Wattigatårbta tunga met allt ft8trt en fullfbitibig pleti må fromhinn4 an- fred år tran år, nk i lamma mån tite- g,icnte thiwareta ettmante babe till gal cm libell ed) tvårtr «flå tattigtomen, jasto et 480 faint Pr cityn l' titminflone relativt. etere ftntamått fånet att intåttittgont gettemf8ra Denna tåstare ha arbetat på att finna nå- plan ut. in. ed; • tlitgåenbe balfwa banfowingend fonbe- ot hotemetcl met Utta f8rfårtiga lam. .93iamant har Preflagit ar- ring till niattning f8r ben ej aiirriftia hållecnta. moref8rfåtrittgar; men befto RIP(' har telett (° ,„) af gruntfTatterna efter 33 allmånt oginattbe, e ►ne- år beftåttima nårinart: i englattb roådt att lutter Dc Sfn 33 år ett fapital af arbaaru< men ej arbetagif- ban ne ?fulle Priåfra6 och fälunta Uti bantowiugen, berålitabt till 1,300,000 mu fr., årligen offåtteo, att bcrigettom me- (lufta tvitgai, nian mine futta. 3 sughat: har man Priat tivå an• tei(' rönta }tå tålda ett fellb bilbag, fem cc Heikki- efter afl8Ottingatiteta fint uppgår till tu lej ar: bannhatightten af artnhertighetahjelp alttrabe tett lita Mopp met, fapitalwårtet f8r t. pe dag ineralift flapphel; 11) tet låge att. atuneattcrita, få att galen tå har i it ;tåget temeratiferante i att nunnan behåll bet fapital, 4tvar,i bafa '. 10 funna ritavig, fent uu allmänt anjeo titg8ra ränta efter G proc ; ullmeter. Ten att Unna route huftvutiatliga åtta- i Caglattb anwijaa, år bett f8r alla ge- utenfamina Priatringen. Netiont Utbe. mål ifall mara att haj(' patella Rulb folante af 180 froner mellan tet 18:te eller 8fwerflutta gruntrapitalet för grunt. ,oa, 20:be året bac en hivar fatta fig !fattenta från jerten till kr:måg:une. fjuthjelp af b tr. 45 öre i metfan jarot Men Nutria tlenfolaitibufirien ar. fylta 70 år en penfion på 3 fr. 60 trib , betar fig allt jenit framåt år fbr år och We i redan. 2Barnieg :not maosetiferiag. Ort) utg8r en allt triera betvbanbe infats i ent<tning of macetiforen ..z.:51rtua upp- norbtnefira etåneti inbuftriela lit. trätante här i eiverige på petate pro- Stropps af liebelag i 5juf bar till trent- lKl år 1884 böjt fin foluppfertring fetior ej8ttiftr8nt trib eweirra (Stare- taftarde lamt:1011(mb i tiataga efe- till 2,200,811 !ft. (mot 1,972,424 år hirigheten ed) tvåbenta af att mebiritifft 1883), falna en 8fning af 8ftva 11% Dc Unga ftettfolawaten lära ed i : Huu perioner auftålte magnetifta ex- periment utan annat åtttamål ån att hetta afitenbc femma att tutta gntifamitta reta aLlmånhetena nvfifenbet ed) ft3rtjena Tittrev. klIztatettO jerinvågar aro, fem befallt, “nninpi. ,att wifate, att te fenomen, nont magettifering. år° numera b8gft betubanbe 18rbrufare af f cm framfaUai Ac. att betratta !atom heliga tillftånb, imettjta fri ed, anwånta taglialen 1,S200- kitta i h8g graf angrånga och f8rjrnau, 1,400 t:r, af b:viften awantitet Shoppa servingeniet, lamt framtrog ampel. på anisbolag 'fnattar bett 8fweriviaante byåra fajta jota hårat uppgått, fålen ftbrrc belett, 9)Zett <litern bueb,illaKt- fbiahnot bettet, invira nervlitatitett, till brufttinyit omfattar ineb thtårtet geta - att attjåg, att inbeinfta Rodel, jcban be et gåta Mit- oett met finnarubbiting. 4 p allniåt,fnen forte !raffigt tornat) att :vit Priata. :de '11.,aletutta fig åt entifa farliga far- '8f, ed) håruti ingått:be åfwett låfare- be- Stuagsflugan i the i fallt från Slatt 11:ea fritt met tungisms fållffapet. bar tinligen hellufts af en perjon, lom ,Denbilatiffif. snittavien i ftatiftifTa ,Itapoft<n: tati- beröm (intakt till central:man t:r (3. Z)tt har i jag genom att mota urstan en instab !lift Zitftritt ffritwit en uppjata, ur anfer ed) brr tudligt och tvål (knot betitta magra fatta hår betittad. mig fram HI bett baht urens Dörren dt lantrti ja adliga fontintiner ha ett- ect intnitt i flugan, wiiate fia isur mina taft 27 procent ittfert butitjtatt. dlleit nvfitla flidar ett likt ruin, ej allt lift nattan alla gåta od) ft8rre f8pingar Ipeat jaa babe te.intat. Nolipla.iforna Cittaft finned fåtal; tkitattiting. wort, upprifna ed) telwie bragta På -name (genua, 2ater, efrtiefteå, tia hwarantra, trint tvåggarna got° ena ed) ni g8tre gap, Getfe, farna tenta låge tiwerfe lanttinannaretjfap, buff:o- gatt. kar, fhtterflagna bero, gnutta pålar, elanb lånen har SiorvarterA3 fthrta fråniTa tråffor ni. in., allt i b:n warfta tumma:et (omtumla met htintfratt, eertning. Cholfwet tvijabe tubliga joat talkig Nfl,forga (niob GO procent) och af, att be fåglar. från hivitta jag nt43 ming 3cattlante (met 5 procent). tillf3mpat mig intråbet, ej (voro ',Ullen ta et-loppet af huntffatten f 1,e1. rifett gä‘ter lerinne. RC;nitreit, fem funka butaft,gt år något 8fiver 61 blint fr. ritarn af bug ;liter, wort: Utleta f8ater• ed) i ratta ftåter nåra 64 tuten. flagna ed) lösmatt fåtal 'vit regtimiter Sta flere buntar intias (jentf8re(fe. fri ittig fi3r tuattna att efter behag in- bie) i gåtan met på [ontet. itr8mma. — Den gamla lpijetn, nteb intalet bilattate buntar uppgår till iii! ekan fi3r e'rtniingen infattat< min- 33 tufen. 2,:anintanlagta huntantalet neitafta, !kb tcd ter kuli, vilan. :'(tt fivr belå ri(et baåfnaa till 150 tufen och t ftitan inan awargår, Utriva tvi tvål i tognrtni • ror tand untethåll Ull nåra ft:puffa rummet att tida itieb(emina ene G malten« troner. af 918nnewffa flågten, hivilfa analt på Zill bet fflantibårlfra programmet 1850:talet initehate ibud pagina', men återtomma tvi nu ma några emiffer fem feban bön ut. Zet forgliga år, att till utftglante af bef; asaulas gni atlinier. bnglitabend naiva tanbe f8rfall åfwe n Rall Si onn.årute be bitråg ttfl inUlta trii.tå fur rejante ccb turifter. Vd) att tåbana fejat ten, tere n e !vitna hemma unterhåll, fem f8reflåa att utgå från elda gag af jerb, "anta.;-fa. en mångb namn, lorit bedda tnurante, - [tight' fond !nitat ed) arbete. ,Dtvab tomliga af gatiffa fårfft Datum. — Tala- i Orig! erfortraa f8r l. eltritanhe af ett t:e:nen tithigger: .9år tutta tet, lem ont inretts manfrapao lega, afl8ring et man låtit ett båt< i biftorifft ed) allo- penfiencring, afwenjoin ter int8p ett nrafifft hånfeettte måttligt minne, bot- tidiga af b,iftar ;vit tet ittictla fa- ftailigett !Matt, ligga for tåfet. valleriet, befoft44 af ftatawerfet. Streaturtterporten till Crnrilanb. Netnotaingett swertftållea af raft- ort) rouhållare wib,-bet orosslit frett- och grått a)antburg telegraferad ben G %ebr. bitstuankhållef, ntet åtnjuta:1U från Tå uranö af inalijitta är freaturc aren itatewerfet af tet belerp f er Icaa eller tett till (teglattb ingått. :1-1:juttemen ft.itia, tein af nk-utegång inom lånet be- bar (vunnit genom fasaimport frän ftåttlutee. !Det famnta gäller ed i3r extra- (5)alisien. Dtufattante fOrfigtigbettunatt teteb,illare, berett fettung ed) tifåta3 be- hafiva wittagito på freaturoter3et. fluta !ark uppfåttante ter gira retaatt flumma. )lob fom föboritnne för befinn. tiwergångatiten berattaa fem fa,ibt i ill St8penhantrio itituttrif3rettinga ut- ° till 25 år. Utter 8ftvergåttgatiten fort- ftållning har nuligett itifentmit blob- far rrtterb8ratite ruff- ed` rotehållare pagejer, tel: till atenttiffe- ed) tel; till att anftvara tior effettitt tu:mm(16 toft- tjurf8ta. tiletel har, fålen: man :vet, mata. få långe ten lytt regteringend ett bantligt nåringatvårbe — en urart birjan tjenante Earlen går givar i tjett. Web nietiwaror i tetta afieente tingefår flen. 'rån ed) niob året tkift efter t:et en mar! Uti, men :linda blot Prflkind, tå !arten afgår, 8ftvertager åter ftaten tålem t. er. i Zantnart ~frilla 14 mill. &utmata får mit:inta alla fefttiaber, nteb ffåtp. om året. V.9..tvårighelcit ligger beri, lintantag af torpet eller teg inetitvarante att blota nar antvänbao getratt, me- fentanta regnat, tein allt framgent ut- tan em t:et får ftå en tett sil, 1nbcr- gra; at raft- ed; rotehållarnt. behå bet. .23lebbr8tet till frea:urefober finter 8fteergångitibett bli bet telopp, fäljed ft3r 10 öre bly. (9 fr. får 100 hoarmeb Ment; eller rufthålleto nuiva- (Tåly.) ed) antaga i nårittgOtvårbe mot- rautt utgifter fair nunna 81tverftjuta bena 2 frålp. torn. Tet år affebt f8r ten framtiba preftationeno (torpetO) hivas, ;utfor och taltoner, men åta) åfwen tvåriv, furtafivt afftrifivaa, på lått fon genta of flihre tjur. 8,ifent partejer i motionen utf8rligt ont: Limma. till tunittiffett3ba (bletpubbing) 'Eke CDet ,ir i (liter framgått:tingen af reglerinnette preparatet f8r 20 tre rfruemiffa Ror, behaublai tch militära Dem (1,ijorn i blottor!) blatibatt met och framhåller motionären benvit, regle-1 grus, betor och fett; teremet år bleb- rinaena bra ft3rtelar f8r ftnitimene br8tet blantatt met majantj81. båttre ert:tante rutt affeenbe på fått tillåggning, ening eth najlig tillatting Deg tam f8r betvåringene bittre orb- !ditt. netienårett efto<ricmanr tcd Valet af statsrevisorer. Till «sta- at 1. Ina att f8refla be rent militåra tet örastma, men betonar garn, att bena revisorer Aro vnldc: Af Första 1<m- tha ffc nid) ftrittj3 belninemiti af lan. m:trent kapten Dulbedy1111, friherre Iltbcffringar, alt fubettegmål ide Carlsson Bonde, kommendör Didron, vice hå- nPpoffrai, att uppoffringarna ft3r fer- hAradehöfding Königelel f anwåttbati Der be men Ropa, att rad.hörding Ljunggren, /Wdtmåtaren mon tafir ide må tillfåra lattbtftr• Vidmarkt • Af Andra kammaren: riksdagsman- fa gorartabt lom t ittin{ Ivar« kantigt i be på fenore titan frantftålta nen Andersson (Helgeata), Carlsson härertningeförflogett, utan ett man fag.. (Fågelhan), Gumseltue, Johansson mer bh fe till gcbo 1 i • 616rfroaret, tryart (Hansjö), Johnseon (Broby) och Man- httlittift fbr cf3 ftarttbttoncl, !amt att ken. l Suppleanter: Af Första knntmnren: bankdirektör Lindencruna rikellsgs- man Odelherg, kaptenlöjtnnnt PORae; Af Andra kannunren: riksdagsmin- nen lInntroi■ (Solbergs), Ljungnian och NIsson (Attersta). Protektionisinen. Vid justerhigen i lördags af Andra kammarens pro- tokoll för det föregående sammantra- det tog sig grefvo Erik Josias Sparre anledning af hr E. G. Fredholm, i Soleby tullmotion att lAggn kamma- ren på hjertat behofvet af spanmils- tullar samt nödvAndigheten nf att be- villningsutkottet snarast möjligt be- handlade den till km:Iran:4 utgörande öfverletnnade tullfrågan. på det ej nu, såsom vid dylika tillfallen plår ske, importörerna skynda sig nit införa al varan så mycket som möjligt, innan tullsatsen hunnit beetAmtnas. Herrar Dickson och Siljeström talade mot akyddstullar, likaså hr K. .17varsIon, hvilken likttledec liksom hrr Gumre- lius och Lyttkens hyste sina tvifvels- mal om limpligheten eller till och med Ingligheten af att medelö dis- kussioner af detta slag, Itvilka ej be- röra do frågor, som skola handläggas, förrycka Arendenas gång Stochbofm. Redaktör JU- derin har hos k. ma fullföljt benvå- ren öfeer tiksdagsmannavulet Stookholmsvalet. "Här vill jag hygga, här vill jag bo", tånkte guldsinedsgesällen Johannes Hagström, bördig Iran Fred- bergs församling, Vestergötlnnd, då hm', högst missbelåten •tned de hogn hyrorna i Stockholm och efter ett dngvarigt ströfvande på Djurgård-n, trådde :n i (len vackra skog, som, tillhörande kronan, ligger på andra sidan «slatten». Vår Johannes blef föl tj ist och utvalde åt sig en lämp- lig plats för byggande uf en kaja samt verkstad. 1 största Ipat slenflar han dit sten, byggde af den tillses:minns med 113(»811 en koja, tillräckligt stor att Iwrb( r- gers honom och hans tillit familj, och når det nya hernmet var i ordning, skedde inflyttningen. Alla voro glada och nöjda. Men så kont jagmåstaren, som föret nt: varseblef kojan och icke litet för- niob ade sig derelver, och tittande ho- nom att genast nedrifva «skrApety och bortföra alltsninmans inom två dagar, eljest skulle han få se på nn- nnt. Johannes svnrade intet hårtia, utan begal sig genast «till kungs. och ointulade for honom hela till- di agelsen från början till slut. Når han talat ut, sade konungen leende: «Når jag:vågarm: icke båttre sett upp, så får du }terms bo i fred i din koja, helst vom du ar en nykter och oidentlig arbetare.. Några skriftin rader af innjestatet tillforsokrntle gulds.nedegesallett den- nu raffighet. anb5ovt Småländingarne aro ej älskade i trakter af \Vet-inland. För nå• gott tid seden hade en Smålands son förirrat sig till denim bygd, och sinn landsmans valkanda bridgeni trogen giljade han der till en storbondes enda dotter. Flickan varde sina 30,000 kronor kontant, och hon fann tycke för v5r «vandrande riddare.. f'oralitrarne voro emellertid obevek- liga, men dottern stod frost vid sitt b. slut och rymde en vacker dag till det småle i grannskapet, der hennes ålskling arbetade. Efter den betan gnf farsgubbe,' med sig, Vid löftet sade han till mågen: (J ag förstår ick e livad Brita ser hos dig. Icke år du vacker och icke år du rik och icke År du vål klådd och dertill år du — Sittålåndingn. Mågen tog emot och laile 30,000 kr. som balsam pisk riden. Svärfar fortsutte: .Brållop får jag vål hålla åt er, iucn så mycket stiger jag att inga sitiAlondingar få komma med. Men du får val komma hit., tillade han. Som undergörare försökte sig liåronolugen en kringresande okrist- ligt sinnad. predikare i Sunnerbo. UA ',resten ej delade hans åsigter, sökte han nemligen si Jesu Nazareni namn. göra honom — lam, något moln naturligtvis misslyckades, Skolkande styrpli n tar. Till 50 kr. gingo de böter medlemmar nf Mnlin0 etadsfullmögtige i fjor flngo erlAgga for lörfallolöst uteblifvande. Från Lysekil ha uns der Januari utskeppats till Danmark 236,000 kilogram rank sill och till Ryssland 227,862 kilogram salt sill. Sillutförsel. Nykterhet ooh sparsamhet år namnet på en förening, bildad af ung- dom i Ståltorps by, Sura socken i Vestmanland. Namnet anger före- ningseyhet, Styrelsen år vald och stadgar utarbetade med temligen skarpa straff för lufteabrytare. "Vankelmod bor under do 111- jekullar«. T, å fa-turan hade hon; med en tredje, en ung enklink, tog hon ut lysning. Si kom ångern Of- strax efter, och ver denna hon föinvade trulietsloftet till en af de tvi andre fåstmAnnen. Hon öf- verenskom på allvar :ned denne om bröllop—, 1 söndags gick hon till SA- bypastorn, uppsade den första, åtta dagar förut nf kunnade lysningen och uttog ny sådan med fåmmannen n:r 2. Mitti vårtur om senslag fl höra lysning mellan henne och den sista af lastmanstrion! En kyrkoherde vald till nämn- deman år en ovanlig företeelse, som emellertid nyligen förekommit i Elf- karleby socken, Upsala lån, der kyr- koherden N. J. Mohlin utsetts "till Hål undenton. Högskola I Göteborg. Hos stads- fullmagtige i Göteborg har redaktör Hedlund vAckt motion om snart an- våndande af de storartade donatio- nerna efter aflidne grossbandlarne Edvard Magnus och Fredrik Lund- gren till en högskola i Göteborg, Beloppen med rAntor uppgå till 711,000 kronor. Nåsta earnmanträde viajes komiterade, som ekolut utlåta sig Itårotn. En farlig gård lår Sverkestn i Fellingsbro vara. I nu leivande men- niskors minne uppgifvas fem af dess manlige egalt: Itu kirlorat förståndet. Nu annonserns en uf gårdens förre oarts död på Vadstenn hospital; ef- ter honom har en egare blitvit sin- nesrubbad och dött på dårhus. För uppförandet af ett täckt klapphus i Köping med ',luts för 20 t% a:t ersk or har d rå tiel kam nut: en bernknet kostnaden till 12,000 kronor, oberaktuolt kost:leden för tomt och vattenledning. Orätt forum. Under pågÅentle session i Hudiksvalls rådstufvoratt baron, dagen framträdde helt °förare- dadt till skranket ert kopparslagare i emu-y:tutt tillstånd och nnhöll, det vål- rådstufvurAtten ville insk, ilva hottom som — goocItemplare. Ett par konstaplar tngo hund om honom, men huru% ila ile förde honom till rått forum, kanna vi icke, etiger dikst al.s Y. 6tatuilanben Norska stortinget öppnades af krönprinsen den 3 dennes :ned ett trontal, som bl. it. bebådade lagför- slag om upprattandet at en postspar- bank, om vårt;epligtoutskrifning och om ett nytt rAttegångssätt i straff- frågor. Statens finnnsiella ställning betecknas såsom god. Kronprinses- san var närvarande. Att såsom danskt smör expor- tera konstgjordt smör till utlandet lår Indra varit ett konstgrepp, livar- till mindre sionvet•granne danske handlande stundum gjort sig skyldige, och derfor diskuterades också på de t,Sainvirkende Landboforeningersa se• rusfe möte en fråga af följande ly- delse: «ICtin från föreningens sida göras ni-got för nit hiadra konstgjordt smör från att ut-andas härifrån (Dan- mark) till utlandet Kid OM danskt 911161' ?tt Professor Segeleke, som inledde di•ktissionen, aninarkte att det nu i Datonnrk fans flere fabriker för till- verkande af konstgjordt smör. Ilåri låge en fara för jordbruket. Det skulle i hög grad skada det danska smörets anseende, oro konstgjordtsmör eller blandningar nf naturligt och konstgjordt smör ginge till utlandet såsom danskt smör. Det hade kostat stor mötla ntt skuffa det danska smö- ret tilltrade till den engelska mark- naden, och ett betydligt kapital ginge förlorade, ona engelsmannen miste för- troendet till vårt smör. 1 höstas hade icke färre ån nio köpenhamnske hand- lande pliktfAlts, för det de sålt konst- gjordt smör såsom naturligt smör. I staten New York linde man antagit en log, som rent af föl bjöds sA vål fabrikation som försnljning af konst- gjordt smör, och 100.000 kr. hade ansIngits till vidtagande Atgirder för att kontrollera lagens efterleftind. 1 Frunkrike hade åkerbruksministern framlagt lagförslag i syfte att hindra bedrägerier med konetgjordt smör. Förslaget hade vål Annu icke anta- gits, men detta lands jordbrukare hade helsat det med bifall. Detta lagförslag förbjöd° icke fa- brikationen al konstgjordt smör, så- som den amerikanska lagen, utan sökte endast införa större Arliglart 1 handeln, och deri förordades långt stringare straff an de i den ameri- kanska lagen; lAngelse stadgades all- tid jemte böter och konfiskation. Domen skulle offentliggöras af dom- stolen, och ritten kunde till och med besluta att ytslaget skulle uppslås på den dömdes dörr. I Tyskland hade man i lagen mot förfalskning af Ms- medel ett skydd mot missbruket af konstgjordt smör. 1 Danmark hade man efterstråfvat något liknande det franska lagförslaget. Ett förbud mot export af konstgjordt enrör vore icke tillräckligt; tillika borde stadgas stringt straff för tillverkning at och handel med knnstgjnrdt smör i afsigt att bedraga, och derjemte borde det förbjudas att handla med och bon- s:Anda konstgjordt smör underaidana marken, som kunde förvexlas med mArkena på naturligt smör. Man borde från Frankrike upptaga nam- net «margarin« och förordna att kon- nossetnent och slutsedlar alltid skulle innehålla detta namn, då konstgjordt smör såldes eller bortsåndes, liksom också detta ord borde inbronnes i fastegen. Straffen borde alltid vara langelse i förening med böter och konfiskation. Sedan flera talare yttrat sig, af ht ilka de flesta ansågo att något borde göras för att hindra missbruk Oden konstgjorda artikeln, tillsattes en ko- mit bestående af hrr La Cour, La- • aetz, Chr. Nielsen och Fredriksen, för att utarbeta ett utlåtande i denna fråga. Stockholmsk rinterbild. (Ur Ner. Å) Elfva grader. Snö kring gaflar och fasader. Is långs fönsterkarmur. Blåsten larmar. Sjelfve hunden Nit kring episeln helst gör runden. Lat och matt, på mattan Ligger kattan. Men i stormen Ser jag af en qvinna lurenen Illa lcrökt. liven' år hon ? Sluf-ok bår hon. Branta vågen Uppför stegen går hon trågen, Bår med trots i hågen Murbruks-trägen. Hennes midja, Stark och spänstig likt en vidja, Trotsar, svart i trasor, Köldens fluor. Nord nuvinden Biter bröstet, linlöst, kinden. Djupt i ögat sitter Stnårtnn bitter. Ej behagen Stråla ljnft ur dessa dragen: Nöden markt dem redan Langesedan. Oket tunga kröker hennes rygg. Den unga, Född att frihet vinna, Är eledvinna. Förödmjukad Gir hon. Når hon år .förbrukad., 11 vart — I menskor, stigen! -- Tar hon vågen? . . . Kölden stiger. Sinn tråg hon bar — och tiger. Murarn ropar: nMera Kalk och lera!» • • • Knoga, knoga! Filantropen i sin toga Värnar dig, sA tapper, Helst iii — papper . Arbete/kran - Hell åt benne! Men förfäran Föds, när Sveriges qvinna Är eldvinna. Ilvems år skulden? 11' 'in ser till, att han blir gulden? Ar val 11,11 att klandra Eller — andra? Dagen slocknar. Skymning öfeer staden tjocknar. Stum, slarvinnan vankar Bort i tankar . . Magnus Elmllad. Januari 18t'5. Med pennan och saxen. En kung i evart bonjour år icke fnrlig, sten en i purpur och krona Ar farlig, ty han antyder en :ilagt han icke ester. En prest i tulubb och peleulössa år en vanlig jurdisk men- niekn, men enrum° preet i niesshalie med en altartafla som bakgrund år en farlig dikt, (Budkaflen.) A vett Strindberg. Blir beskattningen rättvist förde- lad, så Ar det ingen fara, åsnu står det ej såtnre till teed Sveriges folk, Afven den del, som bor i *tiderna, An att det kan såsom ett fritt folk sörja för sainhållsbeholven, och att det — ålven den del, som bor i *ti- derna — har patriotism nog för att årligt vilja göra detta, bör icke ena sittas i fråga, Varm lantis sillthan da,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.