ata smak och framgångsrika energi Ilen, g e Teser. yn n e r h e t e t du n da t a g • S I uppsalts. !pa ~glira r tro atatni skulleen teater till eamma södra gansk• godt båra sig i stil som den Stockholm. ilisbagtn, Till vågar har rikedagen för 1886 lojt det vanliga årennelaget från 00,000 t ill 500,000 k r. «NOM kronor berikade riksdagen utan prut till åtgärder för Stockholms elotta tryggande mot eldfara. At sinkskollArarne önskade hr G. Jansson bereda *amma rätteliga stall- ning som åt folkskollåraren, men riks- dage n bedömde icke frågtan ur tjen- stetanehalvarens synpunkt, utan ansåg ekolstadgens antydan om Ofverens- kominelee om uppsågning på visa tid vara traggliet nog för liftaren. Frestordförande i skolråden. Förete kammaren har med 67 röster mot 18 och andre kammaren med 121 mot 52 afslagit motionen om att kyr- koherde, ojelfeltrifvenhet som ordfö- rande i skolråd må upphöra. 1 Mr- ete kammaren talade herrar P, Pet- tersson och Hasselrot, och i andre kammaren herrar Levin, Toll, Smed- berg, Viceelgren, Uuger, Ekeborg, A. Itundbick, Thomasson, Thernue- nita och Ivar Månsson i Trea, ehuru af temligen olika men :fleet prakti- ska skål, för adeln å motionen. An- tingen till förevar tör den samma eller för dess syfte yttrade sig i förste kam- maren herr klankall och i andre kam- maren; utom ntotionårcn, hrr Ilani- tuarlund (utan heltalet& yrkande), R. Gustafsson, Valdenström, Siljeströen, (tued hvilken hr K. Hvarseon instam- de),- och Ekman. En laglindring, livarigenom pest- pouering och dödande af intecknin- gar i last egendom kunna beviljas utan att fastighetens egare belaörver ge sitt ramtycke, antogs i lördags tör dess del af riksdagen, i förete kam- maren med 40 raster mot 39 och i andre kammaren med 86 'mot 79. Genom lagen.ektille förordnas, att 22 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 skall _erhålla följande tindrade lydelse: Vill någon låta inteckning helt och • hållet eller till visa del dödas; upp- visa inteckningshandlingen i banad- skrift för den rått, små beviljat in- teckningen, och akrifve ratten å hand- lingen bevis mn döJandet. • Vill någon låta inteckning under annan nedsat- tas, Kedares i enlighet med hvntl har arvan ingående inteckningedödatide år gnid,. Stoclikofni. e. Hund och katt. Ett herr W....n i Stockholm egtle fUr några år sedan en tik vid namn 'rops', men herr W.-.n ten sommar ämnade företaga en utrikes resa, öfverletnnade han sin hund i vård hos ett fiskarfolk på Vanndön. Der i huset fana förut katt, hvilken på inga vitkor ville för- likas med tiken, utan från första anm- den de råkades triste mot sin blif- vande toetereyster. Fiendskapen till- tog t. o. tn. eederrnera,41 att Topsi 'timligt bar blodiga skråmor efter kisses skarpa klor. Då fiskarhustrun fruktade 16r att Topsi slutligen skulle mista ögonen och hon mutade sig god betalning för humlens underhåll, beslöt gumnian sig för att drankn kat- ten och stoppade så kisse i en påse sann skyndade sig derpå med (len stackare deliriventen till den nåra utanför stugan varande stranden. Hoa inlåste emellertid Topsi i kam- maren, ty tiken visade sig orolig och tjöt erbarmligt, då hon åsåg gummits förehaft:ande. Vål ensam, hoppade Topai i hast upp på bordet vid tönet- ret och fick sa syn på huru mattno- ders slungade den tillsnörda påsen med sitt innehåll nt i vattnet. 1 ett nu hoppar Topsi ut genom rutan, som krossades i bitar, och Ar med några språng vid stranden, simmar ut och dyker ned i vattnet. Efter ett ögon- blick synes han åter med påsen i kal• ten och nedlegger den triumferande på stranden Om nu glammen illa hopsnört len eller att Tomb goda tender gjorde sitt basta till att den öppnndue, vare oeagdt, men verkligt hatide, att kat. ten stack ut hufvudet och ena fram- tusen ur sitt fångsel, och efter att :ned den samma ha gilvit sin rådda- rinna en örfil till tack och vitlkonist- heking satte kisse i våg till narnin- ste skog och Topei i haat efter. Men mtarkvardigast år, att ett par dagar dereher korum kisse och lopei helt fredligt i Ganska') tillbaka till stugan. Ilagd bade försiggått mellan de forna urtronerna? Ilade en förklaring •f- gifuits? Sanning år, att hunden och och katten sedermera under tomma- ren lelde eom goda vanner till «am- mans, tills Topsis husbonde hemkom DCh skilde dem åt, 1 ` 1 ".nibsorten. Goodtemplarismens frukter. 3Inti har berak Ilat att goodtempInn.- men vid ett enda af bruken vid strömmen, der denna rörelse omfattats sardeles lifligt, inbesparat dervarande arbetare omkring — 20,000 kr. tin- der endast ett års tid. Mitigtig, intressen. G ood t cm p- larne i uetersund ämna inrätta en bank och hn för andamilet nåra 100,000 kr. tecknade. «Nlagtign in- tressen» ha emellettid förnatt läns- styrelsen två gånger nfetvrka bevil- jandet om ansökan af bofagsordning hos k. ma. En blå rät sköts häromdagen i Notteback (Småland). För korsbandssmuggling ha t vA arbetare från Gi tangent° nyligen fått plikta 20 kronor hvardera. till berget, stötte man på lemningnr af den gamla ringmuren och grunden till den port, genom hvilken man på fr ä lsarens tid kom ut ur staden. Som denna port år den nårninste till Gol- gnilin, kan min med säkerhet antaget. att han Infinner sig på den vag, på hvilken Kristus fördes till korm,t. Förråder'« mot Gordon 'trana. Tid- ningen eNagsras i Alexandrin berättar, att Varat pascha, hvilken förrådde Khartnin till Matdin, redan fått sin valförtjent• lan. Fara: pascha hade af Mabdin fått löfte om '150,000 1daria.Thereeien-thaler (det 1 Sudan bruklige myntet; en Ilaria-Thereelen•thaler motsvarar 3 kronor 60 öre \. Men Mabdin ville eller kunde Icke betala mer an 60.000 thaler, och då Faras pascha klagade Offer detta löftesbrott, låt Malnitu helt enkelt banga förrådaren. Nyttiga rön, Alltid duger man till något. En gubbe i Elauebodn, Kronobergs lån, som långe varit sångliggande i följd at ålderdomssvaghet, har under denna tid framkleckt 25 kycklingar. Den billigaste föda i förhållande till nAringsvårdot, som i vårt land kan åstadkommas, Aro Arter och flAsk enligt livad generaldirektör Alm6e upplyste under ett i landtbruksaka- dentin hållet föredrag on: våra van- ligaste fadoilmnen. Hr A. grupperade åtskilliga Wo- :tinnen i afecende å billighet ellundn; blod billigast; derefter hjerta och lunga; vidare lefver, salt kött med ben, d:o utan d:o, rimmadt kött, fArskt kött, med och utan ben, stek, tunga. I alseende å ealt fårkött antnarkte han att det vore sArdeles god bestiga- ring att på hösten inköpa hÅllalli, och ju fetare dess båttre. Anteriktinekt Utak vore i förhållande till nedrigs- värdet ett ytterst billigt födoäm n e, drygare och mera !temente An det svenska. Bland fisk vore gråsej och stockfe-k billigast, derefter komme i ordning salt strömming, färsk sill, fårsk ström- ming, norsk sill, flundra och makrill, kabiljo o. s. v. till lax och ål, som vore den dyraste. Mjölk vore ett ofantligt billigt födoltenne, och det finnes icke heller något som ile fat- tiga så mycket förtära sota skeem- mjölk. En :aftonmåltid stutunansatt af skummjölk och grott rågbröd vore (len billigaste som kunde skuffas; en sådan kunde fån för 4,1 öre. Ägg vore mycket dyr löda; äfven fint smör. En annan grupp at födoämnen knm- mo i följande ordning: åkerbönor, mycket billiga och förträffliga, der- nnet Arter, vidare annunatentalet råg- mjöl, lenfregryn, rivgryn, eagogryte, potatis. En vacker hägring sågs den 21 Febr. vid Hedemora. Det var ett landskap med större byggnader och vatten, på hvilket flera segelfartyg syntes. Plötsligt kom ett jernvåge- tåk, på hvilket vngnnrne tydligt fram- trAdde, framrullande Medel mot sönderspringande at lampglas. Innan nian börjar »vånda (lem, böra de koktas på det Sätt, att man Jagger dem i ett kärl med vat- ten, som upphettas till kokpunkten. Gettom en slik kokning sparas många lampgins. Pröfvande. Åtta dagar i söndags utled i Vesterljung i Södermanland en torparohustru,. som i flere år lidit af kraften. Af fruktan för smitta har ingen velat åtaga sig den sjukas sköt7 ael, och dessutom hindrade [minnens fattigdom honom att skaffa nödigt bi- trade. Han har derför sjelf måst un- der ett par års tid icke allenast sköta sina åligganden vid herregården och arbetet vid torpet utan Afvca förrått() de inre göromålet och dessutom vara hustruns iiinkvirdare. Visserligen fans en 11-årig son i huset, Itvierförutan fadern omöjligen kunnat aflagsna sig från hemmet. Men den hjelp, cityn- *ringen hade att lemna, kunde ej vara stor. Detta hjonelag har såle- des haft sin drygt del af eådant, som pröfvnr tålnenod och kråfver förnöj- samhet. Att stilla blod. En sten, ett jern eller annat, som ar kyligt, hålles på det blödande stallet och ombytes, nar det blifver ljumt, med andra stenar eller jernetycken. — Näsblod kan uf- t•en stillas ldermed, att man Ligger eller håller något kallt på tinningarne. En bottenlös papperspåse och en urgrafd kålrot erhöllo en pastor och en adjunkt i en af Smålands för- samlingar såsom julgAfvor af en «he- dervärd» sockenbo, ekrifver Sin. A. Tredje skånska mejeriutställ- 'lingon Öppnas den 3 Mars 1 Malmö. Derutidor komma diskussioner att hål- las om mjölkprofning, ten konststnö- rene konkurrens med natursmöret och otn betydelsen af inblandning af fram- mande tett i skummjölken, Höstmarknaden söka Falkenbergs etadsfullinagtige fa indragen. Ett klapphus i Arboga tror man sig kunna få till stånd för 1,500 kr. 13,000 ~nors skuld och 78 kro- nors tillgångar utvisade en konkurs- stat vid tinget i Ilugstnd, Östergöt- land, den 16 Febr. Under gudstjensten i Simris- hamns kyrka i sombtgs för p logade sig två druckne gesäller med en butelj brånvin. Teaterbranden i Oskarshamn antages len uppkoentnit derigenom att en tandsticka kastats å teatervinden då kronan Mildes. En svår nervfeber epidemi grareerar inom Eslöf och dess 'tar- m:ode 0:nitning. 61'11l1lliallb fil Seldon, som skona hästar, bar af endelmakaren A. Jörgeneen t Kö- peuhutnn uppfunnits, levarför hem af den grefliga Hjelmetjerne-Rosenkron- ska stiftelsen erhållit ett pris af 300 kronor. teg! Smörmarknaden i Yeweastle bätt- rar sig. Prisen på finaste vara år i stigande, Under den kalla årstiden hålla sig många menniskor inne i varmt rum och menri, att de d.erigetioni skola undgå förkylning, men häruti begå de ett stort misstag,. Ty, på detta sått utsAtter man sig snarare får att blära förkyld vid minsta anledning. som gifvee. Och man kan deraf blif- va så bortskarnd att man icke. tål kyligt vader alls, utan ådrager sig stark förkylning genom ganska obe- tydlig inverkan af luften, t. ex. af att ett fönster står öppet en liten stund, för att insläppa litet frisk luft. eller nf all man Cippentr dörren för att elappa någon in o. s. v. I I vnr och en, sona önskar undslippa förkyl- ning, och isynnerhet den anm Ar myc- ket ömtålig. bör under vintern söka vänja sig vid kylan genom daglig rö- relse i fria luften. • Medel mot skörhet hos olikta porslin, och burit man kan för- hindra porslin från att spricka. Nya porelinskerl bör man koka en och en halt eller två timmar i en kit- tel med lut samt låta dem svalna dcruti. Det af lutan erhållna saltet tuånger in i tio fina porer eller hål, som finnas i det Amne. hvnraf karlen Aro gjorda, och ,gifver dessa senare magrevaraktighet. Retning af ntenaIng, Rötta flac- Inhosaanta graftingar i Jeru- salem. 1 traktan al Kiwi uppstån- kar på med evarvelayra beten' me,- delses kyrka i Jeruanlem eget. Ryss- eingstrAti eller &Markt= kanan hatt land ett oiorlde, som hittills legat undvikas, on' man kannor orsakerna obegagnn(lt och bcttckt med Artemi- till .deras uppkomst. Dessa Aro huf- de liden gammalt grus. Det «ortodoxa vtidsukligen följande: I) Ytan. ned- ryska eållskapet« har nu anstalt gråt- smutsande af !Anderna; 2) Tillfallign ningar i syftemål nit fastställa pinnen beröringar af de i betsen befintliga för de byggnader, som kejsar Kon- meesingsföremålen med hakar eller stantin låtit uppföra på platserna för tAnger af jern; hvarför man bör fatta Kristi död och uppetåndelee, samt att föremålen med sådana verktyg af mes- utröna riktningen at Jerusalems gamla sing eller koppar; 3) Gammal öfver- ringmur för att konstatera den grot- mattad bete har egenskapen att gal- tas äkthet, som ansetts ha tjenat till vaniskt utfalla af sin kopparknit å den graf åt h-altaren. De förunna graf- inlagda meseingen; 4) Röda fl ackar ningarna ha haft en fnunging, som uppketnnin afven på ytan af starkt ötvcrträffat all förvåntan. Nar nian glödgad blyhaltig meesing. 1 alla rensade trakten från grus anda ned dessa och linnu flera bandpil'« utgöra de röda fificknrne en utskedning af metallisk koppar, livilken icke kan bortskafints endast genom ny betning, men deremot genast försvinner vid begjutning med skedvatten. Vid messingsfahriker nflagstuts de röda koppni flackar:te å plåt eller tråd ge- nren upprepad ghtjning, valsning el- ler dragning, levarigenom kopparen oxideras och sedan lått nflöses i svuf- velsyrebctsen. En billigare bete An Ilen nf attspAdd evarvalsyrn finnes det ej, synnerligen om man befllitar sig om ett renligt nrbetssatt och fäller Ilen upplösta kopparen ur badet eller deraf tillverkar koppnrvitriol. lifetallagriter. Försilfring af metaller. 1) För att Atergitva föremål af nysillver de- ras genom putsning förlernde silfver- glans betjelear nia n sig af följande lörferingssart: 10 delar torrt klorsilf- ver, 65 delar renad vinsten och 30 delar koksalt pulvriser e och blandas noga. Pulvret röres med vatten till en tunn deg, som anstryker på ytorna och får den torka, hvareftcr den af- Rattas med vatten och slutligen ytor- na torrt nfputaaa med slammad krita. — 2) En försilkingavatska kallad «Argentin« består af 10 delar lapis lösta i 200 delur vatten, hvartill sät- tes 12 delar aalmiakspiritus, 20 delar tvåfaldt svafveleyradt natron (natri- undivpereulfit) och 25 delar slammad krita. Användes såsom den förr nanela pulverblandningen. — 3) Mes- sing-, koppar- och nysilfver-varor, som förut blifvit slitande och renhet- sade, beblandas på följande sätt: Man löser 14 gram .silfeer i 2(1 grant sal- petersyru; löser vidare 120 gram eY- mik:dingo (giftigt) i 11 grant vatten; blandar båda lösningarna och tillto- r derefter 28 gram slammad krita. Föremålen. föreilfras genom gnidning med denna blandning. — 4) Santirre saker, knappar och dylikt 'eggas i ett Jerker', beströs med elnennend krita, omskakas och fuktas smånin- gom med försiltringsvatska. ,ålek. Ark F SkrifmaSkin. Under bensanningen dintnottinn tilllentulthålles för cirka 30 kr. af uppfilanarne herrur Guhl & Ilat beck i Iltunburg en enkel maskin för skrifning med typer, och hvilken lofvnr samin.i fördelar, som 'de långt dyrbarare ninietiknnska nuiskinernn. Maskinen utgöres aren med typakaln, nmenrvals och en flytthar lineal med typerna å underkanten samt med öf- riga maskindelar försedd luckerod gjutjernelcifen, att ställa på skrifbor- det. Papperet ligger an tnot matar- vnlmen, eon' rad efter annan framflyt- tar det sav a nn. 1 rat vinkel mot val- sen befinner sig den en typbredd i !tender framryckande skalan, vid byars bortre Anda typlincalens långa springa får stöd af en genomgående tapp. Den från linenlens milt utgående vi- saren kan genom linettlens förskjut- ning bringas öfver braken boktitel', siffra eller skiljetecken som hålet på skeden. Vid den på kant stående li- uenlens nedtrykning kominor i fråga varande typ att pressa en med skalan alltid följande largpreppersrennsa emot det underliggande skrifienpperet, som helst bör vara af en tjock, mjuk och glanslös sort. Af det skrifna kan i kopiepress tagas *anda till IS kopior. Fårgpappersremenn skiffle, fram litet lAngre för h varje bokstart, som trycke., men-nued en rulle sådana remsor af blott 20 meters lAngd kan man duck ekrifva omkring 540 linier eller 4 till 5 helark. Den enda utgift maskinens begagnande hirorsnkar Ar för dessa fårgremsor. Maskinens användning Ar sil enkel och dess konstruktion så solid och beroende pi så få meka- nismer, att till och med ett barn kim utan all risk tillåtas begagna den. Skandia. Kern.-tekn. Centralblad. Rosoi'l n straff. 1 dårarnes trådgård, der de hvitn illtrilarnes skara leker mellnet blom- stren, likt vingad() snötlockar i sol- skenet. ger elen unge etackarn, blek, med slö blick. Han stannnr framför en vild rusenbuske och han plockar en blomma; stannar åter melhan två rosenbuaknr, plockar af den ene en teros, nf den andre en mossros. Sakta 'ligger han de tvenne blom- morna' på banken dur i alltins skugga. och talar till den röda mosse — Vilda ros, svara mig! öfve'r- gaf du, når titt var ting, ett stackare barn, ann: Alskade dig? livittför svek dn utan bnrauhurtighetP Ilen, som du tog, var genuint! och skröplig; han egdo endast ett företrade: han var rik — och han, den stackare gos- sen, var så fattig . — Försvara dig, du vilda rom ty härför är du anklagad. Han ventnr på svaret och säger ånyo: — Målet år utred!. Vilda ros, du Ar dömd. Han talar till te sent — Teros, svara algö Du år an- klegad för att, då du vor ung och lycklig, ha plågat till döde, plågat :ned blickar, eom ljögo, med heta löften, lumpet infriade med futtiga gAfvor, p14., nt en stackars yn gling, levers hjerta elektule dig — endast dig, så glödande. — Försvara dig, gula teros, 'aktör Ar du anklagad. Ilen vantar på svaret och säger ånyo: — Mrlet år utrcdt. Teros du är dömd. lian talar till mosse-oren : — Mossros, svara enig' Har du, når du, ung och bedårande, sålde kyssar och köpslog om leenden, för- nedrat med falska smekningar, till- intetgjort med din sinlign, retande skönhet honom, som vid din barm ville söka glömska, vid din barm, der man berusad skimrar in, glömska för forna bekymmer. — Förevnra dig, mossros, härför är du anklagad. Han har tålt domen. Så tåg han fram ur sin ficka en liten trabit, for- mad sotet stupstock, och ett lysande stål, en bilo; medan han drömde har han förfärdigat dem under sin fritid. Ett i sender !ligger han rovornas sköna kalk på stupstocken; den vilda rosen, terosen med den fina valluk- ten och in:ssrosen; en i sender un- der bilan. som löshugger de doftande blomstren från deras etjelkar, så att de falla ned i nIWns sand. lian tager upp dem och betraktar dem långe. Derpå stiger hen upp och gir in i trädgårdens skugga, der det år en- samt och intet fotsteg kornett..., och med sina fingrar grafver han en liten graf i jorden. Lägger der de straf- fade blommornas hk och gråter, — enednn han höljer dess med blad. Och intill ryvållen knäböjer han tin- der tårar på de brottsliga rosornas graf. Sm. Alleh. V i; 3 oförnuftiga Illäbetniigt. At Emil DtiakAti. Vår tid safter ja nu förnuftet öfver allt annat och är derför öfvervågande praktisk. Men mårkligt ar att tiden trots sitt praktiskn sinne låter oför- nuftet hemska på alla «konventionella« områden, för att ej skilja oss från våra medborgare, och det Barska& på kladedrågtens område, der ett satithallstyranni herskar. Herrarnes dragt Ar oskön, och når man ser dessa bruna, grå och svarta kostymer, [Ivars urbild väl nåt-malet får ökas i en säck, då tanker man först, denna dragten öfverensatamtuer med tiden. sota endast Ar riktad åt det praktiska, och som försmår alla' fantastiska påhitt. Men så år icke fallet denna dragt år lika opraktisk och ollimplig,eomden Ar oskön. Till att börja med hattformen: ett styrt lock som stryker och plågar ens huf- vud, som gifver en sandig påminnelse otn att vara på sin vakt lör att icke stöta emot, och tons hvarken skyddar mot sol eller köld. Dernaet ekjortan — ett bråtle öfver bröstet, och kring balgen ett tortyrredskap sant hindrar våra rörelser, rifver vår hud, som li- ter oss frysa om vintern och gör ou rasande om sommaren; en tingest som säkerligen Ar hufvudorsaken till de ofta förekommande halssjukdomarna. Rock och byxor låta vi passera °antastade, om också deras form icke alltid kan kallas praktisk. Men nu kommer det basta — ett kladeeplagg som Ar en triumf för detta förnuftets tidehvarf — vAsten. Utom oms en gång taga detta salleamma ting i skar- skådande, det klemar bröstet som mest behöfver skydd, blottad:, har inga Ar- mar, vitriner icke ryggen, och syns sållen till, då rocken Sr tillknäppt. Dock, vänta litet, — i vAstfickem bara vijo vår klocka, vi måste sålunda, praktiskt nog, knappa upp rocken, om vi behörva veta timmen. I-Ofrigt gör vågen intryck af ett outv,e0cladt organ. — Den Ar en rest frin gamla dagar. En pendant till västen Ar frac- ken, som dc maktegande tagit under sitt synnerliga skydd. Den som in- nehar en eller annan offentlig mall- ning, eller är tu artgen att representera, han kan icke undvara fracken. Mun kan ju nog slippa att "på en bal, når lösen Ar °frack och liva hnIrduket, men dignitårer som emottnga monnr- kor och otubetemän, som skola full- borda en offentlig åkt, diplothater, professorer och — vaktmaatare, de kunna icke undvara fracken, derest tio 'kok fullgöra sina skyldigheter, i tima föremhots tid, kan man vis- serligen tanka alg on hnrittnietar• utan förnuft, men att mottaga en högt stående person utan frack — oturbj- I lgt. En reformation af vår klå:le:lagt skulle vara ett förtjenefullt verk. Men ehuru vanskligt det år att sitta igenom sådana reformer, bevisar pro- fessor Gustaf legera företag. Vi kunna nog icke alla vara kladda i Till och siden, men vi måste medgifva, att snittet rik de Jegereka kladernn Ar vida mera praktiskt An vår kon- ventionella dragt. Och huru går det med damernas dragt? Skulle en reformation dor at- m vara Onekvård? Nu tror ni val
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.