabern ett b etuina" Cliftvit lita manli,it iont bct ritt nrrrubera ett boroman eller en hop fåtrratur!) brum- mar diteer ben allt för wat tilltagna arrotbeleetnenatt ed) 18f<r urejsitta beu- ia natta, f,i trafaajcra& ban tuattli,an på alla möjliga fått af fin oefeelöff orinci. pal; fluneent, jåiont uctiget bet, rent nf Kotsot angifwelfer be3 tvcbcrte±ratthe abretntfifictlembete 4r fhtnenta tjenftes id, bunten, iåfont anta: nnligare båttitt, t.tiont principalen& petionliget Mör bes ofråtten4 Ichante mån för utpetanta rån tenefageRierbnantet af ben allt för lågt bitet...utbe och i filjb betat för Prin- cipalen fa ntiftbagligr 'arrentetteret". ,eptfliglwill tearba cittninflont i Mia hoftått'unter nu ratattbe real n io öplits förför affitåita (d, jam 4. fi ■ flit•W; alen ntif3f6rhållanbet i fin be tet 'fåhjeitar effentlfge. påvra& Dello hellre fmk! bet betlaglfg44 åragatagger, nit nal ben egna 'infinn femma i fr,i.ia, ,öriter! "bepröf- tnahe bemarre" ratt&fanala ej råder till. ;tag ffulle teban nu funna ueer,itna ett balft tjog hårateibibittgar muta Wta boic,itt, bivilts, ehuru penfionautafiga, fertfarantc bcb,itla lina embeint utan att på tuktan år hatrea f8ntaltat eller numera funna fkrealta tom. f_f ör 415tith. - iiiabfaifonen i Csiftab afflutabei 1b,1,1cii ben 14 Unna ma en mallig foltfeit, gynnat) af bet wadraile water, till britten från når ock fierran babe infunnit fig norrring 1,000 etrielta, hindra begagnat,. fig af be nbjen jout perabi4g babe att binba på ed) blanb balata ingicf ett puffa textat fonver- teri, fem afbtantea Il. It) hi aftonen. 931eD bort nöje fan utan omtala, att, taftin ',å många pajen« fån fTitba håll teoro förfantlaDe, ej en tillftnninitlfe till firib eller etvåfett Orden, utan morate man fial blam och frcbligt. St.illa rm,iftarcu e. ednueia, b:vitten nu hiketterar babinrtiftningen, hr ej bantar eller Mitt» för att få tama tirarntia och bar nu, lnulttrt förut ej tunnat erhållet, onibefturt, alt ivarma bab når lom belft funna hie htuilfet teet för hivar ed; en bh blifn'a ett ata gentint unket inuti af beljefrål ett nu önffningenål. • »Y — tett sis befortaingelagen för prrfler. 4)nru ben i u beforDrinelaaen får prefter fan lottad, uttrar SDrtaöta Helsingborg har hugnats med «orrapontentrit, torDe framari af föl- ovnetligt många donationer. Ensamt janbe förhånade, bom 'stingen Ordnat- under fnttigvårdsotyrelteens förr:tir- :nit atoni eiimitio hitt. ( Il Mut ning stå 167,001) kronor. pafterat Ortlarabta lebigt, vd) ett ftDrrt antal preftmån — inemot ett tjugotal Hårdt strafradt hån. Friin Kar- — anenållk fig fåjoni jatank. Med- mansbo skrifvea till Arboga Tidning: blont, funnet få tvål tyrtaberbar fem 1 lördng(i i. (1.. då Uttersitergeti- tomminiftrar. Må Wik till beftåll- get !tangerade mellan Knranunsuo och minden Ruhr al bouttopitlet uppfållat, Utteraberg, råkade en yngre man, Mana, ',mab «Multen tsr. nt. betråt- en gadvaregesåll från Amesbo, falla far, en Inrfrktrbe Hr* iftåtatemend ur en af de med anledning af Ka- blanb tenn, fem 'IMU upefikall på. Or. liber marknad begagnade öppnn flag. englenbc honom efor cinellertib passagerarevagnarne med den påföljd bamproften Q. 15. Qbarleiville till boms att han kom under tåget och ögon- brittens 'referee fatianbe. måttliga vm• blickligen dödades. batat, hindret tri af flera [Tål ogen eg. Den omkomne, som var berusad, nabt all åbraga fig appntårtiambet. tamde sig under resen med att håna Momproften yttrabe: 'Då jag ej lan tilt- vet Id med sblå bandet» försedda med- ertåmla tvdeberben (wi utefinta nam- passagerare, dereentler skuttande och net) bd nit el) Ansar lamt ben fficf- hoppnealle så godt det trånga utrym- light, forn ben nia beferbringtlagett be. met tillåt. Flere gånger var tenit nåra hamna fOjem be qatalifitatiotter,bmilta att ramin tar vagnen, men rådtIntles bira i frOutftå rummet lagats i betrat- tilta lom (tent omsider gick den :tf så lata< mib ktflagå upprattanbe, ed; fla- mången drinknre före honom beträdda ta kluta min uprfattnin3 på fattifta vågen. Ithl>illaubta ed) iårftilbt på ben opinion, fem båk inom OJ ulma bet Nflorat, För flickors skull. En nåra M- litanben fbrefiår, bilDat fig em bottom ård man (skrifver en trovårdig per- Slem maranbe i farna of be nåtnnba son till hetgöten) med villig onda egenftaperna, finner. jag mik föranlåten 4cle svagt kött Flöt sig till goodtemp- att ntefluta honom från farflagenn fin lame i Linköping. linne hustru, om- lobina Indoberbebeftållitingen' — — kring 70 År gnmtunl, gladde Fig till flaförantet Uffe orDagrant (nitti nam- en början öfver detta steg på nyk- net utjatt) i Domfapillete julterabepm r; terhetens bana, men intogs nf be- lotoll. tAnkligheter, då grannarne sagt henne, Met bör bod intågat:il att famtlige att nar karlen bli goodteenplare, sker ifriga bo:04111de lettamöter fettar det oftast för flickorit eknit. Och så ben no btforbtingilagen på annat fått ed) bå be fatuabe fial till aumårtnini flöjde gumtunn sin käre gubbe till niitta goodtemplarfeet. Der fann hon j nit, almar ed, fridlight att en ungmö icke blott såg, utan gått boa bn genom em Dtraa Inta rappt ra i arven talade till hennes nutn. Detta anka farflagirnmmtt. var nog för att hon skulle taga flic- — Defeilifs embetianin, lom aro i kan i string upptuktelse och draga pc.nfionacilectn, bara ide enteifai att bo mannen från eAllekapet. Hon ger sedan dens sin tuan ett Itelfstop nit kalla fina cmIxten, tågir hen latnt tri ri toit iegip be ,30banttpd)ingtektating oefit% • och då. Det år bittre att tenn tittar för djupt i glimt, ån i goodtempla- rinnans Cign, menar gumman tro på. blanb annat följanDe: clailer bertfter Gåtffilbt af Domare på la nbibtlben• Befolkningen på Visingsö år så ölvilts Inhatt å ar r 1878 åtnjuta rått till stor net, ont hela Sverige, vore i lika en itenita h e l g b l i g grad befolkade, skulle folkemingelen åelfbeg,iåbtoretd e , n i a n t u tipee till nå renare 40,000,000 osta, att Di når tt ifali, of ålecr edj fråatpo r ej n G förr&be- hria fina tienfte3t nOnitiyn <j <tu til lfluga, ofta St tta ibtii—wi u- ri3a ct t ete.. tictillIigb<ter en — leolus eun m a ut En Pilippin-Rietoria bcrAttas på t- .lit långt ifrån att Oatendetidningnr: följande satt for matt flertalet af bctia 1 fjol våren gjorde lord M. s tirad- l a ttt a rth<f allli: m n t 4311ce fina btlettuingar cirticticcit a furd bekantskap wed en ung, vacker, tiler jetan te uppbåd att elegant dam, eon% var omringad af en cttn,ciatztatt talltomitanit .leta blattbu n c iat efI n6s r t ac hel tering tillbedjare, utan nit nigon ,Or D Ita r ylarcn efter Repa hare, af dem kunde skryta med nit hafvn forn bä riva l löt a rm V ilet tuilja åtaga fi g att erhållit någon teppn'tuntran. Lord NI. i låt emellertid ej nfokrAcket sig af hen- renbettn. tcb wir någon af C nes kallsinnighet, och (kon med råtta, b litt ar„ tt atorer (10, ffnmligt att faga, ty en (Ing tyckte linn mig märka nit cei c% fuga 144111" anbsorten. ifiltrihes. • t . hann ihArtlighet på den skönn gjort ett intrvck rom, om det ej var kår- lek, dock var åtminstone nympnti. Ban begagnade sig af tillfållet nit vid en middag föreslå en filippin. — Ilvnd år insatsen? frågade frö- ken Kate I,. — Far mig förhoppningen om er hand. Efter en stunds tystnad ville fröken Kale veta vilkoren. — Då vi möta., onde tillbeeljnren. ge vi hvarandra ömsesidigt ett ny- plockade bjud. , — Jag går in derpi, svarnde fröken och mp jog. tappar ger jag er 1" 1(16 'etribliik vinna ert bjertn. te Me uppfyller , n ej vilkoren måste frntutiden urphörn att förfölja ni mig med er kårlek Spelet började. Öfver nib der frö- ken Kate visade sig, kunde mate vara viss på att tran lord M., som leende räckte henne ett , grönt blad. Den tinga damen glömde aldrig att urven gifla honom ett. Men hatt gaf ej partiet förloradt. 1 Januari månad detta Ar reine fa- miljen L. till Nizza dit lord Ml följde som skuggan; på våren reste fru I,. med sin familj till Skottland, lord 11. tog samma vAg. öfver nllt der den unge lorden hoppndes träffa Pin filip- pin, trädde han t bennos vfig med drt betydelsefulln tecknet utan att hatt 'bigott enda gång fann flickan oför- beredd, För 14 dagar sedan reste fröken 1,., endast Åtföljd uf en gena- rinna, till Öseende. ■1.11tAndet hade hon byst en obestrinul förhoppning att der finna sin trogne tillbedjare. ål en enfirkvärtligt ung, visade hata sig icke. Elon började ho uv han Kilvit par- tiet fölloradt. 11011 misstog sig. 'filt följd af sitta ii sign misslyckade törsak hade lord Al. bliftit klokare ,oele tog sin tillflykt till en enneeltinvel- lisk list för att tvekas. Ilen lunle tender främmande namn high in på ett obetydligt hotell, der Isan lekte tillbed:ode:eget och på sin vakt som en försigtig jagare. En nyantagen betjent leateede honom tapporter om den unga damen Så- lunda fick hen en dat veta att hö- ken Katt% som hittills ej begagnat baden, börjat blanda sig med de an- dra eleganta badande personerna. Lord M. hade snart gjort tapp ein plan. gli morgon gick han ned till -trenden mycket tidigt och tog en , eabinee. lian tillsade badbetjenin- gen ritt denna ej skulle oroa seg öf- er den långa tid lord Ni. hatade tör ;alibi:tingen, och cnbinen runde ut i vattnet. Fröken Kniv kom snart med sin kammarjungfru ( els prome- nerade en stund långs stranden tunn ml ana ett glödande ögonpar genom enbinena fikonet följde hvarje hemma rörelse. En <lyans timme senare be- trådde Alven hon Amplaitrittte rike. Lord Al. vor •redan' i vattnett, men som skicklig (limmare hade han dykt ned och :larmade sig under vattnet den omisstänksamma sirenen. Plöts- ligen dyker hatt upp på tvi armlAng- ders nfstånd från henne och går mot henne med ett grönt blad i handen. Fröken Ksto utstötte naturligtvis ett litet rop, når hon så oförmodadt fick se sin t1lippin. Då hennes förskrAc- kelse lagt sig litet, skyndade hon till nit rubin(' och genomsökte nitti sinn fickor. 31en ack, hon hum ej det minsta gröna blad. Ilts! ft otal lem- nade hon, sedan hon klådt sig, stran- den med Pin knerminrjungfru. En timme senare stod segraren vördnads- fullt utanför hotellet, der hans öfver- trutnfade filippin. bodde. lian blef mottagen och audiensen räckte ganska länge. Vi veta ej hvad som förhandlade. parterna emellan, men redan på e. tn. såg den fashionabln redden dem med glada miner och under förtroli- ge Isviskningar promenera otnkring tornoron, medan musiken pågick i kumlen. Följande morgon burna deras reseffekter ned på den båt som skulle föra dem till London. Vi harva alla skål att tro att de kommit till Bratiford der stora förberedelser för ett lysande bröllop nu göra,. Från trekejaarmötet. Fritt Skier- nevrice plcrifves att kejsar Wilhelm vid sin ankomst dit nyptes alldeles uttröttad af resan. Han bjöd dn arm åt ryska kejsnrintinn men hon nfltöjde detta och stödde i svallet kejsaren då denne gick uppför trappan. Den 14 d:s ingick från Wien tipp- tinning till den ryska hemliga poli- sen att noga undersöka lokomotiven vid Skiernewicce jenvagestntion eme- dan man trodde att dynamit flöts gömd i dem. Vid (utmåla noggrann sökning fann man dock intet misstänkt. Alla tjenstemån och arbetare nuatelda vid det kejserliga tåget måste svAra trohetsed innan de fin go tilltrAdn sin befattning. Vid alla broar på jern- vAgen till Skiernewico undersöktes marken till ett djup uf tro fot af fruk- tan för dynamitminor. Efter paraden ville furst Rismark, hr v. Diors och grefve Kalnoky fo- tografera sig i ett grupp. Man vande sig till de nArvartuule lotogrnferna men ingen enda af dem hade en plåt (Ivar. 1)e hade färbrukat dem alla tender pnraden. Följande dag foto- grn ferntles dock de tre månne(' eller tt: eks [månd. ett minister-mega i Ko Trekej.artnötet år nu .110 och «Jo- urnal de ti:t Petersburg. yttrar nen detsamma: stallet för en isolerad aktion trå- der nu principen for enigltet, förso- ning och lugn, efter Itvilken vidare alla neivarande och tillkommande frå- gor skoin hlifva behandlade. Freden Ar fullståndigt och effektivt tryggad för de i inieet Jett:Igen& makterna samt för det öfrign Europa. En rig- tig uppskattning af dean faktum skall harva ett gynsamt inflytande pi Eu- rope. politiska, sociala och ekono- neska situation och nflågsna ull oså- kerhet. Denna säkerhet beror icke på abstrakta teorier och tillfälliga kanslor, utan på en praktidc öfver- ensstAnunelse af intressen, gom miste medföra en varaktig enighet. Kejsaren har utninit tyske kejsa- ren till chef för det berömda 37:de girades-dragonregementet och samti- digt befallt, att officerarne vid rege- inentet samt vid det regemente, hvara chef österrikiske kejsaren Ar, *kola i sina epauletter bara vederbörande chefers namnchiffer. ill0111a110. September. En bland biegarcns vigtigaste må- nader dr denna, September. då slut- arbetena för året i bigården barn (a- rvinges.. Slutskattningen, enötmtrieg af vittterförråden, d.otenittgarou och hisamhällenae styrka måste ske, och den efter företager invintringen. Vis- serligen ken:Itonungsdreg föreknentnes der alsikeklöfver, hvitoenap, reseda en. en. blomma rikligt, men utrymme för detta drags produkter förefinters med PAkerleet, Arven oen nian minskat tetryenntet till det för vintern behöf- liga. Vid skattning bör iakttagas, ett man 'rinner omkring; 211 »kål!). ho- nung qvar som vinterförråd. (För mycken honring; i kt,e;tnn er mera till skada Att till gagn). Att det ej Ar endast honung:ifyllt kakor som (Ivar- lemnaa, utan utidt i i urontet några kakor, brakas nedre del antingen Ar besatt Med yngel eller tom. hear- jeinte man tillser. att kakor med frö- mjöl förefinnas, år at vigt. Samtidigt ser man efter, om drott- ningen lagt äggen jemt eller ont yng- let står jeint och vackert, i braket fall' drottningen Ar god. Afeeende bör Arven göras på hiennssan, ty ett starkare samhålle erfordrar större ut- rymme an ett svagt. Ju mera rum- met farmar sig det liksidiga d. v. e. med qvadratiek bottenyta, dess bittre. Ramarnee antal i en kupa öfver vin- tern torde behöfvu variera mellan 5 och 9, vanligast 6, 7 eller 8, allt et- ter samleallets styrko. Vidare utmönstras alla elvagn hellen. En gyllene regel år, att al- drig invintra svaga statshållen. För- ena nåltid ett svagt samhAlle med ett annat, sedan först den eldstet eller maoism drottningen borttagits! Före- ningen sker (lagen derpå. Men he- mtamt (len qvarvarnnde drottningen ett dygn för säkerhets skull. Der många drönare aro tivar, misstankes viselöshet, och noggrann undersök- ning sker. Slagen inga bin, utan ut- bjud i stället till pato, då rennu så stort behof af bin finnes. 1 runtlkti- por får ingen utskarning ske, cå att tomrum finnes. Sedan allt Ar regleradt och årets arbeten ho, samitallet undangjorda, eker invintringen eller otnboningen för vintern. 1 rundkupor böra bot- tenbrAderna vara rengjorda eller om- bytta, i ramkupor böra lösbottnarne utdragna och rengöra'', allt glas i ku- pan borttagen, såvitt glasdörrar som det lavilket möjligen begagnas till lackning, emedan de oreaka fukt i kupan. 13etacketing med varmmedel: ylletyg, stoppade putor, pappskilvor med ytterpackning etc. etc. sker ock på allt sitt skyddas tör köld. Flu- ateröppningarna minskas och allt bör vara i ordning i inbiten af Septem- ber, eller ovilkorligen före mående:so slut på det binu må hinna igenkittn öppningar och rangera sig får vintern. Sedan lemnas bina i ro till vårett, då reneningsutflygten företager. Norrå. P. Nyttiga En god marknadsregel ä:- följande: Köp eller byt icke häst :ned någon utan att förbehålla er vissa profdagar eller få vete- rinärs intyg, att djuret är full- godt. Är ni bekant med sälja- ren och han föreslår att hästen föres till veterinär för benigt- !ling, så afböj det icke. Bifal- ler ni, nå är det ju möjligt att ni blir oqviidad för ort tvifvel, men hlif derför icke:ångerköpt.. Don taktiken är gammal coh oqvädinsordon böra göra or för- sigtig. Uppeifves det att. den häst, ni ämnar köpa, iir felfri så väl i körsätt moln i att fodra sig samt att han i öfrigt är from och utmärkt, så känner ni or kanske frestad att göra affär. Men tillägges det sedan att, om möjligen några småfel finnas 80111 den säljande icke känner, och livarför han således icke kan ansvara, då bir ni draga öronen åt er, ty för småfel räkna vissa hästförsäljare, bland annat koller, skygghet, qviekdrag, hor- trång, k rtibbitando, enögdhet, fallfotighet, qvarkn m. m. Kom alltid ihåg att, enligt svensk lag, egor en hear rätt att inom tro dagar sedan köp af bäst skedde återlernna djuret, utan afseende på om det är fel- aktie eller icke. .1 14andtbnik. Vältning såsom medel mot liggsäd. Rörande detta ämne, som nyligen var föremål för bo- handling vid en landtbruksför- eninga möte i Hildesheim, med- delade en ländttnan, att han mod utmärkt vet kan låtit välta sin hvetemark under våreo. Efter vitltningen erhöll tevetet 'valbar- ligen styfvare strå, och allt live- tet stod, då mötet hölls (d. 23 Juni), fullkomligt upprätt. En. annan landtman meddelade, att hart Itaft;,) ett kornfält, der säden redan -vår 1 fot hög, hade den kända, mörkgröna färgen och stor benägenhet att lägga sig. Han lät derför välta fältet, och då säden snart åter blef stark, lät han välten gå öfver en gång till. Strået var då 15 tum långt. Från den tiden fick kornet lju- sare färg, utvecklade sig nor• malt och gaf utmärkt god skörd. I våras vältade han ett rågfält med mycken stark växtlighet; men som han var af den åsig- ten att man endast under torr väderlek borde välta, vardt en- dast en del af fältet vältadt. Denna del stod i slutet af Juni fullkomligt upprätt och lorvade gifva god skörd, under det att den icke vältade delen lagt sig före blomningen och derför lof- vade endast tafflig skörd. Han trodde således med säkerhet, att en vältning i rätt tid vore ett godt medel mot liggsäd. Den i frågavarande rågen var fullt 111, fot, då den vältades. Flere andra af do vid mötet närvarande framhöll° tillika, att vältningen kunde ske såväl med slingvält och titt don kunde verk- ställas både i fuktig och torr väderlek. L. H. • ■ • ■ •■•••••••• ffituariebattba. Bönder emellan. Vet du tirad Oln cåjer? — NA-1-j. — Jo han oljor att ja' ha stulit dynga åt en. — Å tocke skulle du tiga och sväljnl — Nä-A-j, pina dö ja di gör. Skådespelarens himnd. Då alti- deopelaren Foote under en resa i vest ra England en dag intog sin mid- dag på ett ~bitna, frågade vården honom vid rakningen(' betalande om han var nöjd med maten. .Jag late_ apiset som ingen i Englands, svarade Foote. — «Med undantag af borg- mästarens — svarade den andre glad- ligt. — «Jag undantager ingen.. 'Ni måste undantaga borgarlotarens. -- Foote blef uppbragt.. «Ince ens borg- måstarene, återtog han. Ordvexlin- gen blef så blaffig, att ',Arden, som tillika var polisdomare, förde Foote inför borgmAstaren. «Herr Footee sade denne vördnadsvAnle eenbeternan till honom. «jag vill upplysa Er om att det sedan uråldriga tider år bru- ket har i staden att alltid göra un- dantag för borgröstaren, och Odet ni hitlanefter ej må förglömma våra seder ocb bruk, dömes Ni till en shillings böter eller feen timmars (ta- gelel — efter Ert eget vale. Feet* våg sig tvungen att betala böterna. DA han gick ut ur rummet made han .Jag har i hela nätt lit ej sett en större åsna An denne virtisIttm Uti — unduntegnndeo (och Itårvid bugnde han sig för hans hertighet) herr borg- mirtnrens. Anterikaneka Gemfotografier med kartonger till 1 kr. far 6 8t. tages i 13eistad om Lördag, torgdagers, om väderleken blir någorlunda gynsaw. Sv. Svensson. 702
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.