Sedlighetsbrott. Från Stockholm benne.: Lördagen den 31 Januari vid 8-tiden på qvAllen uppförde Dig en person på ett sedligheten i högsta rad Girande Isått i en spårvagn å ungsholtus-linien, i hvilken utom nåmnda person endast ett vilklide ungt fruntimmer befann sig. Frun- timret anmälde förhållandet för spår- vagnskuskeu, hvilken förde personen i fråga till Kungsbolins vaktkontor, der han uppgal tig vara f. d. löjt- nanten Fredrik Otto Gripensvård. G. har lör tukt och sedlighet sårande handling fått plikta 50 kr. t 1111.01~~111 erMerre"-" Pri" Med pennan och saxen. Majestätet har lör mig blott kejsa- Bismarck. ren, oljas ingen. öfverklassens «välgörenhet• mot un- derklassen år i verkligheten blott en liten afbetalning 1 en stor fikna hvari öfterklasaen, derför att underklassen &trial'« och arbetar, så att ofverklas- Tiden. sen har det bra i tedde°. Det liter sig göra långre ett upp- fostra en qvinna till giftasvuxen ål- der, okunnig om de vigtigaete hån- delger, som kunna tråffa en qvinna, ja att låta henne gå i brudstol full- komligt ovetande om hvad som före- står henne som maka och mor. Då det har behagat Gud, vår audelige Fader, att så ordna vår kroppsliga natur, medan vi dvåljae hår på jor- den, nit vi afla, föda till verlden och gifva nAring åt vår afkorntna på summa sått som daggdjuren, så tillhör det ej oss att akAmmas tör eller blygas deråt. Vi halva ej rått att göka dölja dessa Gude anordningar för en stor del menniskor, under förevåndning att det skulle skada deras blygsamhet, deras qvinlighet att få kunskap derom. Sedlighetsrännen. Landtbruk. Ont separerad skummjölk. Då vi för någon tid sedan efter annan tidning återgåfvo en artikel om se- parerad skummjölk, hvari dennas vAr- de förklarades vara ytterst ringa, ha vi för sakens belysning från båda si- dor tAnkt oss jenivAl böra reprodu- cera nedanstående upp.ats, som Ar håmtad ur «Tidskrift för Landtmån« (n:o 12 1884.): Ofta hör man den frågan uppka- stas: Kan separerad skummjölk rara skadlig att använda såsom fåda åt men- niiko; och djur och om ;Utta icke år fallet hrilket värde har sådan skum- mjölk jemfård med skummjölk efter an- dra skumningsmetoder, samt hvaref kommer sig, att separerad skummjölk, når den får sed, ofta blir sd betydligt fåradmrad samt stundom icke håller att koka? — Af ett af doc. Fjord i danska aLandhusboldniugsselekabeta hållet föredrag angående detta Atnne, framgår, att det ingalunda kan vara skadligt att anvånda separerad skum- mjölk som:f6dit åt menntakor och djur, utan att tvårtom den separerade skum- mjölken har det förctråde framför vanlig skummjölk, att den år mycket renare från smuts o. d. ån den senare, tamt att den kan erhållas i ett myc- ket finskare och friskare tillstånd. arskildt för utfodring af kaffe« år detta säkerligen af rått stor betydelse; ty efter hvad vi ajelfva sett och af erfarna landtmån hört, förtära kult- varne separerad skummjölk strax den kommer från separatorn med mycket större begårlighet An annan skum- mjölk, ålven om denna blifvit upp- värmd till samma värmegrad. Älven tillrådes att strax vid separeringens början undantaga den tnangd mjölk, som skall anvåndae till föda, och ge- na« aficyle den .i is. Behandlas den sep. skummjölken på det sått, att den genast efter separeringen afkylcs starkt, år den utan allt tvifvel långre hållbar ån vanlig skummjölk, men om man, som nog mångenstädes sker, icke iakttager detta titan låter ekum- mjölken, då den lersnar separatorn kanske 25--30 gr. varm, stå och lång- samt afkylas, föraåmrar ilen sig hår- Igenom högst betydligt, blir lett syr- lig och håller då icke att uppkoka. För att råda bot liåremot behöfver man endast egna denna slags skum- mjölk samma vård cour annan skum- mjölk. Hvad åter värdet af de olika slagen skummjölk beträffar, framgår detta bast genom en jurnförelse mellan de- ras sammannitning, hvilken, enligt medeltal af en stor tnangd i de se- nare årens literatur tillgängliga ana- lyser, närmast torde vara följande : V•ang skummjölk Att sålunda, som vi nyligen i tryck sett, bettlarn sep. skummjölk sen — som består nåden Imning — af endast vallen«, år alldeles origtigt och kan med lika rått tillampas pi vanlig skummjölk. Men då fettet utan all fråga år ett dyrbart linne för i synnerhet menniskor men laven djur, som emellertid billigare kan er- hållas ur andra födoilmueo, bör na- turligen icke sep. skummjölk betala., med samma pris som femte: e &kura- mjölk. Lagga vi då till gLmed för en jemförelae mellan da olika slagen af skummjölk såsom tuennieciförla ds vården för fett, proteinåttioen och kolhydrat, AltntSn uppgifvit, Gona vi, att vanlig skummjölk förhåller sig till sep. skummjölk som 100: 88, d. v. a. om en kamma vanlig skummjölk kostar lo, bår em kanna sep. ,kustmjölk kosta 8,„ öre. Såljes alanda en kanna sep. skummjölk till t. et. 8 öre, år den jernföreleevis billigare an en kanna vanlig skummjölk k 10 öre. Med ett pris al 8 öre kannan kan den sep. skum:mjölke* betecknas som ett ovan- ligt billigt lödoåmne, byars al;rnan- nare anvåndande icke nog kan an- befallas, då proteieårnoena köpss i detsamma mor An 6 gånger billigare ån i kött; ty då enligt Almlo 1 ekalp. proteinAmnen i kött å 30 öre ekålp. kostar 1 kr 50 öre, it'oetar 1 skålp. proteinämnen i ekutarojölk med an- förda pris endast 2.3 1 . 1 öre. Blir åter fråga om att beräkna vår- deförhållendet mellan de begge sla- gen skummjölk såsom födofininen för djur, måste en något annorlunda be- rtikningsgrund följas, för hvilken det dock hår blefve for långt att redo göra, och blir då prisförhållandet 100:93,4 eller m. a. o. vid utfodring har se- parerad skummjölk blott ett 6, 0,'„ lägre vårda ån vanlig skummjölk. Slutligen kan framhållas au såsom föda åt mycket späda barn år kvar- ken det ena eller andra slaget skum- mjölk, like litet som oekumtuad mjölk, utan aärskild behandling något Iltnp- ligt födoämne. 1 korthet Nanunanfattadt blir så- lunda svaret på den freitistålda frå- gan: separerad skummjölk år ett så- vAl för menniskor som djur lämpligt och gult födoämne, som år renare samt rått behandlade friskare och håll- barare än vanlig skummjölk, men den har ett något lägre näringsvärde och bay derför ej betalas med tunt ut ed h04.1 pris som denna. S. E. ci) iuildt. — Det har man alltid sagt. — Äfven om mig, innan jag blef president — antnArkte Grevy och lit sin hand glida ofver den isbana, som tjenade honom sota hjessa. -- Men det Ar sant, har ni ej lust att bli mi- nister? — Jo, det beror på, skall utan be- tala hvad men slår sönder? mitt allt.« Laholm den'i 2 Januari 1885. 4 Hr Petter- (tvist hörde ett buller under natten, han tände ett ljus och gick utför trap- pan samt upptAckte en tjuf som just Ull på att gifra sig i våg med en fallatoppad sick. — Hallå ropade han, kom tillbakai ni der; — Hvad At det fråga om, sade tjutven. Jaså . • . jag ser silfverljus- saken! Tillåt mig . . Han kar staken ur hAnderna på Porterqvik som står alldeles mållös af häpnad: — Tusen tack 1 . . De Ar vAl in- genting annat jag glömt? Reparerad glömska. Glanska sannolikt. — Hvad gjorde do i går? — Hustru min och jag voro på loppcirkus, och der trAffade vi idel Tagel oehSylnhår uppktypav till ha sta Hudar och Skinn samt Adolf Böderström. g pris af REALISILTIO111, För vinnande af störro utrymme, realisera vi tillsvidare: • DOMAR, ICLADEN KORDEROJER Saint litdörtit klädningstyger, mot kontant, till inköpspriser och derunder. be (anta. LARSON & JACOBSON. 15 Förklaringen. !! varför stöter folk alltid ihop glasen, når do dricka vin? — Det Ar mycket lätt förkleradt. Ord.tafvet säger: sanning ligger i viner, och med sanningen stöter man folk, hvart mnn kommer. liöllighet skadar aldrig. Lasse linde rått plats som kusk hos rvttma- star von Plusk, med förständigande att va a nykter, påpasslig och häftig, framtö • allt höflig. En dag kom ryttmästaren ned i stallet. «Nå, min kåre Lars, hur stfir det till med hAstrume?« Lasse strök af sig mössan: «Jo, tac- kar som frågar, riktigt bra/ Hur står det te me' råttmästarn sjelf?« DatibeltSuttbrrrilttelfer. etodbotrue Utö ben 17 ?tbc. :vett, ;:yteff, 1: 03 Å 1: 13. mknöt, 1: 80. 214p, tuff 97 å 100 ört, fivenft 92 å 95 ört. ilidgmlöl 1: 12 pr 20 (fåk. Rota, 2.rob. 92 å 91 ört, tkab. 88 A93 ört. a stre 90 a 92 ört Or 20 (Tölp. VIrter, fob 15 å 17: te. pr g ammal tunna. 19rdlinuitt 1: 63 pr fantia. Obtrborgs börs ben 17 igår. Jpmett, 1: 15 a 1: 20. 4{dg I: 05 e 1: 00. 4afre 86 å 88 öre får bunt, 89 a 92 ört för ytvart pr 2f. !MIN trihnvin 1: GO trtra fontant pr fauna. Till sala. OBS för afsibidning med Skåne--Hal- landsjernviigen ombesör- jes af L. P. Perm:gm:1, bilor: Ippon!~ Pikrasen tros rid }Mutan Prima Neweastie FYRKOL (8. k. ångkol) till salu hos Le. P. Port:mo:a, 541 Brand- och Lifförsäkrings-Aktle-Bolaget SKANDIA - och Brandförsäkringar af meddelar genom undertecknad Lif alla slag på ytterst liberala vilkor. G. L. Akerberg 4141 ä 3 Kok rter, ett par tunnor, rena och goda, till salu hos kronojAgare J. A. Nellström, 71 F RANZ )ETERSSONS raLsorterade Ilökhult vid Sn•pp•rp. Träpumpar från 75 öre till 1 kr. pr aln till ,alis hus N. P. Gustafsson, 48 Hisliult. ÖSTRA BRYGGERIETS tillverkning af: Bayerskt öl, Pilsneröl, SÖM åt Porter finnes till afhenitning hos N. FREDRIKSSON. sundlietspipor, mod giftrensningapatrnn, 60M förhindrar nikotin och fuktighet all tränga upp i röret, företiljas hos ink- ochdubb- rpoKfltrit LAHOLM, rekommenderas i välvilja och hågkomst till utförande af alla slags 13Q1ct=7olgori-arboten, storm och mindre at hvad art och beskaffenhet (1,t. rara Den största ordentlighet och noggrannhet vid hvarie, liften det minsta arbetes utförande, har Tryckeriet för sig e.tullt som en Itufyuduppgift. En livar, som vid behof af trycknlster skånker mig sitt förtroende kan vara viss om att erliålla ett punktligt terkstAldt och i allo 'vackert arbete. Prisen skola beråknas så Ytterst lågt, Som med ett samvetagrannt och follgodt arbete år förenligt. Laholm i Januari 1886. , ..lt ,nivådi, t»tftth nrie Httgaktningsfullt hus hinuon. "ferm. Rådberg, Asp. skummjölk. Singers Original- as ner t• Den egentligen enda skilnaden år således att vanlig skummjölk håller 0,4 proc, fett mer In sep. skummjölk. 0. ANDERSSON. M annen: «Ja, det Ar anat; du år Ruruledesa Ferry blef minister skildras på Viljande sått (len nye, af oss förut omtalade paristidningen «L'Anti-Ferrj«: Ferry börjr.dc som kypare, det Ar en bekant sak — heter det — och så hånde sig en dag att president Grevy kom in på det knfe. der Ferry tjenstgjorde. — Gil mig en besk — bad han. Jules Ferry serverade en söt likör. — Ni Ar ett idiot! — sade Grevy till oda under verkliga inkapspritger Portfar hos Tvetydig föraåk ran. Mannen (dy- stert): «De förbaskade affårernal Jag år snart trött på allt. Allt år mig redan likgiltigt!. Frun: «Min Alskede du har ju alltid arieDattba. Bigtig bild. Familjefadern: Jag beklagar att jag inte kan bevilja er anhållan om min dotters hand, Friaren (pekar mot fönstret, der man på afetånd ser ett br.int berg resa sig): Det nfskrAcker mig inte. Min kårlek liknar den der klippan. Familjefadern: Mycket rigrigt. Jag har varit uppe på den der klippan — den saknar all utsigt. Vatten , . . . 90,„ proc. 90„ proc. Fett O ,m „ „ Oetamne . I gghvita " 3'4 Mjölksocker . 4,, ., 4 45 Salter . . . . O ,m „ 0,, 100,„ „ 100„ Slagfårdlg. Han: ..Tag Önskar er riddare blifve Och hem nu följa er ft15, Hon; 'Ja, gerna, mi n herre! Dock måste Jag först er till riddare elås.. (Ger honom on örfil.) På kreaturatorgdagen. Unge landtbrukaren: «Tycker fröken Pet- tersson mycket om djur?. Fröken Pettersson: aJa, det gör jag visst, och Ar det hr Anderssons mening att fria till mig, si vänd sig bara till pappa och nitarmen.. alisa jonen — Min vin hvad ni år enfaldig! Det år ju folket, som betalar allt detta. Sig mig, ken ni låsa? — Nej. Godt, då skall ni bli mininter för den offentliga undervisningen. - _ 23 alla Pirbiiiiringar, säljes under full' ständig garanti pe fördelaktigaste betalningsvilkor i Lahol;n elida8t hos n Larson t5' Jacobson.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.