ah ISG . Lå 1 - + od För Laholm, “| - Dena drukliga rusdry>erna osa bebdst omkring 400 år för fin utbredning {| landet. i: Före: 1480 woro de | ded näre , mafte ofända.”* Nykterdetesêreninzar haf- wa endast funnits { uázet êswer 5Q år, ; > men hasrwva under denna tid fört en flås ; big tanip mot drydenffapen. Deras an- tal har wazit fort, I Swerlae hafwa ‘| mer, ån, 150, föreningar på.en gång were fat, oh det antal swenska nykterhetsfôre= ningar, fom funníits, torde halwa upp- gått fil' mer än 300. - Att få exalta uppgifter härom är ie omöjligt; men fordrar tld. SI utlandet funna nyfter- bledföreningarnag antal ráfnas i tistn- "| fental- i äggen er Mi MEN > Hwar c< ena -desfa \nart sagdt olas liga föreningar har | någon mån mok= werkat dry>enskapen c< räddat någon " drinfare. 3 ar tite iet tj gnat Men ‘om wi’ undaulaga de my>et lif» eltiga föreningar i Nya Englands Mater, fom för omfring 30 år sedan framfallade | Masne-lagen (The Mainelow), - hafwra inga nylterhetsföreningar , haft uägon djupgående cd afgörande tnflytelje, utom twä, nemligen_ den benndranswärda Owlnnoföreningen i Fårenta faterua och Goodtemplarorden (The ludepeudent or- der of Good. Templars). | — Storm od omäder: bar de Ffa dagarne gifwit cß en kraftig päminnelse ‘om att "dôsten år komnien" samt skaffat ‘glasmästare, oh takläggare diverse extra förtjenst, „ Angaren "Lahelum"” sulle frakta . it od i I | N Va ‘en -farusell till -Halmftad, ‘men wil ut fomna på "béljan "DIA? wsd.-stormens början, > tydte wedérbdrande att saken Eårjade blifwa betäntilg samt wände haf o<. storm ryagen för att sêla tunn i Lagan. Utgängen bewisade att förjig- tigheten war nêdwändig, to sedan stor- men inom fort nått fin hôjd,- skulle bås teu swärligen fkunnat hålla fig ofvan wal!tuet. CELL TL LN — Mantals- od) fattffrifningarne inom Pabolms stad och fögderi förrättag & följande dagar oc) ställen, nämt. med. (Eldsberga pastorat i Eldèberga sel hus den 13 Nov..ll, I fm... Welnge pastorat i Weinge skelhas den 14 Nev. kl. 9 f. m. tt : Knäreds floden hos arrendatoru Jacob Fazieson "i Uddared den 15 Nev. kl. I . Ma E tre er KA Laholms foden à stadöhetellet. i La- helm den 17 Nov. fl. 9 fm Ostra Karups pastorat & Karups gäst- giswaregärd den 18 Nov. fl. 9 Flor I Haftöfs foden i Haßzlöfs skolhu3.den, 19 Nov. kl. 9 |. m. AS Werltorps . so>en - i -Woxtorps skelhus den 20 Nov. fl. 9m. a 24 Hiohults foden à gästgiswaregärden den 21 Nov. ll. 8 f. m. Renneslöje pastora? à Edenbergza gäste giswaregärd Den 22 Nov. kl. 9 è nt. Ofraby ”foden i pasterserpediticuen i Halmstad den 25 Nov. Ht. 12 midd. Breareds foden à Breareds: gältgis- waregärd hos P. Knutsson den 27 Nov. fl. Bf. m, "os Mn . Suöôdtorps vaftorat i Snéztorps frol- bug den 28' Nov. kl. I f. m. Torops pasflorat à-Sjôgärds gästgif- waregärd den 3 Dec. tl. 8 |. m. Cnstöfd feden â fronotingmanston- toret den 4: Dec. fl. 9 |. m. Laholms stad å stadens rädhus den 16 Dec. ll. I fom. — Hwad föger flrået? K. nt har tillåtit herr A. Wermeliu — sem blott aftagt follitofårarecsamen, men som bi- tcádt prefer i Norcland och TLefteraåt- land’ med predifande oc fristcndomönne derwisning och öfwer denna fin tjenst- adring fitt ampla vilserd af framftäeude prestmán ‘— att aflägga prefteramen ins ör Hernösands -donfkapitel för att in- wigas till prestembetet. Hecr W, får sedan ide sôfa tyrfoberdebeftållning, utan hau får nöja fig, med en fomminiftratur. Men i alla-fall’—/ hwad, sâga, de atabes missl bildade:fonfurreuterned += - Styrelfen för fädernas bolag till: brandförfåkring af lösegendom har I + Peofa bagar utlennat ett cislulär till de respektive brandficdslomitrerna, hwaraf framgär att bolaget under fårfätringtåret 1 Ofteber -1833—1- Oltcber 1884 ide bchôst uttarera någen extra braudslods84 « Uppbôrd, Eldôwäderna under förfåfringas året hafwa wisserligen fde warit fåtalls ga men föisusterna haswa dof ie warit af stôrre betydelse ån all belagels infon , ster, finfammans wed behållningen från årra Året, ide endast-warit tillräliga + för belådande of fårlufterna och förmatt- ningsfoftnaderna, utan äswen lemnat ett ölmerffött of närmare en . half million frouer Mi innewarande fêrsäfringsär, fáledes ett -wadert resultat ‘af få mede= rata årsafgifter. Vehälluingen kan dek något fontma att minskas genom en eldde wäda I Ostersund, bwartill brandfkade- , erfättningen ännu ide funnit reaterad. SP Utas da — På flolungdomens wapenösningar låggeå nu mera Jå my>en wigk, all det för de allmänna lárowerkeu warit isrä- gafalt att fordra briyg I detta âmne i „mogenhelsexamem. ‘(i oso se 0 Sá gör då”riltigt alwar af faken, mes mar. iden”. Hör lu-ordenllig-exexcis vd T” [E - | | 1 o< wapenåfningar! { alla wåra Molor, få Ml mår förfarate tedari I bo låret (6 inhemta delta "höger om"; "wen]ter vm“, "hwisa gewär®, "för fet gevär” o. Fm. med ‘hwiltet ‘uu. tusenlats wuxne mån År ligen skola- förnåta: en dyrbar id.- à na för: wär det hysa-wi ide synnetlizi stor förboppning att under närwarande förhållanden ett ”tryggande förfmar” all anses funna framgå. uteflutande ur cn fådan "organtfation". Men det lår ide funna: föruetag, att en bewåringolontigent F fommer till mdötedplatserna med före. warligt god öfning I konsten att gå och å efter kommando och för hwilken de erômda "handgreppen® l>e-wore‘nâgok nytt utan twärt om någol wäl bekant "det tan” ide fôrnefads, uN a wi; atten fådan 'bewäring, som nge: begagna mös “fetta 0, fut on n ¿det ¿efi oldaten id! aste; farpsksutning o o êfningar,: fule betyda äiskiligt- mera | frigdfall, än den nu warande bewärlngen, med joller blott: sfyitas i de statistiska uppgisterna,. under det att fa>mänuen medlidsamt se ned på desfa [mproviserade frigare, i” på ‘en nåftan Hinderfam masfa af { kronans fäder tnftudne fo- sterlandöfêrswarare, hwilka blott duga tin ‘ kanenmat. 1 Men - hwarsdr fortfätta: med detfa'dyrbara offrande Åt ett tomt sen, som wi alla geuomskäda och fom ide lurar nägen "fiende"? Kan deremot genom: föregående, wapenösnlngar i slo- forna bewäringen — det allmänna wärn- liltêmanskapet — få en positiv betydelse för fôrswaret, och helst en fådan fon minskar anspräfen på wärswadt eller vine detadt" lrigöfolk — flám då pa fullt alls war till med wapendfalngar äswen | folle sfetorual Cr DA E — Auktion å Halmstad —Nässjs jern- wäg, Sedan Hatmftad—Nistjö jern- måg blifvit lagligen ukuätt till gällande af domfaft skuld, har magiftraten | Halute stad utfart erefutiv anfilen à samma jernwäg att förrättas à râdhuset derstä« es deu 31 Januari 1885. Jeruwägen "med byggnader och rörlig materiel är wärderad til 8,206,700 fr. berättar Hallandspoften. 9 — . Bör 501 fronor fildes à tor6da- gens stadéauftion en Halislad—Jöuk ée pings jeruwägsaktiebelags H=%-obli- galion à 1,000 Ir jemte kuponger frås od) med den 30 Juni" 1883 t. o, m. den 30 December 1893. . — CSjöolyfor. Ystad den 16 Oktober. Jakteu Ingeborg Kristina från Skülinge,, "taftad. med; forn: och distinerad till: Trele leborg, „strandade under formen î:uatt utanför” Ystado "hamn" Gifte skepparen M, Märtensjon, styrmanneu Truts Mär- tenssou . samt sextonáriga Karelína Lund- greu, alla Sfiltingeboar, drunknade. Göteborg den 16 Oltober. Hår hems mabhöradde briggen Diadeur, kapten Jo= hansson, taftad med: salt, hac i öppaa fjön mást- öfwvirgifvad af hela befätt-” ningen, fom tros wara bergad. Fiskare haswa infört farluget till Oslende, 2: Köpenhamu den 16 Oltober. Barken Gesle, kapten Jacobsen, från Helsingborg stadd pá resa från Nouen till Niza, tas stad med win m. m., har strandat inatt wid Haurwig,-Holmlaud. Kaptenen år dåd, en man har brutit benet; det öfriga manskapet år räddadt. Sk. Aftbl. 4 — Den ifrågafatta nya sernws en mellan Wexiö och) Alfwestad säger Sm. P. wara en förflugen plan. Wiöoserligen har — ságer tidningen — styrelsen Jör Karlskeona—Wepxiò Fruwägs bolag upp- dragit Åt eu ingeniór att weisställa uns derjéfuiug för en fädan jeruwägsbyggnad; men detta âlgêrande synes endast åtyfta eu demonstration met Wexió-= Alswestads seruwägsbelag, enår det omöjligen kau antagad, ware fig att fong!. maj:t fan genoin foucessiouns meddelande twinga wederbörande, jerdegarc att met sin wilja asyttra ford för fådan jernwägsaulägzg- nivg, eller att förflnånmda botag flute: wäga äfmenturet af den uppoffring, sou tleltve förk!nippad med”, anläggningen,' DÅ Wexi3—Alfwestadöbolaget trän den 20 sistl, Maj tik den 1 sisi." Juli med 4 tåg: under Juli“ med 5 oc derefter med 4 tåg i hwardera ristningen under- bállit fuabb' oc beqwäm förbindelfe mel lan /Wexió och Alfiweftad, men Karls. froúa—Wexib-belaget underhällit för-: biudelsen mellan. Karlskrona, oh Frid” endast med 2 tig, lifalcdes I hwardera rigtningen, torde deraf, femte af mydet: annåt wara’ uppenbart, à hiwilfkeldera bos> lagets sida brist på tillmötesgående fåres funi ss pose . — Bör ostens hemtuing ámunar pofte' mästaren -Dawidesoi I Karlskrona införa en ny“ meted, ‘fein ! fynes war) mydet Iårdelaltig à plalser, der postcu ej hâlles öpren Bela dogett- fl Meningen år dit, om tntredfe för fas fen wisar fig, i ena wåggen till poftfon- teret6 förftuga aplera Yaleska breffad, eu sinnrifk amerifansk idé, fom fåtter Hwarje” tancbafware af «cit, dylllt fa> i ständ. att når sem helst]han will under dagas” topp ulifrän asbemta sin post, utan att ails behêéswa för den fatens sull. gä In vå fontoret, En hwar har egen nydel tid sitt. fod, i hwillel pesten; inlagis ins ifrån omedelbart! efter sorterandet, oc behêswer säledes blott êppna dettas yt terluda fôr ait -hemta-sadets. innehâl,— Å aaa 2 Kd . —_Medel mot postislder. För alt _Undra de ‘pà fenafte tiden få ofta Töre- temmande- posistölderna har det franska postwerket infört en reform, son fäker=- flistra frimärken ! Ar af hwar andra, och bref, på hwiiket rimárkena ej fitta åtflild, få ej mottagad: DÅ nåmligen flera frimårten fitta i rad tätt intil bwar andra, fan. man lätt ese ter. att, ha aflägdnat-dem. fåra en. fåra på det * ställe på kuvertet, der de -suttit, taga ut sedlarne och derpá. dölja fåran enom att åter flistra frimärkena öfwer sfanimo- stâle, o< det blir då swärk att upptåda alt ‘eit bedrägeri: Síîtla detemot frimårkena ‘ett sty>e råd -hwar andra, blir fåran genast upptådt, | oc slôlderna - blifwa - derigenom i båg grad förswärabe. +: 7 ve SN - Illa 'stälda fatstjevare äro; fom befaut, poslwerkets teustemän t de lägre raderna, ide enfamt til följe of låg af. föning. ly dermed ‘ginge det mil andá an, om de finge lån något-få når suart ester sitt inträde 1 werket o< sedan fare riwliga befordringsulsigler; utan tilisêlje af del onaturligt flåra antalet "extra bic tråden”, "bitråden på extra stat" och Gud wet allt ‘hwad de fallag, hwarigenom bes fordringdutfigterna { : de flefta: fall áro mydet tröfitöfa. ‘ Hjelp mäste bercdas, men buru? "De flyrande” ha, enllgt St. Dbld, tänkt sig det få här: - e an «Utgående från den grondsatsen, att post: verket Icke bör taga I anspråk något biträda at oxtra ordinarie tjonatemån oller betjonta ersatt af ett med gåromålens beskaffenbot och omfattning lampailt boloppa bar post- etyccllen nu beslutit dels att böja fordrin- garna för inträde I poetrerket I hrad angår tjenstgöringen vid postanstalterna, dels att $ större grad An hittills lomna tilltrádo tilt verket åt fruntimmer. och idols att för on dol oxtra biträdesbefattningar använda vakt. betjente,e : eh Ja, onelligen Wiz det billîgare, alt hôja — fompetenofordringarua än att böja lönerna, men om ändamålet dermed wiuncs, det må Gud och generalpoftdi- reltôren mwela- ” — Påtaänkt ny statsbana i Norrland. En deputation af walda ombud från tingslogen E norra och westra Helfing- land, Hudiklôwalls stad och Herjeädalen bade i: tisdags företråde Inför fonungen, hwarwid öfwerlentnades en auséfan om proposition till rifedajgen om auläggan- de af en statsbauegren från Ljusdals station på Norra stambanau genom Necra Helsingland-til Hudikswall, för hwilken jeruwägdanfäggning undersekalugar blif- wst ‘förrätlade .e< bla underfölvin- ar lära utwisa alt denna feruwåg både an antäggag jemfôêrelscwis biligt och bör lemna en behållning of 5,4 procent å anläggningsfostnaden, — Tankeläguing. En meddelare [krif- wer till W. L. IT: "Att nec Bidhop.har titt, då han föger, att tankeläsning år pure nalure”, men hwarken humbug eller Deer, synes tydligen framgå af fôl- ande, __Efter mr Bishops séance | Upsala fiftl. torsdag, hafwa nâgra tårjungar I Upsala allmänna lârowerks högre kladser alort åtfliliga ly>ade förföf med tante- fågning. En yngling of särdeles nervös natur svntes i funnerbet begäfwad med denna förmåga. Då han skulle fölfa en i flaßrummet gömd fritbit och fattade mediet i handen, fårtade hau med tiflîig fart, emellan rader af sfelbäufar, raft mot målet, fattade fritbiten samt gjorde med armen fifliga rôrelser i tuften, få- som wille han [kriswa. Mediet förkla- rade derefter att han, omedelbart efter det fritbiten - blifwit funuen, fi i fina tanfar, alt han egentligen bort skrifwa några ord med fritan Innan den gömdes, oh denna tantegång êfwerflyttades oies delbart vå tankeläsaren, : Huwllfa resultat torde ide denua upp- tádt för framtiden fomma att lemnal" — Upsalateologer om statslyrkan. I teclogiska föreningen i Upsala diskuterade man hâromdagen om stalskyrka ch fri- förkla. Prof. Gez. von Schéele iuledde disfusfionen med att utreda begreppen ”turta och stat” rå framhålla de fårdefar ed olâgenheter fom finuas hes båda. ; Slatslyrkans fördelar wore: 1) att ett rifare tillfásle Ceredded alt komma åt meunlskor; 2) att en starkt objektiv malt har bildats fäsem melwlgt mot tilfälie gare c< fudividuelare rôrelser; 3) att trygghel i efonomiftt asscende beredts, få alt presterna Nippa bero of sêrsamlingens böjfelfer. w | D ägendeterna wore: 1) multitudinifm, d. w. |." den numeråra mångdena bestán manderäll; 2..lalitudinism, d. w. f. eu fårfladning . af - [áreinnehället- till följd deraf ‘att man måfte flåppa det mera ins dividuelt fristtiga -fêr att tilfredsfråla mängdeus behes;. 3) omöjlighet att utes Muta fådana medtemntar, som âro anti ingar 4) formalism; 6) werldst]senst, tin följd af vrefternad goda yltre bor- gerlsga och ‘ekonomlstka hållning eh 6) otrohet mot Guds ord wid flatens frift- tiga fordringar. ss se > ‘ . Frifyrfan hade {nga wäscutlija förde- tar framför statsfyrfan, men samma faror igen annorffådeå sal wlnna efterföljd.” förbud har nämligen nifärdats mot att: pà penningbre] tätt wid "och fom elt wa örsiggält, utan' Att det arbeta som vorketfiles. varder- - bottonfiffat sâga, att ‘sitt åhwerjyånda oh på det be som derna, om och { mindre mån, men en hade áswen andra faror, ter. att triftendomen : och asskildhelen från weriden wore en shodefat. Vg 47 “Tal. ansâg fäleded "alt man Gärde föka bevara statskyrkan,” fårfölldt. sou, den tydted allt mer cd mer bli hetad.-- Prof. Scbansfon trodde att fruftan för sta18- tyrfång suaro fall wore ett fautasifoster, men få. ide prof. Norrby, four wille att nan. med cens grepe förswardwerket an ) u {nfôrde underwisning i sfolorna om frifyrfornas rätta natur. - Prof. + Rudin- deremot : hade "en Helt annan uppfattning £ denna fråga. För jenem wore fatsforfan eit florartadt faltum, men elt mihtag, ly lyrkans förs bindelle” med fate: innebure en mot- riuc{p mot den grundtanke, fom uttalas | örälfarens ord: "den porten år: från oh den wägen år smal, fom leder till liswet". Sa anfåge ocfå ftatskyrfan'afa sina medlemmar för sant trifttiga med- emmar, då bon bewilsade dem alla rôst- vått i fina angelågenbeter. — 3 orméfrågan yttrar "Sweusk mie litärtidning" efter en fortfattad, tlar och êfwerskädlig redogörelse för denna frågas rifsdagobebandting efter 1867: - "Hwad framtiden fall brai sitt skôte stär ffriswet € rådflag, i hwilka det ej år något menskligt dga gifwet att blida in. Wi wilja emellertid uttryda eu în» necl{g ônskan, att kôpslagandet oni fådere neolandets helîgaste intressen fnart måtte hafwa en “ände o lifsom fordom, wi pr. fid redeboget. at om få blefwe uötigt, tör förfwaret a sitt land. oh fin frihet med gladt med uppoffra allt, — allt intill den yttersta särfwen, den sista blodsdroppen”. - ._—: Swensk militärtidning, organ för arméu och Sean redigerad af civilin- eniór L, G. T. Tldander, ju förfta nummer, fom innehåller bla. êljande uppsatser: Arméfrägan; Swen- fra gencratstaben; Wär militära tidskrifts literatur; Swensk-norska expeditiouerna till. Danmark 1848—50; Swenska hären 1584; Stapten W. Nidderstads relieffrigd- spel; Nyßlands kustförswarz Oblervationer nattetid till fjäd. Preunmeralsouspriset à deu nya tidningen, som utkommer hwar tördap, är 4 fr, för året och till unewaraude års slut en frona.’ : * Ridningen år wil trycdt och uppstätd samt gör ett mydet godt intry>, ehuru naturtighvis här fom altid ett prefuums mers utrymme ide medzifwit att wija på längt när allt hwad det uya organet på olifa „omräden mågtar ästadkomnta, hiilfet wi'med häusyn till de goda kraf- ter, som tofwat sin niedwerfan, förnioda ej bliv ringa.” - Tidningens stil oh häâllalug, fr. o. m. den flärdlôsa anmälan på sumuta — 12 rater, synes of ged och populär, hwadan den ty>es böra funna parâfna widsträ>l frridning äfven utom de egentliga fad- männens frets, hwilket en fodtidning I wärt lilla fand alltid behôfwer för att lfuuna bära sig. Dersôre har den ocfå enligt hwad wi af detta förfta nummer finna, anflagit eu del af sitt utrymme till mera reande ch allmánt intresjerande safer, de> alltid fådana fom få i direkt eller indireft samband med tidningens egentliga syste. — Höganäs hamnbyggnad. Höganäs nya hamnbyggnad affynades oc godkän- des i onsdags af ftatend fontrellint uns der nttalanée af det stôrsta erkännande af det i allo usmáärkta, selida, omforgs: {ulla oc prydliga fått, hwarpä densamma under keduing af kapten W, Gaguer af hamnbefaget blifvit utfård. — Härmed är förfta afdeluingen of den or fapten Gagner 1879 uppglorda ftora plan till hamn wid Höôganäs fullindad. + ' far — Swensk och tyft fattigmård. Pi- fan Hilda "Charlotta Sxlersbetler. född 858 i Sillhôsda feden af Blekinge, uedfom 1882 i Woyeus i Sbledwitmed en câfta goose. Sedan modern lemnat geben JT annan persons mård, sörswann on från eiten. I följd häraf nådgades faltigwirden i Jâgerup taza hand om barnet, '. Di span ungarna efter modern ide ledde till annan upplvsuing, än att hen csedermcraewarit i 1isenst à Bêgelund Veilc amt I Danmark, har k. mit à sramställning af .tyska regeringen {örord= nat, aft nånutda barn sfkall mottagad här {’ rifet till förförjulnga + — Strindberg oh Bonnler, 3 hufe wudstaden "ivdsellätler- man fig 3 hule Uglwia pagligen med den epokgörande, onen, , e< bresskrisware krän' Stockholm till laudsorten hafwa mydet ast derom måla. Så förkfwer en forres spondeut til Norrk, Tidn.s not ) Strindbergs "nårmafte. twånner flata emellertid: betäntjamt på huswudet och Strindberg med fin (maga Helfa,: a taget, vira lynne aldrig ffa uthärda f elt! tángwarigare sängelle. . À . Stadars hr Bonnler — ulropar korre=<: fpondenteu. Nog har ‘han gjort ett. fana förmånligt fl Garn nen nu får, au gripíts af wer lêrsträdelle dswer, att ha kliswit iusnärsd | denna troßillga härswa. Han’ pástás wara alldeled hand-: att Sweriges foll,' bar utsäudt" : =! allen. Strindberg war på fenare tider ör honom: en. ita guldgrnfwa; men nog borde den herrn funnat wara belåten med hwad hau under en fång. följd af âr fôriseuat på fôrsattarne. aN Z Men fe, maniblir aldrig ndjd hr i werlden; man fifar altjenst efter mera = od) bår war ju.«otwas zu vordienens; alt täta ett fådant: tilsäsle_ gä fig ur händerna, ; E PERO ATN E 1 . ' i — En wanära för foenffa Roten, fåger Felkets Tidnlug, år att på många af statens, egendomar, till :0 med midt { det rika“ Skäne, ! bo‘ nmennlskor nåra nog & jordhålor? ‘Om man beföter 1. er. fronans egeudomar | Längarôds foden fall man på dedfa' egendomar fiuna ruttnande. menniffebon[ngar, trånga oå möårfa, . i yYtterftar grad usla, fwampiga cs tutande till fall, med hâlíga lergolf o< med osund lust. “'F desa Fugen bo masfor af menniffor oh fmåbellagand- wärda barn blifwa der uppfostrade ulan att ens funna erhásla frisk lust, det nöd ‘wvändlgaste för barnets utwe>ling. 1 | Döende yrke. Bland de yrken, {en dr ice få lång tid fedan blomstrande år $ fandet, mei federmera fôrsänrats ch numera föra en mydet tynande exi- fena, lemnar fammafareyrket ett bedréss izt exempel på | hastigt tilbalogående, För et! - 60-lal år sedan fysfetjalted I detta yrke flere tusen arbetares en of huf» wudstadens stôrre; inästare hade 25 gelle ler sd ett stor! antal tårgosfar. Men PN började marknaden dfwerswämmas a} utfändska fabriksalster, huswudiakligen gummiarbetaren; [dâtlga till beffaffende- ten men biliga, oh | den mån deèsa arbeten wunno infteg minskades den ine jemsta fislwerkuingen. Den har numera á godt som upphört. Det förr få in- bringande tammalareyrtet râfnar för når- warande öfmer hela fandet tidfanmang — 14 idfare, måftare och arbetare tubes qiipua, Och antalet kommer nog vltero ligare att oftagos!ingen will egna fis åt ett yrke fom synes dêmdti till undergång. — Stotkholm. Nya kyrkans kallas i dagligt tal — skrifier en meddelaro — eo ny knpellbyggnad, belägen i villastaden i hörnet af Biblioteka-" och Öster- malmsgatorna, och som genom sitt raktfulla, kanske för ett gudstjenst- is alltför verldsliga yttre harinonie- rar med de omgisrnnde palateen och rillorna, Nedre! våningen beatär nf en större anl med amirum, En trappa upp ligger ajelfva kapellsalen och ännu högre läktarno. eFrälanings- arméns har redan tagit i besittning nedre våningen]! och ämnar annek- tera äfven de bida andra, när de bli rigtigt färdiga, » Inga Bmå pretontloner! Åtskil- liga af våra stockholmska förlagsfir- inor Aro ajelfre ej förläggare, utan ”endaat distributörer af litterära ar- beten, Att donna affär ej måtte vara n! de sämsta visas af följande, som erhållits ur: bästa källa. Till cn nf dessa firmor. vändo sig: häromdagen on person med! förfrägan om vilko- ren för en boka distribution. Jo, 40 procent samt dessutom hvart H exem- plar gratis (bvartill naturligtvis skulle À den verklige! förläggarens konto komtna recensentexemplaren till til- ningarna). Förliandlingarna afbrötos ögonblickligen, ty det fins hår andin firmor, som nöja sig med 334, pro- cent, — och det Ar just inte abaras det hellor! , Tankelägaren Bishop uttog vid sin acance i Stockholm i söndags tl. a. en melodi ir oporan «Martha», uppakrifven À ca för åskådarne, men ez för tankeläsaren synlig svart tafla, Melodien »kulle af denne återgifvas A pianot. Till en början ville detta oj lyckan men sedan hr DB. förklarat, ntt ban behöfdelett fullt musikaliskt omediume, och i anledning deraf mu sikdirektör Ekdahl temuat sitt bitrå- tle, tog hr B..uoder Ahörernes jubel ut melodien. Rd | L. O. Smithllar hn för afsigt att väckn tryckfrihetsåtal mot Göteborgs Hnondelatidning och Aftonbladet. . Stockholms valmän vid riksdags mannaral dela "sig efter sinn yrken ungefär sålunda? (i |! 8500 ljensternkn, --- - « 3300 bandlande, 2,400 bandtverkare och ;,- ; 600 arbetares Jets lie i | a 1 tE Kr Ks SL : „i Sandsorlen.“ ?- . Engolamän ha ator benägenhet att slå ‘under sig våra tändstickafa- briker. : För någon tid sedan köpte. som mag torde erinra oig, ott engelskt bolag Örebro, jtändetickefabrik, uc nu senast lär enligt Vermlands Allehanda — Karlstade' tändsticka- fabrik vara-såld till ett engelskt bo- lag för, som det uppgisres, 54,000 kr, ‘det hade ju warit en fomplett dumbet | | I ” SN | | ka i e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.