«Jag har kant mannen i två Ar. blifvit en hederlig men. målifinda en Enpresidentkandidataka har pi PA ett A ileisleholms hustrun blott i ett halft. Do kimono stor tunn, om mina förialdrar icke hade ernrigostation för damer affetlt stålås trint allvnr uppsatt i Vörennilts sta- Hon heter Byka Leekvood °fln till mig. Jag lagade deras möb- begått det brottet att öfvergifva mig. Mae i fredags ett nyligen frarnfödt terna. Detta brott har begått. tunt mig. och år advokat i Washington. I)et ler. Jag har Hemligen namn om mig edkastadt t smutsen. Ar föreningen för qvinnens roarAtt, att vara ganska skicklig i detta slags Jag var offret, mina förAlthar de skyl- flickebarn n dige. Jag var vår-tilos, de hade intet Under senastefhltmanövern i som i &game halt möte i Fe nnoisco, arbetes. Och når man frågade vidare: «Men medlidande. De »kulle ilska Skåne hade Svett liggarde och krigs- som satt tipp fru Lockvood 04 tit kan- skolans elevkompant på försök för- didat till presidentpo-ten. ålos liar 11%arför har ni dödat dern?», svarade de ha förskjutit mig. Jag hade dem att tacka för blyet; han hårdnackade «Jag hur dödat dcm, mottagit kandidaturen. fi lters., ett slags teed P. k...mints? setts men nr lifvet en Ove? Milt tar i filterrapparater al storlek ne kunna Ett jättehotell. Man håller p; emedan jag ville döda dem.. Något ntinnt kunde tunn icke få nr hvarje fall endast en olycka. Salan barast fickan. Dress apparater vi- att bygga ett jattellotell i Newyork, de så nesligt ofvergifvit hade sade sig vare ganaka nyttiga för er- uteslutande af jern, - preparerade oför- honom. liva ri från mannen Itårstammaile, jag blott en skyldig het mot dein: att hållande af stivitudhart dricka %.ntten, britnneligt trå och glas. Det skull, nieet som Ar nf ra stor vigt vid en såsom förut tonus, ta namnet «Ele- visste man icke; som litet burit hade lianinni. Dc lm' gjort sig skyldige filunanaviirs strapatser, under solhet* fanten» emedan det hur detta djurs han limmats i vård hos en svinna der till den omensklignste, den elcand- ' form. Hotellet blifvor 122 fot högt i trakten och hade sedan ölyergifyitl ligaste, det, alskyvardaste handling dagar. Enligt brer till oss Inro 'vederbö- och 150 fot långt. Elefantens kropp nr förAldntrne. • Han hade intet unnat mot mig. Eti tunu, soul blir förolämpad, slår rende tel hk nfsigt alt så småningom har ett omfång af 160 fot. Benen namn dn Georges Louis; då halt v ä x t e ifrånsig, en nian, som blir bestulen, lkse hela nrintSe med dylika appa- öro 60 fot höga, ?snabeln år 59 fot upp, visade Im sig ha gult lAtig. 1 h vardtdera af hellen finnas 1 1 no hnde en medfödd smak och tio- kan me d våld åter bemAgtiga sig sin rater, priset Ar 75 .öre stycket. egendom. En bedragen, pinad man 41) trappsteg. Äfven geaom snabeln l:Anda, som voro hans kamrater • ft-minnande. Derfor hade de dödar, en nusit, anm blir vnnArad, dö- Ofterfallen af råttor hkr en natt kan man komma till det inre nf ho- helt nyligen en familj vid jotalgntan tellet. Detta År så rymlig' och har gift it honom namnet sStorborgarens. dar. Jag har blifvit bestulen, bedra- i öreliro. Mannen blef biten i hand- många ruin val utstyrda — att det 1 1 itu grt Ide för att vara mycket skick- gen, pinad och vanerad i vida högre blödt:e starkt, och dot- på en gång kan herbetirv9 6,000 re- lig i det yrke han valt. grad An adla andra, hvilkas vrede J hette Idet% ann ■ i Mesen. Fins t vidare att lian var en vildhjerna, han sande. efter h% ed det upegtfves. tern orter ögat och Jag har halo:lata, jag har mördat, hyllade kommunistiska, ja till och teed ingen katt i huset? Oljekällor ha upptickts i West- nihilistiska ider, tyckte ont att för- Det var tuin heliga rättighet. Jag Balanshistorierna i rfpaala falk ea liten by; 20 mil från Buf- djupa sig i spaunande romaner, helst bar tagit deras lyckliga lit till er- lortfarande en anled- falo, N. Y. sådana, lavart blodiga dramer före- saltning för det grumliga lit de på- .ger komma, samt var en omtyckt talare tvungit mig. ging till lifliga samtal. Enligt livad man uppgiftit lår balansen 1.1ånets Ett med två tungor försedt på arbetare- och folkmöten. Ni skall förmodligen tala om fa- kåntlt år, side • • brandstodsbolag, all barn finnes i Amsterdam, N. Y. Det der- och moder-mord. Men kunna • uppgå till ett belopp af 49,000 kr. tillhör naturligtvis det tacka könet. linne .orsvarare f bade mon de kalles mins föråldrar, dessa meta- Denna balans lår halva uppkommit förklarat Kanot» tör sinnessvag. Hinn ttiskor, fet hvilka jag var en ohygg- Vår- igsnom, att redan inlösta, obliga- Taksofvarne i Newyork. der skulle man eljas kunna farstA, att lig börda, en fasa, en vanårnnde tiåek, tioner blifvit åter utelAppta i rörelsen. men drifver de fattige i Newyork upp denne lanntltverknue Ittele'mörlInt sina för livilka min födelse var en olycka Ilvem som skall gallt medlen, torde på taken om nätterna. Men det ha- Kista kunder, rika och frikostiga kun- sch mitt lit en hotelse ont ötvervål- vål bidra en fråga, sam kommuner att nes grader Afven hintol takeolvarne. der (detta anedgnf han sjelf), som på digmede @kam. De bade sökt ett riusligt behandlas, otta man får tro . ty de delas i tre klasser; adel, me- de båda mennste åren h a de gifvit ho- e.,oistiskt nöje och fingo ovAntadt ett livad rota bottins. Storts snaran - delklass och liggäst.. nom för tre tusen francs att göra b arn. De skaffade då detta barn ur De personer, som 'nava uppsyn Of- (derom vittnade hans böcker). Blott niegsr lAra ha gjort. lör att genom vågen. Nu blef det min tur att göra grekmin ar af eliskikla personer in- ver packhusen höra till första, klam. en enda förklaring var möjlig, nem detsamma utled dem. samla det belopp. som saknades, men sens taksolvare. Ulan knut se dem ligen vanvettet, en fi; hk hos ett af Och lik vål var jag intill för ganska summorna voro för stura. Utveck- från tidigt på aftonen till långt ut samhällets styfbarn, som på tvenne kort tid sedan fårdig nit hålla af lingen af •katemarufen har såltinda, på natten sitta 1,å brqviteim stolur på ,storborgare ville hamnas på dem alla dem. - trots vAnners och bekantas anstrus,.. de stora taken och rökta, dricka öl (hår gjorde ndvokaten en fintlig hån- Får två Ar sedan fick jag första och pruta med vinner och grannar syftning på ökilatlinet fiStorborgaren•) gången besök af min far. Jag anade »inger, icke kunnat förebyggas. uppgitves. att nå vål Jialare- på de • angrinauntle taken. Barnen I)rt intet. Han bostAble 'lägra möbler och ropade der..fter: bankens styrelse som styrelsen for springa omkring .och leka i djupaste «Ar icke dell. namn en ironi, sch hos mig. Sedan fick jag veta, att timida låns brandstodsbolag beslutit negligr5, medan en svnl, angett:im bris en ironi, som har varit i stånd att hen hade förtaget sig unt mig hos att icke Lita lagligen bara saken. stryker fram till och med under de ytterligare tataphetsa denne olycklige, prosten, rom naturligtvis hade gällt varmntwe nAtterna. Till sång begag- hvilken aldrig har kant sina förål- honom tysthetslöfte. nar man en enkel attadrass med tacke, drar? lian år en glödande republi- Hata kom ofta igen, r at mig er- stundom blott en hufvudkudde eller ken. han tillhör till och med det fm- bete och betalade mig -bra. Sam- en hångkoj, men under den största lindra forirti, som republiken nyligen dom pratade lian med mig, An ont vårineta ha dessa ,tennisskor det i adla sköt eller deporterade och som Itbri ett, An om ett annat. Jag kände att Det tykka herraväldet i Sleevig. hänseenden bättre Att de som ego im mottager med öppna armar, detta jng började hålla af honom. , 16 unga flickor i Abenrå i Slemvig husen, på hvilkas tak de förra solva. parti, för hvilket anstiftande af brand 1 början nf innevarande år förde hafra dömts till 5 riksmarks böter Derpå kommer tuedelklaesen, ila- Ar en princip och mordet ett helt van- han :ned sig sin hustru, min mor. hvardsra för att ile får öppna fönster vanarne i hus, som upptaga från 5 D.1 hon kom in i mitt rum, darrade ligt medel. sjungit några visor, haka ratten fann Dessa sorgliga lArorataer, som för hon så hattig', att jag trodde, att hon vara för tyskarne rensainina; h varjeutte till 10 familjer. På Itverje tak sofva 20 å 30 af husets 40 å 50 invånnre nårvartinde hetsas med jubel nå de led nf en nervös sjukdom. Hon bad ritten ansåg det för mycket demon- strativt och uttunnade, att de unga natt efter natt, med månen som enda offentliga mötena, ha störtat denne sedan om en stol och ett glas vat- ljus. man i förderfvet. lien her hört re- ten. Hun ande ingenting; men såg sig damerna först genom en patrulls inel- SA kommuner den tredje och eltin- publikaner, qvinnor, ja till och med omkring; med stirrande blickar ennit Idaho:list kunde förmås att tiga. dignste klassen af taksolvare. Dan qvinnor, begära Ferrys blod, Ordvys svarade endast ja och nej, och der- Utvisning fein Mellvig har nu åter drabbat en dansk undersåte, djurlä- består af '4re/4g:interim i hus, der i blod, lantis sjuka lantisi har seglat till alldeles forvirrade på de frågor, kare llanniseleff från Nordberg jeinte hvarje runt bo från 1 till 3 familjer, omkull; finn har velin se blod, stor- som enthles till henne, Då hon Wide gått, trodde jag att hon var en smula hans familj. Man antager, att detta der män och qvinnor dö, lusen födas, borgarblod. Det är icke öfver honom dom skall vriden. skett, derför att hans hustru, som år der sangarne kastas om lavar andre, Hon kom tillbaka efter en månads född i Iladerslef och har vilainnor i der maten kokas och linne tvåtias och fållas, det år öfver kommunen!. Ett hifellssorl ljöd genom salen. tid. Nu hade hota blifvit lugnare och Varde och Esbjerg, deltog i en lur torkas. Dessa rum Aro förekrackliga nog, Om vintern; om »maneren trotsa Man köade på sig, att lian bade vun- förmådde beherroka sig. Denna dag till vesen Jutland. de hvarje beskrilning. Den som ej nit saken. stannade de längre och samtalade med det, kan ej göra sig någon före- Ordföranden för juryn förelade der- mig, och då de ginge gåfvo de mig Grosshandlaren Zo8ga i Köpen- sett *tinning otit tklåndet hår. liven kan på den anklagade den sedvanliga fa- en större bestallning. Jag såg hen- hamn, rom drifrit något hå:tidiga ne ytterligare tre gånger utan att dater, hade i lördag. kring sig sa m- då undra på att invalnarne skynda gen: taket för att få plats der? Upp - iså •Anklagmle! Ilar ni något att an- giesn något, men så började Isan en lat sina fordringsegare, uppgående Nattliga tvister, strider ocla dag fråga mig om mitt lit, min barn- föra till ert försvar?» till ett drygt hundratal. Tillgångarna tergiorde 200 kr, skulderna 113,000. den af hvarje slag förekomma hår, • Munnen reste sig upp. lien var dom, mana föräldrar, Jag svarade, Mötet var otonnigt. Med edda:na- och att barnen och slagekAmparne ej liten till våxten med lingalt hår. gråa, .att mina föräldrar voro dåliga enen- tion antogs ett förslag, att *gripa falla ned nå gatorna år en af hem- skarpa, klara ögon. En kraftig, vAl- niskor, s om hade öfvergifvit mig helt Då förde hon handen till kotikuramakaren och i en triumf föra ligheterna i detta dc fattige* och tas- tjudende stAguna ljöd fråndennaspens- ligo kropp„ och strax vid de första hjertat och sjönk ned sanslös, honom till polisen.; men förslaget fick ka lit. «Det Ar min mora, tänkte jng strax, orden Andraaes den mening Ahöntrne förfalla, når Jet upplystes, att herr Hemska ejelfmord lm nyligen be- men aktade mig vål ett säga något. grosshandlaren redan före konkuraen gått, :tf 2 tinga flickor på så satt, att hade badet sig om honom. Nu börjndo jag nknita mig nårtna- lian talade högt i en deklamato- fin stamning till brottmiladosrmol. de föl ut indrritakte sitta kliåder ;ned risk ton, men så klart, att livade re upplysningnr. Jag erfor, att de Från baron Rotheohilds Nor- eldf;ingda oljor och derpå n:firande ord tydligt hördes ända bort till bak- hade gift sig föregående Juli, och att gesresa lieråttas följande historia, dem. min mor hade varit enko i tre år. grunden ut den stora salen. 11411 skall ha tilldragit sig i en liten Ainn hade nog laviskat om, att de «Ilr ordförande! Emedan jag ej Med detta namn Jernbkomakaren. luad i veatra Norge. Baronen (som har uppfinnaren sjelf beteckunt en vill inspärras på ett dårhus, och eme- doket kvar:indra medan den förste inom parentes ontlt, Ar en torr, oan- markin, som väckt stort uppseende på dan jag till ich med föredrager guil- mannen lofrie, iucn man hade inga senlig person, som dessutom Ar tutyc- den internationella utstAllningen i kobben framför detta, eka!' jng be- bevis. Men jag var beviset, ett bevis, satta ket fluffigt kladd) kommer en afton Wien af motorer och verkiygsnanaki- ratta er allt. till ett af den ifrågavarande stadens Jag har dödat denne man och den- de först hade dolt, derpå hoppat,: ner för handtverkerier. Maskinen hoteller och begår logi... En uppas- kostar omkring 4,000 kr. och levere- ma (pinna, emedan de voro mina för- tillintetgörn. Jag våntade. Hon kom igen en itenka, soul baronen vånder sig till, rar alla arbeten, som förekomma på åldrar. finner etnellertid, efter någon mön- afton, alltjentt åtföljd af min far. Hör och döm sjelf! en skotunkareverkatad pi femtedel af skitig af hena person, att han ej ser En vinna, som födde en son, Sande Denna dag tyckte. hon vara mycket •go4 ut och :avisar honom derför den tid på hvilken de genom hand- detta barn ut på landet till en amma. rörd,jag vet ej hvarför. Just som arbete kunna framhåll" eller med med orden: *Nej, han får nog söka andra ord: den arbetar som fem sko- Hon visste knapt till hvilken trakt hon skulle gå, sade hon till mig: sig logis pi annat håll; har ta' vi hennes medbrottsling hade fört den Jag ettennr val med er, emedan nt tnakaregeoalle r. endast emot fint (ulk.. Baronen bad lilla oskyldiga varelsen, som var dömd ser ut att vara en hederlig och nr- dl en liten gosse, som stod bredvid, till evig olycka. till all den skam, bettlam menniska. Ni tanker förmod- • • att sisa sig till ett annat hotell. Got- som vidlåder ett utom åktenskapet ligen en ({ås g gifta er: jag vill hjelpa Gen följde med, och några minttter födt barn, ja, mer ån det, ty de Of- er att frett kunna välja den Avlats Af Guy de Maupassant. dereher kommer Iran springande med Den anklagades försvarare stamp- vergå f vo tletsanunn, och lammen, hvil- ni möjligen tycker om. Jag har en andan i halsen tillbaka och uppvisar lade förbrytaren !Om sinnessvag; ty ken icke långro fick sina månadspen- gång blifvit tvungen att gifta mig under allman förvåning från de når- huru skulle tnan eljas kunna förklara g ar, kunde ju, såsost så ofta sker, med en man, som jag icke alskade, hatandes sida en tiokronosedel, som denna missgerning? "itu låtit barnet omkomma af brist på och jag vet hvad man lider under dylika förhållanden. Nu år jag rik, han erhållit för sitt burar af den vård och föda. - En morgonstund linde man ute i ',ortvane mannen. — Hotellvarden Chatou bland vassen funnit två lik, Qvinnan, som uppammade mig, var oberoende, barnlös och råder öfeer !irer ha lått hitliga anfall af bond- en tunn och hans hustru. De hörde landelsevis en god menniska, båttre, min förmögenhet. Tag lerfur detta.. ånger/ Med Jetsamman Makta hon mig ett då lian fick veta att baron till fina verlden ocla hade stor för- större, mera mor An min egen mor. Rothschild blifvit bortvist från hane mögenhet. Dc linda först året förut Hon uppfoetrado mig. Hon linde stort förseglad' kuvert, hotell. Jag betraktade henne skarpt och orått, oaktadt hon gjorde sin pligt. blifvit giftn. I)et var kinin ntidra åk- tenakel); hon linde varit enko i tre år. Det Ar bättre att låta sådana olyck- ende: eNi Ar min mor!. Fiender visste uttas icke att dc hade, liga, som *lungas ut i byarne, lika- Hon vek tre steg tillbaka och göm- Det sig ut, A0111 om de från branten som man koster en utplatta innehåll de sina ögon i Kinderna för att ej En e m & eå n g q v artet l å h e lt blifvit kastade ut i vattnet, sedan tnör- ut på sophögen, omkomma. Jag vAxto upp med det obeståttada se mig. Min tar tog henne i sina ny e in b il d a &ren Mest lunk "Inb dem SV o r , M a sa intrycket, att jag bar på en ~Ara. armar och ropade: •Ni ar ju från för- det med en jet npigg. ståndets. Tre hustrur, en Undersökningen hade åltårs letlt till De andra barnen kuttrade mig en dag «Nej, ingalunda., svarade jag. *Jag (ich en dansk, Ilar svensk, en norsk något resultat. Man Atianade just af- bastard. De visste ej hvad detta ord en i Utah bosatt åren nona för- svensk. sluta den, då en ung snickare från en betydde. En al dem bade förmod- vet mycket vål, att J inte så kitt. by i taArheten vid namn George. ligen hört det hemma. Jag förstod Ankar; man narrar mig det blott. Jag skall nog tiga Att evart blir hvit år val ej "" - Louis, med öknamnet “Storborgarens, icke heller dess betydelse; men jag 'rillstån med saken. Jag skall oj garn und ligt. Emellertid fine i Boston en ne- nntiailde sig sjelf nom den skyldige. kunde det val. Jag var utan skryt en af skolans på er och skall fortfara att vala brud geni% inne, på hvilken huden. svarta På alla de frågor, eotn riglade* till jag Ar, en vanlig handtverkares. al småningom ölvergår till »vit. honom, startade ban emellertid blott skickligaste elever. Jag kunde ha j graunlauben ip eAd.. inac)rdare. ett-ilas. Men hen drog sig fot 'flirtande till- Kika mot dörren, allijrint med ar- marne kring sin hustru, som 011 bf,r- jade snyfta. Jag sprang emellertid fram och låste dörren, stoppade nyc- keln i fickan och fortfor: "Se blott på henne och försök se- dan neka, att det Ar min mor». Men då vartåt han ond. hatt hade blifeit likblek vid maken på, att den skandal, dc hittills undgått, plötsligt kunde tråda fram i degaljuset, att deras sauthallsstillning, deras rykte, deras Ara kunde på en gång gå för- lorade. 'Ni Ar en slyngel», stamma.. de lian, isni vill utpressa oss pengar. Så Ar det, når nian vill hjelpa fol- ket, det packets, Min mor var utom sig. eLåt oas gå! Låt oss gåh. upprepade hon. Och då jag ej ville öppna, ropade Iran: «Ont ni ej ögonblickligen öpp- :tur, låter jag kasta er i fAngelee för penningur reaaning och våld.. Jag hade fortfarande varit herre öfeer mig sjelf. Jag öppnude dörren och såg dem försvinna i mörkret. Då föreföll det mig plötsligt, som om jag åter hade blifvit forildrislös, öfvergifven. skuffad i rAtinatenen. Jag greps af en förfårlig dysterhet; vrede, het och bitterhet uppfylde mitt sinne. Hela mitt inre råkade i svallning. Jag kunde mig djupt krAnkt i alla de goda, lille kansler tunn hade för- smått. Jag ville hinna upp dem och började springa långa Seine-floden, som de måste följa för att kamma till jernbanan i Chatou. Jag hann dem snart. Det hade nu blifvit alldeles mörkt. Jag smög enig sakta lifter gråtet, så att de ej kunde höra mig. Min nior gråt allt- jeint. Min far sade: «Det ar också din skull. Hynda-Jr ville du nötivAli- digt se honom? 1 vår atallning var det vanvett. Vi hade kunnat vörts honom godsjal urstånd utan att visa oss. Då vii liktå) kunde bannas vid lionon4; hvartill trunde vål des.* besök?» Då atörtatle jag fram till dem och stammade ödmjuk som en tiggare: .4 åren ju alltså mina förAldrari J ha'n redan förskjutit mig en gång. Ha'n J lajerta att göra det Annu• en gång?» Men dal lyftede han handen mot mig, hr ordförande, det *vår jag er på min Ara, jag svår det vid det sota år mig heligast, vid lagen och vid republiken. Han slog mig, och då jag fattade honom i kragen, drog han upp ett revolver ur fickan. Blodet steg mig åt Intftudet, jng vet ej längre livad som gick åt mig. Jag bade en vinkelhake i fickan, och jag slog honotta med den, slog ho- nom så langa, jag orkade. Hon började då ropa på hjelp och fattade mig i skägget. Jag eror också, att jag mördade henne. Vet jag hvnd jag gjorde i detta ögonblick? Då jag stig dem båda ligga på mar- ken, kastade jag dem i floden utan att tanka vidare deröfver. Det år alltsammans. Döm mig nu!. Den anklagade satte sig ned. Till följd af hans bekinnelse uppsköts domen till nista 'tinning. livad skall man göra med denne fader- och moder-mördare? ffituntiebauba. Uodt råd. ',Löjtnanten kan inte tro, hvnd det plågar mig, att jag måste springa så hår hear eviga dag och krtifvva lojtnantenl• .Det kan jag nog tänka mig; men den staken Ar lim hjelpt: låt bli att springa hår, eA år herrn al med det Plågan t» Från dikrigeti, i Skåne. En sol- (hit, som skulle berätta om den stora ddileringen för kungen, yttrade sig så har: «Jo ni må tro de va utled å se då vi tlefelera för kungen. Se for 110241. sota c vana veed va de ju inte nav], men for bönner va de re- dit unturskönt, ja min liv va de så.. Från skolan. Läraren: llvilkct straff fick Adam derför att han åt af det förbjudna ,rådet? Lärjungen: »Hatt skulle med ve- dermöda föda barn.. I skolan. Unga Pelle står vid svarta Infian och visar sina kalligra- fiska anlag genom att rita några gigantiska an. — Inte illa, — sågar magistern. — Visa mig nu dina inb Pelle blir röd i synen nom entupp- kam. jng bada*, — De' a' så lårugn — stammar han. »gamla ordatåf. — Båttre upp! - sa' katten, satt i luftbatongen. — Kort Ar osund mat, — sa' kat- ten åt hunden. — Jag tar dem för ro skull, — sa' bonden, stal årorna. - Bekånn kort tjurgubbe, — Gas pojken, spelte lort med far sitt. — Blåsen nu alla, — sa* skoma- karen, åt kall mjölgröt. — Blif id dm brådd, — sa kl- ringen, åt ur samma fat med grisen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.