• krig samt penningens ojemnn fördel- D in g. Botemedlet ansåg tid. ligga i en sann och lefvande kristendom; A rven f r amhölls den stora vigten at tri:ina:le deltagande i kulturarbetet. Göteborgs Nyheter har indragit tina morgonnummer, åtminstone för innevarande år. "svinhugg går tillbaka." Vid en svinslagt ItAroin dagen å ett ställe i Verniland skulle man, sedan blodet sftappnts, lossa på den om trynet la gda snaran; men nasse var ej död, hvarför lina nu i vedergållning bet drängen så illa i banden, ntt ett fin- ger sedan måst nftagns. "Ge hit, ge hit, jag tar hvad jag får." Goodtemplarlogen «G uld- kroken ,. i Hjo invigde liArom dagen ctt or den, kult med Iårrunt och biblio- tek. En talart uppmanade *höt-ni-no att komma iltåg biblioteket med går- ver och yttrade bland annat: «IlAr emottages med tacksamhet alla sor- ters böcker; livad I han kom hit med: lamkentus, Lasse-Maja, Giftas.. 6rauulaubell cirkusbyggnaden i Köpenhamn. Ritningen till denna Ar nu i det nar- :me s:e fink. Byggnaden skall hållna i Italiensk renfluanstil med fyrn fram- skjutande partier, af brilka det ena badar en imponerande laufvudportal vid hörnet al Jernbanegnde och Ve- sterfarimagsgatle, ddr sam våra kö- penhaninsbesökande lånare nog kanna till, nit endast Ar ett plank mitti emot det åt jernvAgsstationen vettande hör- net nf Nationaletablissement. Cmi - kusbyggnaden skall rymma 4,000 per- soner och stallen 150 hastar. tiar- &robe:tia inredas för 300 personer dem eller att de i början af århun- dradet blifvit förda till England. TJurvarnos bankett. En egen- domlig bankett hölls i Landen (len 3 dennes v;(1 Little-AV ild-street. Det var den test, som ett filnetropiskt sällskap — St. Giles misson — årli- gen ställer till för frigilnu förbr] in: e, !tyna det upptager, då de lemna fängelset, och söker skaffa platser för att återföra dem örå rutt vag. Icke mindre hu 200 brottslingar nt alla ål- drar och af alla möjliga slags mark- värdiga yrken deltog° i dennn mål- tid, vid livilken lordmayern Nottage sjelf presiderade. Der voro tjufver, inbrottstjufvar,ficktjulviar, förfalskare, korteligen en hel samling af förbry- Inre, bleka, uttnergInde, alla brott och laster voro representerade, från dem, som leda till schnvotten. De nårva- ~de åto mycket, druvko så mycket te de ville, Men också ingenting an- nnt An te, och applåderade ifrigt de tal, som Kilos till dem. Lordmnyorn beråttnde, att han smussla dag trafTat lord Salisbury, soul visat mycket in- tresse för St. Gael; missions arbete, och förbrytare lade ifrigt i dagen den glädje, de f. neo i denna underrAt- telse. Eu nnnan "medlem i det filma- tropiska sfillsknpet öfverrneknde denn genom att upplåga verser, som dc mottogo med energiska da capo. En finrum uppmanade dem att dricka te och gjorde dens uppmärksamma på att förtårandit af nlkohol år upphof- vet till nlla brott. Till slut Ofver- lemnade man till air hentley, en sällskapets laufvutIman, en guld- klocka, livilken köpts för medel hop- samlade genom subskription blanc! brottalingarne. Mr Whentle blef rörd Anda till tårar vid detta bevis på t jur- vernes omvändelse till dygden. Ryk- tet påstår, att mr Wheatley ej funnit klockan i sin ficka, då han kom hem, enen detta Sr måhånda blott förtal. c attilic5. Politisk rösträtt åt Kvinnan står nit på dagordningen t Englund. Gladstone bar !utvalt att icke såtta sig emot denna reform, så fromt den inskrånkes till den ogifta qvintaita. "Gå och häng dig!" ropade för- bittrad en hustru till hin man då han — en ung liandtverkare i en by vid Cuburg — i lördags le:tinade sin vie- knförtjenst, nom hon tyckte vara nllt - för liten. 3Iiiimen lydde hennes till- eågelse. gick och köpte sig ett rep och lilingde sig samma afton. • • Nykterhetsrörelsen i Tyskland. Den tyska «föreningen mot missbruk af sprodryckera har in:c:bult till för- butagrådet och en petition, tleri på- yrkas en reform nf utskankningsva- elakt. Man vill hafvn genom riks- lag ta.tstältlt, att på ett visst befulk- ningstal skall komma högst ctt ut- ekänkniegsstålle; tillika skola de sår- skilda stater och iifven provinnmyn- dighetet, som så vilja, egn rätt att ytterligare nedsätta antalet utskänk- ningsollyen. Förhållandet mellan ut- skardciffigaffitAllentia antal och betolk- aingsantadet skall undergå granskning och nödig ändring hvnrt femte år. De tillåttan utskAnkningstallena skola lessna en utgift på sin rörelse till kommunerna; de skola derjetnte stå under noggrann tillsyn °cl, Alaggen dem att endast sålja mot kontant be- talning, tillhantlehållritnnt och °sked- lign drycker, sälja endast rent och icke far starkt brånvin, icke utskänka åt druckne och tt barn. Det bör icke tillåta att förena titskankitingsrOrelse med annan handel. Med gAstgifveri skall tillstånd att utskänka starka drycker icke nödvändigtvis vara för- enadt. Olaga brAnvinsutskänkning skall vara underkastad strängt straff. Shunt synes harva en god del grundsatser, som utmärka det svenska Systemet, ingått i den tyska nykter- hetsföreningens förslag, BrAnvinabrAtmingen her föreningen likvAl icke vågat sig.på. Att under- kasta denna rörelse Andamålsenliga inskränkningar och höja skatten på tillverkningen borde elfes legat nara till handa. Vintern ar sträng i år faren i eödrn liesold s. Vesuvius år täckt af snö, och t Neapel går man i öfverrock med uppdragen krage och hälldes sta i fickoron. I Bayern och Böhmen full i förra veckan så mycket snö, att bantagen flerstädes ej kunde komma fram. Arven från andra delar at vår verldedel ingå liknande underråt- telser. Arfvet efter 'hertigen af Brann- echweig. Den aflidne hertigen hnr testamenterat hertigen af Cumberlund min villa i Ilietzing jemte allt livad der !ans vid hans död. Då man un- dersökte ett penningeekrin, som nn- Sågs vara tomt, fann :man omkring 2',, francs i guld och silfver. Enligt en tysk tidning Aro Braun- echweige krona och spira icke till fin- nandes('.) Det antages, att antingen diarnanthertigen i sin tid undansnillat Laiidtbrll 111. SitltSfis "iiiistskydtlare" inför landtbnilisakademin. Vitt akadetnins senaste samman- träde lemnade sekreteraren, hr Lovta, åtskilliga upplysningar om den af hr Sid6: i Goflo upp- runnas. k. hästskyddaren. Dess iindaniål är att neutralisera de slitningar för hvilka dragarnb äro utsatta på ()jolm, mark o. s. v. Den består af svagare och star- kare fjädrar och anbringas så, att den sammanbinder åkdonet !ned dragverktygen. Don har arprorvats bland annat under artilleriets öfningaf, och harva do då gjorda försöken medfört ett högeligen vackert resultat. Id6n till apparaten tick uppfin- naren och konstruktören till följd af en föreläsning al. aka- ål. demins sekreterare för 1 sedan, deri denne betonade önsk- värdheten af något slags appa- rat, som minskade do slitningar för hvilka denar» ständigt äro utsatta. nitistskyddatreto finnes nu tillgänglig i olika konstruk- tion för olika ändamål, för last- vagnar, för lättare åkdon 0. Don enkla och billiga samt i högsta grad ändamålsenliga ap- paraten förordades lifligt af fö- revisaren, i synnerhet rör körs- lor och arbetaren som fövekom- rna vid jord- och borgs-bruket. pHästskyddaren) användes, utom på flora andra håll, iifven på spårvägarno i Köpenhamn. Nyttiga rön, Att rena orent vatten. En af Pa- ateurs förnämste medarbetare, Char- les Chamberlain, har lyckats konstru- era en filtrerappnrat, toto urskiljer alla vattnets giftiga beståndsdelar, så att det blir så rent och klart som klIlvatten. Apparaten består af ett porslin rör, som Ar tilltalat i ena än - , dan och i den andra försedd med en enstiljernd ring, livnrigenoin vattnet flyter. Filtret Ar anbragt i ett me- I:inritt-, som plussar till en vnttenkrun. Medels en skrufinutter kan man her- metiskt tillsluta det ruin som finnes mellan inetnIlröret och filtret. NAr man nu öppnar kranen, fyller vattnet det tillsItann rummet och löper lång- samt genom porslinet. Man får der- igenom ett alldeles rent och klart vatten. Apparaten kan rengöras med stor lAttliet, enAr egalitet den yttre de- len blir smutsig, och då hela filtret år al porslin, kan man lägga det i kokande vatten för att företörn de mikrober, som möjligen insmugit sig. Chninberlens nya apparat har blifvit mycket gyraarnt bedömd af de för- nåmets auktoriteter. Vårtor framkomma nf, nit enpiller (de vårt lika krogparet, Ids am - uti sierverne Anda) utveckla. allt for mycket och %lan ist. De förekomma yppigast på Kinderna hos unga per- ;toner, stundom också på nn-ignit. Vårtor Aro icke smittsamma och be- handlas sålunda: Efter nit hafs n ol- jat huden val omkring vårtan, berör sann vårton med en nfspetsad pinne, som Ar doppad uti salpetersyra. Ät- tiksyra kan också brukas på ennuna slit. Dettn medel bör ans- andas tIng- !igen, till dess vårtan försvinner. hAttre, men visst icke sådan, nit den katt la isiectil Synnerlig bet■ delee utan- för fol k hOgskirlormis Iftro»a lur. Vi hela-siva ett gru n dlig «revolution« i «demokristi•k" i igttsing ila sångens område. så att vi finge en verklig folksång, (1. v. • ingen konstsarg med högre nuspråk, utan en, i hl il- ken alla, höga soul låga, gamla sons unga. mån som qvi - nor. kunde in- stöininn, en sådan, der en enkel och vacker ton uppbar sknItletts fullvig- tigaste. hjertlignste, ljulvnste, star- kaste, mest högstAinda, mest inspire- rade ord. Och i demin sång måste det reli- Mot varbildning å ögonen. En enkel form af ögossinHammation, sam giösa elementet linkat ett framstående yppigt förekommer hos hare, Ar kand ruin. Andefattig, hållningslös och under benamningen «varbildning 10- tenn djupare betydelse blir minan. genens. ögats bindltintin Ar mycket en folksång. Och i detta hanseende, röd och svullen och afsöndrar en klib- huru mveket måste ej göras, refor- big viteko, h vnraf ögonlocken Aro meras, rsjskapar: livad vår sinti:yrka sammanklibbade om morgonen, och gjort för den religiösa sången bör då barnet tippvnknar efter en lång icke för lågt uppskattas. Spegel, sömn. Bindhinnan hur ett sammet.- Svedberg, Kulten:din, Franzt41. Vallin tu. fl. halva ej spelat och sjungit för- aktigt uteuen d e. För att eillijelpa sjukdomen böra g:Urea — men det Ar tydligt, att vår ögonen skyddas mot stnrkt ljus och svenska psalmbok ej fyller på långt få så mycket kvalt, sunt det Ar möj- när de många både djupa och ull- ligt. De böra badas flera gåttger om :minna behofven. Dels Aro många nf dagen med ljumt vatten, h vilket häst våra psalmer, synes det mig, mer sker med hjelp taf en liten spruta stf skickade att låsns ån ett sjungen, ef- sådan konstruktion, att den argifver tersom de belastnts med ett val tungt vattnet i form af regn Är inflam- teologiskt och dugatatiskt innehåll; mationen mycket stark, böra snut kalla dels Aro koralmelodierna, ehuru ofta omslag nyttjas, hvilka ombytes lirar sköna och mAktiga, högst enformiga femte minut, och uti nivcket svåra till takten och t allentinliet v fall kan mun lagga isstycken ofvtinpå tunglårda samt svåra att skilja från livnrandra. Så, emu de lienit i 811- omslagen. blan nytjc en nlunlösnin, g vid pass 10 centigram nitets lönen ut i i:banko apelns i våra kyrkor, bidraga 30 grant vatten; deraf droppar Bonn i de långt till titt vileka det religiösa ögonen en eller två gånger dagligen. lifvet; snarare verka de sörvalide. Genom de sånger, snus i bönehu- 'Alan kim bestryka ögotfineketas kan- sen sjungas, har belsofvet för flera med litet vasselin eller matolja t er med tör att förebygga ögouluckens snus- blitvit ofhelpt. Och dock tror jag manklibbande. Denna ögonåkomma ej, sitt dessa sånger levarken till Me- kan stundom vara nf smittsam art. lodi eller innehåll i allo och bör :sann derför vara försigtig, så livad ng mest har emot dem Sr, att att den icke förföres tråla den sjuke de utta las rållain ensidig längtan efter det himmelska, hvnruti de eländigt till andrik barn. frossa, och att de hållts sig främmande för vårt mcnskliga lita olika förhål- landen Ilar nere. ålen på Må sått blir 14olklige sang. vårt arbete ock vårt liein hvartlagolif (Ur Follbogskolehladtit) på jorden liksots oberördt af rången; nDerof bjertut fullt är, deraf talar minineno, säger ju ett Print ord. Alen för 'leasa belett* fins intet uttryck i dc nunu kan också sägn, att det ej Sr andliga visorna, i allananhet åtminsto- blott talet utan också sången, som ne. Alen slet Sr farligt, om vart re- uppenbarar bjertats art och livad der- ligiösa lif rtåtedigt rör sig i högre inne lönligen döljes på djupen. livad rymder, ty deruf följer lått likgiltig- skola vi du såga det år, som gömmes het for vårt jordiska kall. stuns blott åtminstone i mångtusende svenskans blir betraktade SÅSOM hörande till jem- mendla len lejernin, när vi lyrsen till de sånger. Det vore en åra för folkaknInn, om som ljuda i drångstugor, vid tjenste- getson henne ett nytt uppslag gåta es folkets och nrbetarnes danslekar, från till Agan folksång, både verld,lig uselt vågar och stigar lördags- och sön- andlig. Vi ha för få mänger, som dngs"rivålltar, från «hevåringarse och linssrt till historiekn. religiösa föredrag aohlarers munnar tender murmeher och till röt edritg, som beröra slet menak- raster, sånger, som sti i lika liten andlig (rånet:tt:la med de malmer, som lign bryets olika förlaillnettlen. Kurt- ligete vi hu ivie för ful rånger, dom officiell ljuda vid «korum" anm i en kunna lejdra fialkskolan ratt nå hen- latinskola din ene tinat:tenn bibel- nes högsta mål: att Giren" kriaten- låsning harmonierar tued ilen tileta, domen med en Adel, amid mensklig liven:tider m a n t. ex. uppiggas af ett slipprigt qviide at den « fi nt bildndes För att i någon mån hårfin bidrnga romerske skalden Murstigs? ämnar jag försöka åstadkomma en Ofin nog köres blott ett menings- sångbok såsom ett tilligg till Egge- löst trallande och hojtande utan ord; lings. Den kommer företrådenvia att men långt ifrån sällan Aro visorna till innehålla andliga, historiska och fo- sitt innehåll sållann, att ile borde upp- eterlAndska sånger Saint sånger rörna- jaga blygselns rodund både på å hö- de menniskolifvet och naturen. Jag rares och sångares. framför allt på beder alla dem, som gilla livad jag sångerskornas kinder. Råheten år i denna uppsats uttalat, medverka så massiv. derom ar ej tu tal, och med vAl med förslag till sånger sots fram- dessa sånger droppas gift djupt ner deles med boken, spridning och an- i hjertats lönkammare. Men livnrlör vändning, framför allt inmat folkhög- har ingen brytt sig om att gifva skolorna. .1tig hoppas, titt det; oek båttre sånger att sjuunge? «Ing set skull kunna :invandas i förtalrngs- nog, att det ej skall bilfria lått, ty och sångs föreningar, i hem och på vår «bildning» år tyvärr sådan, att möten 0. n. V. Bidrog torde insän- (len befilatbr ett vidt svalg mellan das Göte den 15 linuarii). I/. sina idkare och de föruktliat benAtil- da *rån mansuran», Ofvcr hvilka så många linfvn munnen ståndigt färdig till spe- och skymford, men nå få ,.11 hand och ett Ljum: till lervande Solen tjennr oss som lampa och deltagande. T. o. tia. den Rine skald ,,0555 ugn, På ett afstånd af 20 mill. som e sin dikt «I porslinsfabriken. mil svålvar hon i rymden lotsats et) sagt: eldkula af sådan massa, att man detaf «På Regnhatt glitter ber jng sett mig mitt, skulle kunna göra Pil millionjordar Dess vackra tomhet umbar folket :Att; je af 1,80(1 lit ilka dock Im en Vetteter Men hall den hemtam skepar tyst för dem, geografiska mil, Et knnonkulamAste De erbetströtte i du låga hem! — — - flyga i 13 år, ett j reibnntAg röna i 440 år, innan de kolumn till solen, 0, den som kunde slanta dikten d Den enkla form, som tusenden först*, som till storleken öfvertrAfTar 560 gån- Den form, som framhår kraftigt brardegsbriid ger naturliga planeterna och månarno Till tjenst för hunger, ej för «vallad! - I sitt system. 'lon rullar årligen 50 just han synes mig i dessa ord linlya mil framåt i rigining mot en stjerna erkänt både svårigheten att blifvu en i trakten af polstjernen; men Alven Akta fulkskald och den stora aren och om hon ilade framåt i rak rigtning, betydelsen af att vara det. skulle hon först på 130,000 år uppnå .Ing såg i Norge «En liden viseboli närmaste sol och på trehundra mil- for hjetnmetn af Karl Scip. Demo] lioner år vintergatan , grån , c.r. • bok med ett pris af 30 öre och inne- Att solen på 25 (Inger våndor sig hållande 246 ypperliga och posen:ide kring sin nxel, varseldifver 111311 pa sånger, så val religiösa snitt foster- soltlackarne, som (tittin till nya.te tid ländska ol e. v., nf Norges, Danmarks blifvit gåtfulla bildningar, hl lika man och Sveriges bästa sktal.:er, liar gått förklarat på helt skilda vis. Anno ut i :lamma, 40,000 exemplar. Och för 50 år sedan ansåg man solen för atadA har Norge en långt ringare be-. bebodd och hcrilkontic att foltnen- folkning An Sverige, urea ingalunda Didcorna, för att ötvervinna solens k-mana vi uppvisa något motstycke dragningskraft, måste vara at sådan härtill på långt, långt når. SIA upp jettestotlek, att en dylik mennialca och titta t. ex. i «Svenska sångbo- skulle känna med ett enda steg trion- ken• med dess brokiga och pInnlösit pa till marken samtliga krigshArarne innehåll af offenbachintler, kupletter, i folksIngtningen vid Leipsig. I dag studenteånger, supvienr, men utan en skratta vi åt denim fantass, ty annor- etuin religiös sång; — livad nytta gör lunda lyder vår dom, svinn man upp- en eklatt? Den vid folkhögskolorna funnit spektreskopet. bruklige Eggetings sångbok, sned ord och noter tillsammans, år mycket •) Till hr T. Holmberg, Tarok Litet om solen. Solkroppen år sålunda en glödan- de massa, livilken ar oungifven nf en fotoefer, som består ut- metalliska ån- vnnpå denna ligger kio- gol, df mosfercn såsom en massa glödniudo våtgas af rödaktic, (arg, hvari fruk- tnnsvArda hvirfvervindar storma, och fln:timer fladdra högt upp såsom P. k. protuberanser. Solhöljets yttersta kallare täcke kallar tunn «cortinro., och detta uppslukar 88 proc. af lju- set och varinen, så att endast 12 proe, komma oss till godo. Solens yta ar full med ljuskorn af like storlek, så att den dunkla link- grunden kon ses lerunder såsost ett nät. Många ljuskorn förena sig till ett ljusmoln, som derefter blir för- ande, lign, blossninle bifacklors. nf blån- ilande gInna, vid 'sidan af Isvilka dunkla flAcknr framstå sons hål. Facklor och fläcknr aro stntbla i jensa förändring till forns, storlek och låge. skilja och förbinda sig till och med under ob- se: vat:urn« kikare, försvinna och visa sig Aret och finnas blott att se i trak- ten kling eg vetona. Fläckurea hn en start kärna och grå «gård., och äro fördjupningar eller trnitformign öppningar I ut monforen. Långe visste man icke att tydta• dem, utan ansåg dein för avliknntle moln af afkylda åtegot; deek öfveriraffar deras ljus flillat limen, 400,000 gånger, och deras omfång uppgår till 12 gånger jord- ytans, 11% a:jett:te de understundom med ända till 30.000 mil förhindra nita storlek på en etisk dag. Många tys- --) kas ha en bestämd plats, ty efter de • kas rus återkomst berAkinsr man malaria omloppstid; andra röra sig User sol- ytan samum spirnIforinigt kretsande ii virfvelotormar, och vidare ha de i en period af Il år ett maximum och ett minimum med bansyn till sin mängd. .Enligt :lynne b:rakningar ) anser tenn des för lag,elformign fiii- djuptaingar i morferen. På solen verka virmegrader om hvilka vi icke ludra någon förestått- ving, tv man beråkmar dem till 170,000 ja 'lede opp till 2 millioner gnider. Omätligt måste trycket af getterna vara, ty dessa skjuls: såsom etsöga= tsar Nere tusen mil i lojtien och blifva »bom proteabernnrer ta) nlign vid sol- rneden i fornt af uppstående bergs- spetsar eller pelare. Emedan dessa 'anatolier:Inser se röda ut liksom glö- dande %utges, nebte så val de Poul kromosferea bestå af detta Am: e, stim besitter åtminstone . 60,000 gradera värnve, hvilket i må hög gnol förtun- nar gasen, att en våtgaakula af jordens storlek _innehåller endast 84 kubik- meter vntten. Sjelfvit krmUoliöljels höjd uppskattar man till h.huo mil. Sanderaliter en ur solens inre fram- brytnucle gies■tröin fofosferen, visar sig en rollat:Ida, eume derefter blir rit pi ot iilo.rntis, mot la vilken n tbrut tota 1- let nfteeknar sig rona flackar. Ofta stormar en dylik vätgas:fram 100,000 mil i höjden och rycker arven metalli- ska ångor tapp med sig. Natm ligtvis esaårte holvArmen :altagn till följd af mtinilig utstrålning, (tak- elit COlotinu håller istörsts delen till- baka, och i sjelfva verket litar vär- men sedan »Idens tillkomst sjunkit från 500 mill. gnider till 2 mill., så att solen med tiden måst: alkylas på mycket, att den ave rdruir,.8 med en fant skorpe. sl o cknar och blir dunkel. Dylika dunkla solar finnas realen, och öfver hufvud taget befinna sig fis- stjernoron, alt sluta efter deras färg, i olika grader nf glödhetta. Filr slit ersåtta dennn värme — pågår mati — möda sig årligen massor af kome- ter i solen för att tjena som bråttn- materiel, dich likaledes skulle pla- neterma - så småningom dragas till och in i henne. Alen på samma gåSig solen afkylen. (Mittlar heat sig. och friktionen mellan småpnrtiklerne vid sammandragningen alstrar vinne. Nu besitter hon blott en fjerdedel af jor- den» tAtliet; skall hon uppnå stumma tillbe', åstadkommer detta en alme, anm för 17 mill. Ar betäcker vArme- förbi:Lien genom utstrålning. Till den tiden lin vi förmodligen lärt hattre . att känna himlens legan') (Ur J. T.) j,,tuarithada. "Salongs"-asantal. Fru A. livem år det nu igen som har författat An- dersens sagor? Fru B. Kåra du, så du kan fråga tokigt; det har ju Topelius gjort! •) Att åtminstone en del af uppgifterna 1 denna uppsatta icke Aro pålitliga, utan en datt mer eller mindre sannolika gissningar. den anneårkningen göres säkerligen at jat. val de uppmaksanone latare, som lek. Aro hemmastadde 1 astronomien. Att solen* rår• me sjunkit fröa 500 millioaer grader Icke alls bevisas. Hare stort solenn vane no Ar. det veta vi alls Leke, derom halva Tt icke någon förestlillnlig, heter det på annat stalls 1 uppsatsen. 1 frige om sol• ,ystemets rörelse i rymden torde en sidan auktoritet tom mormor Oylda hetsa något «tt betyd a och hans år 1871 utslitna astronomi klagatagger att solsystemet rör sig i rist• ning mut etjernbilden Nerkila. som Icke ligger 1 trakten at poletjeraaa. Salar" •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.