rr • a af tu fart Icapptlivpa -ialb 0010- boRdber NIG uswira fler ad. ett rit uppföra bota, jenå bolliDe och fi ffar- morfloben. i nårbeten af tilakinaten. nom /oliv, flu g or e41 Oas utbyta be finne må. wo Vrlitten, lom åttba Malen tunna tena tt nfiår, hi rt ~roi, utom af lanDete tina fa- ytan fan blitwa få måttl igt lom hår mån, af atilitåntttackerna futt 24f1, an• marro fallet. %i anbnatla henna lad, %ra:drift och 3tallett fornt af rt)- tante åt f8retagjamt fett, fant .ger pas- fre m in ium tkrlentigen, buttra mon) mudd intrefferabe. «an ftåt nieb janbe mad i Itabend Orly'. . Unna donat« laybabe tueD I5 fratps Iletbentdiniugkedy quiltenefrigait. einegetatin innehallanbe omtnnd 95 Samtlida fafulteter och toner ;vitt attregloccrin. yrfta ltottetjrål- klippan ed? folitTrabe Ilpfala univetfitet barm u Manien fak 1 tanten af af ombind 30 fot. uttranDen rårattbe Iårowatatamildna be- 4tan på ta table tåntanbc. %lut tona ilen tabba hunbratali fot Zeolodifta fakulteten urtar: åt fibern°. tinbret •ftottet tråffabe mibt nit Den f. t. h-linien bibehålla; gjorbe ett urbåttning ont. på flippau ed,. att hebreifta furåtet fålen% malfritt mita tf. fot i Diameter ed) en fes fots åmne fortfaranbe bibehålla; fen i mibtta. %lera Denar fem Djup att, får ben bisabel je temildnit f8rflag fkteingiwag bcrtfran. Måna tu hair angåenbe fileferie !antika- ecb betters itt mab 8:tunti. granater mab grott bliftuer lag, Min gtnber måtte vd fiålp. lobbning. flörfoten Ohne tvi ■ att utan !vitare betåttign ftn- ten tbc tent lom Muta år annårct la t att fåterlg beranbe till intråbe i teeleolfb tott& tiaflor fent ivib tonlig(' granater. alt mirabt fartur Ebba betybligt oeb ett tette ; att unberandning i tatetekforlfarembe opaufrabt år fOrlorabt ont bet knall af bibehållet i be Marc finalerna tsib tåra- bala granater. waren lamt att antalet limit« för tri- elakt. ölbag , tre, fon betald, unkrjemmaren tuvad lecianbe fur ftabo• ur klieftål Nnuerligen att an- bon och befalla. Wien far hem, fem ärmen un- Dagliga gbromål i kt lommaren batteri nåftan ontajlidt att temata flake, åt bd i åtn iutonbe af bett j,i tvårterabe lanbt• ftentomenttreeminningen ide flagna; att unberividn'ngett i Inb fodret må fortfåttn6 åttba till afgångtteramen; att unbenvidningen i ntatetttatit vd flasfifta linicn infteantelt; ritt, i ben hånfullt båjantet af nf4ifl term fi5t unberwitningen blitmer not- trånbigt, ett Mie antal, ån tontitdu luften, få mita ej ett billig ed) (dingla Dreflagit, erhåller mbilighet till befrielfe Nita flår att få i [Utbua nårbet. Ven från bett jamma; på iåtana UND« liter man brift, jår- att be, im efter faut affagb teolo- kla Icing be miau och mebelftera oiff-filoiofiff examen gettontdått Den fU knia, ty k Otalt anfpråfal8fa huk . intråDe i preftembetet Preftriftta teolo- fen b« måltiden flå till bukt, åro i tf'. gifta furien toib • univerfitettt, må tita Nita fall fisa inbjubanbe och ligga ber rått att Pta 1ibana objunttd- och rat- tid mufflon på ca [kub& eller ett gabefattniugar ntib lårotuaten, nteb ter ingen [Ngn finna. ett återfått, hitta ffultighet att untertvlia i triften• urrfira 'kantiga jotuntarboftåber bar bom år firn», årwenjont att tårareprof ofta bart, och fallit fig ganfta hittilld Willy« oblidatorifft åtmitiftotte fur ihaita Imma åttDoct bunta tofflor, hata af OtanDe till nåmba lårarerlatfer, kitta tifta. ■ fett, m»cfct bfrigt att i eteant ide wiD uniturfitetet aftadt nåden lo- 3111 bar bed en juicfcrifabrit„Rart kalt.? examen. Reeetifeiond tråfåråblindefabrit tuibRa- 3stielita fetfulteten tillatar jent fin trinebotm, fatta på kit goba ibtti att ,ifiat, att bet af rotunda fbriflagna in- tillhanbahalla tott* billiga iontniarbo- tra tlanbet af ben nu waranbe tladfifta flått«, • hindra .tunna !tinnad till inatt Unica 23 (Tulie afgjorbt menligt kuvert' lagt! orimligt gorm pta, enteban fin- på grunDliiggningen tir be itrittifta hut n:edgången hedrat« labrifemeefigt. Stf Menta. fan man få ett !vader rawitiong meb 1 Merietnte tulla fafultctcn uttala att rum ft3r 200 tr., en något ftirre (12X17: från Nur:tuben af hwab fon fortrates kto met 2 Pinter Pr 250 fr., en pa- f8r artittOlånningen af • frubiet till tand: wiliong met %å runt och weranba f dr timmen ingen tvåfentlig ittivånening 400 tr. ctb ca pawiljeng inch tutti tunt 'vore att dåra mot tomitend fkflai3. och itåf Pr 435 fr. t mynta !emun 5 .Diebicinfta fatulteten ;Inlyfter va an- foturletta, uttvåntigt tådta meD Malt- fåtba rbl Iårowertatomitinia ft3tflag att papp eller från fallit ttill) tåa, gina ech inbraga 23 -Innen ed; tillftnrier i ftållet hölag c i fårbighorfatta fritt, fon% utan D,ft anorbitind i bufamblatlig Hatet-ene , intatiåbet herfttufwad och i isfritt bor- ft,itutuelie meD profedjor Zuntintd refcr: ga* of 2 tartar rå cn bad Nr bc imå v.ttion. eseo 2 tartar på nå hagar rh bc Rem g e iloiolifia fakulteten tillflyter bett nf prait jalama fabrik funna m8bler er: tontith Dreflagna anorluingyn af Lir- 9aUat ice inget bihi3t urin, jåjont en totneprofwen ft3r wittnanDe aj ben Rio- bingfanimarntibel för 100 fr. e. i tu Mäla griben; garntatiblakt 91. tillityter bc af tonriten Prefflaila uttrar hårort f8ljanbe, lem terbe hafwa forbriugarna ft3r tontretend till Lirare- tillåturning bac hår ed) auttorftåtto: platfer wiD De allinointl.1 Ikon:tarm bed • håremfring wactra boagnabdplatjer nteD Den förånDringen, att fir tompeten8 filmad, fa år tet alt femnuna, att bullra till abinuttdbefattningir fodrad att i filololir faubitateramen eller detiont km- ser dessa rader, någonsin kom- vlettering hafwa erhållit bmw, gobrånb i alla be tre åntnen, jon ingå i Den ■■■■■•• ■ , mer att erfara det verkliga skä- let, brarför Fleurette vägrade att blif va hatis hustru 0( 1 1 under så lång tid skydde honom. Han vet genom mig, att det var ett ädelt, sjelfuppolfrande qvinligt motiv sotn förmådde lamm). att allki litium kärlek och hatt är nöjd härmed. lian känner att iimnet måste vara plågsamt för. Ilagts älskvärda lilla hustru och hatt har aldrig velat framkalla tårar i hennes ögon genom att affurdra ,henne en förklaring. Det finnes nit icke spåt af sorg- senhet hos Fleurette. Bon lyser upp det gamla huset; hon är det lifvande elementet i Dalebury och ännu mera, den enda vinna om hvilken Dalebury har föga eller intet elakt. att säga. Otta planen; nittydor toinit.:lia Prfli alt itibraga 2 -linka och att pi reallinien infura la- titt 'Moln 'valfritt åtnitt; tillflyter, att 23-tisics, kat tituvtat nen betråffar, orDtint iii fem vrofeafor '. ..7.^:unt(.41 i fin referoation fi3reflagit, eed nteD iattlagante tad, att fmnft ftrif- ning bibrballa på Unna linje och i ft,illet en motiwaranbe utinftaind af be fientliga af ringarna i åfwerfåttning från Dundra till latin eder runt; tilltturter, att prof. Sult060 fårflag till orbtumbe af De ffriftliaa probera i modettbetanamen anlagra, bod ma ben fårånbrinden, att åiwerlittninaepeoftvet från fm:nia titt latin utbntea mot ett bylift från fwenfta titt franffa Mer In- ga, hiunrjemte fafulteleut fårftilbt till- fturft tomitåns fårflad betråffanbe ftår- ((utbe af untertvidningen i lefivanDe irra wiD univerfitctet. Zeltgraftuerfet. Dc ft3r ttledrafe- ring inråttabe Rationerna ödalkra, Kal- Sista gången som jag var der• lar?. ItligIe, Vegeholm, Inyelfrinide och nere rodde jag Fleurette ett Mlöhuh, 'nattliga klåpa mil) Skåne— godt stycke uppåt floden. Icke' Halland* j, rnuxig, Mocka numera fem- blott kleurette titan äfven ett tvål internationet telegraf forrriponDent par barn — mörkögda, lifliga och pi kittel bom helig af De i Det im tertintiontla klegrafrealementet tillåtna gossar, hvilka prata franska och engelska tim hvartamtat. Då vi passerade förbi 'den fläck, der den minnesvärda flykten egt rum, vände Jag mig småleende till min svägerska; men innan jag kom mig för att yttra nå- got sade hon bedjande: • «Säg ingenting, jag ber dig säg ingenting! Gamla min- nen äro alltid sorgliga. Nutiden är lycklig, 'ft amtiden ser ljus och leende ut — låtum oss glötnmah Och under det hon talade, såg jag för ett ögonblick forna dagars Fleurettes sorgsna ögon. `Gamla minnen äro sorgliga — likt dem dd!) (SLUT.) två!. ?Skonbin, ben ryktbart 23lonbin, ben åtta Yelonbin, bwitten ntånda fain fte tro ware Dikt och begrafweft fir tånge kan, befinner fig i Ifelfwa metet i 2onDon, ber ban på ett fårftabalenter ut- får fitta farliga tonftittnitn. .att be. or meD fin familj ett litet bult, fen hatt bebrat meD namnet Mildare-Mila till minne af Den utomorDentlienfte af bane bebrifter, inattbringen på ipånD lina af. iver bet tvålDign ameritatifta ;vattenfal- let — ett bobritt, forn han för 6frigt upprepat mer ått tre buubra gånger kbm: år 1859. 93lonbin år får nårnmanbe GO åt gammal. Oatt år anan full af 'right ed) herra, ehuru något fet. set år en liten unDeriatfid matt meb biuttbratta- wårD muftelbudenab, blixtranbe tagen och tjeda mnftaidyr — ett åtta Nu får en fransman. eon fan lågat tittrår It Zetttpt ett fait genen filt °tapto a of. tverbdb bi filt fått bebral filt follertaub, i alla tvinnar ed, »rår af forten, i 91flutalien linet' i 8ilresitn ftattrna, i :selen !Mom I 81,bamcrita: ClonDin bar nlbrig gjort något fall af nflivarfammare art ecb ntbrig er flit mit ilen ftrånia, lom han ej. tannal tida meb en elållerlapp om tia centimeter i fertant. .Dentlighelen af hann ftera tur Nåder, efter bwab ban Hel, uppdifiner, i (tuttan bol bana arm- ed) benntuffier, bwitten tillåter benen att begagna en balanjerflåtg af emanlid ningb. ytan år dumt:taft från fin fvåbafte Garnbom, fon eg, tonfan af gumsafter. ..f,)ane wertlign namn år (Stapel& 3catt %rotivoiö (ttatxt. Unber Detta sann' upptråbbc ban i 911- met, bå ban år 1851 uremårtfammaba af en !nib Ramel, ljetf en berdnitt duos fat, bwilttit teg banest nid på till %lottor?, ed) malör bet yrfermannt, font hal åttuu i bag bår. gitan tunnar radie bcrpå, alt Clou, bin, fem annna upptråta åtlytt allt, ettrig upptråbcr i titt bentlanD Rrantrite. urfaten år ben, att elonbin tager fin tonft på fullt dalar och aldrig milt weta af något nar unbtr Zng bor, faran från mina %gipyr:ten, få åttrftår Nattning, fåger ban. %tt nu fårblubn i 7irantrite volill- fårfattnindnrun alla llinfarliga tenftftyc• fett, och bet på Beta rbl. IRenftlighetens framtib på jonben ar nyligen af D:r uppel, uteDlent nf fturellen får Neögrafifta fåttfrautt i 93ro men, gjorta till antite ft5r ett fårebrnd af intrate. %bidan ont menftligbetcus forte ware, heter bet reri, år !fluten tvib till. tvaron af mir gattet, jonben. ttlt tottni- - jorbyand aftulnittorreech — iå: tvål lom of deolodiftn ftåt fan man inch beftsinibbet Draga tett flutiaticu, att for. te.a en gång f Ikon (tall blifwa obeboe- lig. Denna tibpttnft ligger ånnu mill. ar i fratutiben; bett Ian 'Meta ide 'vålla of; några befunnit«. Rett annorlunoa (taller fig faten, om tri taga i betrattnitbe te i metiftlidbettit 'jett liddnitbe kuben. Renfilightett lom ett helt år fetna ban i haha tillutning, ,lyra moment jantwerta hårittie. 2ritten efter att be- timra och fårlåndo Det intiwituella lif- wet, butunniteten vd) ftrålivanbet efter trigead utittaurt3efanDe. tal. i■ ftvergid tut till frågan otn, huru långe forten tusil åtatit Rulle want i ftånD att lifibira tet på benne befintliga antalet tuenni- flor. Neuen% cit fåljb nf ber,ituingar tom han till Del nutaganbet, att jorbend itu till 1,435 millioner urrgåenbc be- toltning3 antal, fan ftiga ,intia till :35,(100 millioner, men tå har grilllett tir och får:nåda- ritt tonna nårind uppiliitte. ffulle 350 mettniffor be vå nwabraltile. metern, tuth.er bet att titt 1 tel iti rifit befettate Ceigien bo entaft 190, i tnttb blott 84. 2ubtuig 9torman tefatet åttan — i 9tmerita. titt ilefftlifware meeDelar nen- ligen fil jatibe: '3 2tmerita tork. unbteråtteljen ont Yuanig ')kormans bortgång !våda en lod; if.verraftsittig. :3. t) ber har i flere må- naDer °b ett ben:inte ituenfte tonfåttaren Lutavig giorman" farit °inbind ed) dif- wit orgedonferter ed) håller wål på ber. mei) åttint. Det år ten betalde 9Induft,eetbin lom unKr Delta blvgjamma tonflacirdnatuti Lir fircit3ja fin nmeritanfta pablit meb ordellturfen, "neri gåtett ni. tu. håra" jana nunot i famnta int! Zwinnata lift iifincreår 'mannens nö.janbc luftiga biffuria bar menelata 213eriåldatet nf "lull(". en Mule i L. loden ett Ofint bentfont från ett ftattarein, unDerråltabe honom hand bultro, att en torparditnitun upplagt fin tortig6Da på bud loge och erbibb hovtum att mot crjåttnind cif hanne.' al: tråfta Deniamma. Dato låt buten ide låga fig tivå gånger utan grep fig att ma arbetet reban morgonen berpi. laga i tu gott tib Derefter, Då ban meb filt eget torn, inårtte ban entente- !ib att undefår lita modet Intnabol, fem ban fårut taftat åt torparbuftrun. efter weberbårlidt dyloförhår Rit ban utfå flad f8r tig, att han (hunn bå tt fot ( jitt eget torn och Den anade' bot- Rafflar!' "får bara habiten". förf-tåt:b. (Insindt.) AamirkaIngar, enfaldeligen att förehålla Hurr Kanamsrponksren rh. Dylleneköld i ab leende på hans aidnrande i Ritdagens Första Kammare don 14 Mom, intaget I Laholm nya Tidning wo tt innevaraide lrti Liksom herrar !tik solagstnad oförtrutet nytt- ja titt privilegium att blar efter sin synpunkt och förmåga med större eller mindre svada yttra sig i och om allebarida når:aero eller fjermare riksvårdande angelagenbeter, må ock de, beilkaa vål eller ve namnda lferrar tagit sig an att skydda och albjelpa vara ()betaget bedöma, så godt de kunna, dessa Herrars åtgöranden. afeensom *betaget att få nforbelolitsamt yttra deröfver sisa tankar. Medveten om denna rättighet, vill under- tecknad med följande eanenarkningars göra brak deraf. — Först då några allindlona re flezioner öfver ben kammarjunkirene ans förande: Bland de många kögvigtiga frågor, som innevarande. riksdag bragte å bane, för att rigtigt lotsa vårt Svenska statsskepp In ram sjö, tycke. den befinna. bland de mera «brinnande», som rör våra usla landsvågar I detta magra Halland. Man It kerittigad till sådan slutsats, då till och medan Hammen' Ledamot med sådan omtas bm dyra: Inför slas medbröder, att kan anser ingen am« ntvag till radtlalag — ån att ejelfhevereliedriften etrilfwar få !andakten och neoundermenmen ersatta från allt betyr med Hettande vågar. Idiom anfillatade at solAratånd. i dithörande sak etc. Då man hör dessa drApeliga ord, 'kulle icke hjertat at 'SLYe hoppa i bröstet och all rådda för «republikens: tråkning, förgå? 0. huru an- nåt! Derföre, t.ttlr • bönder, ttlngde på alla «klor af .katter. Hnera oeh br000 ar ...ren glada! raljeri vinken. och i *koden al [ångra tyranniet:ras yttermera at sualmatra- per — — - Vi bekånna, att dånet från riksdagens drabbningar förefaller oss i alimanbet trå- kigt (naturligtvis tillfölje af vår egon poli- tiska omyndighetsålder), och fördenskull sal- Ian orka låsa eårdelee om dem. Men i våg- frågan der herr kamtnarjunkaren nyligen okar frisk lager, lobba vi följt med; visst icke skam han. böjda afver alla blafaigter, 'trollande 1 eopartiodir olymplek gudagians, utan fullt intresserade i detta inkiettl frita dess början och långt efter dess slut>. Icke underligt då, att vi rigtigt slukade (riks- olagsmeddelandets, som Infördes 1 Laholm- tidningen under tamda af en visa tacksam- bet för vålviljan att bekantgöra hallånnin- gen arton at målets dryftning, och ej mindre för den genomskinliga och omiukanneliga ömhet ona vågoinderhAliningeakyldige, som stil under erulnårt förmynderskap>. Men donna maten var osa dock företark: vl finge, el kunde ej fullt smitta honom. I och för sig rar den visst god. men tillagningen, ja — den tillagningen. Vi hade ej våntat dan från det hållet. Ingen kan skylla herr katumarjunIcaren halva varit ordkarg, ingen frånknana honom omsorgen att söka tala val, och dock - luktar icke hela hans anförande våt mycket från köket hot elevman von leromen, eden politielm KandestOberls Bammalatthet som denne. att genast tratta hufvudet på spiken under det de galantaste hopp göras från och till de mest skilda saker finner man 1 hane rikedagemeddelande. - Beskåda vi nu först dettas början och slut, der författaren reserverar aln egen stallning såsom den «opartiske referenten>, så undra vi ritt myc- ket, om den All dunsten manteln blandade kammarens medbröder, ty ban frångick ejelf genast alldeles denna «opartiskhet>, och med lidelse kastade sig midt, upp i saken som skulle !flera beråttas. Han visade sig Icke som alen upp:töjde lugne åskådaren, utan partigångaren, sona talade. Hu sagda fram- lyser alldeles af hela anförandet. Intryeket, dettas låsning gör, år Icke gott Man skall vara bra enfaldig om man låter förvilla sig af de der stora orden: «Respekterande an- dra, rått, ofvergrepp, godtycke. den fattige bonden trind på alla ebbar, motsvarighet i lagens m. fl , ty liar fiolos tearunia taktik anrikad, som i alla tater nyttjas, att söka inbilla folk, att man står på ratten*, på simningens grund, och blott har till enda syfte det bulas gemensamma -al under det att man just arbetar på eget och sitt partis intresse. Detta påstå vi just herr kammar. jonkaren isar dovt, h•ilken mer eller mindre, med en ingalunda förnimbar adel i uttömt- det och — livad varm är — med reaktionen strilfrande, stim man icke väntat. År icke vår sid anpplysningens och framåtskridan- dets?* !tetra icke pö alls kulturlifv.ta om- råden jettesteg tagits till ett båttre, och dock vill herr katuntarpinkaren att vara val. gar skola rara i lamma primitiva skick som 1 7:16, då byggningabalken utgafs som leg. Ar icke anspråk på god våg, ett annat nu åta da, och kan byggtaingabalke4 benan'. retelse 'krom vara filtrat:Mixt tan! Detta tyc- kes herr ketninarjniakaren tejelf så vill rom herrar reservanter i knnItitntionsutskotlet börat harva besinnat eller åtminstone anat, och 'aktie', i stallet för att bittert klandra det i högsta inetaneen Odömd* vågnn,lea• hållningsmålet. fastmera hjelpa till såsom riksdagsmannakallet kråfrer, att på lag tift- ningsområde få en föråldrad byggningabalk att motsvara nutida kraf, somicke vilja etter låta Ilen lasta sig öfver bold. Men ser irrade riksdag mångtablige Iagföraudria gal, och förslag ~kap, af mer eller mindre svifvelaktigt varde, men hvarför då aldrig komma fram tued något så behöfligt anm en föryngring af dewee balk? Arbetar man för folket. för Inridet. sa.. skall maa då hålla igen, föra tillbaka, då tidiströmmen vill framåt eller på •in höjd bota med ett ömk- ligt palliativ? Vi forma dock kvarföre in• tr t hos de store brrrar jordbrukare år temligen egoistiskt. De herra sina privile- gier, sin fördel, som åtampla 1 de offentliga rådslagen, der de såsom fanbårare af be- rörda intressen sitta 'leras handlingar arla sållen trattas val många af dem, som all- delen så stilla det altmannas vål för ögo. net, att de förgats sig ejeltva. Byggninga- balken,' 25 kap. 6 § hade vål eljest långt för det varit nydanad. öfvergående nu till en liten narmare titt på mera nilentida: herr kammarjunkarens an- förande och ile skål han bjuder för och mot sina åsikter, nrn 'leasa sennerligen så kost. ngn, att icke alla dagar erbjudes något mot- de. Att hen ar en afgjord mntetån- dere till all nmeadamisering .af vågar år tydligt, och således hyllar, angående dem, antedilivianska åsikter. Derom kan *man i sak 6firettygal blott man rest Flåstadsvåsten, ty Intill 1 vinter har denna våg matats efter byggningabalken* kokbok. men också varit bland de same i Halland. [förom hane vad; jaude till erfarenheten af ~etuiet:flimrade vågar. Det skall blott vara sen nödfallen- gård — — som år dyr, och försliter på Idkat hastar som åkdon, emedan körbanan — — loko erbjuder elasticitets. Tank så- dan behaglig gutignitvg man alltså erfar, ner hastar och regn om höst och vår framknuta i uppblött vågendorj• eller om sommaren sakta plöja dess djupa sand: skall och måste icke stenlagd våg alideloa fördömas flux il 1 • merika igen, der den dumma Mac Adam denna «nödfallen gardens> upphittare lefvat t Vore vål således att <leta ditt påtånktes, och Icke såsom FA mer ån ett *talte i vårt land eker, eten påkom, vågar oaktadt godt grus lått år att tillgå, ty — förgåtom icao elastIcIteten. Kommer sa herr kamtnarjunkarena lokal- kånnedom. nervid först att marka grus- tagten med (ypperlig grace till '41:agning.- kmne. Denna kunskapen kunna vi icke boo• strida honom, men få dock anföra, att vågar *allan inom Höks banad, och sarekildt stadsvågen, af å dem påfördt, grus varit 6f• var allt at sådant slag. neml. «ypperste och att rikedomen på (ypperste grus> således icke år så stort såframt icke &renad förstår jordaand. tillsatt med ritt stora luallereess nar, bena, då hjulen ötverhnpps dem, gifta allt annat an behaglig gungning. Nedan marka: den der (Mene med dess egen la goda grusvågs, som förda:ritats at pif.,rd sönderetage n sten, så (oxar kvarken kunnat gå vågen eller å densamma draga lama. Kan icke detta vats ett komplott misstags. Folket å eden «tam glådja sig fast hellre öfeer sin nu stentavla våg. ty derigenom har den dåliga v n, som för alla andra akar« varit Illa be- utom herr kam ryktad, bilfri% tgm rkt god oeb farbar, oob lår viset Icke vilja harva å vågen neollagdt arbete oeb kostnad, ogjorda. Nu kan den fattige, trångde bonden der med sina osar köra dugtiga Im virke. och förvaren* en större bjelp till .ina (skatter och onera> ån förut var honom möjligt. ' Man bana hinna påpeka brede eårskild förtraellghett Af dat anförda kan jo lånaren lått sluta till Unga framstående pointer; och vi Ofvergol ditföra med ena till knall- eff..kten i hela detta markliga anförande. Skiftade Österrike måste fram. Tank: Hal- land och Österrike! Österrikes jeravågar och Halland. lands- och haradIvagar sam- manstillas. Vi trotsa den akarpainkolgaste tankars* uppfinningsförmåga att kunna åstad-' komma något jeatförligt. Ilar icke nu all stenlagning å vågar 1 söder-Halland med ens fått dråpelaget, så vet man sannerligen Icke bred man vidare skall tanka eller såga. Biet ar dollar., att följa Österrikes exam• pet. att undanskaffa all slags sten å Ha:- tendern:arma — Icke blott på ytan utan ock sed mot vågarnas botten, nek blott mata dem med gros, ty så bar Österrike gjort. Iden — var det icke 1 Ömmae som frågan tålde om dega jernvagar, och bår I Halland em dela allmånna lands- och båradeellgad Huru Öånger då detta ihop? Ja, bero Ma- ger det ihop! Reda die, det som kan — Of rige Halländske ttalningsreelaktioner, hylle ka, om de för sina låskretsar dana det vara d intresse att delgites dem «dessa anuark- °Ingen torde så göra, ifall de återgIfIll, det anförande, som åsyftas. Våganderhållaingsskyldig. ffitocithofin. Sverige* största kolonialairar, groashandelefirittan Otto Dahlström it Conip. hilrettclee banalt& sina betal- ningar i fardaga af samma anledning bom Carl Emil Dahl, nemligen för- luster å katte, socker och duk. Stora fallissement. Spanmåldir- Hinn Eric öltnuth bar inmalt sina be- talningar. Herr Eric öhntana pul- pit% anslås till cirka 2 millioner kr. Utlandeka skulder: cirka 25,000 pund sterling, 300,000 rikamark, 100.000 francs. Stållningen anses mycket dålig. Egendomen Lilla Essingen — i Stockholms Inbitet — som på senaste tiden varit föremål för höget egen- domliga spekulationsaffårer, såldes, enligt A. H., i °nedrige å exekutiv auktion för 180,000 kronor till gross- handlaren Ilugo Mattson i Stockholm. Inteckningarna Ofverstego 400,000! Xattbsorten. Ändamålet helgar medlen. En kringvandrande kolportör beråttede Itåronulagen vid ett bönemöte i Björkö, att hen en gång begagnat sig af ett unnårkt medel för ett vticka en otro- gen. Ber:Masen lydde: "På en målla var husets 'tiga fiende till mina sam- mankomster, och i hannen satte hon sig att spinna blånor inne i bönestu- gan. DÅ detta störande inverkettle på andakten, ock för att skaka henne t hennes såkerhet, gick jag helt en- kelt och satte eld på hennes «blått- tutte». Denna uppflammade strax 'ned en leiftig låga. Då [masade jag pÅ tillfallet och utropade: Så skall dit brinna i helvete. Dessa ord, i förening med bilden af etgrundsel- den så nåta sig, förakritekte pigan till (len grad, ett hon föll vanntligtig ned och var under hela gallen så song, att hon knept kunde tala, Då hon slutligen kom till sans, tog bon mig i tame, klappade mig och sade under glitijerop, att nu vore hon ftalat och lycklig... %Jag är Strindbergian och frå- gar inte efter prester och elcolmåsta- tes, utbrast en person i Upsela, dl polisen en dag i slutet af förra må- naden infann sig i bana hem för att nilictiatn hane dotter, sam lAntsty- relsen förordnat skulle inackorderas hos en nunan familj, enar Mera fred- skatt att icke låta henne gå i skolan. Trots alla protester blef Hickan emel- lertid afförd till sitt nya hem ochhar nu i likhet med undra barn börjat åt- njuta undervisning. Praktisk goodtemplariem. 1 Vuxit, batfaldes år 1864 300 etsade- tnar för fylleri, förlidet år deremot endast 56. Dook något. TuIllommareföre- stindureliefuttningen i Armt, har vis- serligen ej lockat någon sökande från tullverket, men vål en etedsfiskal,ea redaktör, en kommissionär och en gyennastiklarnre. Svår törst. En person i Helsing• borg her under 121/1 åra forlopp för- ta« 68,430 hallbuteljer öl eller bortåt 143 fat it 60 kannor. Mannen 1 fråga h r god hetsa och år ej synnerligen fet. Smaken ar så olika. Helrutor sina hunkfOnster få handlandena I Luleå icke jaa. Stadens by4narlanåmd förbjuder det «för symmitrtene aktats, alger Malmberget, Fosterlandsförsvarare. Af be- varingeynglingsrso af årets första klass från Forum socken i Söderman- land år 1 fånig, 1 går pl tråben, 1 Itr låghalt och den 4:e och den siste vistas på okånd ort.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.