paa ban anlåg fig fant. dag unbetifte benen* tioagrant ek fem till bd vial- ta tet, alt patienten Ivar Wire:allat frif!, men att ijufeenten, btraront fil mål ban !Hi lom bana ontaitnina nior orubbligt Otreertegat, beretts ek tent sintrat wilieflnet. tretre fia wara lam och lerfår tate bane 'vilja ej ten enetai, jon' fettragg får att galla benen nere i Orelir. cålte iåletee att buret fa fOrft ref) fråmft på ifunin- gime tuilja, bwarb3r jag met flad Onts ma helt enfelt betalte benen nå upp ccb 3 1. .fatt 131 tieitlante på mig; met ;bitit (tattare rett noprepåte jaa Ncgeringaiirenben. CG:uh propo- befallningen. Nubben ftca upp el Ni-fa- fitiona, km fire fortungeni afreia ta gå byke Oftrer gelfiret. 7itjattte Norge tåra baltia beflutita, ntinnicr betel ad ban ut en liten bit ek war je- llyttadt morbbriinnare. Zin ',45todt. Shrrejpottbens': turflag till ny af breinein: Inbind telegrot<ratro i ggr från ,Ra- Dan hetat.' loo aagående jorsåljning lånat thinite latare. (hattan tet triinholni: (n å 9.)Zolinfepinae fattig- ont inkssande at skattefraieräntor; cm ■ - bug, intagen latuaktetrång„i■ anutairilt, Ivar en låfare lent bår utfhte turen, Iludik mellan jernedy nbioanino af a i anå på fin fitifKiDD paltor i tid ten ej bwarfen i patientene eller te ,in och 4143(1(21; angetente lindringar bar orten belånt fig 'vara anftiftare till ten 8friMe åken Hålet flen af åttucritatur- ftfrr &i till Hjeltnaren och aketen i r ftora branten mitt Nrinta evittont nåra liAbct, hitom balttelfen Rulle blilwit, vin Qris marens « sjsissinkning lemnade PriHet titfUtO af en tritiarejanDe pre. tand angåente andeingar i /*er- Ra(infOping år 1882, tå !nugat-ten, met neri fOrtuarate °nating 375 !mint., tita n1. ordningen om mått och vigt. Utom ben fara tår troppens lom nebbrann, tvållante hrr:nal:tante lånt Cin Mattid& femma met få mudd brantftotirolag ett thluft af Ofwer tala experiment, hitta — hitom tvi Drut vårdat — tunna AU.sa, få till. tOtråttr, att luppen fan briefa af tal-' 100,000 fr. tomma genom Unna inbitna:mina ni tuppa, få blir bet titia tnår, låge ett gammalt oxtiotal. Remi,. armada etffilliga :MÅ af alltnannare tet 6ftveritatutliaa i bet rent naturliga att 9attiai tont i går Åtta lagar nteD tvist afbauttated, faten man forte er- femte Min fanntiffa bbiteuppthiten, tå iå ftatft titråter, att tuppen gott tunge inra fig, 'nit minuthantlareinOtet år fåttalojambelen uppffrufwaa till halta hata i tet tratten fem hålsto från ta. 1883, boviltet upptres åt ftyulfen får möjliga grab, en fara, ,innu ftårre, eme. fen — få nog Hr tyken bit «Wo ed) eiverigee allmänna batitelefOrening att Dan ten år ontårtliaare. Tet år foran året gott — cm• gamla måtten fia. wittaga t e åtgårter, boni funnes lainp. får tet hetare fric3fefifrentåletå fhttånt. lian Pr frågornas leasing. Sår att Ln perfon, fon tror 04 ecb 'varit ut- ffi tal on foanmålstutlen offrar tvinna utfOrItga otb beflånita byar å fått för något experiment of belbregba. latberact: blokibningen Orelje genom trott, trall naturligtwia ba På kantnål tiga nu wara te beaia frågor, lat nåulDa ftyrelje fittlitne ö vårt fik att ur finn fanfar ed; fin in- bi,ft entent utfåttta runtffriftuelfer fram- lanttliga repreleatantanta från 18tra billning nappa Detta fårRilta tillfälle af lägga tio frågor till yttrante at banbele. rikt ålftliagitante, ecb be låga bete- titt lif. 9)lat tär 'flita jwagn bjernot fåratigetta egna letatui+ter i rita, fen n:flen ternere giftva åt Denna terms e:Ut- år bet ej nyttigt att flanbigt fix:ra en aubra 'banbett. och nputanna•f årettingar. buat:tante ett wiftt lien af beråttigante. 04 jamma it& rået finfin manligen enfana uttalanten ha cdfå Rat Webern reorefenterar ide blott met, att tett konan !Mentalt untertufwaa Imatat från 37 elita orter. • eLine eller etvea och @Ma fant, utan af ten fira atoll, ccb perioncn blir hems etta 16rettingarna ba i fina afgifna åfaten 91orrlant, , ed; 9torrlateto repet- fallen åt ett tidkort art af wanfinne. 'Want« på ritabagtu ffola (Orig tunna ytbranten ogen konsumtionskrediten i Si äro ej ofuttniae om, att "ana fin numarautt utftrådning fratlig får larma fitt bifall till ett tunagsPrflag, vanligt finaste' ricin Mannat thbile Im" bantat!, bwarwit bed några nie. lom rent af Rulle Tyda bräkt ur min- blont tvi hår frrifwit ech lita hihihi jons nen på Nartante arbetarebefeltning, ja tutt tama hettit ej thifentligen meta:eda förut bewifta helbregtagärellentäten janit till te fakir.] tontutferna, tuttan fler- till och nid btb lortsiare. etulle met orubbat! ft1rtroente till untergi•rn. bår omta ett påtar nätgai utom båga talet tramballer htuarjebanta boteutetel, ren, "ten utivalbe 3srctele.bitarni", gitta gjont fortare fraittit, rabatt tuit ten- lotter Mala infarieltull får war tomts fina ljutlittgar; men wi ba bet coftatt mål, flutit elånbet [tiga Mina alla grått- tant hantel ni. nt an ortfkenina milen loin ivår titteraiflign pliat, att (are:tina() år nog tydlig att funna tOr. ja. Unter gots år ba tvi norrlånbin. tut, tå frågan äteriaen fommit offentligt Bar tår ',friat Witt att exportera ;vår flora trasan "ej tillåntplia får Denna va tal, %varna lär alla fOrjit "till bel- Bita eniga Nitas limningarna båfta fåb till utfått får foligato otur bregtaahelle genom trott"; ln etuattia- wara om Den menliga inwertan, bantu( måtte Mom tå fraffa of; brati6ba e4 beten tefar bår met trailer, em htuilfaa från frånunaute lant. 'tate wi lätta vd) inbuftri lita af 'vanligen tenta :tante i tet !venni:tjaa och plytiffå liftuet iu- handlingsmån, uildndskee ed, båtaln tommunitationet met tet jnbliaar< • grit+anbe kinetik ten ej har någon Senige, jtullt wi fagre funna taga låtnpliga åtgått« tårerbact tele 9rbuts aning. trollat brbt från tt ttstulleuånturnas b o. fh onera ån 'madra unterjåtat att 'jett Ment tet alt bnlita upptråten nf ofutt- bar, men jam wi nu ej ärt j4 Inctliga, eller genant onera Mynta auror i minut, nigbet od) witftenelfe fiol i (fait met, bola fribana hantlante till få utlåningar« marfnat här. Rår bete bag afgh wart tirbuntratee wetenftaplign biltuing etåne fan tullthtbet mäjligat wara bra, kamins', Der be iDfa fin rårulle, och Ulf och titara ett gnid båt mot Ink ont- fraitiaore tillämpning af retar gållante wort ta tifl obcrM. men lär 91orrlanto och luka ftorartnte itruUta nelig Rata ocb lådan. %är fpantnå(å- !nar tn. unturwetettRapliaa upptådta ed; jåttutta- )36r rätt all idka hattdel äuffall <in- tullar haute oh milDe tar( e3ub! cutaft inrita eintring fia Prblinteljetts mata Nue tompettnewiltor titt be nu ttirfer, ha te tet fartilla met fig, att Diedebiabelfe på eldsto gen täreirrifna. te genera bob fromplingen Mer finflin. ecatänfanDe af landthandeln fitila De onttodte stan captiftcdgeiber,•tonft. gen framtonat< Drwerattflrångitinaar futt. ht-ritarna tomme, råtabovib frebactit fl otte :iftairb, men meningarna aro te. tia utdika tiken lamt hos blOtfinitiaa cittusfäreftånning i Talmö ;tuber fina late mu, buruwita aujätning bob t. ante paletter tunna nettlima frht till i rant- bjertma pretuttiotter på thiftriggen ut befallninao4arwaute eller fontmuttalnum. titen wanfinne. Mer pa- får en clactehautelle. Sib en af be bilbet ber erforbrae får rått att Ma fåt tienten tvåntor fia finna nublig htigiwa. laltoniortaler bathingee på hciftriagett, Dan hantel. ock lefatalia bot, ber blir ban i 3uf6ranbc af handelsdomstolar nufet lede lom br 2cbreiber brufar ugra, Matt ftållet ett wiljelila flaf fin tet meta:egna ban såra ett felfteg, fen mållabe en Malda af te hetta bilffivårbt eller ni-. eller einebivetnet bebulaeriet, fem tanfte rubbning i tuåleben. .Derr S. färiätle bigt. till flat ifall • fåra honom till graftuett met bennbranetvårt ljeltbebtrffning fort. eller tarbujet. fåtts ritten, men l6U bå af haffat. Ztifom tolgteptIfr Marie ml, Kyr' eerfbr ba wi metat uttala svir war. etor legation uppftob blont, ben tal- ‘.21t1., beircfna tet, lom juft utgår pina. rik publifek unr« tet Pere af rirftA. tånian i arsin ketbredbaaaraiihrn genom betjeniagen itiabr tran! får att bjelnn tron fientlige:i tron på ett gitta fårfrilta yr/ba .han ull6rbte, butabe tutta tär ftunten, ett bfwernalurtigt brr e., lo enbet tår f tatt och intimt:We. upubåttuautc får tillfallet af naturlagarna. etter naira minuter tom kan. får Ze något bfwernaturligt år ide met i (For Utbolma nya Tidning ) att lugna publiten, å nio på ett ben ipelet. Den. )jute efter unterabro- Stockholm den :d Febr. I8 %. lamt gjorte — ofänvåget nog — en rena met botton) ittf ärta erperimut rå. fattontortal tär publikt' på ett ben, ett ftår fig mara hotat, ja beror Nita i be Tullfrågan diskuteras fiffigt mun fått att taga fituationen, font framfall- Nita fan på ljelfbeträgeri, metan ban och nian emellan. Allonant och skA- Inte en (form al (IMU«. i fin fbrblintelie Rune ante tet fOr funt ligen beråttigudt klandras Bevillnings- itterr . echreiber beinforalabee alt betwifla furens tututte. ai om- utskottet lör sitt dröjsmål med titt • mera borta. tatul tån tånb år ej eg- talai 1. er. från j:flinta', ter i traja behandla tulliddelningent för 14 da- .natt att high» orc. bafnr imenfta och nortra unbergårare gar. sedan nfgittia förberedande be- buferat, huru en risa met frotiaa bett tankande, och detta söl ser alven ut fattat bort tendert:a fant! altfilt kurer son, en tanke. Nu väntar man dock stycken.. Som hon satt der och ontlring på moden, hellre ån att åt- titt utskottet skall få fardigt sitt utlå- lekte med dem sade jag: ntinftette något jå når gå ma) «libido tande ont spanmålstullarne till talda- tHvarför är ni alltid så sorg- af tender, ed) bala <metan bon etta gen den 7:11e eller senast onsdagen unbergåraretto upptratanbe aulor fig den 11 Mar., så att det då föreligger sen, miss Dorvaux?a «År jag sorgsen? Jag tror mara Mab ocb 'Utmål fär ett fånet till Ktunrarnes behandling. Om ut- gången är det deremot omöjligt att terrand tider. ej att det gifves många t Dale- • %rån jamma tratt bcrallai ont en våga en spådum, emedan protektio- bry som påstå något sådant.) ondelrvggig ung man, på hatta mita- nister och frihandlare Aro nit någor- «Mina ögon skåda djupare än felmannett beituurit bed tudela. 1'.)en lunda jeinnstarka i denna fråga, enar Daleburyögon. I mitt tycke är i jjelfbetrågeriet inteaggabe trnmplingen. Hera riksdagsman, som i andra fall ni alltid sorgsen. Hvarför är tror baretter — tuartligt att omtala - Aro frihandlare, vid spatimålsoullarne följa protektioui•terna och detta af fullt ed, falt på fin nudel. f6rfielnuaute, ni det? Ni eger ungdom och ehuru en rata blitt år noa att 6iwer- mangn olika skål, hvaribland några skönhet, och om ni ejelf så vil- tiga hivar ed? en, tet ben filter lita bra aro rått upp:skrutt-udd och tillkonst- le, skulle ni äfven ega kärlek. givar bom Otta. tår fårttonttna fall lade. Så t. ex. »Ner en att jag rö- ilvatför vill 'bi icke det?» of ,be falllaruntafte ijellbetragericr, isni star för spanmilletullar för att på denna Fleurette fäste blicken på mig. nåftan otta på ben imago ed) buatante vag söka draga något penningar från grånslittie, ber Depån° ocb mai:finne Foulerna till landet, emedan jag icke (Tror ni att dessa !nita blom- inätae. Byler hopp om att vi f. n. få till- mor halva något hemligt be- rAckligt at landet vid delningen al Met jour ftriftver baja rata tabbe kymmer, mr Pennh en nåtla i nuletning af bår uppfOrta meder:tus utikanknings- och uttniet- «lutet, skulle jag vil j a påstå nkirfliga <nedslititt i animal tuagnettim teringsafgifter, samt då det kria. så sakta med grundskatteafskrittungen. De så intet, intet skiirajdo heller met, en af :våra latare om ju ft otaliga helbregbOrelter. • ng fire- En almen Dager: jag vet att södra upp, som ni v(4.1, I ver ig, e jordbruk står högre an mel- «De menniskor, livilka så och tomma neg", patta Waren, a tauttetr- lersta och norra !malets, derlöre vill Oraren !redligen lodata titrera ett Ii- uppskära, äro icke de enda som Dante — ja, btrarfb inse ett långtra- jag ge smörj åt det förras många meje• äro olyckliga i verlden,) sade rigt litanbe. extmpeltula om liDanDet rier, el att dc frestas alt ena sin ..puntnil liksom vi i stallet tör att kant bufwutiatliaett i inbilluingen, tå Fleurette mildt. untret åflatfottimite berigenotti, att ten utfodra tt:likna massor 'nid eom skå- «Icke heller äro neckrosorna ena inbillningen tribuns) på fluften ni stingurne göra. Då kunna vi mellan- de enda blommor som til!sluta en ännu ftartore. några år jetan svenskar genom vårt Ofverbigena hö sitta hjorten och först efter myc- blef kli ett bag fogat titt en gubbe på hinna fatt skåningarna i mejerivåg och öfverglinsa dem genuin. finare ket öfvertal de öppna dem. , /ontet, lost legat tångs till gnat), fint- 2firfilbeing af fronotgcnbomar. (7`onbittftattlien bar i en utrOttig ek trål motinerat frantftånnitta till rege- 4 ringen tråd' turflag cm fitiåljnina famtliga !latenb jrbeaentontar i te norr. hintjh lånen. t‘rentet bar Mittelt re. minerat! till LinSflurelferna8 hOrante fan Mjattligett ich blifwa (hemåt fOr en framftånning !tån merittaen ti(1 innewarante tibltag. men f. m:t bar i farnmattbaag met namtc reinib färdtrifg 'rit utarrenterina på entaft fort tir 4 fem tt- bc fr oacegrateinar i Norrlast, ta ten ,himla titan Mitten letiga. (Fa 110 fiba af goobtemplarorhens merffamInt. e; n ung fluten:, hertig från :.,f!oe•trafteit, bar, anm en mångt goottempla ,ea bjelp ccb mellatifentft f. tt i tilltålle all i llriala funna fertfåtta fina ftutier, bmitfa i fajt) af britt rå metet i tioåars ,ir uhift ligga nere. lluter betitta tib bar ban met tet warinafte nit ed, intreafe arbetat (Cote åttbatibil ocb ft3r bena fbretagit retor babe bår i lavtet vd) i glerae. <Denna bane tverflombet har 'vunnit or- ten° efånstatite rob giftvit mattning till att bane Zsaffningenbil att få dter- tvånba till afatentien nu !unnat fOr- tverflisve. ref från Iiiksbaglirelsante. (Forte) • smör och ost, samt utbringa samma förhöjda pris på ladugårdsprodukter, som de nu tillsktrnsat sig. Det en- förda torde vara eng för 'nit visa att dina kungl. svenska afundrjukan hAr spelar CII stor roll. De lwsitinings- fdlbi, hvilka veta nf et harenhet nit bindels ekonomi oerhördi ›tegrots ge now den bittre nillagstifutingen och med ile havre kommunikntionerna, sr tycka med allt skål au des vådligt experiment att andel' tuispo- litik då vi med vårt urskilda låge Aro oberörda af en stor del nf de rörel ser söm frodas på kontinenten, då vi halva undra förutsattningar ån de ston kulturlanderna, då vi f. n. icke be- höfva större stutsinkonister (vid en sådan tidpunkt Ar det vål oralt att pAlAggel nya skatter), och då det icke kut vara politiskt klokt att tördvra lef- midokostuaderna för arbetaren, stads- bon, den lille naringiidkuren tu. fl., hus hvilka ett gryende :Want:lie med mycket uf det bestående finnes in. m. Dessa moderate Aro nog med om att lagga tull pi mjöl, gryn, lider, finsk, inbundna böcker, majs tu. in. blott de slippa tullen på råvarorna tevete och råg, samt åro sålunda benngne ingå en tullkompromiss. Dess:: beråkna ungefarligen sålun- da: Huru verkar epannailstullen o ch been: drabbar den? Jo, alla arbe- tare, du flesta stadsbor, alla de mindre jordbrukare, som icke producera sitt fulla husbehof, således nArtnn hela Norrland och flertalet landtiniin i hela öfriga delen af landet. Dessa utgöra inemot 41/ millioner menniskor, iucn återstoden eller migefAr 100.000 st. eller 1,',„ million större jordbrukare kunna möjligen få fördel uf detta tull- skydd, det skulle derföre vara att gynna den store jordbrukaren på alla andra satuliallsklasseis bekostnad och sådant år meningslöst, då den store jorilbruknren i allmånliet år båttre situerad ån deii lille 0.. s. v. SAkert Ar fifven att sybarit:a jordbrukets när- varande betryck icke upplijelpes med annat An fagre rantelut, jeninare och Inre skatter samt än större utöfning af flit och insigt, men sådant kommer icke af tumningar på tulltaxan. Så- dame Aro endust berättigade, deruppen. A bara orateviran i henne föreligga. , ( gilisbnen, paria Ar vid nerium° påseende icke blott en nöjenas och «deism.- derfvets Babylon. Der finnes också en talrik befolkning, som icke ulls deltager i det yttre stormande blyet, titan lefver fram sin tid ,1 stilla ar- bete och huslighet. Markligt nog ha parisarne fatt detta erkannande af en tysk, Herman Setnintg, som långe !dynt i den franska hufv.id- staden, och derf4r kAnner båttre till förhållandena, An livad till och med en del franska literatorer tyckas görs. Sarskildt egnar Seminig den pari- siska qviunau beröm för hennes hus- moderfiga dygder. Ensuin hon, seger finn, förstår att styra och stalla i ett torftigt hem. Hon lonner till hear man. köper billigt, och hon, som år van att It% ar dag se lyx och prål, bryr sig icke ont det. Hon ensamt eger i förening tvi egenskaper, utan hvilka den lilla familjen aldrig skulle kunna reda sig: ordningssinne och sparsamhet. Hon förstår att drags nytta af allt: hon Sr både fru och piga, hon syr, tvåttar, stryker, kokar och stader. Ja, men det9ra vi också, invanda fruar i andra land. Ja visst, men do tro icke andra om att kunna göra det. De tro sig ha monopol på alla husliga dygder och de se i Parts bara lyx, fåfanga och laster. De vilja icke ntedgifva, att ett så torftigt, uppoff- rande familjelif som det jag lart kanna i Paris, der rikedom och prakt öf- ver allt locka, år hundra gånger ler- tjenstfullt som det år under förhål- landen, braka icke bjuda på samma frestelser. 'Jagaren bör lie detta i tuinne, nar han handlat går p.1 teatern och ser Offenbachs *Pariserlitu. Ett eldorado för folkskollärare måtte storliertigdöniet Hessen vara, att döma af fuljande fukta. På re- geringens förslag lin pensionerna lör folkskollirareenkor nyss höjts till 450 mark (omkring 400 kr.), livilket, om vi ej misstaga oss, Ar i:metar dubbelt så mycket som hos oss. Men Anna båttre står det till för de likare, som bo i landets hulvudstad Durmstadt. Der lut enhAlligt och utan debatt al vederbörande myndighet beviljats folkskollararne 2,400 mark i lön och 450 mark till hyreshjelp, rantrnanlagdt sålunda omkring 2,500 kronor. Riksdagens tulltiggare. Ett större Branden 1 fattigdårhuset för mån 1 Philadelphia den 14 i denna må- antal rikfilagsenati kall båda kniairnrne hade i söndags afton samlats i Stock- holme hnisdt% erkslörenings lokal för en förberedande öfverlaggning om spanmålstullarne. De lårfe yttrat sig för en . tullsats på 100 kilo af 1 kr. för råg och 1,20 for hytte: mol kostade entunulikt 40 menniskor lifvet. Nara 700 personer voro in- tagna i dårhuset. Bland dessa rosts 28 vildsinta instangda i sårskada celler och måste alla ha omkommit. Ännu sakna, några och sjuttio, men 8111111t, likt ha många rymt bort. • äailbsoden. En fisksump kanoner att förlag- gas i Helsingborgs hamn. Sadelmakare, ohoj) • NAssjö ende sadelmaka, e lin, adlyttat från [dumme. Ytterligare ett apotek ha Ilel- aingloirgs studsfulltingtige begArt hos k. net. • Till statskyrkan har en person, BOM -under 30 år tillhört Vimmerby baptistsamfund, återgått i dagarne. 351.840 lispund grott bröd har gjuteriarbetarnes i Malmö bageri- förmån alyttrat under sin verksam- hetstid. 15 år. En behållning ur 52.776 kr. berAknas detta bageri hn leomat delegarne. pn aftonsångspredikant med sky digliet att ulven predika ottesån- gen alla söndagar mellan 1 Mai och 1 September samt bitråds vid under- visningen med nattvardsbarnen före- slår Sköfde kyrkoråd kyrkostaimuan nit !Inställa. Örebro folkbank lår i år vnrn i tillfalle att, 1.0111 vanligt, utdela 10 pratsitt till gruntlfondsdelegarne. Mejerianläggningarna inom Kal- mar län Inga nib mera fart, anger • Kalimirs. Förra året anlades der fem nytt mejerier, och i År torde An Here komma till stånd. Skollärarens mjölk. Såsom er- saltning för kofoder fick för långe se- dan läraren vid en folkskola i Sörm- land rött att hemta 1 kunna mjölk dagligen frk% den nårliggande herre- gården. Mjblken heintades punkt- ligt hvarjc dag och i regel af lära- ren ajelf, som med den lilla lönen ej hade råd att hålla piga. Så gick det 31 år. dian må ej undm på, att den gamle hederemnnnen kande sig en smula förvånad, nar han genom en enkel rakning kom under fond tued att han får sin mjölk fått vandra 22,630 fjerdings% Ag eller 5,657 mil, d. v. a. 1 och en hall gång kring potten. Mannen Sr nu pensionerad, och hans unge eftcrtrAdare behöfver icke gå jorden rue dt eller sin mjölk. (tasladt.) å alla hin ns Hostsyn "1" Lahole tn si- .c kemi indelade vaktar kommer att för- råttas i slutet af denna eller böl jan af Mista ruttnad, i stAllet lör som ta:- teligen borrit eke i November, då vAderleksförhållandena gjorde det omöjligt för en del veglottsekyldige att satta dem i fullgodt skick. 31ed anledning härd uppmanas hyst och eti vaghållningsakyldig, — isynnerhet Mellby- och Itestads-vigatite - titt före nu utsatta syn satin vaga: tio i körbart ock tidsenligt skick ge % paren-andel af starkt grus och ej sa- som hittilli förekommit nied sand oelt sådana Aninen som upprensats tir di- kena, livarigenorn %name nissa lor- &utrunda ån förbittrats. Synen hvilken på den försumliges; eller gled- skandes bekommit', låter stål: , v.;g- lotten i laggildt skick, kon -I att på det atrångeste beifra lit n, j r til• fl ktbtenlict. Olofsdahl i Mars 1885. Olof Johansson, Ordförande i vAgiyisenflooless, ■ • vm/mom ■■■■■4114 gittegåttu, tub potissalat. Fjortonårig förfalskare.' Ko 14 år gammal gosse, Oskar L s-en. tur tog i December förra året tran l' .r1- stads postkontor ett rekuteessend,•radt bref med 110 kronor oc:s en sitar- bankarevers på 200 kronor lit:. Itser- vet var till en annan -1e.dyn2ling Nordlind, men Larsson lyttle •ktirvit hide dennes namn och sitt .itsutee vittne. Upptackten aked.I.• di,ek Kast under jullofvet, då Nordniol. pA i413- frågan, livarför han ej sa ;Dat på Ord.. vet, upplyste att han fm, soafit• Larsson har !unnat stridiga uppgif- ter om bar hanigort af peeigarne. lias i fader har lu vat nu återbetala ien Målet mot f. d. IllrotorksadJunk- ten Wallström. Stockholm, rådhus• rått liar förklarat W. rkvIdsg till an- svar enligt strafflagen kuls. 18 7 (högst 2 Års straffarbete) och kuls. IT 1 (högst i, Are fAngel...) snitt håle• visat målet till elutransakning i Örebro, D. N.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.