: INA MAT Y T Tr" © — - TS | - — 7 | y y Palitisk’atavism, | En lilfálllg meds [-:* Hâraf framgår, att {nförfeln af smör- | > Esler min -mening äro nyßnämda ditts | råd att ordetiilizt rensa dem de uibjuda. | onykterhet.' Svatanden bogarde och | |. E - pelare frihver från Keistiania till Dags sédan 1864 eller på 20 år nåra tredubbe | famtingar: en årlig fatt för wärt fott, | För fådana fordbrufare — od) de lorde. | erhöll ‘ännu ‘en’ gång öppskof; ester; Han llehanda: : enl tte diet kronprinspar för kort tid acdan anlände till Kristiania, gals af exellensen Sverdrup till det höga arctis’ ära : en feat, lika glånsan Q Fo trots någons af de «byrákratizkes.' mioltrarno : förr i; verlden och fullt " vt lika aristokratisk, ty äfven I Norgål- så dethokratiskt det An är, finnes en aristokrati. Till. denna fent inbjöds ! "amturligtvis Asvon h, mit déotthiogeñs hofsröken Ida Wedel-Jarleberg. Fro- ken Wedel-Jarlsberg afslon meller- tid trote sin atällning vid ho ïetdenna | jabjudning, | och bufvudinochållet af det svar, i! hvilket hon vägrade att e ptråda i: Sverdrups salonger, lär SS ba rarit: «En Wedel år, icks till en “x folkuppviglaree. Följden häraf vardt ett tolegraw; till Stockholm, — till "fre, vet man icke, så noga. En ”derpå följande befallyiog till fröken Wedel-Jarlsberg att "infinna! sig på exellensea Svordrupa, fest besvarades - af henna med er alskedsansökan från : zio bofattoing såsom | hoftröken hos, | drottningen. Fröken! Wedel-Jarls- berg uteblef från festen, men en up . görelse si godos måtta efteråt hafva |! Piiseit träffad, slldeonubd, hod} de roo afrest. till Stockbolm,;ååsom det ages för aut:i egeveknp af uppe | gaktande hoffröken årtölje hb. mitdrott- * niogen på konungaparota snart föres stående reas till Norgem + ov : Sá långt D. A:s tillfällige bretftrif- I-mate. J går erfor tidningens redaktion | mellertid, art fröten: Wedel-Jarloberg redan lemnat Stocholm, innan fonungas ret ‘antrádt' fin resa, ait eudast ett por swenska hosfrêfkuar freta åtfölja drott- ningens! Wii wela ie, läger D. A, drillen: éfwereuskomumelse, träsfats, men. anse ide ofanuolift, att det ide funnits . êfwerensstämmande med. elikettens for- dringar; att fråten Wedel-Jarlsberg, ef- - der dedad sem passerat mellan henne eh 7 ocdenfen Swérdrup; nu omedelbart dêrpa: F yppträdde i drotttingend ivi ‘ Îwao stall man nuffäga qui Rit bög fård hes en qwinspersenx REN : Dagtigt Aiulehanda finner, all den "i alla hándelser.cwittnar ‘om en. faraftär,- sem ide dagiiugar med fin ófwertygel]e 7 för ea etitettlsagag sul”. Vi ha där + för of jen Wedoels dotter, trogen fin 3318 [traditloster". J! det: fora hela CK » itne bara atavilus déglärd, som "Ligger { blodet", „Jugeutiug annat. . ! Utènblatet fom: ocid berêr denna famdjä" frôfenoppesitlin, {will weta, att amlej Wedel-Jarlsberg,-grefwe Wedel- Lttaderz, frajtigt under]tôdt sin tred- skande deter, "Man ser af sádana te>en“, - józer A, B., "hwar den uüoblaste mode“. > rationen 0& del wársta niotftánde finf nas, i Koitungafamitjen-täder förfontig ‘hand, Inren hoswet och 'uitrabågern finna « fig „fêrantátna ost>fortjätta Heiden, à vutrsåces, till det yttersta--: — - | Ända: ned, tU =, boffrötdarna! bold lf rar filet! fadsfariflts BB: meddela! bår efter "Byrie” i-runda: talk tila äppe gillet ‘pà ins e< utförjela of sudrzuns - “der ¿divarideraz af :åren, 1804-1874 od 1684, divarwid de inom parentes stäende firecna dete>na, huri FA uadersilzez (=) eter; dfwerstiger Iuförfela: DEE Sör oas MCG RITRO 264,000 (628,000) © INC HED ) «2,948,000 (41,345,000 ar Il: S000)" * 9,600,000 (-+6,300,000) valde att fråga, | skyndade att , gifva mig. âlla:ds upplysningar avgående Dorvaux familj som Dalebury ännu .lyckats* vinna. “Ara Dorvaux var onkáz icko rik, > men som dot tycktes, i en gan- ska god ställningi kön var myc- ket sjuklig och gick sällar: ut. Dä ‘hon tycktes" hafva, motvilja för sällskap, emottog hon ingen, : och knappast någonkände'hen- hå. Då personer; , med, hvilka hön varit i’ boröring: bekräftade at hon var.cen stillar. ladylik | dam | som talade | mycket litet. Det var icke bekant hvarifrån > då kommit — sannolikt. från Frankrike; men dötta var endast en gissning och 'ovissheten med ; afseende på denna unkt verk= | ligen; bekymrade Dalebury. ‘De | gamal ”Gvinoe, "sor varit-hos ; dem i många år,!|Fleuretto has ‘de förvärfvat sig många vänner 2, Bom det tycktes, tå om ens - Några fiendor, - Hon. gick icko ut mycket, alldenstund-hon var en trogen vårdarinna af sin sjuka ) 1 | 1 | t | > 1 1 : | ade; endast. en :tjenarinha,' en) jdeso-en :medellilwerknlug ald, under det ‘alt uifêrseln amma tid fyrtiodubblats; di i 1874 eller på 10 är [ôrdubblats od) att utförfela på famma tid mer än tredubb= fals; elt är 1864 Sverige infört 1,122,000 (filo mdr. (=, citer: 1,4 prfilo‘= fe, 1,346,400 oh utfört 263,000 fils. —- rester ife. 2,3 -pr ‘filo ‘= fe. 620,400; [4 sedes ett ‘iuförselwärde utöfver utförseln af 720 fr; g'atr 091874 Emwerige,in». fórt 41,600,000 / tiloa fmår EM 144 Pr! tilo =" fr. 1,920,000 — ec< utfört 2,945,000 lilo — efter 2,,, pr kilo = 6,916,000 . tr; säledes ett utförselnätdè* utåfwer inför]e u ‘af 6,000,000 fr. att Swerlige 1884 fluttigen infört 3,200,000 filo — ester 1,3 pr filo = kr, 3,840,000 ed utfört 9,500,000 kilo — efter 2 fr.’ preliso ==: 19,000,000 fr. — sâledes ett: *utförfelwärde “ utöfwer lnsörseln “af 15,630,000 fronor.- (0 ss För alt gôra ell begrepp, om hwillen betydlig qvantitet smöt! 9,500,000 filo i sjelfwa werlet är, påpelag, att den sam“ ma år.lifa med.1,900,lehs.-o< att det Jålunda flulle erfordras, ett; ak devftårkta. artys att trandporfera den sanimaz*att efter 50 kilo pr fjerdlúg-.9,500,000 lilo. ör utgår 190,000 flerdlugar — #4 e 4 pe Weda af 3,653, pe dag af 620 fs att för tran$- -porterandet --af -190,000 ijerdingar- mör ‘à sernwäz* skulle“ erferdras 1,900 jern= wägswaguar eller ungefår GO wanliga godståg, famt att, om 190,000 fRrdin- gar utlades ling, efter hwarandra, de fune upptaga em wäglängd. af öfiver 13 wenska mil. -Slutllgen må . 'anmärtlag,: alt den flora .införfeln förlivet år tid stor del, beror på ölad införjel of. margarinfmår. = >. Engelska \smdörmarknaden har ‘pà fenaste tiden witat en stark afmallning, - som af dauske afärömän tilskciswed det ledsamma ANNY att föpfêrmägan i’Englaud wäsentllgt-minskäts genom de trydta fêrhäállandena- E = Dertill kommer, al)’ mañ i Heslaud börjat tillwerka "butterin" eller fettsmör af 1å utmärkt beflaffenbet, alt delia, iom år fonnertigen renjwaltigt, invagt beredt oc prisbilligt, hotar uttringa tefuuda- furöret, med undantag för deu ringa del, fom anwándes till bafuiug. : J det fiveufka 'mejeriimöåret ha dau- flarne fått en swär fonfurrent vål Eng lands 'marfuad. ‘Den .swenska smêrpro- duflionen, läger eu meddetare til Natic- uallidende, har på fenare tiden gjogt före wånande framfreg, fåwåt i qvalitel som vantitet. "Men ehurin det finaste fiwcen- sta \möret ftartt närmar sig det daufta, á fins dod ännu d i Swerige — eller nâzgot-annat-land (1 — det mejeri, som Jan frambringa få fulfomlig od) juper- fin warà fom Danmarks bålla mejerier. Men I audra fidan utföres från Swerlze "ide "heller någon få swag och osáljbar produkt, som den Danmark frambriugar {det fö fö medelsårds, och boud-\möret Jutek, \wenskt (mör är sä wanftiigt att assätta fom de simplare jorterna af dauskt, "> Ligger häri:en maning till danskarne, dite tynga marknaden med swagt eler dálígt forör, få talar det tifa farkt för, attde fwenfla;mefecierna ied kraft förts fätta vå, den, geda wág, de inslagit, EV gött o flast fmala HäR. I ett bref till Båteborgapofter kommer "Göran, odiá in på den sto>holinsta’ matfrågan o< aumärker, att hufwudstadens arbetar- befelfning „ide wijar någon benågenhet att’ tílgodozóra ‘sig det prisbilliga nâ= riugsåmne, som nu en’'tid bortåt ecbju- dit sig i den êfweralit ;torgförda, färska sillen. Samma smak wisar fig ähven i landsorten, Sfall mån ha sill, kall den wara salt och fêpas saltad. Alt. ijelf beswära sig med fattning af den för en spottstyfwer fata färsta waran, fommer fnappt i frågas |, [ZJ fråga. om de lillfällen, huswudstaden erbjuder mindre bemedlade att tillfreds: fråtta fir hungers fraf, åberopar Göran” beträffande det Suithska äuglöket vits- ‘ord af en resande dansk, jem fommit til Stecshol får att studera ânglôls- wäsendet." Mannen är. heter det, höger ligen fôrwänad öfver den öfwerwägande fêtte oc) flést-utminuteringen på: ångtös fet oh pástär, att han; ingenstädes har fett få !frastig föda, för 16 billigt pris erhållag.t Han påftår widare, att hwar- fen i Köpenhanm eller { någon af Tusk- lands eller Frankrifkes större städer, som han besôft, äro de arbetare, som funna bänsöôras. til samma flaß fom dei hwil- feu, iöretrådesmig * besôker änglöôket i Stoclholin, | tillfälle att kunua förfe sig n(ed\lifa god.-föda od tnappaft Mulle derpå-gåra anfyråf. Hans bestämda ôfe "weriyzelse är,-atit>det qvantum mat oh brôd, Toni en arbetare på âángfôfet förlår til... middagsmålet,. motswarar en tyft eller fraust arbetare8 wanliza bdagteft, om hänsyn tages till den: ubitanfiella dan. o ba sn lâter ju mydet bra få wål för ångtötket fom för deb arbetarfunder: men den resaude att infêrselu sedan} rif en’ fund spis för mångtufenden, en fång, pi èdmma, rena, zlanglutia toner, Skada blott; ait man år få mån om att gôra :denua fats TÅ mwåt son êfwer buf- wud ¿faget alla wára nyaste skalders werk oåtfomliga för folket. | Man utstyr dåcs ferua ‘allt för dyrbart; man borde åtmin- stoue. i werlligt 'yrisdilig upplaga famta ett ‘urwal af de för folket fatlliga dikterna, ty nu'går det miste om allt får mydet ar det godaa/ Man borde ej för mydet ringafta oh mibtro follets förmåga, då man fer'alt det I brift vå god låsning få ofta; målfer källa. | I faumanhang med denna dnskan will jag fäza: tydligt wore det, om wad>ra rytmiska, lättfattliga mele» dier funnes til dem af W:s andliga dilter, föra ämpode a för fång. Wi egde då I unigg en owärderlig rifedom, ) Som bewis på dålig statshushälle -nlug' har ext. famtida, anfört, att gål- lande’ reglemente fir prowlanteriug af lande!s helr!frigómalt, fängelser oå ar- betsinrättnlugar fortfarande föreskriswer alt ‘uteslutaude norsk fil fall användas, oaftadt swensk fill; finnes sedan nio år tillbafa "att" tilgá i fådan mängd, att mydet af den jamma lemua8alt ruttna. 5 För wår del;förestálla wi cf att detta förhållande beror ‘pà den numera nog= granna ‘omsorgen om att tildandahålla: manskapet prima twvara, och få länge den fwenfla. fillen ej i godhet går upp emot den nocrska, förde üledes denna senare böra härwidlag bibehålla sitt företräde. En storm bebådas i kabellelegram til Londen från New-York. Telegram= met har följande lydelse: "Eu hvår cullon har’ un Nya Sketland till centrum od skall antagligen rôra fia i eostuordostliz rigtning, derwid framfallande starfa ofts tiga och svydliga stormar wid de engelfta oh franffa Tufterna mesllan den 22 oh 24 denues, " „Afktiete>uiug I seruwägar. Stadd- fullmägtige | Kungebada haswa beslutit tedua 75,000 frouor i Kinna—Kuugs- bacfabanan ed) 75,000 fronor i Warberg — Gdêlebergoöbanugn. . Wâra protektionister glädja sig nar turligtwis över spanmälsfrägans utgång wid' tuffa: rifodagen.* Det är ju alldeles flart,- menar. N. Dagl. All, ait wi bår' i GSwerige lôra följa exemple, Det be ter nemligen ;U tidningen: "Nimligtwia bör ej något allwarsamt motstäud.mot paumälstullarue uu fêretemma hes of" efteg lyska rifedagens genom telegrafen meddelade beflut”. a Uvsala-Posten HhÄgger wäl: Härtill: "Om sfalfar (dårar) leda dig, få följ ide? Meu. bibeljpråt ha, tiljom ord- ipråf och gamla mårten, ej samma klang som i forna 'dagar, ‘helst om deras aut- toritet [trider mot — Bismards. Inkomsterna af bränwinsförsälj- ningen i städerna äro som bekant af-twä flag: ‘försáljniugsafgiften eller alten oh bolagens wiasl på rôrelsen. Lilsom wid föregående riksdagar är äfwen wid deuna förslag wådt, (af hr Sm, MNitsfon I Es= weröd) om alt fräntaga städerng en mera ‘belydande, del utaf, deras nuwarande an- ‘part “i ‘denia ‘señare’ lukomst eller winst« medlen. es tt St tr Met den uppfattning af dessa medel nalur, jon utan hvlfwel ligger till grund får fådana yrfandeu från landsbygdeus represeutanuter,' uedläzger sjelfwa Göte- borzs Handelstidning, annars sä landt- mannapariisliskt sinnadt, en befogad gen- saga. Tidningen erinrar, att kommu- nernas winstmedel åro ingenting annat ätt hwad fom fordom stonnade i de eu- fitda utsfänfarues — wärdohndsidfkarnes och '[rôgarnes — fior. Hide deras rè- aetfe fortfarit,: få lärer det wål aldrig funnat fomma i fråga att dela deras winstmedel® på ‘ware sig stadd- eller landifommuner. Och detta förbällande bör; ide anfes ändradt dermed att win- flen tillfatlit botag som fött offåren får fommunens rákning, hwilket år. det ft. *Gâteborassystemets": grundsats, ” Om wigstmedlen har mau säledes Ice rätt att; bär tasa.” De mäste tillíalla, den eller dem som drifwa affärên. Lika orik- ligt. är att anse -.denna vink som en „statt. Betrattar man afärswinster säsom "satter" på befolkningen! få fule ju det | blifwa salter- som asta handlande förtjena på fin näring, ja äfven många andra, Så blefwe det Matt på hyres- ästerna hwad ‘hudegaren ! förtjenar på it -hus,,0, fw. a VARIER Lea ' LA | Till frågan om tullskyddet,. En- ligt’ hwadi Di N. erfarit hafwa äfven era rifsdagóniáu fålt mottaga bref från na walkcétsar, der fömmittenterna gôra allvarliga - föreftållningar mot de fôre= sla "na spanmälstultarne, -J ett‘ dylilt ref, fom blifmit tldningens redaktion fdrewlsadt, frambåda' bresskrifwarne all,- om än det finnes en od annan bland ara flertalet*— medfôra spanmásslull-' tarne fe ‘nägon - böjning i falnyrifen, ‘emedan’ förfåtfningen blott fler Inom fodnen, men wil måjtigan ett fördyrande af den. spaumál ‘ fom - behêfwer! kôpas, ware fia till bröd eller till utsáde,- I : båda ‘fallen fördyrng produttfosen och mluskas måjligdeten att förbåltra de equa sädesslagens" godhet, - Det är fåteded med full rått fom brefskriswarne uppfatta de föreflagna spanmälstullarne ‘'(o<’"lis4=* medelstullarne-{ ‘allmänhet) fåfonren ny Matt på det under, skaltebördor) redan” I "ul “1 dignande jordbrutet) 4,6! 87, ; | | Gamla ¡feder o<h bruk har norr- tTändffa allmogen i de flefta fall ‘zuy>et swärt att lemna, fåger Söderhamns Tid-' ning, äfwen. om. de nedårfda wanorna och federna äro mydet ofmafliga, ja, till. oc) med för Helian högft Madliga. . En fådan. oförnuftig sed má man med fåt Falla » den,; alt fottet wåffer. ladugården - att bo ut(:i stállet får de fora: twáwá-- iningsbusasater, | hwilka » blotti stä för prydnadens skull; folket trifwes båft hos siva forbenta gunfilingar, korna. | Man har. wisseillgen :på de flesta hållen åf- wergifwit.denna fed, men på många hål fortlefwer.:den - doe... Bejök en | sädan gård. en winterafton e< du finner, att i mangärdsbyzgnaden . är mörkt, men ett swagt fjus iyfer i hufet bredwid. Du träder 'iu,. men: wid dörreud dppnande möter dig en qwäswande fult oc en di- sig waltenånga, fom lif en grå dimma fuller rummet. Du ftannar en fund i dôrren | twiflande, om du fan utbårda i delta rum. Till sit bliswa de> dina ógon wana wid têô>uet och upptäda då suart, hwarifrán dena ånga lommer, nemligen från spifeln der | hôrnet, hwar- est en piga år ifrigt sysselsati med att bereda ;f. Ib defoft vå votatisftjelfar åt fina snâlta for. ! Gör öfrigt ser du några baru trafta enifring { rummet. Nu forst upptåder du ett lurfiwigt bufwud, til- börande gardens egare, i ett af de mör: faste hörnen. Hau trifs synbarligen wäl i sin wrá, men du längtar neg ut från. desia Tum, der antentalen doftar, od) af» lägenar dig frart undraude och frågande dig fjelf, hwartill deaja twäw.Äiningébygg= nader sola ljena; när man ej begagnar dem ait bo uti, - : Gröna laffebörer äro oit farliga. Wid eu underfölukug af dutita, som gsorts af fuudbetsbyrän i New-York, har man funnit, att de oftaft äro sôrfalskadè,’ De Ännnen; som amvåndag till att färga bö- nerna gröna, äro blyfrom, bectiverblått, guloifra (med fpår af arsenif), venetiauskt ródt, arabiskt gummi, tegelsten och träås fol. Wid analus af en kopp laffe, som war foft vå dylifa böner, wisade det fig, att det innehöll arseuifsyra. Man dör derför ¡alltid twålta bênorna wäl, lnnan de brånnag. Mot oordentlig skolgäng. Kyrko- rådet I Upsala förctaze 5 -April förlidet år arbetaren; 3. E. Johansson { Upsala, hwilfen har en skoipliftig dolter Ida María, att håla flidan til ordentlig selging, wid åfventyr att bon *eljcs frufle tagas från fóräldiarne od på de- räd ‘befojticad upvfostras af lämpliga fos sterfdräldrar.:_ Det - oaltadt har, enligt hwad | foltskolans ' rektor anmält, flidan Under | förlidet, år Högft oordentligt be- wistat | foton. 4+ J anledning deraf har tyrferådet 30 sistlidne* Jan, med Nod af k, stadgan otigående folfuuderwidningen i rifet>den 20 Zau. 1832 beslutif skilja flidau | Jehansson . fráa föräldrarne 08 böfwerlemna henne till wärd ät andra. persouer samt hos länastyrelîen begärt bandrädning för werfställandet häraf., Dältegäugs=-och polissaker. - _ Oljud. Vil härvarande rådhusrätt dömdes sist]. tnåndaj en person (har i staden att för fylleri böta 56, för oljud & gan: 15, eller tillsanimana 20 kronor, || ; Nybyggnad | ellår reparation? Härom - rörer sig frågan uti ait a IIm, åklagaren. mot Ridman Gi L. kerberg inmämdt mål. ib ” Svaranuden! hur lenl, vittnens utsago i atrid imot gällaude brand- och by - nadsordning Rab gut och utvidgndt: ett hus, hvarför åklognreo yrkade an-' svar aunt dotssinmas återställande i aitt förra skick. ! | db Svnranden] ansåg ‘nit rättons pröf= ning skulla rubricera arbetet som re- paration, förklarnile vittnet Hellsténs uppgifter vara osannn; ansåg bygg- nadiaktunden icke kuuna ålägga ho-' nom rifva tillbyggnaden samt bogärde 25 kr. för hvarje inställelse. = Hi " Åklagaren! öfverlemnaido målet till rättens | pröfalng och kommer utslag' att afkunnas don P:do nästkommande: Mare" |": , i OP = - Ett fyllorimaAl,.' En haändolsresan= nå dagar hördes \ ytterligare 'två vittnen, hvilka ävurd all handelere-" sanden kort tid före 'ånhållandet va- rit nykter; j mannen : fildes till 10 kronors böter! 10 eder för 10 kronors böter. Stverigo;' fir svärjandets förlofsade land. i. bla så lav vil wt a br e : lan a rs bor ade ocker så EM "Don trogna tjeriarinnan” är nam=: net på ‘en periodisk; skrift, som kom- „ner att -utgilvas feån Jönköping. Ls . Misstag eller ironi. Di en kom- minister i Småland "nyligen :Jyste till och en ung flicka, lästo pastorn 'ef-' "teråt ej n ! dertil] alsedila, verserna, utan fngo:, kontrahenterna till :s.:k.'vålsignolee: .derewot följande: «Jag. kännes: vid ‘min svaghet alla, "7 i la ‘ > Leatt a Väte Jaa Tal ji Förnämt ska de' vara .-Vid.en:. N i Kronobergs län aflägsnade sig: ett. af herrakapen, innan dansen började, men skickade i stället upp sin piga ‘atone Vexiöbladets i prev vo sh N pe ös vn ers bt . NY fabrik 1 Helsingborg. I H. Dadbl, akiifves från Leleingborg: Under anläggning härstädes är för: närvarande en fsbrik, som år belägen söder om fosfat-fabriken och eges af superfosfatsabriksbolager. Till en början afses tillverkving of alun, svaf- velsyrnd lerjord, glaubersult och vat- teufritt natriumsulfat samt jernvitriol. Längre fram komma älven andra ke- mikalier att tillverkas, ' | Fabrikationen af ialun, jernvitriol och glaubersalt kommer att bedrifvas enligt en ny metod, som särskildt låm- par sig för våra förhållanden. "| > Annläggningen har nu så långt fromskridit, att tillverkningen af nyse- nämnde produkter kan vara i gång: under loppet af denna vår. "i > Fabrikens föreståodere varder in- geniör Allr. Lursson, uppfinnare af' den nya metod för aluntillverkning, som här kommer att tillämpas. len af honom utgifven broschyr i ämnet yttras följande angående utsigterna tör den nya fabrikens verkeamhet: | Importen till Sverige är årligen un- gefär. 1,500,000 skälp, alun och 1,700,000 »skålp, jernvitriol; på im- orten af «svafvelayrad lerjorda finnes ingen uppgift, emedan denna rubrik ej förekommer i'tulljournalerna, men torde väl knappast understiga 1,000,000 skålp.: årligen, Importen af. dessa tro salter representerar aåledes enligt gängar pris ett värde af 150,000—" 60,000 kronor pr år, visserligen en iten aumma i jemförelse med värdet af vår lands ofantligt stora import af industrialster, mea val ändå icke af så ringa betydenhet, att det icke voro Gusklige att vår industri skulle få skörda vinsten deraf, då värt tand eger förutsättningarne ‘för dessa in- dustrigrenara' bedrifvands i lika hôg grad som utlandet. '| MS * Till svenska ‘allmogelifveta Bkuggaldor. 'I trakten af Bords ti- made för någon tid sedan följande ruskiga tilldragelse. En äldre män från R, församling afled på Boris las sarett. Dennes måg jemte en persun - till reste då in till staden för ätt af- hemta och hemfor-la liket, Innan de Teste hem, togo de sig dock en rå duktig Hforshutva, den de ock utan tvifvel på hemvägen. förbättrade, att de, komna' inemot hemmet kl. 8 aftonen, körde omkull i landsvägsdi- ket, som var fullt med vatten, hvar- vid liket föll i och den ene nf kör- avennernu derjeinte, | Har Hgo denu och krnflade, och det är oviast om körsvennerna kunnat komma ifrån f= ventyret rued lifvet, om icke vår Herre, som: är de dårars förmyndare, sändt en räddande jengel i forni af en piga, rom anskoffadu folk att draga upp både liket och den ene körsvens nen. Nu, om någonsin, tyckte väl vår man, var eu styrketår af nöden,” och . en sådan inmundigades också” med stort välbehag, redan innan Ni- ket hunnit tagas på det torra. > 7 — Sin hustru tör plogen sätter nås gon gången mindra jordbrukare i närheten af Vimmerby, akrifver en meddelaro till Östgöta Corresponden- ten, Det åter utroligt, men Ar dock bete mannens så väl som hustru som dotter båda: gingo för plogen, men detta kom | sig deraf, att de vanliga” Yragarno ett pur kor, ej förmådde on samma drugn plogen på hårdplöjd ' mark; derför bjelpte de båda qrin- :] norna till, ;Gubbea sjelf är ofärdig i . Här stodo 6 mot 4 och. : äktenskap emellan en gammal gubba - ågon as do i, pealmboken . festlig tillställning inom ett samhälle; - att: börja balen. S4 berättar åtmin-" - sant, att i somras under plöjningsar- - oder; men: alla tyckte om ben= | Yr modet. stèrre sulle ej! | någon 'fyanmål -HA a ena benet, aA att ban (som nu Ar gift $ | , i nes tällekap då om ville lyck- foster övedning, öillalt 0 "area få ba derem be fa Ingen [iden de: anhölls, I Stockholm ' af polisen | för Herde gån en) kan ej wycket ut- | ! liggöra ‘dem “med ‘det-- Kort bef, som “en del:infödde påftått. sig ha | ait afyttra, utan máste ofta lèpa i fället. | för , syller]l,® "Åklagaren. styrkte med | rätta i Jordarbete,: men då plöjning Moa | " - Sägt,, Dalebury bidon Onting glort: ait’ man' åter" båbe båttre ee Detta år färskitdl fallet med en mángd | två vittnen angifrvelson, men den till= akall ske, vill han! alltid sjelf vars | | att: än lärka > NCO tingonting 4. äre vá’ omdra stállenl} St, > | smárre fordbrufate,. som, äfwen om de |.talade "hadej också två:vittnon,'söm | körkarl,' och : de "billigaste dragarno : | garn az -yed þ emot” Nykotnlin:: } 12° Per för felet. ÅS ‘ea.tiferatur» | ha någon fad att asytica, lifwál ej funna intygado att| han, vid gillfället varit | ban kan f4 äro naturligtvis den lilla “ pe RB ke _— någdt “bom Tajölfra aranjtning Jolthögskolcbladet yttrar | up råda fom fåtjare vå dea ftôrre spán- | espik;n rkters, I Åklagaren : begärde. Ardens två kar 'samt, fall afcbehof:. js pj. JP et talade ;volyner:till:deras; anárfet ‘T. Hz pá tali om: Wirséns ände | málsmarknaden, emedan de hwarken | u prkof och skaffade ytterligare fyra I hustrun och dottern. aksom förstärka os | AR sd EES Yran „% (Forta.) | Uga -sânger, tåljande. tånfoårda ords. jfunna preducera. bâltre fådesnagener ha vittoen,| som. otyrkto den tilltala cs ning sr Its | Y | a UR + E te | 5 I oa . 1 M Sd : NS - : , i | - e M pet Ub iis 4 ud FEN i ; oa Te i | LJ IES EP TOUTES TI rn, aan N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.