ett por nara, ffatpt forffanbe 6gen 'På lamma nå, Dc tpdat, bittpet af cnO fial; ingiftas tr'ttaa 4 ,beingatt KrItotttbc. Trogen !vittna cm ett mittbre tranlig tviljefcaft. 75>h klentlijct !pejlar b ed uttrar Dem ett uttrod, of tåttbet. Met Sr bag. jht mbontae flamtitt. glan 6 på ntorgotten hat Utfor iskfterluttb fin Rrfta mottagning. :om varar fin nedan S. Merefter unnar bo 53 någon btoiln. Napp nog fbi. Hi pott af en adel frufoft. Stledatt 10 typ.r ban fig lin lo3arettet, från bun- ätenpåutet tt. 12. Merefter Ur• ta mottagningarne, btrilfa f ort- ja# åsro final; till fl. 5 eller 6, flaubont ånga fin fl v på aftonen. Rh-ft trio benne lip fan tolta 5. bitna på att f,i gjuta ut '<tig ftunb — f ti !vita ide tinget ilufbut pDtaligt tallar bonotn ut i fta• ten eller frittgliggante tteib. eiter4i och pflgttrobet lin att Ng efter t'ag ftg ut tutt bruna oaflät- liga tt•affantlyt, att ömete efter timme tlIntetigt biro på patientertin ofta oit- lligt ribloniga flagotvifor. Met bar, fen man fa, fitta fiber att team populär efterf8ft. — eunba timrar. Nifitbagamannen (njut (.fi‘ft;r i llbtaratla, fom frp tar. anta arm tvib ,irefå wal, 1,1311 en Prelååttina i jhbait3 ber i haben Pr ett balft tu- iatt uttalsfe benvit', jeatal abi ■ eare. odlat Canalåttinyn, blattb annat Pl- jantt: För att Åstadkomma jr a dring t ill ett båttre, hör tunn börja tued refor- mer i undervisningsvaeandet. Hela underviseingen bör göras mera prak- tisk. En del högre institut och ut- bildningsanstalter bör bort och i etål- let vore lampligt inrAtta a. k. med- borgarskoler. Nu får tunn vid all- minna liroverken lata tre språk ekndt; bittre då nit lira ett enda riktigt. Vår ,ungdom gitter nllt för nivcket pi skolhanken: lör hans rent kr4pa- liga vålhefinnande sörjer. nlIdeles för likt. Tv hetsa Och fysisk kraft Aro just nömrrandign vilkor för framåt- okridnittle. Alven bor vid skelunder- visningen större samverkan än nu Ar falk Aga rum mellan lirare och för- åldrat.. Nu skickas barnen i skolan med german likgiltighet som t. ex. ett bref lAggee i en IrrrH.%dn. lian befattar sig icke vidare denned. Embetsdelnitens antnl bor betydligt inskriva:as. Sverige hnr mer af si- dior in de fleet* andra Inn(1. Norge t. ex, ni. er sig med endast en em- bets:natt tler Sverige eggir tio. Vis- serligen Ini vi ett invec.kladt skatte- system, men ',kameler) Ar Arvlock för betydlig. Talts:alt ende, sig viljn vara med ont grund.kattermis nIskrifeing, di ju fervaltningen blcfve enklare, endast för att få bort en mångd ciik- betemån. Och en stilr del af desse kunde för 6trigt er•Attns of tuAn ur suaderklassens, ty urta mir arbetet ens dalt meknniekt. Vidare hör militäriemen bort. Det år ju någonting alldeles onaturligt, att under sinn bAstn år en hel del kraftigt folk endast öfve.r sig i att tag a Jävet af folk. NlilitArismens gjelba grundprincip Ar således falsk. Man sade ständigt, att då andra land hålla krigshar och fluten måste åkeri vi lin det. 'faInten vågade be- strida detta. Det skulle visa mera mod at oss att verka bir gradvis skeende alvåpning, an ntt ständigt Lilja de „frige stnternn i spåren, livad krig.hAren betråffar. 'fy vi kunna i alla han aeher, trot s :din våra uPP - offringnr, icke följa med de stora sta- terna. Slutligen bör röstrAtten utittrAckaa, ty endast derigennin kunna arbetnrne få ett ord med titt såga vid bestAm- enandet af deras rAttigheter. Äfven bör qvinnan göras fullt likstAllig med mannen. Efter allt utseemle stunds for Euro- pa tungn och dystre duger. Detta till följd-nr konkurensen från Amerika, torn inort sig egcr alla barutsAttnin- gar — skicklighet, företngsamhet och ofantliga kapital — till ett storartade framåtskridande. Enda hjelpen för oss blir att tillegna osa dessa förut- sanningar, «att öfverflytta Amerika bit., som grcfvo Sparre en gång ut- tryckt e sig. IBitrfonnno i 9totgt. Reb an- "'Hin at tbrtet ont frortptintena fire Råfogs utnämniu t till vicefonung i Clrge ftriftver norna Ogerbtatet 'Vittnes tonnen': dan obestämda, pinsamma tan- kar tumlade omkring inom mig likt med hvassa nålar späckade kulor. Men slutligen måste jag lyda! — För att förklara min f davarb satte jag ihop on hi- storia om on sjuk vän, som if- rigt bods mig komma till honom. Min hustru sade utan betänkande och titan ringaste aning om min osanning: >Gå straxt till honom . . Bekymra dig ej om mig. Jag kan under tiden elcrifra till hem- (Forte). «lIvarför det skulle vara så bra att fil ett litet hor i K ri-tianin, fa:klarna så, att kontiligens ställning Ar tung och ntts versfot!, hettit:In slet skulle vant till stor nytta, om den ktingnson anm Ar besattad ntt i sin tid bestign de förenntle rikenna tron, genom öf- ning på förlintiml «midlertidi g Fun- gat an,' — bereddes för sitt komitunale kall. lian skulle icke ta4a pi. det eAttet i Sverige, om det kunde bli fråga om en vicekonung der. 1 Norges grundlag letar, att konungen kan ut- nAmna en vicekonung; i Sverige står det ingenting om (len saken. Båda rikena skulle (lock 'tara likstalda i alla hAnseen(Ien jembortliga. Det bor- de icke vorn fråga om en vicekung i det eon mera An i det andra Ordet vicekung !mr något, om An litet, som stör i snenbtind med ståt- hållarentimnet: det ger on förestAll- ning om, att de rike som har vice- kung, icke ar fullt jembörligt med det, der regerande konungen reside- rar. Låt vnra, att livtid Norge be- triiffar i verkligheten icke är så; men om anordningen icke Ar outelgAnglig, livarför skall tunn då tramknIlla vore det an blott skenet nr en underord- ning? X i aro förvissade om, nit vårt folk icke skulle germs se ett vicekonung i Kristiania.« — eiljattabannn. 3r,lit act) mab i I rbag,3 år thintba jerntväg mcb terå be: finniga Rationer, (Dubt3ii; rljnritt , Nias ner cds tivilat, fik allmän trafif. ( ..Direft befebran af re0aria3 tommer nit cia runt mellan (lotionerna C.^:todboltutt central, Il pfala och 2atn å etta fiban lamt thimba blivna wib 2iljaubattan å tett norra, men i i'iriAt [fall t. tu. enterpebieritt3 of få tvål reinttbe lent gotit ni. lit. em rum trio 'borLiage- etalitmittna ti -linstio-hatan upplåtad fig privat telegrafering, ed) ticatettintu beforbran af telegram Rall fitt• tuber iart. tnibutte nf watiliga Mia milt eller. .S eneke nunu och qvinnor! Vi harva nyes gemenentnt öfver ett be- tydelsefullt farettig nedkallat herrens valeignelse och dermed harva vi en- dast uppfyllt vår pligt måsoin med- lemmar af ett kristet folk. VA1 fin- nas. i såra dagar de som, förblindade af det mensklign vetandets och snil- lets förvånntide segrar, ej blott glöm- ma denna från Imarfadren arfda, der- bura sed, utan förvillade af ejelfkbrk- hi.t och Njellkårlek, förmena sig kunna undvara bistånd och beskydd nf den gud som tankar enskilda inenniskons och folkens öden. Men I, soul ii i• och fjet tun ifrån smultnes hit till denna högtid. 1 tanken icke må. 1 vefen att jag talar tumning, och jng vet nit jag tolkur edra hjertuna kånglor då jag sager: Gudi Aren först och 1':t detta erkannnitsles fasta grund bygga vi hoppet att nf denna bana sota i dag brutits fram till stranden nf Siljaus stons vattenområde genom Dalurnes folkrika och minnesrika bygder, måtte spridas all det; nytta och (dia de fördelar som kutinn ön— ekas. Jag uttalar min och allas tnek- samhet för det; offervillighet och det arbete hyn rigenotn friretaget sA verk- snutt franijats och blifvit fullbordade re.lnn infinn den tid som från början varit förutsedd. .1ng förklarar Siljäne jerevag från detta ögonblick öppnad fiir anm:1w begrtgrinntle, — tincrealering för folfffolclarare. <Må ånyo bragtå på tal beboftva af en befinitir reglering af folfffelelärartia I er, funna tvi upploia, att regeringen teban i bi,rjan af Prliben jontuttar låter folfffolc• baka anbefalt tireftionen lärarna penfiottoinrättning ntt intet:utta nteb e«ItIrebning, fem nft,ia att erfara bett imverfan bet loobs babyn på pen- fionåfaafatt3 Ränning, om ben nu på extra ftat ftåenbe lintefin.båttringen Pr lulfirelelårnre gulle C'fwerfluttne pi or- tinade flat. Mireftioncti, fon; begärt och erbånit af prof. 2intbagen erforb. r- liga beräfningnr, inlem :rate i Rrra ugn• fan ritt utlåta:ib( till tegeringen. alf betta framgår blaitb annat, att intet olidligare ftatabibrag till penfionb fa:Ifatt ut8ftvet bet nutvarattbe trforbrall fi,r att minitnilt5nen fur folfffolelårare Rall funna 1,413 frätt (i00 till 700 fr. etettebitraget till folIffolchitanta fide ocb pupillfaoia tit,ifte bod, i fiåttbclie af bt3intibe, utan tulaot eller mcb 7,500 frallor. bar 9 ,CN. torg all biltibibeil b,ifla Pre. ben Ii4boaett ten 13 Meeember på ol- lonen, btrilfet låta-byn femma alt itårmarc tiflfmintaaifivabf tut nIltininbcleit. — Zrifianaberförninq år päbitten, lo lontGMbittgeembctet t länet bar nu fariftållt tentinuncilibitumnuo beflut af Oen 24 fiftlitue 'September, cutgåente fem frottora ritt fr ten, iont inom fös pinutta eintåte udittber till Priåtining eller på annat fått håller titt fala iwin- ntt, fent ide eir tinterPft af en eller annan befigtningeborå, berf8re team stilastma nu, lom hiljen flår?! f.Deit i Upingett itträttabe trifinborän, f6reft,ii af fru eictorin ?Irfteibefon, bombe i sebra gatan boå åboen ej4rett eller 1. b. kallenbergfra gårtat. fflt Odi1)0{111, Konstberidaren'Ernst Schumann och lians stallinAstnre hafva för miss- !inridet cif en ennIldrång af Stockholm* rAtllitisrAtt (15ints till kvantens 1 111A- mols fangelse och 200 kr. skinlestånd. "(gröna bandet" blir namnet å eu fiirening, byars medlemmar harbinda sig nit med alla luftiga medel urhets för religionsfrihet — hör kyr- kans skiljande från staten — och till tecken håra ett grönt band. Veterinitrinriittningen i Skara tinder loppet af sommaren har k. in:t nnhr lott medicinalstyrelsen att inkommit ined titlAtande, om veteti- itarinst kulet i Skara skall bibeloillas i narv :tuode form eller fort anilins till befaltigareskola jekiite sjuk% årdsititstalt. Dödsfall. 1 torsdags afled hår- st5tles den bekante f. d. skådespe- laren vill k. teatern, skadespels- och efter ett roinalib-o fatta; en .lolo. iilra 66 år langle tids Arbetarelöner i Stockholm. Alloitingar fur tjenttre stilllit sig i van- liga fall for en drAng 12 till 15 kr. i veckan eller och 15 till 20 kr. i månaden och ulk fritt. Efter timitt.- nikning erhålla timmer- och bygg - nads-nrhetare IS till 23 (Nre i timmen, snickeriarbetare 26 till 30, lobtslage- riarbt.ture omkring 30 och grundlag- gare Anda till 40 öre, ulk Ni timme. Arven (lvinnor, som kunna förratta tjenst måsen) handtlattgerskor eller utföra andra grofre sysslor, knutte pårid< tet gnol betalning. Tillgången p" platser far manliga vikande har flock senosts tiden v arit glotak a ringa ingett de lieett Alvs- och yrkesgre- nar. Dödsfall. Förste atettl•fiskalen i Stockholm Per Wilhelm Leonad Gilljnnu afled der i söndags natt. Ilen var född 1842 och utninitles Ar 187K --------- ------- clubsorten. Stark åtgling har «Sigurds., bok «K aleitloskop, (t råden och ogvå•len.. Den uticom i torsdags å. ml. och re- dan efter tvenne (lagar pelg glimt nig ur stAnd att expediera bok - Iiiindlarnes order A densamma, kvar- före han i söndags 1. v. pr telegraf kontrakterade nied hirfuttaren om en ny upplaga pil 1,500 exemplar, som skall vara fArtlig om 14 thignr. Den fönars upplagan var 3,000 exemplar. Den i vårt land vanlignste upplagen af arbeten i skönlitteratur Ar 1,500 exemplar. Efter 30 - itrig oförvitlig tjonst har lolkskollåraren i Bredvik, Ska- raborgs lån, fått sin lön — nedsatt till 600 kr. Hygglig ungdom. Om bar:tupp- fostringshjelp hade sex tingniör in- stAnit sina «fastmån• till renaste ting sid Litslenn. En af alterrarne. var stämd arven derför, att hem till en viss prestlintande tidning skulle lem- ma ett meddelande, deri prosten i församlingen lArer beskylts för att harva lagrat magmun flicka, sned livil- ken han ajelf halt att beställa. Rätt dt. Sigfridetnessnn i Vexia inskrankes hådanefter från fem till två nuirktindedagnr. Dyrt nöje. Den kungliga jagteet 0. Dickson. fasaneri« å å n Visingsö kostade 96 fasaner lifvct, hvilka berAknas stå eggren till 50 kr. stycket. Dessutom kostade fyr- verkeriet 1,300 kr. och dreffolket 150 kr. Dessa poster ensamt utgöra således 6,250 kr. roesli. tör östab. sätt gott Natt funna be årabe iii- ftnboboritn få fig om från ed, (tårbad, Pr få toibt te begagna fig af tillfart att tilta på od? Gata rontifern Yobntann. Te meft berhuntante recenfioner, bnailfa fratnbåna hatta flora Prinåga jom fo- mita ed) betalare, baftva blifwit of; förewiiabe. — *filthatt bar nu årtoen attbria- gatd ra Våttabu forfa, arbetet år utfarbt af mefaitiftte U. Daniel från .Delfing- borg. el&ftnbttaftkeburs. Utilist bit rifroelfe frän Stocfbolm aulånb wer 45. 953. i5. Z. i 112alinfra grenen, — Vattenledning finnes i följande 14 svenska stAder: Askersund, Borås, Gefle, Göteborg, liernomind, .fankö- Pirig, Linköping, Norrköping, Skörde, Stockholm, Sundsvall, Uddevalla, Upsala och Venersborg. Brandtelegrafer finnas i följande 10 stader: Göteborg, 11er:tillsmid. Karlskrona, LinC6ping, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Upeals och Örebro. Konjak och punsch från Linkö- ping s schweitzerier har Milvit ke- miskt underasakt. Dervtirantle .finaste Tungel,. bilans %JIM urdinar punsch fargalt med sprit och .(in Iransk kott- jak• var en blandning al nitrit och fa..gattine jetung eteriska ',Unr, kaka uures obotliga för hetsen. Don första maskeraden för sA- songen gick af stapeln i Linköping i måndags å. d, Stötta uppmetrk- garuheton tilldrog° sig «Giftas. och •.1.örgen.. Den förra var en (pirum «med vaggande ron. — för att tala i Sti:tidbergs stil — och extravagant kladder, iförd ridstöflar med sporrar. Hon appgsf sig vara privatdocent i alorta.iiltplofi vid något universitet i Stod telin . ,Såsom damen. naturligs beakytidare up/dt-n.1de allas vår be- kante %Jörgen., sprattig som alltid, med saxade mustascher, sminkade kinder och pannlugg — ett ganska lyckadt primatet i öfrigt. Ur bak- fickan stack en ..snoka trim och ur gkjottbröstet fraintittnde dinolkaflen.. Att ban var åtföljd af oden trogne pudelJa• Putte, faller af sig sjelf. Sin vann trogen raktule sJörgenr. för Potttet skull i grå] med hyggligt folk, tprepade sitt bravurstycke från pil- icieeklubben och bier utspn: k ltd. «Glif'ase måtte antingen minut halva likvit konfiskerad eller också tritdc- hon aj bland et:i pass hyggligt folk, ty hon kunde ej menttre till något pris återfinnas.. m Ett skådespel af den mest gri- pande effekt o.rhji-ids i birdngs på morge.men ilen massa nyfikna som vid R-tiden skoakut sig i Rundelsgatan ut nu Uh: liospittilsbyggtoolen i polmil, berAttar Sk. Aftbl. På taket till denna byggnad syntes en stum vaxt, vacker ri t innegestalt så naken anno vår meder Eva i paradiset. 11nti höll tal till menigheten, men del vttr ett förvirrade, oetimennithångnode till af liters andemening (Ie ned:m(6r siA- ende ej kunde uppfann mera, An nu det rörde sig kring religiaaa ting. Auolitoriets limpnod låter sig ej be- skrit va, och inur vantode kvart (Igor,- bliek att den olyckliga, inrAttningens vAidquninaste och farligaste patient, dlenito falla ned från den unsenlign tialcl.rn och kromots. legen vågude sig ditupp. Det har • 111;wkt med sig att brottas med en vent:enig pk ett brunt, sluttande Ink, ucfi tuan intog en itfyaktnnde hållning. Slutligen toge) ett pur bleckslagnre- genaller från en 'nide emot liggetid.- verkstad, mod till sig. En stege upp- reste Is ett par unga, modigt; karlar klitt adr: upp, och :ned deras till- kjelp lyckades man att praktisera (len t tn•innigt, (talsmal, sedan lom i oskvbfi¥Itetsdrägten tillbragt en full halitinitna p:i taket i den råa mor- gotik v:an, ned K( holfitaleti vind, getio;ti ett för tillfallet upprifvet hål på tak ut, enär man ej ville veder- våga experimentet med hennes ned- er:ms/sorterande pA stegen. De i den starkaste epattning for- tsatta Aalrådarne, dro gs, vii ditt!) slus k af !Altitud då den olyckligs omsider Milvit förnatt i sAkerlmet. Den .'.en vekt hittvoidnden i delta mdivgidigte drumla, var 36-Arign Mto- garetha Granström från G4)011111(1, kvilken för 5 år tillbaka intog* å ho-pital:t som kriminalpatient. rimin lider f en till högsta ledens utveck- lad rn..ta.lbrandintani och vaktas der- fåt e tet(' större noggrannhet än 1111 - alalton, öfriga patienter, samt är in- hyst i bottenvåningen. Denna gång hade bom dock lyckats undandraga sig tiki■ tgrakornas uppmarksaneltet och vor med några rasket skutt på vinden. derifrån hoa genom en glugg lycka- der, praktisera sig upp på tnket. För troende. Att en höna Irir- vandlitts till till tupp, sifker er brer- skrifvåre till AmÅlsposten inbilla dess talare. Verldene rikaste man :mr kine- siske bankiren lian Qua i Kanton, livilkett betalar ftuniglieteskettt för 5,1100 mill. kr. Fina titlar till salu. Ilandelm- agenter hu hittat på en vacker affar: titt utbjuda och anskaffa italienska ndelsdiplutu. Prospekt minden till de förnimma bankirer och rika linsidels- hus öiver hela Europa. Prisen tro: för prinstiteln 75,000 francs, för hertigtiteln 50,000, gref- s etitela .25,o00 och barontiteln 20,000 francs. Litteratur. Familj-Journalens ll:te hattet har, j•rata ett bihangee med plan- sebar, utkommit och år af (oljande innehåll: Senimartoner, poem af Amalia Fahlot•dt. — Maria Stuart, of An- ton Blomberg. — Jungfruhalan, af C. J. Bergman. -- En vidtferande tosa af A. E. (med Carl Bocka por- trått.) --• Bakom gobelinetapeter, en- gelsk spökhistoria. — 1 friskat, poem af Fina. — Rörelser i stjernrymden, efter spanskan. — Kinesiska aforis- mer. — livad en atensicarfve katt Kr- atta. — Kapten Tronbridge och den galande tuppen på •Marlborougha, historisk teckning af 11. al Trolle. - I morgonstund, poem af Egerius. - 1 löffållningen, af Göran Björkman. - Luther. förhållande till musiken (tned två illustrationer). — Ilvarför fru Frolimann höjde sina urlyse, be- råttelee af Anthony Trollope, ölvers. af Egerius. — Ur portföljen. — Lo- gogryf, Schack m. to. G I ii ni! Når 1 ensamhetens stunder Oron* storm i minnet' lunder Brusar likt en hvirfvelström, Jag fisrgåtvea I min smarta Ropar till mitt stackars blada: (Glöm!, Osta nar jag ensam sitter Med tull, sorg så grym, så bitter. Skadande min lydda drånt, /hittar får att veden baluma 1 min sjåt en engets strama: (01örnla Iran, byars ed mitt bjerta trodde, Och liv•rii bitet darinn• bodde Var en gång så huld, må öm. Ilen vårt Rden snart bon Sydde Och dess kalla aftked lydde: 4Ulötu!P Glöm din smarts, jollrar vinden, Kyssande min tår från kinden, Dar ditt qval, din oro göm; Skritvet står på birnlahagen, Och vid stranden sjunger vågen; Stad.• kanylAn börs predika: «Vårda minnets blommor rika, Rj dess gyllne skördar töm Uti Letbes Niagaras, Men då börs förnuftet svara: «116931. Hjertal du) som vill förtonas, Vill från -verldens dom förskonas, ingen umildt, ajelfliskt döml Nar i hön du faller neder, Du till birulen sj.-If ju beder: 4(115rul) Uroas. Ö. C. 1 ;iiidtb ruli. Behandling af benmjöl. Profee- eor Voelcker föreelår att benmjöl full- standigt fuktas med vatten och der- efter blandats med en lika stor vigt al mineralsuperfosfat eon) det torra mjölet, Den lösliga fosforsyran in- verkar upplösnnde pik bent»jalet och !Arme uppstår i blnntlningen. Denna bör ligga orörd i en hög, for en tid af två in:binder eller något lungre och omblandas derefter, dat blandningen blifter nog torr för att kunna utsås med maskin. Så behandlad: benmjöl blifver upp- mjnkade och omedelbart verkande, efter sedan det kommit i jurden. Odlingen af oljevixter i Nått land förslår i intet ItAnseende att fylla be- hofvet af oljor. Införseln af sådana år det för stor. Denna britt i vårt landsbruk bar blifvit mera kanbar i senare tider, ty aflallet från oljetill- verkuingen (oljekakorna) år en kraft- furu for boskapen och ger jorden nåringsrikare g ,,, feel. Till boskaps- föda införas också för närvarande stora inAngder uljekaker. Vid försöksstationen i Ulttina ha odlingen af oljevaxter i flere år på- gått. Professor Il. von Po-t iedo- gör i Landtbrukeakadetnieng tidskrift kr sina erfarenheter i korthet sålunda: Majrops har ölvervinirat. men skör- den förmans af jurdloppor och raja- baggar. Kålrups saminn resultat. Telithnirdskidsrag (blå och krut=köl) ha lenlat rikligt med bä. Dorira en i mellersta Europa oljevAxt, lyckas bra på mullrik hitt jord. Lin har ej gifvit hög alkastning, emedan jeirden på Ultima är °tamp- lig. Vallmoarter livilkns fröhus ej öppna sig vid mognaden, ge god ekord. Hampa har mindre varde för olje- beredningen, nem hAr blir biprodukt. Julrosen anses fördelaktig för södra Sverige. Goltibachinfrön äro slåns ntt till- s at etage, och lAinpn sig ej mun fotler. Lallemantin passar ej på lerjard. Uliertittika leralnar små fröskördar. Rsdtsor Arv bittre. ,„ . ffituarAanba. Passande till barmficka. Frun- timret på kommissionskontoret: — Jag år rådd att den der fickan icke passar till barnpiga, hon Ar för liten. Jag skulle inte viga anförtro min lilla gosse åt henne. Kommissionåren: — Vi betrakta hennes spada gestalt som hennes basta rekommendation. — Verkligen, men hon Ar al rys- ligt liten. — Jag vet det, men• kom ihåg att når hon tappar gossen Ar det ingå] höjd han har att lalla från.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.