- och ' 1 t i I LU ” » ut ï 2 vå Mn ‘ b Ph | ” = H TN - ”Nyasto' ös sn Öresunilspösters- utkommer i HolsIngborg hvarje söc-: kendag. Pris: 9 kr, utom postarvode. Tidningens. tendens tordo genom "vår 27-åriga. verksamhet vara, känd. “Att. bekämpa såväl konservatismens atillaståendo) som: socialismena ohåll- . bära och ppraktiska sambållsläror, en Nag lika val som pennin öfvervälde, att skaffa ens fört ; de talrika arbe- — tande klasserna rösträtt; såsom första + ”vilkoret' sor nlln anden reformer, anmt. att åstadkomma en rättvis beskattning; ‘ detta m.! m, skall Kven framgent ut-. . göra "hufvodföremälet för tidningens verksamhet. . E, = blifeit, engagerade, N > Hufvudredaktör: F. T. Borg, nnder, -» Uellberg. . -tiksdagen redaktionsackreternre'Na Bland medarbetare: Kyr- : koherdo P. Nymansson; literatören Hjalmar Strömer (på det naturve-- tenskapliga området). Jörgen (Georg . Lundström) i kåseriet. Tvenne fram-- - "stående, vetenskapligt bildade agro- | k ‘nit om! örja Landt-- . broksafdelningon. Iandols--. : Sjöfartsafdelningon ' erhåller större * utrymmo och flers' telegrafunderrat- " telser' ün: hittills, I Luggnde, n- « neberga, Södra :' och 'Norra Asbo, Bjäre härader osv. har ett större an- tel metddelare och korrespondenter Ökad omsorg .skall egnas följetong och det lättare "innehållet. Synnerlig uppmärksam- het kommer att cgnas det nya om- "råde, som gonom Skåne—Hallands- © banan förbindes med Ielsingborg, +. "hvars fördelaktiga läge gör, att till- 0 1 i + 1 t t t I i t i «C : dragelserna i-utlandet bostigt kunna meddelas... ' Lär oe i Tidniogens'upplaga: 3,000 à 3,150 exemplar. = oo, cc ER " Redaktionen. Xaholm. i 2 Vi tillåta oss erinra om [RSS grmeralpoutyrelsene - till- : RE kännagifeande, att prenu- - meration måste rara rerke- Y | atäld före den 23 deunes, om fidning skall kunna påråknas redan. från nya drets ” början . ordentligt I ' komma prenumerant till- handa. È i Höstterminen i stadens a fund fiftt.” gårdog I närwaro af in- pektor, lyrkoherdeu A, U. Kullberg, sä- fom. examendwittnen tilltalade doktor D.: Fritid c< here Ph. Perskon samt en del föräfdrar ed másômán jemte öfriga för sfolan intresferade åhårare =": Läraren, | pastor Gam. Dahl, började förhöret med fristendom, ötwergi sedan till naturfåra, geografi samt räfning m. m. nå, witlnade de snabba och sákra fwa- ren om lärarens osparda möda oc goda * lärometedi OS Pi ófligt fått hemförlofwade iuspektor „lärjungarne samt hembar i warma’orda- lag láraren fin och de närwarandes jad- samßet för den wadra examen; hwilfen mwittnade' om herr Dahls uit och förmåga, betonande derjemte den fora fêrsust sam- hället ffule gôra om pedagozien indra- ges, helst densamma; wisat À nyttig oh behéslig e< i ftäflet’ för att Nopas längt bellve behilde förstärfta tärare!rafter, 1à att det êfwerfal af alumner, fom hwarje "termin 'måfte' nekas inträde, lunde bere- das, tilfåle til undervisning utan föka I "bögre tårowerl, hwilfet för mången tlifs wer: já dyrt att” funskapdbegäret ide kan "_ tillfredeftådag.. + { + 1 „Följandé lurser hafwa genomzätts uns der héstterminen: | nea Kristendom: 1:stà hufwudsvdet, 1:sta ed) 2:dra ârlikeln af Luthers lilla katekes med förklaring, + co E . Slodersmålet? det huswudsaklligaste af -formláran, rifle oh låsifningar på lâ- "RN Ner "ls I råd id O “4 y1ka: formlåran "reyeterad, 1:fta c 5 2:dra lursen I fästolen RE / Hütoria ' och Geografi: Enrepas, ! Aslens, Afrikas och) Amerikas fusiska oc pelitifta Geograf. |Revetitten af swenska .” historien til c< med Carl XIL JMaturldraz . Nepetition of. Lylikens zoologl. |. ne - +> Matematik: 1:fiå bofken af Euclides, framstez til c< med Jn» Räkning, olika treôferáfníng. * Af Drâätsellammaren tildefaded I får ‘ur. Björumarlska donotionsloaden êljande belopp till nedannåpinde lär- jungar wid bárwaraude pedagogi: -_4. E, E. Olssen ‘.10 frener. JF: Finuberg, > 10. 0 „E. Dahlberg +10.» J, Johanson + 16- ” ny oo” Iehansjon 168-05 SSK . . B. Ljungquist [20 55 cs - EP. Persfon: 20 * GA Grundig « 20: 5 umma: 120 fronor. thållen'och ofördragsam statskyrka, |: ckande ‘Warentus o TZ ' 1 | ‘ultelais åt 20 barn, ‘med3 ke, tia hwar« dera nåmligen: e EEN - Maria Scifllanslor, Starolina Iod- berg, Wäkorg : Perskow,: Wilhelmina Verg; Augusta Handson, Nelly, Swends. sen, Scfie Hazeltorn, Josefina. Anders sen, - Jenny, Guslawa . Olssen,' Sigfrid: Lsungqwist, Carl. Edwin: Petterdson, frans. Gustaf ‘Hullén,- Janne Oloson, Per. Salling, Johan « Johandsou, Lars John Carlson, Johau Nerrman, John Wingren, Birger Smwension;: Elof Jo- banjon. Sr N Nid fyrfostämma med. einge förfamling förl. onsdag afajordes för jande årendeng = fo e se ot :' 1:0) - Grausfades oh gedländes upp- hörde och debiteringslängder för tyrfan c< fMolorna samt för presterskapels af- 29:0) Besls(s alt de uuwarande klyrko- wärdar och stolrädöledamdter sfulle qwar- få i ytterligare 2 är, 3:0) Till revlsorer för kyrkans oh soe lans râfenskaper utfåges fomminifter D. < P. A, Niloson i Wesfinge +- 4:0) I stäslet för E. A. Häkanssen | Wedsinge som uppbördäman för presters sapets [önefêrmäner bestôts att nämnda uppdrag un od framgent skulle tilllomma lommunalnämdens ordförande mot ärligt arvode. af 25 frener. © 5:e) Ungäende! inrättandet af en“ uy folfsfola i fláttbyggden besidts att frågan sulle dwila,- fills den nyutnämde fyrfos » berden tillträde sitt kall. 7 NM oe 1 och ‘Hwarföre detta? Bandelen Hasm= stad—Labolm ä Skäue—Hallands fer» wäg trafiferas nu af gedôtáz,. bwilfa, ester hwad- wi hört berättad, regelbundet ‘gá fur och retur hwarje tisdag cc fre- dag. Glädjande att wi hunuit sä längt, men. hwarfêre fungöres ide detta för all- månbetey? ‘ ‘ : ' ‘‘Fôrsakren häftarna! För mången "är förluften af ett dyctart busdjur cu alswarsam saf och hafwa wi lärstild atte ledning pâpeka de ofta cpâtánfta faror hwarnti ett fådant ‘fan våta samt blifwa för längre tid otjeustkart och ej fállan för alltid cdugtigt En af dagarne fule från jernwägeu afhemtas waror och dä platsen der desamma” lemnades eudost war tilgånglig medelst en ny, ej fusler- dad wäg, räfade bälten ut för mißêdet, att midt pá wägen nedljuuka iterjårja få längt benen räte samt ådrog sig, wid förfötet att fomma upp fenftråduingar sem gåra honem etjcustbar för en länge . re tid, cr E “ ¡ Mörkt, oh mulet samt "isa wulet" har ‘ wádret warit: er längre tid. regu- _sfurar emwezxlande ned susslask serveras dagligen och stundeligen_ från högre rume der samt lema i utbyte den msukaste ec djsupaste matta: pá-wägar och stigar man fau êusfa betråda. Ledjamt blott att densamma har få fent sammanhanz att leriga ‘bafben håra till ordningen för dagen, allt till bwarje husmoders för- twiflan sem i win!lar oc wrär fesar till den stundande helgen > SEE Mätte wi fuart fä ombyte, få att gri- nande giftpatieuter}' wältare ‘e< andra ualtfoglar samt i åfrigt hwar och en må flippa wara sur-mulen i Julen! >> _ Säâäsom *scdlighetsbrottslig" har cn- tigt hwad Figaro upptvfer vice härads= hôfdiug E. F. Asker hos fustiticombuds- mannen anhällit att 7 Gi tas” måtte å- talas, : . : Fadermord år deh bättre ett bôgsi fänfont trott. Ett. fädant, inträffade ded i Falkenberg för någon tid fezan i det att searbetaren "Beugt Malmberg med if och tilbygae få illa mißhand- lade fin fader, flomafaren P. APatm -bora, att denne: | tördägg ofled.. ajan af deu ¡ohygzliga geruingen mildras ded af den omfråndigbeten att mördaren ej war tillråknetig. Han har under" de fenafte åren wari! rubbad till fina finnen, men | ej funuat intagad à wärdaustalt för :finnesfjufa, enär haus! nármaste falnat tillgångar. Nedan förut wild c< wäldsam, har han “efter finess ijuldomend inträdande blifwit yttermera swärhaudterlig, oc i fjor undergi> Malnie org 6° månadera: säugelsestraff får det han mißhandlat sin gamle fader, ‘ A Bengt Malinberg ‘är 30 år: gammal co fid wid 25 års åtder göra en fer tare, befaniskap med straffaustalt. Han har på de senare Åren warit odugliz tin arbete, - R Malmborg har wid hällen ransalniug erläut alt han med elt tisthyzge tllldelat fin fader’ ett slag i huswudet, 1á att bled- rite uppfonmit. Går êsrigt funde eller wille ban 'ej sôrftara, huru det förhöll fig. Uppskef meddelades tid: nåfta måndag. TR . Stor grogrofiff npptäder” Från Newyork striswer - en - korrespondent till *Nallonaltidende® :fôlsaude, bwillet. wi ätergíswa, naturligtwis med den refer- vation, safeus uästan otroliga beskaffenhet fräfwer, Att pá mindre än 1000 qwart- miles asstäud från Newyerk år 1834 en Ini[d, stôrre ån: Ostersjèn.c< okänd för Jalla andra’ân några indianer oh Hudfon- bay-fompantets. jägare, Rule upplådasg, fan 'wál fynas troligt nog för dem fom Om ni kaslar-en bild vå Amerikas farta, få ser nl nere ‘em: Fêrenta staternas grånd'b dem bil: "tiffa -previnfen Quebec, mellan födra äne dan af Hudsoubugten oh Atlantiska haf "wet, der den nordosiliga. ándan af staten Moine Mjuter upp längs kusten, en bar flä>, hwarest: bletf Nuper!sloden oh fans. se fjön: ESF John finnas angifna- ‘Om, ui har’ en fårdeleg ‘ged: facta7 stär lonske en liten. jd . uvptagen- under :namnel, Mistadsinï... I äratal Hörde man ryftede, wis omtalas, att det uägonstädes i grane : Napet , Muse finnas: en wude>t for föt- waltendîjs, men de fáta_ skogarne_ech en bör, „Väftan ogenomtränglig terastedja „hôllo de nyfifaa. borta från delà êr- trellade land. Quebecs. geografiska [lle sap ntrustade i fjor för twå ård tiden "erpeditioiw för att vtforffa. desfa trafter,. De förfta tilfôrlitliza underrättelserna. hafwa me blifwit lemuade af, sy) oud år ‘do förbåflandet.. { fåtttap nied några indianer. Nåra fia fins; det werlligen en mydet stor ‘\jô; huru ster” den år, wet ingen med bestämdhet. > Efter iju dagars sez- lats i faneter hade erveditionen, fåfom det tydied,' ide“ hunnit fråm till fjöns midt, churu den tillroggalogt 120 en- getfta "mil, Alla märken tydde på, alt det fora walinet, fom feåder sig från fodweft till nordest, i fråga om utsträcke ning, rivaliserar "med Lake, filverler. „Hôöjddraget, på hwilfket den ligger, bildar „ walteuskilnaden" mellan ‘1weune stêrre fledlystem, "Från def ena sida löpa slo- dest andra mot föder. Expeditionen fann „att fjön pá alla bål. war omgihven of tåta flogar, fem en oc) annan gång bes jöltes aj en fndionfram; iom fallade [ig Moteznegaïîd, ed) hwars utmärkande drag, war en" owanliz esuygghe!. ? Desosa indis aner halwa ännu ie -gjort bekautskap- med de kmwites "elömatten”, oc sâlunda âlerstär för dem ännu ett förnedringeus steg, / Owarjebanda stags fist fanns i jön, c< wid stränderna funnes bäsear, ‘uttrar och swarta björnar. Man wintar med uvfikenhet pa ait få meta mera ou desja märfwärdiga trakter, fom suart nog seta blifwa tillgängliga: för folgni- ster, "Klimatet är jewförelsewio midt och fchagligt; Sjön bar fiar? watten och år modet djup. Stora oc) smá dar finnao i vittereffa grupper. En dag blåfte det få farkt, att expeditienen måtte föla, land. Wägerua were, berättad det, hbiga som berg. Eftcr sparbanksfztastroferna pá Gotland och i Mènsteräs skârpes slere- städes sparbaufefentrellen af |. m:ts ber faliningebafwande, som derwid föda fig vå sparbanfélageus T:e paragraf - oc) på fungabreswet af den 10 Oltober i år. Owinnan i postwerkets tjenst. - Fy- ris har hört, att generalpestslyrelsen nu begår bea regeringen att fä utnänmua queianer till ordinarie pestexpeditôrer, Din upphäswande of kyrkomötets ab: foluta veto uppgihves teftor P. Wal- deustrêôm lemma att wåda motion wid nåfta Tifödag. 4. Strindbergsfa - try>srihctsmälct. Suwea bofrått bar fasistält rädhuorätteus frifännande utsiag beträffande Strind- berad trydfrifetsmål. , En egendomlig inblid. I Pofi- tidningen för i lördagg låjes följande, sem tidningen fåger wara bemtadt ur eft enflitdt bref, skriswet i Houglong om bord på fregatten Vanadie: «Sedan rymlingarne från! fropntton uu en tid varit boria, har mau för- sport att desse låvgt förs fregnttens nfgång från hemorten beslut omi- Erera och skaffat sig om bord lör att sålunda erhålla” fri paesage, : Det är visseiligen tedeumt att .rym- ningen egt rum, men en tråst Ar utt alla de förrymde utan undantog varit dåliga enbjekter,e te 2 Häröfwer gör Aftonbladet följande ulit befogade anmärkning: = oo. Detia fetta rader uvplusa alltis,. om dé âro rigliza,‘att inatrefer funnat fjetfiwe staffa fig med- pá en werldecmsegllng med en ]wensk krouesregatt od) det ehuru de âro dâliza sutjekte. > 2 förl! hade allmänheten trott, att mas. trolerne femmenderades-om bord på fres galten och att endast ulwaldt folk fom- menderades dit, > : ee . Något för mnsilhatare. "Tufa tide usngar emtala eu nvuppfunnen avparal, sem har till ändamål att alldeles förlaga udels Tnwerfan : på drats frumhiuna: en lilla 'apvaraten, sem fallas antifen, bar uppsunnits-af eu f. d. fapten Max Plefner, fom ‘uitagit patent à denfaninia i alla indusirlidfaude stater, ‘Den sinne rifa fnrättalugen bestär of elt par propp- tifa tavrar, fom rett ågentlid, utan att berira. trumbiunan, flämmas fast I året, fanil då åftadlonma; -derigenom alt den ‘ylire dörelgán eu lusttätt afstänges mes delst' bållga, Jäjom dubbelfönfter wer= fande luler, ev få mwåtgårande, tystnad, att ¡dek lilla nfrumentet > genalt blir oumbärligt för ezoren,“ Apparaten Har, innan uppfinnaren - uttoz vatentet» wns terfoftatg ärülänga -prafliska förföl ee alltmer fêrbättrats; def bezagnande föres "eryeditionddeltagarne, hwilken ‘ätérwändt“ erhà mot norr fill Hudson-bay ed på det underfidd 0. sw. förswagad börselsörmäga, Når "man. ser inftrumentet, nåfte man för=. ündra fi iver att det "ide lnZesedan tlilwit. nppfunnet: > Då. ontifonen ide begaguas, 2 fan den bårag fásont bertéd på : urkedjon! och är: fáledes aliid ‘til hands, få mars; bariiet’ i fêrstà wänii= gen “ släummer? uyy- [sina + singeröfnsugar eller“ virtuosen | «tredje wåningen. fina. alot. - Antisonen förfärdigad -{ ‘olika fterfetar : ch. af ‘elifa metall,_ni>el; uy-_ suswer eller-aluminium. - -, dj """eSfattovägtron till statöfyrkau: Aörre prestmannen VU. G.-Wisstrand har {är wéêgrat : betala--Natt i till vresterskapet i Krisifnetamn. Han upplyser i elt nr af Kristinchamnstidningen : genom. bref från, Leka ‘em erjafen' til della sitt. be- ‘flut och) anför blandsannat följande = + Talar väl. Guds, ord «den evingo- Jiskt Luthorska kyrkan?« ‘Ingniundln: Guds;;: ord - talar. lika" litet om: deta som ‘om några "andra a, ke kristna religlonssamfund, :Derltör äre.de sla af menniskor. atsom och deras namn antyda. ‘Men fro de verk ‘af menni- skur, da äro do viss rligent icke Gud behagliga.” I ekriften finiins många varningar för gudedyrkan-- och reli- glonsläror j of \menniskor,': Ni tyckes. anse ‘att arkott till, proaterskupets är en mänsklig ’ ordoing. Skola; väl presterne etâ under: verklalig @f- verhets lagar och liksom undra verlds-. liga 'ewbetemän hafva ain lön genom skatt? Är icko dottn okriftvidrigt? Genom elt 'sådant förhållande tringna ju ‘mánga_ uf samhällets. mèdlemmar art” underhålla en ‘guldedyrkan,' som de sjolfve”afsky och hålla för skad< lig, När vu” dettw onekligen är eant, och maa vet, ott Gude, ord, förkastar allt religionstvång, livein kan då för- Gud har dessutom sjelf gifvir en las får ein kyrka eller försnmlingit Der- för tål Han ej att någon menskljg myndighet. träder in på Hans omatde och stiftar 1: gar för uit dermed re- anm Herrens Ing köllag och fir ofii- fietens fallkomlign Jag, då deremot ‘den svenska etatekyrhpins Ing år en trângets Ing. Aro nu 'desec, jag: må kalla dem, kyrkolagar,. uf så. olika ursprung och nf sá olika beskuffönhet, då Ar uppenbart, att den, som inser sådunt, utväljer den: lag, som”ar of Gud, och förkastar den, som är uf menniskor, Två så niotenttn lagar kan man ju icke lydn, liksom man icke heller akan tjena två. herrars, - Bland predsens pligter bar i deésa dagar llifwit sramhâlet täsjaudet af det osog fem bedrifived of sunteobladen eller förebild blifvit i en widfirådtare nicniug föga mwadert, men rått träffande benämda. Under ‘ detta uamu fammanfattar man’ uemlizen de hes of unmera ej fållfönta organ fone leswa af allmänhetens san= dalbunger ed) derfêr gèra sig til spráfe rêr för all den imädelfe, det jqwaller ed) förtal, fom haet c< illwilsan funna ute öfa êswer medmenniskor, ej hågande ef ter om beder och åra derwid bterêfwas oskyldiga perioner eller om deras cnuskilda lif, Nägt- och famitjeförbållanden fram- dragas cd) utmålas på det fått som en feg lafdautare finner: för fine affigrer lämpligaft. Hes presen fjelf, fåger man, sulle båita torreftivet ligga mot ett dy» lift striftställcri, t° Wi funna' ej dela denna wäl niy>el optimistisfa âsigt iásem regel, em: den edîà undantagewis fan ‘i nâgot- fall ega tillämpning... För den bwiltes, fom det Beter, bitit hufwudet af kammen, fleta alla presfens gensägelser och gendriiwan- deu — antoget att de î hwarje fall funde ifrägafomma —z inwerka efter, wärt för- menande ‘alls inter, få länge den läsande oc annonserande, allmänheten bercder honom, den, efenomissa grundwal,| som år deu enda fêrutfättningeu“ för en dylik affärs bedrifwande c< : ör hwilfen en jådan affäroman fåtter sig dwer allt anse nat. Sådana gensägelser hafwa deßutom den elägeuhelen, att de göra en fålerti- gen ej ewälfemmen reflam sust får den de flulle motarbeta, på samma gâng-de äro motbjudande för den publik som wed Tål ej will _wara med,om "tiduingegräl", De mera förftåndige meta. noz, alla gens målen förutan, huru paß mrcen tilltro dulifa blad förtjena, c< de mera censal» diga, som blindt tre dwad helst fådana "jauningdwittneu® : ulfolportera, | târa swärliz.u rublos Udenna sia tro. i. En referm- af wär buftfålligs trydiribelål>g e< sárstildt auswariugöiystemet tillintet- förande fule wál lunna något uträtta, Ben få länge trudfribet fins, cd der måfte fu fiunas, fan den c> mißbrukas, dwilket fu oc bewisas af erfarendeten i. alla lano der denna. frivet fêrclouimer. > Om allmänheten will âläzza presjen fem em ligt, aft utrota eswannämnda mißbruf, då fau predsen lugnt tâta alle ‘máänheten sjelf_ taza pá fig, den bdrdan: ; Ty den har ensam skntden tilt mißbru- fet oc enfam maftcu att stäfsa detsamma. Allramiust bar: den, som isjelf bidrager " ott efonemiskt — att cj låga ‘moralifkt = hâlla efeget uppe, rått att bellaga sig: Umwee detfanimaz ty-han har | och: med han ‘gifwer offigt sig all all besfrifuing undra aig öfver; att man icko vill vara, underdånig en sådan förvänd ordning. vgriotidningarna" fom de efter en bekant” hveriofda' cd 0 fornifi, "Olantliga bågar, al nb oû gf pila, 3 of djur e, » Oh det är Få rite’ ide dula under + :Sde mindre från. -wäxter -ligga på gatdrn uuderwerk att iuwäudri för tofyd cller folera, Uwandrare dro faan nanfi att göra bylifa" ersartußetórên .' nel. jua funda fill | hade lem cc, utsâita till oc) med fin nernal [: den fara, som år fådertad med beröras ‘gen med den flora fladen Newyorks bes tolfning, bwitfen.redar är temligen mo<- ralissi Törbesfwad. 1 © I Det gass en‘tiid d ecbjödo ulwandraren den: flora westerns under êfwerprodulti fyra; gänger! fä sto Sa:nma otydliga” råder, åfwen Lt de ‘slora fjöftåderna. 3 Newyork ser : man’ Infentato rafta mån utan, syselsättuinz Jody ‘lcfwande i de ofwanfêr „Nildrade funna sde’ undersáta waruande 'rést met oéswerlagda‘utwan mwerlden. - oc - En arbetare; som] med frastig arm tan. handtera spade ce hada fan wisjerligen | hoppas . finna fysfetjättning, unga I AA cd) handelsbes * tjenter finnes ingen) ussizt till tifsuppe. | bälle."” Wäit afsärs\ätt sär olifa ganila | werldeus, Dertill komunter att wära of | tentliga . ffotor! och fadfleler Iemna mål! utbiltade ungejuáun i éswerilèd, hwiita | erbjuda föpmån ccålatdra offirsmån sin tjenft för en ringa Iög.: Hår finnes ide! vlatfer för persouer soci begagna penuau, | ware fig bakom butiképulpeten eller bans lirbordet, ‘e< det år hjerislitande att bes wittna deu. facip.fôr tillvaron fom bun dratass sádana ‘persener åro uêtfakade att föra: "Huru: çuua| fimp afl Muta för dem sont reday ha börjat den, år ett ale mwarfanit problem,” la neta år en ptigt fora flaterna goda utfigter, men arbet6marlfnad liter” on, ch. utbudet ‘är t [fom efterfrågan, fouomista tillständ ringen från gamta Ön. , i êswerdrisua 04 för dem som | ganjla| werlden eza malt och inflytande, att watnita för utvandring till "Förenade [tera =, h | RS Annonser E till nästa num- mer böra Ull'följe af jul- helgen: vara |inlemnade senast. tisdag afton. Fåra arbetare önska fira « . Underliga rätlöfdrhättanden haswa vå fetare tiden ådragit wår förfta uni- verfitetåftad en wiß uppwmärkiamhet. Der inträffar tet. egendomliga, att en om- budsman, son orsafat en ‘balans för sitt bolag, ej blir Åtalad! medan haus ker- geemån deremot tazas för hufwndet. Der har en profcesor il juridit tiliätit fig ait jälja smittefêrande mjött. Der år plat- sen för den me>lenkburgska sandalen, c< der han: funnits för eu t. f. åklagare, som under märkliga ‘omständigheter af- stär från ott fullfölja åtatet i ett brett mål af swäraste béskaffenhet. Beträffande deu fêrstnämnda jake meddelar enligt "tivfala” godmanisberäts leisen if, vmbudemannenr Grafstrêms fenturs ytterligare; (vaning, nemligeu, att gåldenåren redan warit på obeständ,| dd han förft tiltridde befattningen säsem bolazets omtudäman. (Man ‘Jemusdre“ härmed, att fiyrelfsen fer drade och erhöll bergen med ebegråniad auswarigdet, under det ‘att reglementet eudast föôrestrifwver att ombudamanren fr.) ¡Styrelseu ädagalade genom detta. wilfer siu mißtro [till sôfauden, men af - tade det :oaftadt ide nôdigt att en3 mar fulera de intåfta obUizatienernaz hwari- genom owbudemaineu naturligtvis blif-, „wit ursiÎndsatt att ånyo släppa ut dea i allmänna rêreisen. | Mißhiren mot ous tuddmannen neutraliserades fulistäindizt ‘a? förtroeudet försden obegråufante ans swarigheten! Och sä beter det uu efteråt, att reglemeutets [öreskrister i fråga em fentrellez blifwlt fäljda, Men man sy6* nes fôrgâta, . at? Iregtementet ide heller tnnebåller några: beftåmnieljer om bergen med. ebegrånfad auswarighet. Dee, wi. förmgda =! fågeritidn. "att allt delta fomnujer-\ att: erbålla titlbårtig nireduiag "wid: den bliswandè bologostäntuauz hår tända; sela då Hfrana ål föredringad fom förklara frurelfeng tereende få ton: dra: affeendet. ' Ett ‘annat Mål till jäs denârens-obestäud leswat- êfwer sina - öl tilgångar. 1 böra LT DI MV . > Hroar’ är lifsglädjen? frågar "Små “fands Allehanda®. ‘ech fortsâtter: Det far ej gåra' annat än ett Högft nedsläcude : Antrud .ott, betraltå zungdemeu wid måna.! lirewert: Fugen tel under friftunderna ; intet "jubel och fMratt, femförtigt. med 1 bivad ‘mau’ ‘hörde blott får oi 20 3 25 är fedanz> Bolfpetet. At borta, fnötels- trigen höra till ivunua tiders traditio- ner; I ställot för att fyringa och rafa, . brettas -0& fulta! eni’ på' marten, spal slôtande i är det iure aj hufen i hwitfa | ufwade, ec för |" | cv. datar i hemmet j uláfton + borgerlig tid. en bôgst mätfiiz uppe > Nall ställa borgen [får ett betopp af-3,500 _ nigifulugarna? Wi att âänyo isa wir | men fög ' a Note a 4 a + | ‘De åre tearnel a NR tun toa ATL ‘Newyor 0. hwillfa ' utwandrare frånrma, åro, tini 1. J al Qi 4 | | ! upraals weara, ata i LS ftodens folffola bär trrbjedelen | bä Benn aba, 7a Oat eller Euflor | bugger, genera hérseinerzernas frarsube, | — "Bör ntmoxdrare til Nordaierifas | sristunterian tareisciómiasia e Stol . ef räntan, & Björnmartfta lenden, 60 fr; tydet det wara hardt när otreligl, Sá tin terf[låltanbe af ca genom starti Fuller Sieheit Sie eiter gldusnzen ofta med” ent, dgartent Ï munnen 6 - . | fana iu AEN vn bv 3 + pin VV Vv On ig, : TN s NH ror i MÖR alg tes) 4 : E i: Nn -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.