pr = = ” = T Pu T "rov T T VY TET | t ' , I : 1) lh: . | i i | I | : E - : Ban Lå 1 vantl _ mißbru! oH HM k; mit | — Genom att affå från en (op : — ¿[har de dag mebfört någon mile fins cs panlläuerdrelses mabb Ang hollen 10 öre) hwar dag 06 anwända pad (ef “i tl RET | [örat : i fact buda pà! elt mätt |-eedan waïil föremål. för fk. m:td. prêf- lan arbetare] mara mh fi cldteing, li EN °° SNIE : N on mm 1glige | ning, R e 4 pion En Mr Jara wih på att " VERI JT RAN BTERSSONS: ASES y Dâdfdre. men gatorna UA friogliae n an, forde [åltdek tom fört: afma | sin död når helst den futräffar ellerlemna| ai, dA e ande, Måttbyad presero N enadsôre";| alt emotie utfärdande af lagbestimmel- | ocifring 1,009 kr. | [O för en arbetare] | a jrMleorterada, i ER Fr -lfodde wandrorem ett förslllat na >] fe ( asscende à pantfänerdrelses bedrif- | år ju en fådan furama ofta en hei före — > tO y LE ut MEEG (|) — obs Lohmann, ten Måmtfamme | nde, A ee Pla sd ger Så mes Mdgenhet, |, | ” ho LRO A "i Tomitérn od) twisfångaren, gaf förtiden så AR ei fa dt AV RT Den werlddbekanta swenska tröghelen — Wi i y di N ti Al torêdag aston å ätten jestivitets= | = Gn ny uppfunins inom mäleri- fer Bn pen gällande I fråga om ar: = n Hillt-.. 0 | + at; en“ soiréfomi!k, hwilfen glorde fåt] ronsten, “som. glorts “af dr’ G." Hand=} betareförfålring, o< föga har hitting dA AL DENE -1-fêr - sitt naman. oc) fraffade. áhôraruc, ell I Smitt London, lefwar bli af syunere |-kunnat utrattas får denua wigtiza sat, 2 os "LA H OL Mr | . godt föratt.” Herr L:8preslätloner wore | gen Nor wigk för mouumentalmälerlet. | oattadt > flera -Ufföärsäkcingdbolaz, deraf = | i - MTI | y ‘P'werlllgen "både: je- cd böndärda samt | Det Handlar nåmiigen om att, måla vå | särsfildt Viltoria,'l arbetat häridr, fått menderas:+ välvilja :och-hdgkomst-till-utförande af: v mimlfen- oc) den hastiga- samt Iydabe] sten med nsetallfärger, hwilka, fom”det | underlätta premlelnbetalningen genom i ee alla slags ' hy N Age maskeringet, "med fina frattvarlattoner, | fzrsäkras, .ulan-att Aysa ut trånga mydet I att fåna > den mânads-, eller tvedomig ; Cs RTLA wa Jå „| fôrwänantwärda, Qwatjemte herr Loh- djupt dor (flèven p< JRR ERA êr- lo sw, ovh dre (R OIPEF OE FLAN oboRs: sj-menn wisade si mara en framflåcide | hinda fig med-denno,z Utan att bildens | + J England ‘deremot haswa undec:de N E O NA veu vakagh L dot varairun, | 11 buftalare.: Solréen war rått talrift ber. siyila p< flarhet msussas, fan den má- | fenofte: åren flera ‘millloner arbetare In “Ni Höra oeh miödre a Bre REA ra GÖ ne NIS PeR Pf | ERRATA Råne en del Per» | fade. stenens, via assiipas ganska betydliat. | gått i förfåtringsbolag. (4) Den störta ordonilighot ‘och inoggrannhot vid: Kvarjev äfren omer woro uppkagna. 2-9 ne] Målningarne. funna. fålunda håla ständ | "9" Förenade” Staterna: har man får cs det minets arbetes utförande, har Tryckeriet.för sig uppställt som en-l. | —. SRufif i den högre Nilen blifwa | mot hw tel wåder. four bell, få mydet | à senaste tiden gjort' början med arbe bufruduppgift. En hvar. («om yvid:behof'af tryckalstor, skänker mig |" | wi 1 tillfäde' att få böra den 23 dennes, | mer fom lusten ej utöftvar någon in- | tareförfälring,” o<' detta" enligt engel sitt förtroende kan. vara viss om att erhålla 'ctt punktligt verkstäl då fröfen Ulma Wikstrôm, here Bjarne, | werkan på de anwända nictalloxidfärgerna. mönster. *% De „under; deuna tid wunna och 1! allo fackort arbete. Prisen skola berkknasiaå yttoret lågt, Lund och pianislen“ Untonk åro' att hit- | Det isrägawaraude målningsfältet Mal, | cesultaten- äró emellertid redan rått be som med ett samyetsgrannt och fullgodt arbeto är förenligt, wånta. — Berdmmande..omtåmen från | redan ha med framgång förjölts pá flera I tydaude, „ Adrsäkringddepartemenlets i ; Laholin' i Maj 1884, 00000 00 ve ' I andra bål loswa of en musilalisk njuts | stenarter c< eger deßutom den fördelen, | Newyork årsderåttelfe för 1883 innehäller " aji d . Högaktningsfullt ning, fn ide bjudes hwar]e dag, och | att fårgerna { fin fôrbindelse med ftew | fötjande fiffrors, n, ; REIEN il hwiifen sälunda år wäl wärd att taga mosfan fmälta hop pA EOI ll Iörsttriagt- . | Fran Petersson, % e ara pi ma löjur Det. nya förfaringölättet fule | gp, Bolas, i | | Pole, Dol y be ME |: SRA | © =— Donation, ‘Den 1 Nov, nuewa- sálevea förträffligt egna fig till wiunande | Metropolitan | ; LERN : — = ” rande år ôfwerlemnades till härwarande af de mest betydande färg- och ljuswerk- | { Newyork ‘ 626,042. 66,536,395. Ira? "op. äl tollist är Inkomster. flolråd of drätselkammaren, hwilkeu un- ningar NCR M Prudential El 1 om | : för Zaho M, o Statsbidrag till solkskolla- 400 der tiden förmaltal.. medlen, en af asl eV gg 273,917. 23,053,933, , så . |} rarens aflöning « '. « + : = | borgaren 3. Melander den Sept. = d eleltrifft ljus fostar. Dä ehn Hancec IIO ON i So rts m etes betägfande, for Dito till 2 smäekolelararin- = 1871 upprättad donationshandling à 300 | det I mant på A anflafla elet- | | Bofton 's 3,625. -* 6,730,902, 5 elt digert werk pá-60 arf, fördelade på | Oe e e aie e e 200: feg bwaråf årliga rántan stall enligt tee | trist ljus för den cua eller andra in- Germania ple e * twä band, Ett tredje band, fom ylter= | RAntan af ”Anderssonska rö: stators förorduande ' árligen utdelas uti | rättningen, lorde det wara af {ntresse [* Newyork "+" | 13,750, 1,472,486, ‘ligare wiutas, fyles af ‘en af vrofedfor "donationen so ¿e + 90: — I bêder eller anuat uuderstôd till smásko- | att erfara, nru kostnaderna för en dulik Dda cå Key författad redogårstje för beljoför: Personel afgift af350 man- ¿uf lans meft beböfwanre elever. oulägguing skulle ställa - sige: Olig. | 7 > E få enfe ga mellan land oh I báfandena wid wára lârowetl, © 27 7 |. Cgvinkön À 20 re on 284: =, | Pet à bomullsgara har fialt | Corteip. bar gjort fia underråftad om | |"Stochelm, hwilken har till mil at är tillå âgra i an TORN: lo SOL TY, ”öre'pe bundt. wad t. ex. elcltr 1 9 Vestel där tät eb nágea ortareufdrag io gânger bovillningen ef- #4 2 med 25 öre pr bundt wertftad skulle kosta. Sc här en uppgift förbättra de der skattskuifue arbetarues siyrfa. fomitcrade afskaffaude af alla fåre ter 2:dra artikeln (2421:91 968: 76] — Anlägguing af en ny stad i Hal: | ders: JT efonomiska fällning, dels genom att borte silta *latinsta flilprof"; anse att laliu- Dehållning via inyorarande WW Y fanes wara fråga om en af ex prals För en anläggning med 24 Edisons- faffa mecanhänderua mellan arbetssij- i ha Når: nh A t fö vig berak- tift oc) sâfem det ty>es syuncrligeu förs Y i „ | waren o< arbetaren, dels genom att funffap ej bör fordras fôr-fanslicramen ali pv? i ds 400: — Uiscente man, A R ENA lampor om 8 uormallju3 hwardera be bindra inwandringen dit från landsorten. samt att rättighet. alt aflägga filofofift kandsdal= och doltord-examen-bör tiller- fännag: realfludènter' J fil; Fandldatex- - amen bortfasla alla -tbängsämnen,- "För mediko-fitesofisk ; eramen c< examen till räâttegängöwerken bör ide fordras mera latin ån fom fräswes för "praktiskt" än: damåls ¿ia se PETE Betråfande allmänna läroverken fê- tcflåg, att grefisfan fall warda obliga-- torisk på flasfisfa linien, hwars under wisningsötid och realkurser minskas, Den half:flaesisfaz, B-linien -iudrage8,--Lafin föred walfriït "på reallinfens hôgre sta= dium. Franskan futräder vå reatlinten i fjerde fladien, engelskan först i fjette Af komikeen föreflås widare nya ter=. minsafgifter: 10 fronor i Ia 3, 20 fr. i flaß 4 c<-5 samt 30 fr. i 7 flaß 6 och 7, med rättighet till befrielie inom wisfa. grånfer. * a 3 hålet fdr "pedagoaierna" ‘will fo- mileen ha ssel[ständiga Kommunalskolor, til hwilfa-:staten“ bidtager?endast mcd Iedelar of-lårarneg löner. - cf 2 Ibneförköjning tilftyrtes: åt samilîge lårage 1 ôfwerensstämmelse med 1882 ârs-'fungliza proposition: "= > e, Enlizt kcuiteens beräfuingar fuste denna, nya lárowerlsorgdnisalion kosta ftaten 365,000 tronor- mindre än den nuwarande. Många och långa reservationer åtfölja betänkandet. Presideuten Forsfell. will ej ha arefiftan obligaterisk pá latinlinien e< önflar ingen nedsättning i-dénna Hi nies reallurier, ‘Nektor Tôrnebladh will ha qwar den Madfifta.B-tinien vd; an=" ser“ att realisternes vått til doftorägrad bör inskränfas till matematlisk-naturwe- lenskapliga scktionen ” Aswen ”lågre em: betsexamina® böra, enligt hans Afigt få ofläggas utan latin. Profesjor Sundén vill bibehålla en reformerad B-linïe och önskar "inga termindafgifter.: Nektor Beraftröm (i Eugelhelm) motfättter fig inrättande of ”fommunatftetor”. Stal? inspek!êr Meiserberg wid indraga all- männa lärowerkens första flaß. Lektor Audersson förordar praktika kommunale Nelor äswen i de stdrre ftåderna. — Frägan om gemensam Nation wid Engelbolin för Lan: okrona—Engzelholms e& Skäne—Hallands fermukjar klär, efter hwad Norra Skåne Hört, nu äudt- ligen nualfas sin lé6uing, hwilket ocfå fan wara pä‘tíîden. Sä yet wei man âtminstone, att den förstnämda banans styrelse ofgifwit sitt ultimatum, — 2Wid kyrkostämma med Lahelms fladofêrsamling sêudagen den 2 denncs föredroges od) gotländes här efteråt in: tagne » utgifts- e< intomfiförflag får 1885, nämligen: . . ens skolvitisendo. tgistor, ° ou Till stad Ordinarie folkskollararens = + Y 700; — an. ao Ereättning till skolläraren - för koloder 70: — Ved .in natura till läraren - och skolaalen , «see , 70: — Lön till 2:ne emåskolela= rarinnor «+ «+» 000: — - Brânelo till amåskolelärar- ” innorna samt skolrummen ' 70:.— Folkekollärarnes pensiongs 7 ka e IN Asgist ‘till folkskollärarnes vv ce enke=- och pupillkassa «20: Skolmstericl 250, skuld till Nn ator från är 1883364:32 , 614: 32 ‘Dad till, E Summa kr, 2,302: 76 F Vän 1 Till kyrkan. ME _ “Utglfter.--- Kyrkorvärdens lön > « « Kyrkovaktarens lön . > « R . “A, > För "sångens böstridande 1 5. : ‘kyrkun från den 13 Febr, +" 1876 till den 31 Decewm- ber sà, 41:33 Summa kr. 908; 76 Inkomstor. om Uttnxeras /,, gånger bevill- Wid sama tilfålle gedlände Laholms «landsöfórsamling "det för nåfta år:upp- tältade förflag till ‘utgister och tnilomfter för förfamlingend skolwäsen famt kyrko- „beljeulug m. m, { enlíghet härmep; nin ligen: . : - Utgifter till skolväseudeot. Löu till 3 skollärare à 700 0 ooo- kronor hvardera «2,100: — Ersättning för kofoder vill 3 lärare + 210: — Asist till skollärnrnes pen- . “eionsknun 260: — Lönztill 3 småskolclärarin- + or nor à 250 kr. hrarüern 750; — Till lärarinen i -on mindrö; =< --- ss folkskola . 300: — Till skolmateriel . . . 100; — Amortering af sparbankslå- net i Halmstnd , . ,. 800: — „Luro atola:-asgist till pastor 460: — Klockarens och orguni- atena lon. « so. Lv «0 800: — Orgeltramparens lön « ‘25: = Kyrkovaktarens dito , 75: — Kyrkovärdena dito . +, 25: — Till oförutsedda utgifter . 783; 10 «+ Sununa kr. 6,188: 10 Inkomster, * Jura otolæ-ereltining af, 1,200 personer å 30 öro 360; — Dito till klockaren af 1,200 personer à 20 öre +. . 240: — Klockarens helgonskyld | oa 7: norr om ån enligt klas- sifikation. « «+ «+ 3107 — Helgonskyldskornet söder om Ån enligt murkegång 65: — Statsbidrag till 3 skollärure 1,266; 67 Dito till 3 soiåskollärarin- DOT. ss eo bs a 0 6 Dito till I lärarinna i mine - dre folkskola « « » 2 Persoulig nfkift till sko- lorna af “600 man à 50: “ öre och 600 qvinnor à“ 25 bre + sv ; Till amorterin bankslånet i . 3 150: — a 450: — A spare i, flulmatad å 10,000 faetighetsfyrkar à - : * 8 dro pr fyrk 0. ov 1 800: — terstoden, «om fyllea gus? nom uttaxeving & hela fyrktalet 13,384 à 10 Gro pr syrk- «e e ee 1,308: 40 Behälluiog från år 1883 . 1,133; 03 E, Sunna kr. GAGS: 10 - "=> Skarpt ‘ombyte på wäderlek haswa rol haft da denna från alt wara mild od fålnada' slagít cm til en jräti för- . “ili oförutsedda bihof „228: 44 ve Bumma kr, 2,302; 76 fwarlig winter, fom: | ‘nati’ uppgått til 12 graders fyla. CttUndrigt fnöfaR I wara uvpgjord. | de'olifa metermåtten. Orgeoltramparena lön vv -25—- Ranta och . umortering af st sporbanislånet «e 075: — Till oförutsedda behof . , 60; 6& Oguldne - etanbokemedel = oo från den, 1866 till den 0 ov <a 1884 e, c- FT © ningen efter 2:dra artikeln 968; 76}. Coll Angel, boende wid Warberg: (Jnr geniör ‘Angel uppfåter nemligen-ät-hu= ade nybyggare tomtplatfer, uta; afgtft under "de förfta 10 åren, à “sin Jord, bes lägen wsd den bliswaude jeruwägsstatio- nen Fegen. "Stads — Betedningar förmetermåtten.! I ‘wärt land: haswa dylika bete>ningar, ide allra flesta fall utgörande fêrfortningar af fjelfwa namuen, blifmit påbjudna för Den interaatio- nella meterkongreösen har, enär enbet i detta hinfeende ide råder bland de folk, Jom anwända meterjyftemet, antagit föl jande beteduingar: Läångdnått: filometer km, meter m, decimeter dm, ceutimeter cm, millime- ter mm, : : . dratmeter m3, qwadratdecimeler du, qwadratecntimeter em, qwadratmilime- ter mn, hektar kas ara © Rymdmått:. tubitlilometer km; fubik- meter m?, fublldecinteter din, hibilcen- timeter em3, tubilmillimeter "mm, Målkärl: heftoliter Al, titer Il, deciliter dl, centiliter el. ""Vigt: ten (1,080 fifogram) t, mcter- centuer (100 filegram) e, kilogram kg, gram 4, declgram dg, centigram eg, will ligram mg. Förfortningar böra, aniägd det, fåttas på famma tad. fom fiffrorna c< efter dem, antingen det un är hela eller deci- maler, ide âlfölsas of någon punkt till höger och tyda med furjiv stil, © > — Pressen. Den nya Helsingborzs- tidningens suara utgiftwvande kan nu bes trattad som en afgjord fat, sedan — en- tigt bref till Skänska Aftonbladet — ak- tier för 50,000 fronor bliswit teduade I det nya lidulngsföretaget. Af denna summa har ‘det mesta blifwit teduadt i Helsingborgs stad, men med några gan- ffa tera poster anses de> framflående personer på landdbyzden haswa bidragit. Tidniugens hållning bliv "moderat liz beral” hwilfet wil här fan betraftag i närnaste listydlghet" med "konservativ", ect Helsingborgs Tidning Mall n. bom ej en förändring inträffar I tänfesätten hoo företagets ledande mån, l>e uppgå i det uya bladet. Det har derföre wådi någon förundran f wåra bygder. att den förre tidningen med få eblandade flinelor belfat en mydet swär fonfurrent wil- fommen. N * Oresunddpostens redaltionskrafter kou- mer att betydligt sôrstärkas, ságes det, c< om ej alla teden ljuga, kommer pur bliciteten i Helsingborg att håla jenna steg med den snabba utwedling, får hwile fen ”Sundetd perla®, giort fig \á fördel» aftigt fänd på fenare tider. — Lagfiftning för pantlånare. Inom fort torde hår i landet, tiljom förut egt rum i de flefta fråmmande länder, en lagstiftning Tomma till ständ, i afscende à den 4; fenfskilda’ pantlänerdrelsen, får ger St. Dagblad.- Säsom belant: är; har denna rôrelse, här i riket, hittils bes: driswits.utan alla foutreller o< utan ott myndigheterna, lunnat - i, ringaste mán dfwerivakd alt rdrelsen'sagenligt bedref- wes e< att mißbruk cj egde rum, 21 Oswerstätdällareembetet i Stocholm, hwarest många ed befogade.anmáärkulne gar öfwer det fött hwarpä denna låne- rôrelse bedriswits, långe förfvortå, har förlönågon' tid. sedan tagit [nitlativ' för alt ‘ástadfomma - råttelfer | „affeénde à plan” fårer redan. Ytmåltt: "awadratlitömeter km; qwa- höfwed: en dynamamaftin (system Sche- fert), en regulator härtill, eu ströuibry- tare, en spánningsmätare för: 110 volis (Uppenkorus patent), 24 lampor, fait= ningar härtill, nödig teduingstråd och material för montaget: Detta levereras färdigt oh uvpsatt, enligt de regler som ) af. brandförfätringsbolag ro angifna, till ‘pris af 1,460- fr, för få widt ej några owanligt länga leduingar erfor- drag. J detta pris äro ej bängarmar o, sw, inbegripna. Enfla fådana funna fås för ett pris af från 6 fr, till 7: D) pr lampa. Hwad beträffar driffkostna- berna torde emnämuas, att fosinaderua för timme od lampa uppgår lil omfring 1,, öre, dä inbegripen feltuad för kel till maskinen efter 2/, kg prima Nerwcaslle- fel pr timme och hâslkraft, lampförbruk- ning och fmörjmateriel, allt under fêr- utfåttning af 700 bränntlmmar pr år. Om åfwen 10 prec. amortering af an- låggningaloftnaden medrälnas, sliger drif- feilnaden till omfring 2 öre pr lampa och timme. Wid flere bränntimmar minftag foftnaderna ‘pr timme och lampa; få t. ex. kommer foftnaden pr tintme och lampa wid 1,000 timmars bränntid, på I, öre med 10 prec. amortering. . Ar= liga? driffoftnaden (utom* amortering) stulle sälunda för 00 bränutimmar uppgå lilt omfkring 200 kr. Der t, er. watteukrast får dynamema= sfinens drift fan erhållas, ftålla fia om- fostuaderua Ännu billigare. Skafl Ang moskiit auwändas, få fordras för en ons in ning of föreftående omfång 2 häst- raster. — Friff luft. För att luften i ett rum, , som orenag'endaR genom menni- Nans utanduing, fall hâllas ren, bchôfe wer dit infêras 200 gånger mera luft, än hou på samma lid utaudas. Meuni= fan utandas omkring 10 l.-fot nit i timmen ch beböfmer Jätedes för samma lid en tilfêrscl af 2000 f.:fet ren lult. Vesinna wi bwad detta will säga och huru litet luft wanligen införes genom ett ôppradt fönfter och till hwilfen bög grad innanfönfiren hindra deu naturliga lustwexlingen, famt huru mydet lusten i wåra rum orcuas åfiven as andra ore faker, sola’ wi lâtt inse, att Jertalet inför alldeles för ringa mängd ren lust l fina rum, Uven med beräkning af den naturliga lustwexlingen oh tuft- weslingen medela eldning oc ventilen på fatelugnen (fom alltid bör få öppen) m. m, bebiftva de rum i bwilfa wi dagligen wistas oc) soswa, för att nä= gorlunda förfeg med ren lust, fuftwerlag' minst 2' gånger daglizen, morgen od afton, 15 a 80 minuter, under den kallae ste årstiden oh { förhållande härefter mera under blidare årötider, t. ex. under sommaren hela dagen och delwis åfwen natten; o& bör luftwerlingen, för att wara werksam, ske medels 2 midt eller \nedt emot hwarandra belågna fullt êppe nade fönfler, men ide från sôrstuga eder trappor, säwida tde äfmwen' dedsa åta > stark! lustwerlade. ‘ .Wära’ {nnanfduster böra e] annat n delwid iusättas förrän wi få winter oh uttogad når wintern lutat, i motfatt ordning mot dera în itande. I" skolor - e< samlingörum å böra (nnanfönfter på inga wilkor infäts tas, "fårfda der tde'år förjdt får konse gierd, fändigt frit lustwexiing. - © , Wärmen I wåra rum bår wara &e- = Palla. omtring » 18''gr.: C./‘ly det år de wärmen som är'skadllg eller földen fom är nyttig, oh ren lust låter my>et wäl förena sig med en lagom wärmegrad, « Man anser nämligen all laudöertsarbee farne fuuna lefva, billigare, Då de wistas i staden loft under arbetstiden och följ- afiligen -nedpresfa | daglönen för den i ftaden bosalle arbetaren. För aft nå detta mål, landtarbetarens utestängande, böra, enligt den resolution som antçegs pi elt nyligen bället möte, arbetarne I war sitt fad sluta fig broderligt till- famman i fadiåreningar oc genom wil. willigt tillmötesgäende winua för fig arbetögifwarne, I Den äsigteu derewot, att imvandringen bör genom föreftrifter och lagar hindrad, |ty>tea lydliziwis ide vara lärdetes al män. y _ Frägan år olwifwelaktigt af ster wigt cd wil wore, om Stockhelms arbetare kunde. ullänka något praftiftt sätt att lôsa ‘den, fåger Gdt. Dagblad, Meu fås ferligen ha wi alf föra hu¡wudorsaken till det öfwerklagade onda på landibug: den. Wäct âkerbruk bar nemligeu ide ulwedlats i samma mån, fom fallet ch def behof dkats. | Landtbruksskolorna in- rättades för alt ry>a upp jordbruket, men ide heller ide hafwa haft, i stori sedt, âsyftad werkan, dels derför att de åra alldeles för filody dels emedan de- rad lärjungar i allmänhet stauna wid de stora jordagodsen,| och säluuda blifva bedja [kolor uta | nämnwärd inwerkau på smäegeudomarne. . Orh dä, säwäl biris geuom som 1ill| fêljd of jordbrukets I allmänhet tryta | ställning, arbetökraften vå landet måfte flå i låg furs, wänder sig naturligtwis,| med wåra lätta fam- fårdamedet, landlarbetaren dit der han fan wänta den [törfta möjliga förtjenfts Härtill fommer att arbeténa i fråderna ierendels åro af den art, att landtar- betarcu utan swärighe! fan sätta sig in ide samma. [| -Denna strid mellan stada- och landt- arbetaren fan emellertid ej förefalla ans nat ån piufam,| och detta i def Högre grad fom de flefte af städernas arbetare siclfwe ursprungligén warit jordbruksar* betare. Men man| ser ju, hur swärt til och med folk som gör ansprá! på bild- starpare foufurrensz i fidant fall funna tare? E | Men äfwen för tundra famhällsklasfer bar denna konkurrens sin betydeise.- Ut- Sår man näânmligen] från den riktiga sya+ punkten, att det är-sjordbrukets trydta läge fom "orfafar [det "onaturligt tija prifet à sordbrukdarbetarens arbetskraft, bör flotheten bjuda hwarje |osterlands- mån att med mera ifwer, ån Hittilld warit fallet, bewaka sordbrukets Intresfen De som åro få flítige att nifà twistefrên meslan stad od) land båra nämligen al- drig glömma, atti ju mera jordbrufet kommer på efterkälken, deh bittrare oh sfarpare blir. slutligen konkurrensen inont alta andra näringar, : © : — Bankrutternas antal i Sw broad stall man då egåra of en arbe= U fin finausdfwersigt oh anser, orsaken dertill ‘wara, att allmogen: får få litet för fina produlter) att den ej lan fors umera' få mycet eller få fulgåra mdj- [ga ligvider, till; handlandena I erterna, alt dese. tunna infria förfalande tit- ningar ‘o< wexlar på de waror de sjelfwe Intöpt. Till enj del år wäl åfmen orsa- fen den, aft a>ordwingleriet pá 25 a 33 1/,’- proc, nu! genom lagens ändring al minimum’ för itwängsaford till 50 roc, =upphört. }, Men då bankrutterua Fauna ‘wara få talrika wild denna tiden af året, brltta förddetfer skola ide då ning har alt behålla fattningen. mid en , erise | förlar tywärr ter! wáxa, jäger Git-P. >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.