sf ot Surre 1 | | 1 1] | | Laholm. - : | td I | | + Œgendomshandel. Wid I torödags Vv ef moßlscoten binta bånen auftien fôrsâldes gården om : (tin “f. d. fustroaften C. VN. utter | “1 Mellby får 1500 fronor e< till samma «=! gård dêrande åtMiliga jerdar får fam- ” uk Lnrösnadl belopp 2001 fronor till pero " fener fuor fand 2. Witersfon härstä- è c= ———— 1 fldfwe.. N styreljen. (> ded har till Per: Nilsfon de ä. i Nydy |! fält dar in nO jord för 195 fronor. 5 Handlanden O. @. Hallberz kêrsälde { torddags 1 tunnland åter wid den blifs wande: jsernwägöstationen [år 1500 fr. till handlanden G, Þ. Ahlgren: " "5 ångansg oh eleftricitetens tider i ‘ya, , en etevosten láses: Telefon r Haltandsposten - sedan länge bestätt ig med, En as. det. wäldiga framät-, \, Aridandets faltorer- som giswit sitt namn I de wärt ârhundrade, eleltriciteten, har « fålundag tidsenligt neg, warit represen= | terad: hel tidniugen. Men wi ha dit- "|: ting falnat den andra — ångan. Denna | brift,: om man få will, har uu bliswit ' eitel { det Hallandsposten I går. för år ta, gången, framtrådde ur en preß, om driswes med ångtraft. -Tiquiugeus I hela upplaga kan genom deu widtagna, 4, Umfallande [êrändringen, un mera trydad “8 dubbelt fortare tid än förut — uå- ‘som notüurligiwis äswen är fallet got, som med de många accideudbeställningar, <> dagligen ingå UN tryderiet. . “= Sifta läuken i den ledja af reformer, fom tidnivgen under seuare tiden genome "gått, fan! nu jip wara fårdig, till froms ma, sâsém w hoppad ej mindre för wåra låfare här | staden ån för of „Wid mejerintställuingrn i Gôête- , borg 11, mars sola föredrag hâslas af stateagronomen À Nathorst öfver bety« « delsen af De Lawals emulfor för sum- mjölfeng, anwändning samt af landet . brufsîngeniór Ernst Cederwall från Bista dt - fuwid Örebro om mjêlfceatrisugornas emvändning. . Ea 1. I emulj Imöårdrittlar fomma att ul . famma tilifálle, er, [mörfnådare samt stállas wid tißsyn wittuar följande För omkring tweune meder sedan, råkade en tre åra gammal ‘flia, ‘dotter till‘en med flere barn begäswad awinna i Westra Stedwi, “ott under lef för) en mincre sax midt i ena ågat. Delta skadades mydet illa, ity att faxen genomträngde både horn= ed) regnbägshiunorna ec âfweu skadade linseu, Modera war noz hjer!lôs alt ide widtaga någon ätgärd, utan fid det «arma barnet hjelplös drag med pligerna tis jaten blef befaut för falligwärds- Först på femte -dagen efter olydan blef baruet genom ‘fattigwärds- styrelseus fêrsorg infêrdt till sjulhuset I Arboga. : - Ester: undergängen operation och an- nan lämplig behandling, befinner baruet sig uu wál, och syuen à det skadade ögat « fan måjligen räddas. : : a bet . + Git tidens teden. ZJ en of West- manlands ftårre förfamlingar med en follmångd af:5,400 personer, har natt wardsgzäng ide Hillilé under de tre fed: ; natte, månaderna, , evår inga fonmunt . fanter anmält fig wid de fora särskilda gånger då fådan förrättning wdrit påtyft att håflag, ! O , or N a 1 Herrskap A enffoll. Fölsaude — +. grundadt pà ofjiciel haudling — må “ wara fäwäl en erinran till tjenstfelk i olifa detar af landet att hemma år bist, om der och ej alltid jå bra, som och ett bewis. på med britten ofêrsynthet hus= , bönder: ån I dag ause sig unna gå tinl- wága gent emot de tjenande. Exemplet är nemligen ej allenastäende. För någon lid sedan anläude til huf- wudstaden eu ung qwinna — hon år - fån Kriflwalla i Kalmar fån —.för att èfa ERE Hon wände sia til ett fommissionskontor. -J hufwudstaden ere > bjöd: sig ej. någon plats, men deremot å ett hålle ett par mil derifrån Lönen fom an öfwerens om â fenteret; 80 ronorz, den unga qwinnan înträdde i! cäffen. I . | ‘-Denna war längk frän den bästa. Når hon i några dagar warit der, erhêll hon "of fin husmodir den upplygningen att - Tönen ej war 80 frz det wore cu "miß- 7 uppfattning", uppgofs det. Detta, jemte mydet ounat, aforde att flidan lemnade tjenften, hon hade — en ly>a I olydan — ef mottagit. någon fådja ch war fåtedeå fej lagligen bunden. En bror, bosatt i tedbolm; ”hemtade henne ders ifrån. ' i Hwad | jorde mu bubbondfetfet? De anmälde får ertens . lánsman : att ben ”afwilit ur fin tjenft; i anmälan tillas des den! beffyllniugen att hon wid afwis fandet tillgripit en penningsumma, Detta . hade tid Jétsdiatt ben | Stodholm ef- ' ferspanqgdes och infkallades till förhör bos ' polifen.! ppenhjertigt s meddelade hon | ' t- , 1 1 + hwad som fett. : Emellertid onflåldes © visitation hos henne, - Ett qwitto à ett rekemmenderadt bref, assändt från hus- . wudsladen, anträffades.: Der hade man mil de stulna pengarne? Nej, [det war en mindre summa (5 fc.) fom hon fånt of sin bror och assändt ; “ly di Om' grof "wärdsläshet wid barns; ¡n fia: gamle, faltige far nere iSmê- fin fla etta viitordades af brodern. >. - Nu fsaun del ádla f. d. udbondfeolkel cdt att la lilbafa bsfolluingen får Pr famt meddelade Pe ia su alt de ‘ej. yrkade "all den a wikna stulle i ‘tiensten åter instäflas%"——- > Heda ade Men den Radars unga winnan hade wäl; här alla ål alt å in fida yrfa onfwar. Hon hade blifwit på den éfwerenskomna tåne- hon hade esterlys13, beskylts förhörts cd vifiteratd af pos edragen umman; sae std, lisen.! n | I Fula fonfursffater âro def wärre ej owanligo, men nägon mårfligare âu 'uedanflående funna: wi ej våmiuna of Ae Två tånge hafwa elle”. ST , |. Aflidue fa elfonären Weßman | ‘Sönköpîng har entigt .Småtands Aleh. cesterlemnat ana oe 140 - -fronors tillgångar och _. 130,000 vv ulder, 0 eller niehundraisugunio gänger få fora skulder fom tilgångar. E I : 1 » : a Hwad bör man fordra af en läse- bok för follffolan?;, Denna fråga dlfkus teradeå wid mört med Nyköpings krets. êrenings lårare , och lárarinnoi n so: "Man enades ‘om’ att statend läsebok för. foltffolan ' | flere asseenden tarfrvade en rewision,' samt fammanfattade fina dnft- ningar i afsecude "på en dylil bok fås lunda: tidsenligdet' oh fötjoriftigbet i 'stassättct och fMiljetedneng bruk; lättfatte tiga uppfatfer i statsfunskap oh kommu- ¡nallagfareithet; uppsatser rårande Swe- riges näringar; flere lyrkohistoriska be- râttelser; fildringar Ur jwenita folkets tif i de olifa tandffapen; populära upp falser behandlande hwardagslifwets lemi; ulzallring af floden, fom handla om trig ed) bleodöutgjutelse. : Kristina Nilsfon funde i lôrdags fira sitt 25-ârs-jubileum fåfom sängerska, ty .det war den 28 Februari 1860 hon lât ‘ höra fig för fórsta gången, hwilket skedde i de la Croix jalong. Jukousten af denna foaré war anslagen för deau unga sáugerskans widare utbildning. Drottning Josefina, entedrottning Desie deria och de flesta medlemmarne af kuug- liga familjen woro närwarande. Vifallet war mydet hort. Fyra år fenare skedde debuten i Paris ä Théâtre lyrique med "La Trawiata”. > Varning för utwandrare. ZJ Chicago-tidniugen Swenska tribunen läs ses om arbetsförbällandena i Louisiana: En infäudare skrifwer i en St Lonis- tidning följande, som ide torde jafua ins treôse för de många fom på grund af arbetsbristen i Norden täuka pa alt bes gifva fi sêderut: ” J GSddern finned det i fynnerbet tre flags arbeten som nu för tiden werkställas af hwite“ arbetare, nemligen arbete på so>ervlautager, vå. "leweeu®? (strandeus höjande wid Misfisfivpifloden) samt på jeruwägar, Fôre friget i war det, som bekant, endaft flafwar fom arbetade på plautagerna, , men efter deras frigöretje har deu’ ‘hwite arbetaren börjat intaga uegerus plats, oc) negrerna förrätta det fätlare arbetct, Plantagearbetet räder från midten- af Oktober till flutet af December; under de öfriga mintermåna- derna :åro arbelarne twungne att driswa . nan stad, erhålla litet tilfäligt arbete, och få funna be wid wärend börfan bes ifwa fig norrut, med tilthjelp af "aposila- dästarnes; ty ester jut år det nåftan omöjligt ait erbålla någon sysselsättning. Arbetet wid so>erskörden besiär i att «sslára och lasta rêren på waguarne sam! föra dem till qwarnen, Den sista dele af arketet utföres gemenligen of negrer. Arbetstiden 'warar från soleus uppgång till: deß nedgång; och lifsom i slasweriets dagar, stär en uppfyninggaran och swär e< flåller êfwer arbetarne, om de. ide arbeta fort noz. Maten är eländig: morgon, middag e< qwáll flä, esta bårflet och [drderswadiz; dertill tråd od faffe, men mydet uselt. Twi gånger I medan får mon färski fött till micdag. Sofplatserna utgöras af -potatissä>ar, fulda med halm, famt ett smutsigt tide vitt allftöna! ohyra hwimlar deri faller af sig sjclft. | | i Men det mwårfta år sällskapet. Det fer, ut som lem mensllighetens asskum stámt möte (här, Klimatet år ofundt; nåfton hwarenda nyfemting angripes af feber... På den plautage hivarà jag ars betade dogoj under toppet: af en weda tre man, och de faftades ned i en bita, tan någet flagg ceremoni. ' Ja, de fleste af i arbetarne: brydde fig ide om eller wißie ide ens af att någon war död. Lånen år lideslar em dagen samt. kest oh legis. || ‘ : | Muraryrket har den: fördelen att lôna fig bra [under den wara ârdtiden, wen den oläzenheten. att när fålden ins trådt ‘muraren I wanliga Jan får vada In | werltygen, 0 lefwa vå bespArinzar eller fuga ramarne. Med fitt ezentllza yrfe förena 'ömtåntjamnrie murare derfår mwanligen näget annat, som ger dem susset{ättnlng oh någon fulomtt âswen wiaterilden. | : Mö J fenare itider har man på ställen, der - byzgnadswerksamheten ! warit Uslig och, der män {>e rwarit få nogråfnad, börjat uppmura hus âfrven. sedan fötden suträdt, Man har, då man | . I + pro 4 | oh i 1 oh od - NIP ARE 4” omfring I New Orleans eller någon an- |" warlt som! mest noggrann, muradt med wärmadkt mallen arm sand samt torra! flenar. Och det har gått förträffligt, våftår en del boggmåftare. - Andre derentot Mala på huswudet samt förklara att,all mur- ning { földgrager år förfasilig, {y nan: fan dá aldrig fi en fullged mur! Bru fets frnontug omtutetgör, säga de, fallend förmåga alt hárdua od binda, | Brågan, fom är af wigt felt tand med wärt filmat, har diskuterals något I OSAMA fal | Stde Car tigt Teknisk tidskcift Har famfunder lill- sait en kemité, som skulle föta tillftånd att anstála förjåf med elt par murpelare, fom Vår några år sedan uppförts i lôld på Stockholms stads materialgård. .Sko- miterade flute :för samfundel-edogdra för desja fåriåt samt ingifwa förflag til yiterllgare förjöt att löla frágan. - > Mylterhbefens wälsignelse. Säsem beml6 derpå och feratoåt på fmålåndfr it oc) fvarfambet anför Sm, P:n föls ande: För cirka 40 år tidbata fans i dnföpingstraften' en hammarsmed, fom dé uyligen blifwit sin“ egen och bôr]at befåla Wexid Stafrldsmesia, På dessa ina refor medförde hau en fin dräng, wilken ddd gerna när H0fälle, gass toa ig en tår-för. mydet. ‘Till: sist, fålla rade - husbonden allmartigt, ati’ vm han | lade bort denia , fin owana, 'máste de iljas åt Drängen Lät säga! fig och blef absolutist, men flyttade ded efter någon tid från fin hudbonde för alt sôka På fig ut vå egen hand.” Doc wille han ej uppge de fåra marknadsreserna, utan har regelbundet: lårft nied sin huolonde och efter dennes död med haus jon, fort» satt fina Sigfridömessebesó! — altid nykter, sparsam och ordentiig. | Äswen wid sita Sigfridsmedsan fåg man paret bår, principaten, churu ex rif nan, med drängen ätande ur samma matfäd. Af- weu drängens flråfivan bar slagit bra ut, 1y hau auses i närwaraude finnd wara froner. — . Y l Gad och gör sammaledes, | lj Storartadt kämt. D. N. omlalar att ett femtiotal represcutanter. för elifa föôrwärfêgrenar I måndags jamtat fig i Sleckhelm till Shwverlåggning om frågan: "Huru fall ivenffa folket lämpligast bes ftaltao?" Mötet. uttalade, följande refor lution; : ' us a) Alt \jeriwäzsbyzgande I Swerige ware hädaucfter förbjudeti i b) Samtliga nu befiutliga jernwägars jå -wäl fasta som rörliga materiel rea- liseros under. en tid af 15 år iod wi- garne utläggas till åferlappar; | «c) EStrångt förbud utfärdas mot aue mwärdande af äugmaskiner å fartug eller båtar af hwiiken storlek det wara må; d) Nikets hamnar böra: genom lâämp- tiga förfänfningar göras olillgängliga för fartyg of högre lástetal ân 100 tone. Eu petition i delta suste uppsattco oh Nulle genom tre deputerade i går öfwer lemuas till rifadagsmånnen frih. Klinc- fowström, rektor Dahl vd Jöns Nund- id. | i Slulligen bestôl mötet utfärda en ins bjudning fill deu nya qwarnindufiriförs eningen med anhållan att till ipmmans bilda cn ”hationell förening för åmfe- fidíz beftattning”. ; : | I 1 y , Gt ofog fom { allfêr betåntli, grad börjat florera år förfåljningen al mer eller mindre underhaltiza oljetry>s- taflor till mindre bemedlade. Kom-nis« fionåren infinner n “i artketarens hem, wifar en waer tajla och utbjuder den till salu för I. er. 15 a 20 fr. met 60 öres afbetalnivg i we>an.! May nappar pá krofen och ett hyresfontraft upprättas, enligt bwitfet en wiß summa stall er- läggas hwarje we>a. Men brifter kô- paren i fullgårandet, fall taflan- âter- lemnas utan att någon del af: den er- lagda föpeflillingen äterfäs, Flere än ett erempel fiunas på att faflorna tagits til- bafa, sedan flårfta delen af betaluingeu erlagts. . . N Härtill kommer, alt taflocsa waulsgen ide äro wårda ens hätsten of hwad fom wáste erlåggag får dem genom en dylik ofbetalning, rifwer ÖH. T. . ,_ Slösandet med tid." J en före läsning, fom dr MW. Siemens uyligen hëul. i Berlin, yltrade han hårem: "Med affecude på Nåjeriet med tid må wål de flefta tillltå, att de gåra fig sfyl- diga härtill, TiN och med de duattgafte menniskor jla myden tid, | Det är i cc för sig besynnerligt, alt mydet folk, sem & andra riftningar äro särdeles etos nomiska ‘o< som wånda och se vå en Nant, innan de‘ ut!ziswa den, churu de funna åter fêrwärswa den, åro cåndtigt fine med fin lid, som de ffe kunna á tilbafa, De hysa ingen betåntilgbet wid att tillbringa en hel dag eller falla retaga fly något, oh både mån och qwin- nor tiddringa { regeln för my>en lid i sofrummen. Wära förfäder mâtlé ha varit "mindre fåmniga. "Sex timmars fömn får en man, fju för en qwinna oc åtta. för en narr”, better det. De fom fordra nfo timmars fömn nå mil atdrig fåntna fa tråffade, ag åuffar, att de må triswas-med fitt fefwande. | © Den tid, fom går bort med tomt prat, adder och derjemte till förfirdelfer, som warfen gagna frepp eller \säl,| kan får ert utan bswerdrist anslis UA fwållme H | t , | . | e |, penta Pla , - Mil n |, egare af ett fapitat om 12a 16,000; fal flere timmar af en dag utan ait fö i sd AA - t toa ; ¡7 I M bv tår . vä "mar. dagligen. Slösandet med lid år fidfandet. med penningar. st y Goethe förde. ett mydet werssami til och hade tid HA allt, Han flref masfor af båder, fom innehålla oändliga skatier; han- war nilnifter och tedde fatars anz 'gelsgenheter; han war “direktêr för tenfi- akademfen och teatern; tydteom alt-spela whist e< alt samta!a ‘med fina _wäuner; an war wän af sälskapslif, skädesvel oc onst,- "Hemligheteu", fade han, "bestod t, att han padate de olika fysketfåttnins garna î fin dag på famnta fått, fom paar en foffert”s > Rår' hwar fat har fall man finna lid till: myet, som man man’ fin bestämda “tid; «annars ej fäster tillbörlig uppmärksamßet 4 wid eller fan medhinna,- “: © Frân_founungens mottagning i onde dags f. w. berättar en tillfällig brefftril- "wore, till. Q.-P. fötfande rätt rellga anefdoksstivs vd LH AVN ang ir Ag Ls Konungen hade kallat tid famtal några rifsdagönrån, deriblaud“ herr Karl If- warsson, för att. fôre afresau till Norge inhemta upplyauluzar ‘om eit och annat. Sedan famlatet war flut o< hr Ifwars: on tåget före de audra aflázünade fig, ammanträffade ban i. elt af de vitre rummen med grefve Posse, [om insuits nit sig od anmält sig ‘alt erhålla fêre- träder hos: fonungem.-,-Hr 1grefweu, inlät sig nu tet få lifligt sam]präf med fin) gamle potitiffe wän, att han fôljde ho=! nom ie allenast ur ruaunet, utav ásweu ! ur fottet, och) när kablnet{skammarherren tom för att iufdra gresfven till kenun-“ nen, war 2 denne frårtåft fêcswnunen, Man ser häraf bur lisligt , greswe ÞP. äunu intresfcrar fig för hwad som rir' wåra. "representative" mån, ty ret fan ål ej wara möjligt att grekve P. Nulle hafwa någon tanfe på en ledig plats I rifsbanfostyrelsen - - Fraktfrihet ä fatens jernwägar är af fk. mit bewiljad för utftällningoföre- mål, som’ afsäudas til den bliswande fonstutställningéu i Stoefhelm äswensom för fråprof,: affedda att ulställas wid internationella utställuingen | BudarPelt.” Öfwer 4,000 blinda finnas i wirt laud, af hwilfa många, arniodets barn fom de åre, lemuas alldeles âfido af fina medmenuniskor; man anfer att ingens ting år för dem alt göra hwarken î aude ligt eller ‘lefamligt häuscende, bwarför hundratal ‘oh Återigen hnudratal fôr- sjuufa i ett Nögt, vegeterande tiliftänd; de "já esse Buda dag, jon ‘mlusta få- gel“ prijär" i ‘lefamlîzt hänseende, "ej heller i andligt. ' : För de blindas wäl har hittils gjorts bra fitets dà ha à olifa Håll de dif- stumma bliswit mer ihägkemna, Wis- serlizen ha" wi elf blindinstitut i huf- wudstaden, men det kau ej emotlaga ner än 60 blfudas> en obetydlig brätdel af dem fom der sôka att winna Inträde. * Den "i; Slodbvlm hiftade ”Förenku- en för de blindag wäl* will mv bryta Hen och intresfera hela tänder för fin gernivg, Unenniffofärtetens namn. Den will -— som förbersdande arbete — föra att âstadfomma noggranna statistiska uppgifter tårande de blinda; taga fänne dom om deras elonomifta ställniug och behof och bereda ‘dem fom dertill äro lätspliga tillträde (0 får dem inrältade förberedande skelor, institut och arbetg- anstalt | Widare: har man för assi! att för- flaffa blinda, hwilka ej funna lntagag i -de befintliga bildningganfratterna, till- fåfte till nyttig fvsfelfättning sam! med- dela dem, underwisuning i läsnîng och ffrifning of "blindflrift; vå allt fått be- fordra de- blindas sjelfwerksamhet; till- bandáhálla’ dem werfivz och arbetämate- rialier och, om få erfordras, falla derad färdiggjorda arbeten; förja för âstadfonir mandet af för binda lämpliz literatur; medela passande folkskrifter meddeta all- mänheten iufig! i blluda barns wärd och uppfostran famt funskap om de, fjulde- mar som oftast medföra blindhet; bwaris enon denna i många fall fule funna företommat. - N - för att funna werka få ändamåldens tigt och widsträ>t fom möjligt får wåra i laudet warande blinda, will föreningen iöfa att öfwer allt i landserten upprätta - fitiafafdelnsngar,- fom få { fôrbindelse med centratfårentngen, | Stochelm. Enlízgt 2refskriswaren K, N. trer man sig weta, att en för sina många oc flora wälgerningar fänd, mvdet förmågan fa- milj — som bar flere medtemmar hwilfa träffats of blindhet — ämnar uppoffra en fler suman får den goda faten. i Måtte denna familj ef bli den enda? Meu äf= wen den minfta skärswen är dyrbar. "Omwarje:Tedamet erlänger årligen 2 fr.” efter derutåfmer : till föreningens fassa, Deu fom på en fång Inbetalar minft 25 fconor år ständig ledamot nian wl- dare afzist, I BN i - . Brott emot Guds lagar äro ‘orsa-’ ferna tid det nu rádaude elindet bland frbrtamne m. fl påltod en hr Olesen rr | elt: föredrag I Linköping härem- dagen, \ Kännedom härom borde werka ånger - c< bättring, oh Guds kärlek oh wlshet erbjôde oß fullfomtig upprättelse. id ulmedlingen ‘a! déita ämne näm- des bland. brott mot Guds tagar'— i "nature = dwilka fordbrutaren gjori sig Nuldig til, t.. es. att de vesprungilza ogarne utbugalts oc gsorls til Åker- andg alt de nängartade, nalurliga tore 4 terna & urtilsd odling af blett I i beeflagen; al salt de, fångalg djur ov f. 1v.| åt» forden wärxter - son! of w. ncnifta fêärenin ftilda- trafter oc) den stóra \yues komma alt få ning fatt fåjem cd) fålert 20a), bråd wi får. Nulle riter will det famn, pá; tal om 4 indet erfalt af ene bjuren auvändls t och lunestän | Desfa brot ule geuqm en alferzauz 1 et ursprunglí tillftåndet, geuem att fitta djuren {de i erna ;omebelbira fêrtindel verlden_ m. 01 + Talaren. I till dugárdsfultut kpphäfw året om få het? ute vå få den "falla åföliden ry ' MH | i i LR R It ' usid några få mång fe “i fl mat. > tå fålem hag förfenag sen med wiz1. borde I. ex, ollta. as’ oh bjuren heiz tet — Undee I a j i fmå (9) flybatz ' adugärdéhuy <— för atl de ful Hall Y Ci amma ¡jordfläd femnat "förklarade att hela ha Ii fen wore genomtrångdt af tro ben nya' teori, s genom: hwilfken rel ”naturivetenfrap! slülte {n | frs gödselu ester de I denna slow cd deu mest bara 1 e bwillet "någon lör. gende telef! cf tydats åltadlenimat" "Den s flora. Myttefeten i huswnd. fladen,” hwariill inbjuduluz haswud Steclhelms friwilliga sarl loswar-i att | bli © nägontlu „anoch nie dugewezencas, alt dêèma af de tifilga: fympatter ulgått fråg ylleförening, ' gd i vårt land för den samma fem, + . | Tä tngstiuhuinaarna i ten, bör a dei 1 September och under. flere dagar, beroende; på det deltagare" foms fau komma att aumála' sig, famt alftulas med den förut dwarje böft âäterkonimände stjuininzen om statens efter hwad wl{erfara, uttatag från witt i de skandínaviska landen | suluing "den fålunda cla enlig! sar evig, antal pris, fom utgådra tillsammans 6,000 tr. man förbobpning om-ott echâlta ytter ligare statsmedel för beredande af pris, hivarförntom âdana fomma att. dels skänfas at! biter ed) föreningar fom blifwa wid täslingeskjutusuzen represca- terade dels; anflaflas 3 pá hilfen séuare wäg man lär egå grundade sêrheppnin obetydligt autql pris, > ' Det är ännu långt dit, men redau ng treor man fin fåga all FR et gar att få in elt <j Tunna med wißhet förut. t tujental flyttar då feta famlag, det flörfta antal fom nå gonsin .pä | eui gång. torde warit fedt I wärt laud.| Man hoppas ec att den nu beramade skyttefesten — ty cu "fest" blir det fu allsid I wih mån — fall mars inledningen till en rad oftare âterkem- mande jâdgua, ásom i. Tyskland, dec Men utoai delta ordinarie anflag eger - enom fubskription, Y "Turufestèrnd" tpela en stor reli, eH * wåjentligt bidtaga till uppnåcndet af det mål Stodholms friwittiga skarpskuttesêre- a fin motto: Säker hand Skagen wet hwad mille Tullfrågan I landsorteu. Till Afi toubladet telegrafcrades ( tisdags fria Kongobafaz | Wid Fiäre bårads landimaunafêreuluzi talvift bejöltal ordinarie sammaiuräde I måndags trföre att följande ultalaude delgifwas orteus rifsdagöarn:. Landlmanunaföteningen, tiljom förra årets 5 ftora walmöte] härstädes, förordat en- hälligt frihandelsyslemet, Mötels minc- fulistydd för jordbrufet, om | tullssydd Mall ifortfara för fabritsatiten nen: det läugt ôswerwägande flertalet anser att tullår 6 landtmanuapredufter { allmånbets åro 'oförentiga med landt- / brufarnes båftd.! De derom wid ritsdagen nu föreliggande förflagen böra förtaftat. | Mot 'fpaninåletiTlarne uttalade fig { föndags elt jalrilt beföft arbetaremêle i Göteborg,| samt beslôt alt hes fladen, rifsdagemån aj:hâlla, att de wille pádel frastizaste motaibeta . denna "orittwifs och förderfliga 'älgärd®, "Arboga handtwerkoförening tl Mot fate i lêrdags}frägan em ôfadt tulljfudd: Dredfêrandeu, feonditorn oc bagaren Joe bansfen, ausäz¡ alt tull à industriens affter belt sáfert ide sulle ástadkommas utan genom; koaipromiß med landeertens veprefentanter vid riksdagen, få att tull álwen äfattes | lifsmedel, och då bleswe tullskyddet mera till skada än gazn: . panmälsbeskattning , genoa Nyddotull bart jemwäl Westeräs haudl- werkofdreuing . ttalat sig Qui het lod oförskämdhet åra ide mat „Striudberg: i dn Nyheter m, stl.|1 från munnen soch! fogt wännen Sigurd några waruande. ord, -.Det skadar id: Mifver Karlstadotidniugen Sigurda - flrififtälteri gent Aswen 'Gåteberså nzar ha tagit bad ti aa sul fiin Stocke. (Tut Lab, n; T8 o. genom Allo, Annonsb) - Det fanne Ten af våra småstäder ed uden Ugg, à den gamle tu | ; |: su a . tje morgon gång tullförvaltaren I supen ej framställas annut tilltugg n några aockèrbitar, | . Allarmästaren uden på eniliten sperl en slutligen ledsoado kål. larmästaren: på den der gamla vannn och tillsada derför kyparen att näsa gammal tullförvaliare, som hade för vana att-lyni ftode vän k à in till sid är att blifva as mel otille kom, skulle till: så lnåren kom för att. slägga beelug« på morgonkröken och - daat -E _— een In
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.