TV — + va El | hp HE Ni Lar TTT AR E -— See — der En - Moa a de pws q . oo a R: = — — Dans it | | 1 bk 1 , 1 1 v HÖ i i ' I t ; nige mans lif, som få ofta | | Ett stort fosterläudskt minne. Jonta dago aslädtes ändiligen i Stelhelms mln fun den minnedftod, som Swerige “ 4 4 Y ' . nilnst hundra de warlt skyldiz eu af fina årorifafte mån, steden êswer ”tlemfter- Tonungen" Carl von Linné. -- ut behdswa— fås er N. A. dir å enne n - e upprepa gången a foo ta tådje, "uppbyggelle och efterfåtfo.” Han A hen fila forstare i naturens underfulla gärdar. -: En djersware,- piera rift utrustad tid har trångt djupare in i naturens hemligheter, ån han med. fi-. na enfla' hjelpmedel förmådde, men in- gen skal nefa henom Aran att stà fom en: flarfynt banbrytare får den mångfi- digafte of ‘alla ‘wetcnskaper, näturlun- apel = - 5 TT OZ n Dfwer "elt *sckel har, fom mi ‘ofvan ‘antydt, förflutit: sedan, Linué är 1778 uppgaf sin anda pá Haminarby utanför Upsala, 71 år gammal. Det war säledes ide för tidlgt, alt honom wederfors sam ma åro, fom redan förut lommit en hans ráfnar wår: wa>dca huswudstad många. rågan om, behörigheteu af deu Hyllning, om & denna ntmanande form lemnats en ed annan mer än twifmetaltig flor- bet. - Meu derom åro wi alta åhversns, att Linné ‘wál ARE Ohh det är oh en sann tilfredlällelse, att denna' miuneswärd, fom utan trviftbek är en-of de skônaste wärt land oh något { land har att uppwisa, fått .fiu plats der hou nu får, | Steckholms, Humlegärd, frisfande’ arånffa, Mtmrande blonmsterland ec fufande trádfronor [tä i fåförtroligt famband med minnet af den man, som man här welat, fom det heter, förewiga i bronsen. ; J en - sädan omgifning år just hans plats, Han hôr ide till de fuller amma torgen. Men derför är hans åra {ngalunda mindre ân de andres, Minnesftoden framställer Linné. i ftås ende ftålning pá en nn granitpiedeftal, hwars fedel prydes af yra gjutna alles goriffa qwinnefizurer, framftållande Bo= taniken, Zoologren, Alineralogien od Medicinen., Mästaren, som uttört detta fonftwerk, är“ bildhuggaren Johannes "rdjof Kjellberg, (Od i Jönköping 1836 oh för närvarande profesfor wid Fria foustecnas akademi. n Det kan ide gerua wara mera ån en Amening derom, att profesjor Kjellberg, „som förut ' intagit ett högt altadt rum Bland wåra bildhuggare i Linnésteden— gjuten under hans inseeude wid Karls- (wit på Kungsholmen — ät fig fjetf rest ett minne för århundraden, ”Ciunédagen i onsdags ingid solig oh mwader. > | Förf sjôngs folfjången af student- sängarne amt öfrige jångare och fdrer i örening med regementsmusik. “ Derefter framträdde Wetenskapsaka- zdemiens præses sriherre Fock och yttrade > Kristi Yrmmetslärdsrag i Coenberga e< ga | » något som ide funde uppfattas. Enlígt ¡programme! skulle det wara en anhållan |: fatt fonungen behagade låta monumentets ¡fädelse falla, Kenunzgen winkade med fun och, tädelsett föll på ett utmärkt ått. Swerlges präktigafte sted helsades med fanfarer och blottade hufwuden, Derefter Höng Upfotaftudenterues fånga för en af grefwe Karl Snoilfty för tills . fállet författad säng: Träd fram i ljus, du böge tolk - Utaf naturens bok, Lå Tråd fram inför ett tacksamt folk Ur täckets sänkta dok, | i . | PA eu gång allvarsam och blld Vår atoltbet kn du år. i. Pj blod och tårar lida vid ' | ' Den härda bronsen bär, , | Så långo vårecs andedrågt | Med grönska marken sår, Ii. "Ditt uan, med blomatren Aterräckt, i: Till jordens gränser går. | Der palmen breder krunans loft | åan talna det namnet nog, Men kårast dock bland furuduft | Det gös I nocdauskog, om ; | Till stonig grund, I fattigdom, - t Din starka rot du band H ch gaf din Arns Lästa blom (= Åt sämton” karga land, ' Det landet, som du ålskat mest, Na belsar dina drag Och frer din och vårens fest Med gröna skott i dage : Úpsasa unimerfitets rektor Yngwe Sa- în << professer Bifén-från Land fant - professer Lowén wid karclinska institutet aladederester od) nedlade jettelagerkran= ar wid ficden. 9 Ï gertran 1! Sängacne uppstämde nu "Wärt land". sl Smålands studerande. nationer.cdy we- terinärinstitutet samt tre ilte kran- Jade lifaledes stoden. . enftilke fran- "1! Hôgtidligheten, för hwilken mydet folk amlats, a [Sä fart”. Nêt8 med att säángarne fjängo | “ Hagel till 9 ‘tums djup [0 fört. Sfrummered, o< qwarlägo de w drifworna’ lil cd med under gårdagen, 4 marken Åfwen à nyplåjda: åkrar war 'På morgonen få foftfrufen, att man oge- neradt funde särdas & dem frårfritt med Ålder, | ! ‘ [y le ! Hår i floden fö famtidigt ett estere ängtadt regn, blandadt med hages. | i tul od) hos Per” Xaholm., > oo | wederlike, Berzelius, til dels. Stoder- Det fan wara onådigt att Hår distutera. förde sin. = > denna fridfulla, fagra fond, hward upp- v TY | + - vt |, sråndring à bantågens turer [de relegb i går (inal pi, statsbanor fem de enskilda jernwägarne. Skänc=—-Hallands ben âtérfinnes à förfta delusug. =" svt * Utminuteringsrätt gb befaslningöhaswande upp jat under elt år, rälnadt från den 1 nästfommande November, I Edenkberga af NRenneslåfd foden, samt i Sjöareds by af Knåreds foden) en à hwardera sâllek, e< fommd desfa rättigheter, en- ligt stadgad föreffrift! ait ubjudag: â aultion..- > Pot Wi Jordköp.* Handlanden OE, Halle berg har til jordbrufaren Nils Magnus Jönsson från Melbylfårkålt 18 tunn land 27 fpld ford; à fadend êstra gärde, för 9,000 fr. : : a > Säff lax betalad nu i Halmstad med DS dre Feh får vält 2 fr, 60 êre skálp.; omtalar H: Par a . Inlösen of fMattefrälferäntor m. m. enligt k..m:t8 gillade förlag är, som tes dan nämdt, beslutet ‘genom ritsdagend härtia lemnade bifal,- Wi, erinra hir tott om några af de nu antagna bes stämmelserna: LL ‘¿‘ntt’de räntor & skattesrälschemmnn, hvilka genom köp, byte eller gåfra kommit från kronan i onekild persons eller verks, menigheta eller inrätt- nings ego och icke: blifvit med jords eganderätten löronade, , äfvensom ej mindre den kronotionde, hvilken åt- följer. patronoträtt inom, vista fraue lingar eller under annon enskild cgan- derart innehofves och utgår nf jord, till hvilken tiondetagaren cj innehar eganderätt, ån ock den rätt till arbete eller hofveri, som pá grund af skatte- bref ännu utgöres till egnre af skat- tesåld kronocgendom från hemman och lägenhetor, hvilka ej till egen- domen höra, må imán som veder- börande egare derom framställa an- bud, sedan bohörig utredning om ut- ekyldernas eller beevärens rätta natur och belopp egt rum, för statsverkets räkniog inlösas, räntorna och krono- tionden, sedan deras värde efter me- deltalet. af 1874—1883 årens marke- gångspris med tillagd forsellönsersätt- ning af 8 öre kubikfoten för råg och ‘korn och 6 dre kubikfoten för bafre blifvit kapitaliseradt efter fyra ‘ för hundrade, med det sålunda erhållnn kapitalbelopp, eamt arbets- eller hof- veriskyldigheten med ett belopp, som efter en räntefot af fyra för hundrado motsvarar kopitalvärdet À nämda skyl- dighets årliga värde, bestämdt: i den ordning, som i 7:de punkten af kangl, förordningen den 15 Juni 1883 an- gående reglering af arbets- eller hof- voriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne är föreskrifven för beräknande af ersättning till arrenda- tor af kronoegendom för afstående af arbets- eller hofveriskyldighet till den samma; . att vederbörande," som vill begagna sig al den sålunda bestämda inlösen, skall, inom ott år efter förordningens utfärdande, derom hos kammarkolle- gium pora anmälan, hvarefter kolle- ium har att i hvarjo fall pröfva bes eruwägs nya tidfar sidans aunondaf= t or - eter haë kon. - ogepheten. af detiväckta anspråket och bestämma beloppet af den löse- summa, som eulige ‘ofran stadgade grunder bör utgå, samt statskontoret sedermera på kollegiets framställning besörja utbetalving i vederbörlig ord- "Tning af den bestämda lösesumman; börande, der inlösen eger rum, rän- tan, tionden eller rättigheten till ar- bete af säljuren frånträdas med nytt kalenderår, och köpeskillingen till honom utbetalas vid början af det år, från och med hvilket frånträdandet eger rum; samt : . att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af här ofvan stadgade grunder för inlösen af ifrågavarande utskylder och besvär kunna finnas er- forderliga, må af k, wit meddelas, Nattffrål på gatorna i Lund. Som man wet funna studenter, hwitla iörgått sig mot god ordning inom samhället, ide åtalad wid rädhusrätten, förrån de fêrst blifwit anmälda hos | rektor och denne -öfwerlemnat safen till åtal af allmänna áflagare, föger Folk, Tidn. Nyligen en natt tillåt sig ett autal studenter föra ett ebyagtigt från på Lunds gator De nedbrôto skyltar, o. fi w. och då polisen iugrep mot dem, blefwo de än mera hôg- ljudda c< sfrälande. I Näzra of de wärste orostiftarue blefwo då förda til polis- fontoret, men hår uppfêrde besfa fig vå det mest osêrskämda fått. Deras beteende rapporterades !ill unslwersitetets- reltor; men denne: har {>e sedan tättt Håra af fig { frâgan. Antagligen skola de straff= a ed óswerlastade studenterna gå traffria. CIEN PEN , Säâtart Ar dod i håg grad aninátk- ulugöwärdl, M° “DA inom studen!kären råder den bise anda för god orduíag och många fårlöt gôras för att assfkafsa- gamla ofeder. år et underslligt -att ett lagstadgande skal unas, fom molarbekar goda stráfwanden nom fåren och't stället rent af skyddar några fyllerister 06 snobbar, .hwilla wid flera tiffällen. fött få godt de förmått — | M 4 . a Auktiou ä flora får oh lamm samt watra grifar förrättas: auséfan bewils, T | + | | 1 Y - alt- ffada fârend goda anfeende. Wi8- sertigen’skadas tde detta anseende af några dåliga Inbjelter) meu - orimligt år doc att eli flagg undantagna fall förfwåra erdningömastens fårjöf att upprätthålla god ordning inem. fambållet. Ne ve T7 : bon a - Man ffulle annars tyda att den, som |: erhållit i bildning men dod ide wel alt iafttaga'-ett auständigt uppförande, ide berde gå flraffri, när den fattige och obile dade för fina felsleg tråffad af lagens hela [tränghet)| - ' Runeber d-statyn aftädted den 6 dennes | Helfingsors. * > Om fjelfwa monumenlet skriswer Hel- fingford Dagblads enn ! Het torde i sanning böra till det mest sänlsynta i konstens häsder att statyu öfver en stor man utföres af denned fon. DÅ ingen kunde wål heller | detta fall wa- rit fämpligare. 'Hr-W, Runeberg är ej: aslenast | dertill qwalificerad säsom wärt lands erkándt fêrnämste bildhuggare, utan äfwen säsom den mer än någon kände till den perfon, som’ skulle fôrewigad, och mer ån ' någon måfte omfatta fin uppgift med pietet o< wärme. E " En skald, hwars beta skaplynne och hela person bar en fådan pregel af upphöjd” årdlåshet fom Runeberg, mäste äfwen ramställas. med största möjliga enfelhet, utan förskönande tiffatfer. Keonstnären máste afjága fig Hwarje blott dekorativ effeft säjom föremåtet owärdigt och fåta merfa genom en:imponerande sanning, Det år äfwen på detta fått bildhuggaren attat sin uppgift, Hôg c< entel refer ig skaldens mäftiga gestalt med wenstra armen [ôst Hångande wid sidan oc med den högra handen fattande en luapp pà bröftet, en Nuneberg mydet karakterise- rande . slältning. Ingen genius, intet emblem, ingen papperérulle, intet for= ceradi miuspel, ej ens en gest föler gifwa stalyn ett vifant intresfe. Endast ”Fin- lando* tanffulla, drömmande gestalt witt nar om personeus fosterländska wärde. Man kan fuappt öfwerflatta betydelien ar de swärigheter bildhuggaren haft att befämpa, Fiuneberg war wisserligen fjelf en wäl byggd plastisk gestalt med ärta, flara oh marferade drag. Men hwad wdr alt göra af prestre>en och deß stela, obrutna lirler? Koustnären har winserligen fölt gifwa någon omwexllug genom framhállande af wefen i fläderua, men har de ej kunnat undgå en wiß slyfhet i fonturerna, hwilken dod inga- lunda är ster neg att föra intrycet af enkel monumeutalitet hwilken är stodens genomgående drag. Det torde wäl ide befler wara elifá menivgar om alt bilden wärdigt farasteriferar sfalden, fådan han i waiflighelen uppträdde. Och säsom en färstitd Brtjenst bör frambhållag att figu- ren fördetaftigt ter fig från alla Håll.” Särskildt waer oc) poetisk, är Fin- lands figur på pledestalen, der hon med wen]tra handen föder taflan med tre werfer ur "Wärt land". Man fon blott anmärkfa att nämda tafla ofördelaktigt afbryter vicdeftalend linier och ait björn- flinnet öfver hufwudet något för in- fee, af det awanlizt uttry>ssulla an- igtet, - ( ' Juskripterna à pledestalen åro: åt sd» der "Suomen fanta maamme laufajafle”, år norr "AF Finlands folk”, åt wester (batfidan) "1885". : > Till sj58. Ofta Hör man det talet, att sjôlifwet, hwilket för många dfwer- magar hágrar som ett lif af romantift frihet, pasjar sárdcles bra att faga huns den ur bängftyriga naturer. Det må uu få wara; men att sjôlifwet octiå har werfligeuattswarka sidor, derom witlnar, om wiltne Ytterligare behöfs, ett af tide ningarna refereradt mål, fom år under behandling ‘wid domstel I North Shields i England. | ora Staptenen och. förste slyrmanueu på briggen I. Williams âtalades förft För swar mißhandel, fom af dem föröfwats mot en fwensk sjôinau wid nanm Arwid Pagni ed) dêmdes till en månads ängetfe. ! O, Men sedermera fom i dagen, nit same me mån i förening med andre fyrmannen mördat en annan swensk, ynglingen Hugo Limborg, hwilken o>jà tjenstgjorde fom fjöman på brizgen, : Cullgt besältniugens * pästäeude har Limborg af fina förmån behandlats på det mest upprörande fått. "Det uvplyfes" föger cu fiduing på platfen, "att L, under en snêsterm fid frå naken wid roderbjulet, och wid ett annat tilfäslle blef han fpartad swärt vå nedre deten of freppen, sedan han slápats ‘ut från fin kojplats, äswen i ofládt tillständ, oh lastad bort tin. ludorna, Till följd af denna behandling blef han medwetalds, och för alt åter fassa honom, till sans, drogå en pyts watten upp ur fjön e< slogs öswer ho- nom, Det fnåade oc) haglade hela ti- den, Det uppgifwes ociå, att nom en half timme ester hans dåd êfwersmordes ynglingens ansigle. med fmuts. . Besätt- ningen upplyser äfwen, att cit par mi- uuter {nyan ynglingen dog, slog en af de anflagade: en pyts salt watten i an«* sigtet pd honom, medan han låg dêende' a dådet, . Ester döden fastades lifct i Menskllzheten ryser wid tanten ati slifa clue ola rätar? bland dem, fom ra anför . Gudo beläte", ! a vara flapade ‘ester Vuglingen, som fil offer för desa .fgrar’ i menusskohamn, war en son til Joh. And, : Johansson oh Stven Larson i Poarp Il, 2 e, m, på då uppgifna wiifor: Edenberga den 16 Maj 1885, iofon OcA. näsa Quad nd ” LA sn Filertintendenten Limborg { Slrengnäs,' Af naluren fklent utrnsiad på huswudels. wågnar, stod den fadars gosfen idloterne: mydet nära “Det wr: just ide: mydet ait lida Hin sda Om mordet och rånet å den swenska" tjenfteflidan wid Oftedgaard meddelas nu; följandes , Mördaren har wärit ryftare, vå Oftedgaard oc Heter Christen Jo=. fumsen. Nedan dagen efter sitt fångd-: lande bekände Han flut brott och berättade fullständigt,* hurn allt gätt til. - Han, hade inbillat ;flidan, hward namn war. Kristlua ‘Olsson, ‘att hon frän-e< med, Nowenber i fjor skulle aslésa hans husiru, på dennas plats i Ravnholt wid Lundere-' skow. Han, öswereudkom med Kristina, den 31 Oltebér, att de kl ‘8 vå qwislen Nusse mêtads wid pe den sedan han; fêrst warit i Pjed finan fafer. I DÅ de môttes, öfwertalade an benne alt de. Mulle gå til några, hans slägtingar, fom bo i elt of Dstede aards hus, får att'fedan begifwa sig till Fredericia ec) [derifrän med nattåget. I: närhelen af den förr omtalade merzel= raswen föreflog han henne att sitta ned; itet oc) sprâka, efter som det war god; tid, De famtalade då ungefår en qwarts timme, oh han frågade henne bland an-; nat, huru stor lån hon tyftat före fin afresa, hwilket hon odjé uppgat. . Då; grep hau henne. med den eua handen i. naden i o< deu andra i strupen, klämde; härdt till och flåpade henne till kanten: af mexzelgraswen samt Håll henne med: hufvudet uuder waltnet, tills, hon upp- -hôrde git Îparfaz allt detta" tog en tid af omfring sem miuuter, Derefter tog han: peuningarne (68 froner), fom förwaraded" en någduf [i hennes barm, Enåt ett. strumpebaud från henues ben, band der-: med upp kjortlarne och fyltfe dem med: lera samt, tog utaf henne skedonen oc) en schal. Hennes andra kläder, som Hon, kar i en fåd, fastade han î wattnet efter: att hafwa fullt fåden med sten oc lera! Schaleu fanxd wid buswifitationen {' Lindfuud. ZJ |âtta dagard tid, innan. hau begi> merdet, hade han umgätls med! tanfen (ali dråpa henne för att fomma, åt hennes penningar. Hans förhåftande, til sin! hustru är föga godt, och de hafwa- leswat ; flilda en längre tid. Från No-, wember till Maj bar han lefwat i oloflig förbiudelje med en annan swensk flida, fom odjå tjonte på Ostedgaard, + . Slolfparkasfor ha genom skelrâdets förserg! fommit i brul i Arboga stads- förjamtings frotor. Prarie barn, som will göra en infats as ‘miust 5 dre, er- håller elt sparkort, hwarpá 20 rutor äro: nppdragua. Får hwart insatt 6 dre sls en stämpel af samma waldr i en af fore sets rutor. Penningarne läggas i ett. ffrin,” hwars. uylar förwaras af fpar- baukens ordförande och kontrollant. Dà fortet blifwit fullftåmpladt, öfwersdras de 20 sty>eu öxôrenas wärde med I frona tin föcräntaude i stadens fparbanf. Sä wål solbatnen fom deras málsmäu haf- wa omfattat safen med intredie. Att utwandrare äro förfedda med arbetsbetng i ft för flyttningsbetyg e< derfår «ej fi qwarstanna à emigrantfars tygen, beror, ‘ester hwad nu upplyses, ej à något förbiseende af hrr pastorer, utan foten är den, aft ej [à få verlonér, fom. pá grund of inträdd bewäringsälder eller andra ffål, ej funna erhålla ett flytt- ningsbetyg, begåra ett arbetöbelyg och förföfa dermed ifin „ly>a, emedan man, sport, att förr, dà uppfigten war mindre stráng, gauska niánga Amerilkafarare med fådana .betyg lydats få plats pá! emt- grantfartyg. . ' | Ax de Lamals seperatorer sálde det bolag, som bedrifwer tillwerkulngen deraf; sistlidna år tillsammans 1,039 sty>en, af hwilket antal 199 inkôêptes af egen-. domar och mejerier inom Swerige. Un- der 1883 säldes [tillhopa 804 feperatorer, deraf 137 inom|Swerige, . s Mundrefebiljetter. Under månader: na Maj—Augusti säljas wid ftationerua "Bollnäs, Borlänge, Charlottenborg, Fale föping, Falun, Gefle, Göteborg, Helsing= berg,. Heßlcholm, Kil, Krylbo, Lari, Malmd, Mjölby, Norsholm, Näs]js, Stodhalm, Szorlien, Stormil, Töreboda, Upsala ! o< Ostersund rundrefebiljetter gällande för färd öfwer Köpenhamn eller Hamburg o< tillbata till den jernwägs6- station | Swerige, hwarifrän den refande' utgår, men biljetter fuyna äswen reqwi- reras från hwarse annan station mid de sernwägar som deltaga i rundreseförbln= „delsen, . Biljetterna beftå af särskitda bu ponger fôr ita trailer os ammans:' fättag ester den resandes eget" wal af reslur entigt var o< närmare beftång- "melser,’ som jemte pris finna angifna |: ett färskildt tilfännagifwande, frilla tile bandahållag wid' ftationerna. i! Wid de 24, folkhögflolorna i ritet' far antalet lárjungar wären 1885 utgjordt' ammansagdt GI... Störfta antalet eller! 74 hate Malmöhusläns à Hwilan; der»; näst kommo- Kristianstads låna med 69, Malmöhus läns, à Bridgem oh Hallands: lång med bwardera 42, Kalmar tång norea med 89 samt i fjette rummet We-: terás "lång med 37, det hågfta antalet âledes I någon follhögflola utom födra: delen af rife. sj | den 20 7 - T —r — I 1 N ' , MN ' " 1 . “4 . “1 + 4 fk N oh a 1 i ted för att hemta åt-,], rr | ' - I | . Köpare af kronoffalternfRHhållshem. man. forde brafta att wid föpetå offlu- tande pöra Förbehåll af ländeltnummeg | hist c< mundering. Cu fåpare of ett! balft mantal: förlorade för några år ses dan genom 'att förjunima:fådant asta. halfwa wärdet af bästen!o< munderinze- persedlarne. Rittegäng anhänglazjordes |! nämligen wid wedertördnde bemliot. eh fêparen tappadé målet. | En! dylik rätte- nång fôres nu}wid, W.| Göinge härads- tätt, Sklâne, ‘o< man förutfer att löparen tommer ‘alt förlora. Sr I | | AR Ae | Ni-reformen.. Nira £0 atademifta lárare i Upfala,: både äldre och Yngre, NOEN i stadens tidningar att de önfra blifwa af studentfärens medlemmer tilltalade med ordet ni o< fjelswe få ti bem begagna saminá tifttafdord. > 7 Skandinaviskt lutherskt misfiong. ” möte skasl famtad i Gi borg CES: N t "tember. - - le i ulfedd att Håna sed «> DBiflop Bedman: är Heleningstatet,! hwarefter föredrag hillag of eu uorrman’ om uorska fyrlans mil. sion i Zulu e< på Madagaskar, af en dansk om «Danmarks bttte mieslon, af pastor Zottle om’ \wenska kyrkans mit sion 0 af ‘en finne om Finlauds yttre mi6siou. 1j - © {| | i Ändra dagen hâllet ‘elt uppbyzgelse= ' föredrag, föredrag om ‘Sweriges öfriga vitre misfion af pastor Neander, diskuse fion famt föredrag om ‘Santalermissio- nen od: om Beddraförfamlingens” yttre migfien. 1p oa Tredje dagen hâler pastor Shnelder föredrag om Jöraclsmjosionen, bwarpå disfussionen fortfåttes. | Mötet asstutas med cn utflyft tin Lerum,“ > | > Angäende byggnad oc + of oM underhåll af fyrfa med hwad dertil hörer fö od af sársfild soŒenstufwa;har rifèdagea nu för fin del beslutit, att med upphäfwande ' af 26 fap. 1 $ bygguiiizakalfen, iådant nâmda lagrum lyder i förordningen den 4 November 1876, få oc hwad oUmänna författningar | innchälla stridande ‘mot deuna lag fôrordnas fonr följer: ' Kyrka med Nedftapel; ‘kyrkomur ch annat, jom till fyrka bårer, få och jodens ftufwa, fom enfom för det med fädaut hus affedda ändamål utan fammanhang „med, annan 0 fela fugälad år eller warder uppförd, skola,| der ide annor= funda är fårflitdt förordnadt, uppehâllas oh byggas på deras fostnad, hwilfa inom församlingen ‘erlägga fommunalutskylder, I sâdan kostuad fota de fattjtoldige det- taga, för fastighet eiterjhela och för ans dra beskattulugsföremäl, efter en fjerdedel af derá belåpande fycktal; ded ware de hwilfa ega åtnjuta de genom prefterflas pets „Frivilegfer fôruunade förmåner, ej - Nyldige att lden fostngd deltaga i wid» ftrådtare mån, än sem med samma pris vilegier må wara förenligt: Uppkommer - ‘wid beräfning, sem ofwan sgs, bráftal, fall det bortjalla. E E , Sör paletaffåndare att iafttaga. * Rörande infagning af paketgods har ge. nera!peoslistyreljen nyligen utfärdat ett cire - fulär, hwarur meddelas; fil ande bestänte , melfers för An RO Paketförsändelfes instagnsng bår wara werlstäld på ett fådant Jätt, alt det år onidjlígt att! sôrgripa sig pá innedället utan att ett pätagligt fpår af wäld upp stär, Försändelfen“ bör: derjemte wara förseglad med tac med blysizill eller an- norledes på \á fått, attlaffändarens fire skilda stämpel ester märke augifwes. Fêr- sändelsens {nnehänl Fall wid infemuandet af afsändare fMriftligen) uppgifwas e< uppgiften hârem med hans namnunders -skrift bestyrkas, "Denna uppgift tednad 4 adreßkort inedrid à kortets adrebfida. Atröljes fôrsändelse ide af adreßkort utan of adreßbref, bår en särskildt affattad uppalft à innehållet samtidigt med för- fändelfen, aflemnas, - : De brandskadade i Slandr. Som eit bewis på hurn stort deltagandet Är för de genom eld2oly>an lidande Standr- borna fau anföras att det lycats de unge-egarne af Ph. Lindstedts bolhandel 1, Lund att hopjamta dfwer 900 kronor till de brandskadade. Wisar det fig att gifmildheten ‘aunerstädes antager relatirt lifa stora :dimenfioner, I få har man ‘all anledniug att glädja fig â!de brandskadades wägnar. "0 ! | bôr öfrigt har man i Lund giswil flera - wad>ra och erfännaudwätda prof på med tånfla för; de brandskadade. , Sálunda har Sôdra skänska infanterlregemeutets officersfär anstagit en Dags aflôning unt der nu . pâgäende befälöomöte till deras understôd, ‘personalen wid Lunds hospital har insamiat ‘129 fronor, en fonsert à rôfen Ludewigs fal, arrangeraFaf nägra „unge mån, :‘anföôrda af eu ung greve, Axel Wachtnielster, lemnade 163 tr. nette, nan tilfala. Skandråborua, od dedse ' ola deßutom erhålla halfwa infomften af en fonsert à afademiska föreningen. hwilken ‘giswes of studentsängföreningens mindre kôr, inéswad för tilfållet att ble träda på Hartmannskonserten | Köpen® hamn om lôrdag. vo | i — Till ‘de brandsladade hafwa freue prinjen oh fronprinsessan stänkt hwar- dera 100 fron Ph, — En ‘god nettobehä0ning gaf del focietetslpettatel,: fom i fretagå afton auordnades à teatern {Kristianstad till ' förmån för de brandfladade i Glans, nemligen ej msudee än 617 fr, fäger |. . e u, dentes Fl, 9 f. m. i Þ, Vengtoson, tr oa i Kr. Bl. 4 - | y va LE bros |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.