_—— -—- —- . ) 1 — dile pi ar C — te > — « ligen fyulanma förd Sent lnlamnade annonser. .... Gratulation, 40lof aft Olofsdahl" gratuleras på födeleedagen i morgon: till en kärälaklig hustomto m. m. | sc Vänner in Leglo. _ + IBortstulet! ”Sednaste torgdag bortstals från un- derfecknad:on grå filtechal utan bord. | = Den" som tillrättaskaffar det stulna " och upptäcker tjusren erhåller heder- Allning. bf redergällning" 7 Ekstedt. a ör åns 4 A oo ts TT Tü éatu.’: Gula kok-- och gröna stufärler från: Östergötland al ut- * mårktaste beskaffenhet hos | 809 _ (0. L. Åkerberg. Fjedörstål" 'öch'Bandjörn billigast i Laholm hos oa 80 : GO; L, Åkorborg. CC för Zaholm, Storjaat, assedd bufvudfakligen för "reäswars fradliga utrotande®, (detta, “ester broad som påftåd enl. herr jägmá- staren Noréns åffat) bwaruli länets hdf- ding samt baron Sllerucroxa m. fl, del» togo, : sêrsiggl>. fint: gårvag under flå- landen utt hagar planteringar, .tillhdrande westra c< fôdra - Mcllby gränsande till Laholms- 4 buglens strand, Jagten, st. k. "lnäppska0", lemnade & utbyte 1 tif oc 7 harar, får- ntom dem,» som me komme bort, och bc fjeiswa stamhället för Hånorjuls ivarne, "Piankeringen", oberörd, emedan wederbörande anselt de'tlent. bewuxna fronan tillhôriga flygsandofálten böra fyddag för "tramp". ‘ | > Efter slutad jagt. intog få ffapet mide dag på sladend hotell, hwarwid tal hålles för tånet3 nitiske o< wärderade-höfding mn, uy, fom ide få noga specificeras fan. — Wid fladefalmägtiges samman- träde: sistl. torsdag beslètos följande frågor: - l:0) J. O. Klinkers och Per Hans- sons anbållan om Andring nf rå- gängegärdecagärden vid Munkamjell bisólla, med flyldigbet för de fötande att ersálta wäxrande tråd med 20 fr. hwar- jemte en wid wägen flående Pit Mulle qwarftå. : 2:0) Frithiof Sandbergs i Skocñ framställning om bidrag till under- sökning af jernvägslinie Lnbolm— Skeen* ce vt . fôredrogd, och besiôts i öfrvcrenôstämmelse med drätfelfammarens förflag att här= till änflå 300 kr., med wilkor att staden ffufle ega rått infåtta eu medlem i un- dersêfningsfemitén, för att öfwerwata deß intresjen, famt att medlen skulle ut- betalas' förft sedan karter m. m. öfver underjölningen, fåretetd od styrkt tlifwit att: desamma blifwit använda får det afiedda ändamålet. Herr H. Heuritojon utsâgs till stadens ombud tiden om- nämuda fomitén, . | 3:0) Val af golemán för tillsyn af "förmynderskap i enlighet med föres skriften i $3 ofkongl. förordningen don 18 Aprilinnevnrando år företogd c< utsägos Härtill hrr S. Þ, Person med 14 e< A, I, Dot med 13 rôster. ‘ : 4:0) Sven Svenssons i Nyby nfs0- gelso af sin befattning såsom rotes - mästare i Nyby vestra rote „ godfändes cd utidgs i hans stále Jeh:3 Anderssen i Nykby. : Tin protefollsgranffare waldes hre Johandson od Simsfen. -— Arbetarcsöreningens fjuls och be- grafniugskassa. Komiterade för omres digering af Hits härads arketareförening “fêrestvgo enligt erhållet uppdrag på fame mantrâde I torsdags aston alt förändra 12 $, rörande fôreningsmedlemmarnes betaluingdskyldigheter, salunda: Arsafgiften får hwarse medlem utgår 6 froner, i ft. för 2, som till fret6fôres sländare, i hwars fresöafdelnlug före- * „ningsmedlemmen år inskriswen, erlägges qwartalswia, i ft. för halfäröwid, med * 1 fe. 50 öre före 1 April, 1'Juli, 1 « Okt. e< 1 Januari, hwarcmot 17 $, som till en wil del har beröring med den 12 gnságo fewlterade : bêra fêrándras ungefär alunda: För ott från sôreuingen erhálla sjufe eller begrafningbbselp, fordras att medlem all hafwa tillbört fêrensus gen minst ett år oh dertill hafva full- gjort föreftrifna Mytdigdeter, samt >. $: 21 ändrag få aott'föra ordinarte | allmänta ; möten hållas årligen i ft. f. 2, ett i hvardera of månaderna Mars, ” Sunt, Sept. od December. — Biflopswalet i Linköping har ute faflit få att inom stiflets 21 fontrafi biftep G.. Billing erhållit 112, profesfor C. A Gornelius 98, domprosten G. 23, 0 Gharlewisle. 87 rêster samt, vrofestor Maktin Johansson 60, biskop P. Sjö- bring 49,1 fyrkoherden S. £, Bring, Torre tifa 42, profesforerua VW. Nudin 41 ch G. W. vi Sthecle 32 röfter od. |. w, — Samtrasiken mellan statens jera- wägar år från cd med denna dag jem- | |. ; | ‘ 1 i | | 4 FE Mu | - . mål ulsicä>t till bland andra Halmstad—IJönkêplngs. IN CN —Mafiladje bsudés I morgon, måne bag-od asfadie brer af. tyrolerfålle: skapet Stleater Från Zillerthal.. Konfers: terna: åro fládda {i nationalkollym och detras“ prestalloner af predsen wål wit3- erdade,- hwarkôre musikälskare säkert med nöje funna egua dedje elt besôf, Ls privatbancr; _— "En ny orre på mosfen". -Gête=- bergötidningen Dagbladet har nu ul- flidat filt: prosnummer samt hotar ge- nom” fin mwadra utstyrsel, redaltårene, - hr Anders Jeurlingd fånda förmåga c& prisbilligheten att blifwa. en swär táflare ningar. ‘ Ett [örfôr ‘fan ju gårad,: då tidningen. för . åretå. återflående tvenne månader: kostar endast 2 kr., postbefor= dringöafgisten fnräknad, wet a — Halrastad—= Jönköpings jernwig, «rad fil 7,310,800 fr. ch byggnaderna wid stallonerna till 338,400 kr. samt maleríel, fôrräd-- o< invenkarfer till 106,050 fr... ruslande materielen til 651,450 fr, tilfammand 8,206,700 fr. Bland materkelen förefomma 10 lokomor tiv, 16 persouwagnar, 10 bagage- och 130 andra goddwagnar, + — Mörande eldsvådan i Rebbelberga, hwarom wi förra numret [ all fortbet nämde, skciswes widare härom | Norra Eline, som utziswes i Cugelhelm: “ En förfärlig eldérvida hârsade natten mellan fiftlidne tisdag och onsdag Rebbele berga tått bebyggda by, hwarest den börs fare hos wagnmafare Lundquist wid 12- Uden. Tillfse af den båfitja westliga storm, som rasade, fyred fig elden med en otrelsg hastighet, få att inwänarne på flere ställen med rapp nåd undsluppo lifsfara, ráddande sig 1 bletta linnet. Lulligtwis blef Intet menniskolif fyildt. 17 hus, i hwilfa innebodde nigra od tjugo familjer, bleswo emeslertid lägornas rof, hwarjemte några får och swin fuue- brändes. Från Lnndqwists gid elden Wfwer til wärddhuswärden Christlan Pertsons solida stenhus, af hwilket eu- dast yltermurarne qwarstä, derefter gi> den êfwer wägen ech tog fatt i hand- landen Braudts hörnhus wid wäzgskedet, hwarcfter den spred fiz utåt hela ftrådan af hus ända fram till elan. från Engelhelm hade emeRertid få fundjamt som möjligt anländt forutattiraljen med manskap, som wertftallde ett higft be- rémwärdt och raskt Rädningsarbete och oaktadt deu rasaude flocmen suart noz Iydades att begräusa elden. Särskildt förtjenar brandwäsendets nitiske chef, fas briför. A, ‘E. Lindeqwift, en "hæderiiz OQuitale”. för det lugu och deu râdighet, hwarmcd han tedde flådningdsarbetet ef- ter bestämd plan och "HI det wacast möjliga resultat. Afwen <hefeu för fri- williga brandfären, hr Hedemark, hade infunnit fig ‘med spruta och deltog ifrigt och oförtrutet i arbetet. Bland dem fem för ötrigt mydet utmärtte fig för rask- bet umtalag öfverallt med frörfta er- fännande greßhandlare Carlssons tuft Olof Jèöutjon,' fom med en verkligen beundrandwärd raskhet förde watten e< derigenom ashjelpte bristen härpå. Âf- wen förtjena att omtalad slagtarne Bergs firöm oh Ludwig Misfon fdr sin ihårs digbet i räddulugdarbetet, - Sprutan från Nådala war den förfta på platen, Patron Vengtoson och mese- rist Anderson hejdade cldeus utbredning ât norr med sitt wil didciplinerade mans ap, | - Sôljande perfoner fingo näâstan utan undantag fina hus oc sitt bohag för- stêrde genom branden, nämligen wogn- mafare Lundaqwist, smeden Olin, arbetas farlarne Per Chriftendfon, Petter Jdus- fon eh Gustaf Carlson, enfan Maria Auderéson, svi>are Lundblad, mårdabuet- wärden Christian Peröson, haudlan- den Jaune Brandt, torparen Johannes Brandt, häfihandlaren Anders Persfov, Nräddaren Johannes Perojon och murare Flink. ‘Trängselu of willerwaslan wore, fom man fått tan föreftålla fig, siora i den få tätt bebyggda byn e< under den för- "färtiga formen, fom gjorde att de lärt "antändliga bufen wero objelpligen hbem- fallna åt [drêdelsen, få suart de fattat eld. Den uppifrån kommande postwage uen hade man all måjlig möda med alt praltisera [ram mellan bränder och red- slap. Bristen pá ‘walten, fom i bårjan war mydet fänbar, glerde att sparsam- bet dermed mäste fafitagas, hwilfket ocj på ell berêmwärdt fått fledde, få att man’ anwände det man hade på allra básta Tält till eldens begränduing, säftan allt war brandförfåkradt I his radets brandstedsbelag, men tywärr till en. mydet stor. del alit för tågt, [å att synnerlizast de mindre bemetlade påra fånbara sêrluster, 08 man fruftar för att, om ide den allnånna offerwilligheten nå elt ad fått fäder emellan file ei dem möjligt ait återuppbygga fina fmå' hem, 'Handlanden Brandt hände -desiukom den ely>an alt hans handela- böder o< wärdepapper giungo Srlorade. En broder til Murare Flink, som bodde hod ; denne, fi> förftårdt allt hwad han egde: : LO Det är klart alt under dylita förbål- sanden nåden är stor e< fråmlbiutfig- "med platjens förut warande dagliga tide” -fom- kommer att à exekutiv auklion för-" sáljas den -31 Januarl 1885, år wärde- terna måtta för siórsta delen of de HA ‘omfring- ett hundrafa uppgående brats fradate af alla åldrar. ¿Ven få mydet nera glätjande är det alt se, alt man ide blott inom Engel olm8 stad utan äfwen från andra Håll [kyndat att vå bås sta fått bifpringa de na med fd- ‘doâmnen och flåder äfwensom alt gran- narne mottego de utblottade oh {nhyste dem "på båfta möjliga fått. Penninge- medel insanmlas felet Få ndd- hjelpdkomité har b och man har-alt med gåfvor af hwarje flag hänwäuda fig. tin Yerrar D. Nitsfon oh Fredrik Perolon derstädes.- Nilliga gäfwor haswa wlöserligeu redan lommit de behöswaude tillhanda, men det är oä mänga:munnar fom. bir Ft a niåttag ch myden uakenhet fom behdswer skylas det swäraste af allt år ändå; att få många bliftwit hudwilla oh utan utfigt till att-under den nu stundande falla ârs- tiden: skaffa fig tal öfwer buswndet. Det är i detta binseende framfdralli som mens sfokärieken od) flofheken haswa ett flort gemensamt wäxrf att fylla. Wi hopyas att det: salt ly>as förenade krafter att åftadlomma. ett godt resultat för de wárn- Kje braudfradade, r ”— En hel män SÅ [utráffad under den orkanlika stormen mänbagö natt wid Ofterfjönd tufter; Elt bark- flepp, fom forungtt läd, tutom { haf- wet tid Malmö. Wid fiftlåget Lim- ba strandade en brigg, oc utanför lalmd wensira hamnarm .lom pá gruud en flonert, bwilfen, i fötjd af owanligt Högt waltenständ, gi> få långt upp, alt den stär med, bogiyrötet alldeles inwld ett á -platsen nppsôrdt faflbadbug. I Malmdò - uppdrefs wattnet | -kanalerna, få att fistlornet êöfwerswämmades; | En- gdhelm underminerades af s[ögängeu det nya fyrtornet och { Helsingborg éswer- swämmades bc tlenwäningarna à de hus, som fiodo utmed ‘strandskonlngen, Helt cd hållet af de rosande båljorna. Flera andra elyder torde bli fkända efter den wåldjamma formen. vs En ladugärd i Malmöirakten full- wräktes, hwarwid tre hästar och fyra tor dödades. ' —- Malmöns fyr utantör Örnflöldss wif är fêrstörd genom den fvåra formen, Fyren fan ide återftålag i år. , — Engelholms fyrhus, uybuygdk, har undermiuerats a} haîswet, jou wräkt fwärt till följd af orfonen. Huset lutar cc mäste antagligen flyttas. — Ny förordning angående fämpel: afgifteu euligt seuaste rilsdaga besu har, som nämts, utfommit i swensk fêr- fattningesamtiug.* Eiter den omarbetning stämpclförfattningen Ifjol uudergi>, före- ter den nu utfärdade naturligtvis endaft få uybeter. : Deu wigtigaste är alt efter afskafsande af den |. f. teftamentds och arföbewill- ningen wisia stämpclfatser bliswit Höjda, fåjem wid lagfart af fasi exendom, tom genem gäfwa, kestamente eller fideifonr mißbref êfwergätt till jädan egare, fom förut warit underkfastad nämnda bewills ning. Likaledes har £ sammanhang der- med, för alt bereda statäwerket erfätt- ning för den upphäfda kestameutöbewills ningen, den Hittils fladgade fråmpeln & boupptedaningar, fom får alla fall utgjort femtio åre för bwarje fulla hundra fro= nor af behållningen, höjts till sexilo dre i de fall, då arsiätaren {fe efterlemnat bröstarswiugar. Delta stadgande år få till wida märke ligt, fom derigenom hos oh wunuit till- lämpuing en inom arföbeftattningen i andra land waulig grundsats att tåta flatten vå arfffallen egendom - graderad ester det uärmare eller fjärmare skyld- sapeförhällandet mellan arflätaren e< arfwlngen. _Widare har I den nya föcfaltuingen srämpeln à patentbref, hwars belopp Förut warit bercende af patenttideus längd, fe dan munera en lifa patenttid för alla patent blifwit bestämd, foliftålts till 25 froner. Band öfriga äntelugar márfes ait stämpelfrihet Lliswit medzgifwen seme wil i mål som röra debitering, offtrif- ning eller reftitutten af kommunala ut- flytder, samt ott en ny flämpelvalår på 20 fr. fommer att från och med näfta år anflaffad. — Anuat wäglagningsämne än grus lår lagen ide omtala, men del oaftadt är den fom har wägtott skyldig att til förbättrande päföra frogfad sten, om fys nemännen finna detta nödigt, enligt bwad elt af k. m:t nyß utziswet domslut be< stämmer i anledning af en wäglagninzs- fråga. hår i tânet, — Beswär öfwer pröfningsnämds beflut böra enligt den nya bavilningg- stadgan inkemnas före December månads slut till f. bbde och wara stálda till fan marrätten. Förr utzi> beswärdtiden först med Mars månad följande år. Kam- marrätten upptager ej tin pröfning be- dfwerklagad hos prösningönämden eller af denna månd änbrab. Bm | — Till Sweriges famtliga arbetare fassor fommer, entiat bwad fom med- delas Göteborgé-tidnlugen Dagbladet, att | dagarne u en rundskcliswelse från de på fun al beslut wid follmåtet wid Rivgljên den 15 Juul utsedde korulterade, tdat fig i Rebbelberga får öfwer. beffaltning som ej bliswit: sitddagåman Hedin, léjin. Wawrlnsky, ‘Göteborg, föreft.. för bn förelåg- "ningdfårening fil: fand. 2. E. Larsson, ord). för Malmò arbetarering GS. Malte son och löjtn; N. C. H. Ekclund, Idn- töplug, hwilfa fätt_ Unppdrog alt *in- samla. få fuliständiga upplydningar fom möjligt om- arbetaresjukfassorna i: wärt land, famt att bearbela dessa upp ifler till. en Sfwerfigtlig franiställning, hwil-. fen bör of trydet ÄN © "8" denua ruudskrlswelse begára toml- ferade (naroft mdjligt fmar på ej mindre ån 23 fjulfasferna rörande frågor samt ‘anhálla deßutom om ett ex. af reglenente ‘samt afskrist af rákenskaperua eller râfen-. : apsfammandrag fir 1883. Nn oo” 2 Om: föreningswäfendet i fråga » om ‘jordbruket hålls häromdagen i Lin= köping föredrag af dir I. Leffler, bwilken, om wi ej mißtaza ob, vå hr L, O. Smiths befostnad - studerat arbe!areförhäsiandena !{ ntlandet..: Ur Östg. Corrs redogèrelse [år föredraget återgilwa: wi fåtjande: + "Wid redogörelsen för kooperativa fåre- tag (föreníngar), ‘som direkt asse jord- brufets ; utölwande _genomgi> talaren företag afse affáröwinstens delning efter en wih máättste>. bland ‘alla | företaget ‘medwerkande.'- Enklaste fåttet får loopee ration år, då en person på egen risk drif- wer ett företag och sedan af winsteu ut- delar. wissa- procent till de wid arbetet anftålde. Sådana bfwerenskommelser åro ef få sällsynta, Oftast &r det me- Jeriften, frcaturoskôtaren, råttaren o, f. tv, fom till uppmuntran oc belåning ere Hålla dylifa fmå andelar i wiínsten. * " En sådan slags kooperation eger rum i stort vid en gård i Mecklen- burg, tillhörig baron von - Thünen. Ända från. 1847 har der till hynrjo arbotare utdelats en vien liten procent al den årliga nettovinsten — utöfver ett bestänidt, lågt minimum — hvilka vinatandelar under de olika åren för hvarje arbetaro varierat mellnn'Þ och 135 kronor. Gården innehofvéa nu af sonsonen till den ursprungliga atif- taren af denna öfverenskommelse, Metoden har visat eig såväl i eko- nomiskt som företrädesvis i moraliskt hänseende af'stort gagn. a " Ett annat exempel på kooperation var följande: En hr Jahnke pá ‘on gård Bredow öflverenskom sned 5 af sina arbetare, att de akullo fyertaga hans gård på hälftenbruk, De ank- de penningar, sà att dJ. fick för- sträcka allt' nödigt röreleckapital, as- ouranzafgister o, 8. v. Han sjelftedde det hela. Eör egen del bade han un- dantagit bostad och trädgård. Tvarje arbetare! hade äfven sin stugn och trädgårdsland samt rättighet att ut- bekomma i förskott 9 kronor i veckan under zommaren och 8 kronor under vintern. Resultatet blef lysande. E- garen erhöll mycket högre ofkostning och arbetarne erhöllo 8å 900 kronors inkomst utom bostaden, eller ungefär dubbelt mot hvad annars var vanligt. år, hvarefter egendomen såldes. E- mellertid framkallade exemplet ef- följd på en hel mängd andra ställen, ot meat genomgående exemplet på kooperativ i jordbrukeväg har egt tun på en gård i Irlund — namnet undsoll rof. Egaren zammanknllnde 1831 sina arbetare för stt bilda on Rrening till arconderande af egen- domen, Egaren förbehöll sig ett ar- rende i spamnål efter 20 tunnor pr tunnland af hela gårdens nronl — om ref. fattade rätt. Föreningen valda en atyrelav nf 7 porsoner, nf de tjen- atemän som egaron ajelf’tillentte och aflönale, De öfriga valdes halfårsvis, dock sà att 4 alltid måsto återvälja. Styrelsen sammanträdde hbrarje afton efter slutadt dagsarbete, som räckto mellan kl. 6 på morgonen till 6 på aftonen. Har fördelades arbetena för följande dag. Alla voro egentliga ar- betare och inga voro förmån. Ingen tvangs att wotvilligt förrkita ett Ar- bete, och om någon ansåg partiskhot rara begången, kunde detta framdra-' pan inför allmän bolagastämihn, som ölls hvarje vecka och der rösträtt utöfvades af såväl män som qvinnor, Föreningens medlemmar alado si bruket af starka drycker, tobak och allt slags spel. Do ogifta spisade ge- monsamt, De fingo sjelfva tillalAppa matförråd, hvilket lagades och hvar- till bränsle erhölls på gonensnin be- kostnad. De gifta fingo välja mellan att spisa i gemensamhetslokalen eller i hemmet, men fingo i sistnämda fall bålla sig med bränsle sjelfva, Bar- nen upplostrades gemeneatnt (der oj någon önskade annorlunda) och de aflidnes barn betraktades såsom fore aningens egna, Föreningen gick utmärkt. Eganren, som trott sig hafva tagit för högt ar. rende och tänkte nedsätta det aunima, fann att arbetarne kunna göra bespa- ringar, och det sodliga tillståndet, som förut varit ytterst sorgligt, höjdes dag från dog. Föreningen. blef "dock af kort varaktighet, ty egaren föll sjolf rof för apalrasoriet, förlorsdo sin för- mögenhet och rymde till Amerika, Den blisrande- ogaren ansåg aig oj bundon af öfverenskommelsen, före- vingen upplöstes, och det forna olyck- liga tillståndot återvände. T'arbeteté fram "några otifa fôrsôf i den riftningen. Desfa Denna öfverenskommelee varnds tre an . ti - . "Ännu ott dylikt kooperativt bruksföretag från England omta Det ingicks förra årot; hvadan dou verkningar ej ännu hunnit att berg. inas, Uittilla har det dock visat s; lyckligt för såväl egare som arbet ; Slulllgen tramböll tal, den flora som fcoperatienen: år equad att \pelz wild. lêsusugen ‘af den på dagordningen stäcude arbetarefrågan. Sätlet för denuz löoning fan blifwa afgdrande för tån a tider. * Kooperationens fora belydelse ligger" ej ‘blott i den Högre elonomifta fördel som - arbetaren fan twinna, ulan def moraliska ‘betydeise Den går alla 'gemensamt ales, rofl, Intresferade [3 | ng oh delar answare Lt: mellan alla. Snart neg forde den tip forma, då det -äswen hes of för ezen- domkegaren fall wisa sig efenomistt br. delaftigt att följa exemplen från utlan- det od Mngä likuande öfrverenblommelfer . ‘med arbetarne, . | — Tiduings-polemiken I Helflnab ulmärker fig Dont en för D agbora Filen melstude får förlag i wärt land, n formlíg sammanswärsjuing mot re dallår F. T. Borg år ingången I deu senaste tiden, säger Sk. Astbl. medde- are, o< wi tro of hafwa funnit en ber fråltelje på hans ord i den uppsatd, bit. fen { mäudagens numner af Hels Tide förefonimer under rubelt "En liten wid- räfnlug med herr F. T. Vorg", od bwils ten bår det hotande numret I. Nizet mera árerôrigt får man wål sállay je I ffrift, cd) wi meddela som prof påartis felfêrsattareus. Mriffått följande: Det Ar en gammal känd sate, att den stora massan vill bedragns, och den blir derföre ofta grundlig: bedra- dragen. Icke betnrebefolkning, utan Afven, inärk- värdigt nog, de frikyrkligt och and- ligt sinnade inom samhället, att jcks räkna här bosatta utländingar, pant- lánure och procentare — hvar och en med sitt speciella intresse '— samt beklagligtvis äfven en del af stadens fagre köpmanskår, hade till den grad tit dára sig. af hr Borgs idkeliga fraser om menniskorktt, folkvälite, jemlikhet och frihet samt hans angrepp på monarki, atatskyrkn och prester, att de trodde raset, den der vid riksdogen skulle öra folkets talan och fökn genom- förn de idéer, för hvilka han sagt eig arbeta. Mot kortsynt fanatism oc låga beräkningar, då de ingå bolng, Ar det icke lätt att kämpa. . Vi skulle snarare kunna likna ho- nom vid on:medlem af det heder- värda lumpaamlareskråct, som alnzit mynt af de trasor, som dessa etor- män kastat ut i verlden. Om man ‘efter denna åfversigt af hans publicistiska verksambet, Gfver- går till betraktelsen nf hr Iorgs verk- somhet, 'såsom rikedagaman, så kan denna med två ord karakteriseras: den har varit ömklig och löjlig. Hvad säges om ett -nådant ektil sätt? — Swen Adolf Hedins porträttbyst fr nåra fårdig på Mulptåren Sweu Ant derosous atelier i Stodholm. Hanan letodrag âro of foustnären tydligt âter- gifna, Under arbete på herr Uuderdsons atelier äro byster af redaktår Niddeistad { Linföping o< fabrifêr Wallberg i Haluistad. _— I häsibyte och lduewag tyas en del persouer anse alla medel lojliga, Za berättar tidningeu "Fyrio®, att gresie Karl von Schwerin — på Valsätra i Upland —. till rädhuarätten instäait aftuarien Granslund, med pästäende, alt herr G. fåfom delegare i Ulsua bruk narrat sig till ett lån vå 6,000 froner, för hwilfet grefwe &., fom te>n. | uu- derborgen, nu blifvit kräfd, Jnuan greswen skref under, skulle herr Granlund upppifwit, alt brukets hållning war ged och att han fom säferhet till längifwaren, en handlande Wistrôm i Upsata, lemnat fullmalt till tyftande af 7,000 lrouer i atmeförwaltningen, en summa, fom ide Iörefand, när "lystningeu" fom i fråga. 4 Wi .— tillägger Ner. All. .— saîna fjelffagdt all kännedem om euskildheterna i denna lânetrandaflion och funna fäte- des ide gåra några refteltioner öfwer detta fall î oh för fig. Men käuner ett anuat snarlikt, som nyligen timat fom ställer wissa, perseners antitande a borgenöwäsendet (i den bedröstigaste da- ger. Det. gäller en förmländfl egen- domtegare med länge traßlig, rutten asfäröställning, fom för någen tid sedan ledade en f. d. êrebrebo alt pa sed tro pâle>ng en stôrre dorgenslèr- indelse. > Läntagaren fade ide gerna wara obefant med sitt eget ekonomiska obeftånd,' ef: heller kan ban antagas ha warit mindre welande { fråga om fott- diteten hos de bulvaner, fom auwändes. Summan a} alltsammaus år emetlertids alt den godlrogne borgesmannen, som lurata, I Tållan med de wadroste "tåres \peglingar”, nu vå ett får honom ruluee rande Jan får fitta emellan får en an- nan, hwilfen 'gexom denna snygga mas nbver — det. borde hau sjelf wela == blott atadens atorn are , på hr Borg som ena” I HI are, > nu geuems* jord. | år ånnu fire, , H I ' i N — +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.