—— na Lt Ar Are pi! je! veckan, me : j :-Djurldkare t Båstad | - hvarje Stortorgda 'A . Hotellet från kl. 10 fm. till 2 e. 'm. Kustration .eamt försäkring. nf hästar kuona då afren sko både i © Hallands Läns bolag:och i Sveriges 1 : | : : | Norra Skåre och Öresondspostena 3 gar. 1 | Hj Knut Cederberg. + HAstforsMkringabolag. | | a — | Mid fommunalstämma med Bistads fêpîng den 13 deuncs, för wal af ledas "möter. I tareringönåmden, waldes krono=- "Tångmannen A. Elmlund med 5025, ur- faren GF. ©. Lindwali med 4990 oh [aria Iz Larösou med 4888 rôster amt till fuppteanter äbeen Chr. Johande ou-med4683’e< bandit? H. P. Kalles berg med 3903 rôster. . ot gör walet af Tedamöåter. afgäswos 38 rôstsedlar och blef en fasserad samt til ‘ suppleantwalet înalles 31 rêstsedlar, hwars emot 3 fadserades, “N D 1 Herrar A. F. Verg, A. B. Berg e< ¡C, ‘von Haußweolff anmälde ‘reservation Ul protokollet. . ton "+. Gör stámman upplästes telegrafstyrel- sens \war till härwarande kommunal= måmnd, angående den- féreslaguo indrage inlugen af föpingens telegrafftatiou, att ‘denfamnia-- Innan årets fe fommer att ‘understáltas tenta maf:té pråfning. | Hamntaxan får Båhad för femård- perioden 1886—1890 godtändes af stäm- man i lifhet med brodirefktionens oh kommunalnämudens utlåtande detom. ' 1. Egendomshandel. Handl. A. B. Berg har tillhandlat, sig âterstäende de- len af lägenheten Ahus falladt, utgd- rande 2%, 4s fidespart, med undantag of en jerdallönoring à 4 tunnt. lydande under Gärdelaget n:r 8 Bästad, emot en . Töpesumma af 4000 krenor, att tillträ- * das den 1:ste nåfta. Oktober. :4 Brand- och lifförsäkringsaktiebolaget | Skäne, fom ‘trädde i werflambet fêrst i Upril månad 1884, har under den åter- ¿ende delen af året afstutat braudför- åfringar till belopp kronor 78,183,632, bwaral fr. 29,232,800 reassurerals. Fôr egen del answarade bolaget wid ârels slut { för brandförsäkringar på wiß tid tronor | 42,967,772 o< for förjäkringar för all 1 framtid fr, 127,165, . id Lifförsäkringar hade under året lemuals | | + 1 I | | | oc I för fr. 1,299,660, hwaraf fr. 1,244,660 wid årets slut wero gällande; och answa- rade bolaget debulom får under året be- wiljade förfåfringar * årliga lifrántor ' fr. 4,388: 21. co. N » I$nberåknadt räntewinst à kapital 22,513 ?e. 17 öre, fursawanser m. m. har bo- Inget à fin rôrelse haft en nettowiuft af 23,860 Ir. 28 öre, hwilkct motswarar 4s proc, à inbetalda grundfonden, 1,200,000. fr. I fin beräâttelse föreslär styreljen, att af winsten skola 16,027 kr. 45 dre afsfrifwas à de till 46,027 fr. 45 dre uppgående organisatiounsfostnader= ‘na, oc att âlersteden fall înnestà à wlnst- oc) förlustfonto. =. - : AL , ot. (Insändt.) - i Kom och smaka på det yu... vattnet. : | De som fordom badat i Båstads varmbadshus” hafva klagat öfrer att | | vattoct inistat sin ealto, men så ür numera ‘ej förhållandet; ty en ny rôr- :ledniog. som sträcker sig omkring 20 à 30 alnar långt ut i öppna sjön, har | blifvit nedlngd och det till på köpet , nf praktiskt folk; så nu kan man godt nrantera en hvar, som önskar sig ett Bad, att om han eller kon än vore «cn oldrig så fårsk, så skall öm 84 ön- \ | AN | okas, ett så salt bad blifra serveradr, . laje man genast efter badet t. o. m, ‘ (skulle kunna hängas upp till rök- ning . > . ja ja, allt efter taxa förstås, Hva var det mer jag skulle säga? ... 'jd- det var sann! Glöm för all del “¡Inte bort Torekows Wäders, Pingst- ¡dagen! Der skall valsas åtskilligt, | ¡m4 pi tro: Flera goodtemplarkårer, från skilda håll, komma med fladd- . ‘ránde fanor, klingande spel och mun” | !gånde qvarteiter att deltaga i utlyg- | ten — Jag tar ingenting för det jag (liger — men jag tycker mig minnas | ¡att någon sagt mig nit ett par tusen i pérsoner komma att deltaga, Ja ja =D nolla kan göra det God och + billig restauration (d.v.e. endast good- | ¡templar restauration; annan förbjudes) 'kdmmer art hållas af anmodad good- templaro, Alltså: Pingstdagen träffas Vi, välkomna! Undertecknad är ined "+ eller åtminsfone straxt ester. vd Kalle Glader. i; | Zaholm. [1 ij Goodtemplarfest, Laholumt. good- 1 i "templare hade { jöndagg den 17 dennes I “| fi 1 | ee __ ¡tinsiánt en fö k. mluneofest, naturligt "1s egnad ott stárka ordeusmedlerumar- "nes. mod o< fassa. Kl. Hall 3 e. m. 4 -sainlades man fring fin fana å bifttor- : RA « bmwarefter astäget ledde till. den åf patron M, Dahl wälwilligt upplâtna fungsgärdens park, hwarest man l'efter suträdetasglft, 60 ête perso, fid khôra fôrcdragen od) tnmundiga Taffetda es : | a ren. GSrA upptrådbe handelsbokhällareu Martin Lindberg (f.d. Labolmabo) från Halmstad cd helsade alla wälfomna i det gröna, fastän de yppighel wore Hen för tillfället, men kunde fauske ersáttas en- annan gång. Goodtemplarsesterna, tislade han, woro bra I oc får sig sjelswa, emedan de , uppliswade” medlemmarned firidéhág för utrotande af [priten,: wår fattige \fiende,-famt deßutom utwidgade otdens werksamhet oc slutligen woro de en, angenäm sdeströeclse, gifwande lyst-- ning åt hjertats ädlaste tänslor cd) allt förre häg får det rätta oh goda. I . Det ezeutliga fesitalet hè0s af redals têr Ludwig. Dannstrôm frán Halmstad. o< utmärkte Ja för ex fån formfull- ändning och saftig fåenas: Det war med werklig förnåjelfe tataren gid att fulgåra itt anmodade uppdrag,' att på denna tunden hâlla festtalet får -goodtemplar- logen "Hoppets bild". Ett wärkrare (ob betydeliefullare namn åt en gocdtemp- larloge kunde cj wäljas, ty tiljom natu- ren’ annu bar prägel af hoppets bild, få ör och goodtemplarwerksawmheten. Den år ännu ej fullt tifefraftig, den slumrar till- nåÅjon del; men den år en hoppels bild, «fom wisserligen en gång efter att hafwa utftått proswet af mången winkers tjande. kôld oh många höststermars förds delje, många ftrider, lidanden oc) beswäre ligheter, salt ' fegra till flut och tråna werket med åra. För tillfället wille tar laren berátta en ‘saga, fanske. mången gång upprepad, men: äudo>k wärd att än widare“behjertad: Det war ett land nås goustádes, jom war utsatt för gausta wåra dfwerswämningar, hwilka förorias fade elånde, nåd e< did idland inne- wånarne. Upphofwet till detta war en od, jou geuomskäraude landet, jemnt leg êswer fina bräddar och fMlidade ut bifloder i alla riltningar. Laudets mile od) styrande mån infågo nog förderfweta widd, men wille ide ändå widlaga traf- tiga åtgärder utt hämma förftåreljen, att bygga dala fördämningar, ty de fågo i döpwerkwåmningen en fördet; de fifflare jemnt efter de guldfiskar fom flo» den uppfaftade, ly det är ju ett fak- tum, ait den enes dåd, är den þ! bröd. Felfet fjeljt ‘anjâg fia i början ide nog måltigt att werka ingrivande I faken. De täto tiden oc werldeu hafîva fin gång, obekymrade’ och likgiltiga för jakens ttällning, Ar ester är brusade floden wildt framåt och sföljde fruftbara nejder, med fina giftiga, stinkande wä- gor. Tusenden och åter kusenden neddrog den i sitt afzrundolifa djup. Slutlizgen walnade nägra bebjertade mån till be- finning, mån af tollets de antade för- dämningar och ly>ades Jutlligen hejda fôrôtelsen i nägon mån. Tilildenna lilla trupp sällade sig omsider aft flera oh för närvarande år maosan ganska betyd: lig of dem, iom arbeta på flodeus be- gräánsande, Förklaringen af sagan gör fig fjelf, ty man infer tätt, att med den d}werswämmaude floden menas alkoho= ten, of hwars öfwerswämning staten dra ger nytta på ett fått, men förderf på ett annat, Den lilla trupp, fom refer fig mot Tpritflodens .härjuingar âro gecd- templarne, hwars antal stundligen förö- las cd hwars âtgöranden alltmera er- kännas, men att frida och behâVa segern mot en farlig fiende, dertill fordras att man ide förtröttag, att man ice gifwer tappt, utan modigt fämpar i lederua, med fraftig arm för wapnet och ned- uzger ben mänghöfdade hydran, de stora jättar, hwilfa stálla fig i wägen för nyk- terhetsstarau, ty ide neg med att mau har att strida mot den stora draften, jpri- ten, man har oc många jättar att be- tämpa. Deu förfle jätten heter ofun- nigbhet, o< hindrar menuiskan akt fe den oda sidan af saken,, Att wara nedsäukt 1 ofunnighetens dy, är att ligga hjelp- 164 wid bwarje öfwerhängande fara, att lifgiltigt eller fördomsfulit se bort til bwarje nyttig werksamhet oh säálunta litna wiljcldja redskap i timffåtarnes händer. Mej, man mäste bekämpa jätten otunnighet, och föfa förftaffa sig funfta- per, funftaper att fe geda Tater från den råtta fidan. Sjynnerbet båra wi tänka på det uppwexanude fågtet; wåra barn, och ide förmena dem något nyttigt mwe- tande. Den andre jätten år afund, Ywil- ten fat få träffande máâlas, i skalden Snoilskys wadra poem: "Genom gallret". En rått kristen bör ej afundas en an- nand lott, utan wara nöjd med det han eger, och blida med glad tiuförsigt upp till Houom som giswer ed) tager, Honom sem telar menniflansg fötter, oc) nog gifs wer hwad wi behôfwa. ” Fêraössamhet år wår högfta sant. Jätten nr 3 heker öfwermod, som är motsatscn til den fanna ddmjulhbeten. Han predikar lrig mellan höga oh tåga, fattiga oh rifa, mellan blusflädda artetare cd) friliga ñoblesser. Han dömer genast; hans me- ning 'måfte wara den gällande och arbe- taren föraftar han, den ‘groswa handen ter han dt, den hemwäsda tröjan är ej { hans [mak Mob denna sáite och haus fránde, egenkärleken, bör man frida med kraft, ly det är ide endost under den fina reden, som’ elt warmt hjerta för det zoda c< âdla tappar; utan lifawäl un- der dagäwerkarens , teriga fläder. Den flerce jätten: flöferiet, soni bringar måns en. i armod och uselhet, » Man bår wara parsam och betånlo, att den groswa roc=- fen, mål betald, är bätlre äu den finafte frac på fcedit, Man máste Ita sitt [êr- rid för åldreng tid, dock ide: få att yen se FRIES UH i Y R 3 ne i i I a E ‘ 4 , i ' . ' I N | ningen mißbrukad ti girigbek. Trocdrägt är den : om : jäten mot hwilfen skall fimpad, ty den orsakar s\plittring e< | oreda i inom ell samsund. Genom eu drågt winnes allt, genom lwedrägt Intet. Silt wille talaren fägga Laholms goods templare vå bjertat, för boltten ‘god fat de sträfwade och) fvårde dem framgång ‘det wärk, de åtagit fia, om blott. de ide \weke fin swurna fana. Talaren alslur tade sitt föredrag med ell vocm, fafladt »Zriska raster; bådande morgonen til en ny dag”. os - Derester uppträdde herr Lindberg änyo o< talade några belydelsefulla ord ôf= wer den bibliffa tesen: "Hör du of eller wåra fiender til", Hau päpekade hurn .det måttliga bruket af starka dryer wore wär - fruttangwårdafte, wär Hftizatte fi ende. ' Om ett tilfinigt bruk deraf wille han’ ide tala, ' Staten, fade han, har ‘wißt af ruddrycen fin fêruämsta iukoust= tåtla, ‘men SRS belts, dá mau tänter pà förflåfad-ody sêrsidad arbets= fraft. Untagom att hundra tusen’ mån inom wäxt land begagna rusdry>er cd I öljd deraf frimåndagar, få skulle dessa förflöfade arbetsdagar uppgå till ett ans tal af fembundra tufen för år od) om- fring tio mislioner kronor fôrspiltas, Hur Nall det då gå med dej, som. blolt: ar- beta en eller twå dagat i wedau och supa för teften? De folla ualurligtwis en gång femnmunen till last och staten får fåtunda betala, -hwad den intreósat på bränwind- sali; den får taga med ena handen o< fafta ut med den andra. Men når man eu gång har bårjat röra fig I de djupa Iederr:a, já år att hoppas det den goda faten all segra, trots allt det metfländ den töner.. Ouifring hundra tufen mån od qwinnor' fafma” redan hêlt baneret inem wärt land för nykterhetösaken, men änuu finnes fålt att arbeta på. Mä wi aå framåt och jag år fôrwissad att feg- ten skall bli wär o< ingen Mall ångra det steg Han tagit i nykterhetens tjeust, Efter ett par dellamationerkaf färgas ren Lilja från Halmslad, intog man kaffe, hwarester den i allo trefliga festen tog flut, lemnande säkerligen eit waraltigt minne för en saun nykterhetswän.. Bränwinsförsäljningslagen är nu behandlad i riködageus báda kamrar. .J- allmäuhet hafwa teduten utfallit fila, men särskitdt i twä widtiga fall skilja de fig från hwarandra, | Sálunda bar förfte kammaren godkänt regeriugeus förflag rörande delningen af bråmvingmeclen, entigt hwilket för Gted- helms städ 14, för ad som ej deltager i laudslîing ?7,, e< för annan stad 2,9 af de inflytande medfen sulle tilifalla fomunen, för den häudelse bränwinshåns delu upplåtes år bolag, tamnat fall.resp. hu o 08 ho Audre kammaren har deremol beslutit, att eu femtedel sail an- wändas till afbetaluing à rikets skuld samt af âterstoden tre fjerdedelar tillfalla Stocfholm och annan stad eller föpiug hâlfteu af de inom fomunen inflytande bränwinsmedlen: i . Det andra fkiljaktiga beslulet gäller tiderna för rôrelsens bedrifwande. Förste fammaren har bifalit bewillningöutskot- tets förflag rörande allmänt förbud mot utskänkuing under )ön= öd) helg-dägar; anded kammaren derenatot har tibehallit nu gällande bestämulelfer, enligt hwilka utiskfäukuing af bråmvin under sädana dagar är i regeln tillåten. Andre kams maren har derjemte sramflyttat tiden för utstäukningsställenas öppnande från fl, 6 till fi, 8 på morgonen. Humoristisk soirs gifwes härstädes någen af dagarne efter vlugft af herr I. E, Nerdltzôm. Föregången af de amplafte loford i presjen jäsom fynners ligen lyclig återgifmware of wisor i den glada ftiten facit ett ewauligt wit waldt program torde med allt äl försákra hr Nordstrôm om en talrik publik. “ Sommarlikt bêrjar det nu blifva sedan nattfrofterua börjat gifwa med fig och ett uppfriskaude regu under gårdagen satt nutt lif i wärlligücten. . Göfen har lâtit böra sig i Kungsgärdsparken och blixt e< dunder passerat of på ofständ, få snart "blir- det grönt i hwar eudaste dal,” En million kronor betingade Hasme stad—Jönkêpings jermvåg vi exekuliv auftion sistlidue gärdag. Herr A. O. Walleuberg, "gjorde inropet för ett i Stockholm bildadt bolag af fordringdest egare - hos sernwäzsbolaget. Den : upp- gifua twärderings]ummoan uppzi> til 8,206,700 fr. Trettioude årsdagen af filt tillträ- dande till borgmåftareembetet firade borgmåftaren Th. GStodenberg | lôrdagd med en middag, tid hwilfen woro {nbjudna ett fyctlotal al fladend inwänare. Senare på aftonew gaf hr borgmästaren supé å hotell Swea för stadens polískár. Halmjtads barnhem fid samma dag al HN Eloenberg emolfaga en gâswa p, emtio kronor, beráttar Hallaudsposteu, Soterpriset har höjts med 1 åre, Protesimdte mot den utsteäcta öf-. nlugstiden för bewäringeu hôns I tors= dags wid Liljans i Steckholm:o< war bejóft af tusen!als deltagare, 0. oc » Mötet -beslôt antaga en resolulion få tydande: E : "e Swerizes flelfständighet tryggas l>e genom åkning af förswarel, utan genom infdrandet af mellanfelkligt ordinodt rätts. tilltånds Mötet fördbang att elt lips a almhad | NH I en a , flagande rifsdagsflertal vålogt folfet Stad wärnepliktsbördd mot ffattelindrivg en- dast ät-hemmandegarue, hwliket rifodagde bessut wisar’ dei“ oafwioliga behèsligheten ‘af allmän rôstrält a rs I > Kristina Milsfén ämnar, sdzer ett dauskt ; blad; Flen ide afläzien framtid företagaren: flandinasvift afffedsturné får all fedan draga Ma tildafa til primal- lifwet.: Det - dèr vratet har enteNertid "hårta sd’ ofta, tt ingen numera tror det, _* Tnotfrågan i Tysklaud. - Tyska rif8< dagen har wid tredje behandlingen aulagit tullogen | mwåjeddtlig öswereasstämmelse med befluten 1bid andra behandlingen. Gör freatur fråd grånsdiftrikten tilt âfer- bruk kestämdes fullen: för unga erar från 217, til 5 år till 20 mark, för åtdse famt -får gåderar till 30 mark. Hela tulla- gen antozs a med, 199 rôster mot Tuslen rä ‘hofre od. forn har höôjta hån 1 til LAI 2,40 lill:3 mar | Sot air "Giftas" går ww sásom följetong I ben, Swensk-Amerilauska >, tidningen *"Sweuska Poften", fom útgiswes | News, york. Tidninzeijs utgifware advocerar på. en hel spalt f r [detta tilltag, och det tn= try> mon får af resounementet år, att: han ide will mißtänfas för att i all tånta lila med hr Strindberg, men ändä omöjligen fan aftåtla fig från att e>rá vå hand bok. - va Som mårdslös gäldenär war-srl= herre I; T. Bek-Friis à Harg af Stod: holms handlwerksbank instämd til senaste tinget wed Frisålers Härad. Den tills talades ivårdoldobet skulle befiå deri, att han - i>é fört vifenflaper êfwer fina ut- gister för Husbåflet och sig verfontigen. ' Wi tro för wisso att samma råttegångse anledning skulle finnas t mfuft 95 bkaud 100 af de lonturier, som gras, i Swe- rige, och förmodå att procesien ej fom- mer att fä någrå widare farliga följder för frid: B. | . - Om förfalskadt finnsmör ha âlskil= ligt sfcifwits i |tidningarua. Smöèret fêrfalsfas af finfle uppkêpare genom in- mängande af en |masja watteu, eh göres fimre genom osuygg behandling. Eun „med fmöårbandelu i Gefle förtrogen person upplyser Norrl.-Posteu, att masior af i mark cd Få malt från frn sjelfwa fRåmmas tee att fåga, det möôret inuchäller 30 å 40 procent watten. _Fôrfalsfkuingeu tilgår få, att smdcet fmåle tes cc) sedan tilljätte$ med faltblandadt watten, hwarcfter massau rères tila boa fostuar, " Detta qsuygza och dåliga f. t. smör sliljes från) riltig wara derpå, att det är fortare, perôsare och mindre fame manhängande, "Om sfolan |oG$ ögat” HA den be- fanle ôgonláfaren d:r Antou Berg en förelådning filt] torsdag åtta dagar I Stocholm, Tallren redogjorde fört fêr êgats byggnad och werlsamhet, hwarefter widlyftigt behandlades närsynthetens uppkemft, utwe>l|ng samt hwad som bör gôras för alt förefomma den. Hufwude orsalen--tilt närsynthet wore sysselsätt= niug på för nåra håll, hwarigenom dgonen ansträugas . Dertill medwerkade dålig belysning, dâligt try> i bêder, olämplig froppsftällning wid sittaute göromål m. m, Mellan det föremål, hwarmed man ivsjetjätter ögat, e< nåsroten bör wara eit afftång af 45 centimeter; detta är normalt.. FI skolorna bör offtåndet wid lásning 4 wara miindre än 40 centimeter od) wid flrifning iej mindre än 36 cen- timeter. I ytterst få. fall födas barn nårfynta, utan betta onda uppkommer enom ösweranstränguing af ögonen och Iyncs wara Åtiltagande. ‘Mer ån Håtftex of den bildade cd tjenftemannaftasien är numera nåtjynt, oc fruntimren -åro det näftaw lila Allmänt och i lifa hög grad sem "männen. Näcsynthet är en allmän sjukdom, fom måfte med alla til buds flående medel bekämpas, ty den kan — förutom det obehag den medför — leda till farliza sjutdomar, ja til och med blindhet: Talaren ôfwerzi> härefter tid ett gan- sa detaljeradt angifwande af hwad fom wid upplörande c& anordnande af kolor bör falttagag för att fôrefomma anftrång- ning c& êeswagaide af skelbarnens syue förmåga. Stóôrsta rellen deèwid \pelar , naturligtvis belyskingar, som- bör wara särdeles rundllgt tilltogen, hest talbelygs ning; widare omtiämdes ljusgrå fårg à wäggarna sásom tämptigaft jemte fönfiec- gardiner af grå lár}t, fêreträdeua hes olifa arlificiel belysning (hwaribland talaren satte den efestriskozi srämfta rum- met); beffaffenbeten af putpeter och bän= far, den feoppostállning barnen båra {ne taga, huru tiy>et { lärobêderna bör wara bejkaffadtim, m. fe 7 os Till | läsrum | för atbetare hafwa Göteberg8 ftadésullmältige af brånming: medlen . anslagit 12,000 fronor áswen under nästa förfåtfnluggår.” "=" Skandinawiska \kyttefestens be relse har delat frtåpelan i de villa Ihr lingarue fålunda Nos O 4 &flingen B — grupptåflan mellan svenska hArens-regementen och kårer enmt avenekn skarpskytteföreningar Tag INRE —t ae förata: prie & 500,"ett andr | j 600 kronor, ' - a och trodje 4 ! I tåflingen C — grupptåflan mellan srenrka jkarpskyttoförenlugar eller. boer os -- „och akyttegillen —: ett första pris 4 :1,000, ett'andra & 600! och ett lredje fådant fmöår finuas på wår kaj, och jäål-: r skyttegillen och norska eller danika skytte Orehingar —: ett första pria 4 1,600, ett andra & 1,000 och ett tredje" A 500 kronor... oo Pl r, rs > I aflinugen D mellan enskilda medlemmar af svenska håren, avenska .noraka och' danska skytteföreningar > A300 kronor, fö bla ; i ITitiflingen E — mallan vänner al skjutkonaten, vara sig" in- eller ot- Jandeka, mad hvilka '20m helst skjut- vapon (på 120 meters 'afstånd) —; ett forata prio & ò00, ett, andra 4 300 och ett tredje A 200 kronor snor Debutont tillfomma ttåflingen .F he- derspris skänkta af fonudgen, tupfen e< StedcLholms stad. |, , : i . «+ Byra brudar pâà.wêg til Amerika Till Dagens Nyheter ft fuck: oa > Bör ett par wedor fedan ofceste från traften af Blågda. starion È Småland 4 . unga flidor, allejamnans fattiga arbetares dättrar, till Nordamerika... Deu yngsta af dem-war blott 17 årgammal. Upp ¡wuxrna sinon ofamma förfamling ' c< i :bwaranbrag: närhet)! hade dé fommit åf- ‘werens om altrpá-samniagâng begifwa fig 4 fanfteg till. landet [pá andra fidan Allanleu. Jugen of dem hade hast några ulsigter alt genom egna! medel skaffa sig biljetter, men de fingo dylita det castadt ” '04 vå ett egendomligt fått. Före dem hexe: förra, året, rest 4, ynglingar, alla > rån samma föriamling fom flidorna oc alta, hwar { fin. stad Jorálstade lud on af tårnorna.! Gå [måningom öftertafta des | de fiftnånida med ‘bref od) försräg- uingar, - om de: wille femmá êfwer til | Awaiila-o< når denna fråga blifrolt ja | tande beswarad, sändes dem hwar c< en från fåftmannen den behöfliga biljetten. Med muntert sinne lemnade flidorna det gamlsa fosterlandet, för att staffa fig ett - nytt. på annau ert -e< bå famma ång! derstädes få ett bem. -Gtt par af fär Y männen åro burzua landtbrukaresdner, hwillas föráldrar helt wißt ide sulle med blida ögon skädat någon: âftenskaplig få- reulug mellan fina’ föner c< de fattiga ”aråbborna".; Men lärleken fpelar många : fpratt. Sä gl> det dir; oh inom fort, ja teoligen strax efter landstigningeu på Amerikas mark, haswa ' fli>erna tnutit hymeus band hwar och en med fin ute walde. \ och 0 : I I , Linnés byft år modellerad efter Nos ling porträtt af den store arllatern. * Porträttlilheten hos bilden år ypperligt träffad, säger St, Dagblad. ' Det finnes rått många poörträtt of Linné, det fom mälades i Holland af Martin Hofmann, då Linné nar treltio år) ett kopparsti>, raweradt tre är fenåre af uguslin Eßren- fwärd. eit dylift, som Linné fjetf kagses rat cd) fôrselt med påftriften "otift", wi- dare de bâda rehuska tedningarna, sedan föra olifa grawyrer, fränstállande den store forskaren sásom âldre, lamt de i elsa ntförda bilder, fom Per Krafft den äldre e< Alexauder Reslín målat. — > | Roelíns målning anses wara den bästa ” bild, fom finned af Linné: Den utfördes 1774, då deu ryftbare konstnären- war i sitt hemland en kort tid, ‘i twä eramplar. «af - bwilla. det_ena. fêuwaras-af -Weten= skapsakatemíen, det andra är inlési från Liunés arfwingas'af Gustaf den tredje : ochélemnadt till porträtigalleriet på Grips- : hoim, er .det silter. { eu fönsternisch | - ¡"Îweuska gallerle, | . , En intim wän till Linné, arkiater Bid, - bestrifwer honom säsunda: | - «Han var till växten pågot under 'vanlig längd, hrarken 'fet eller mn- er, af en atadig och !fyllig kropps- eskaffenhet, 'stinna Adror allt ifrån barndomen, stort hufvud och bakåt upphöjdt, med ett djupare tvärstreck emellan, som skilde den delen ifrån den framre: bruna och eldfullsa ögon, skarp syn, god hörsel, dock ej för muvik, på fötterna snäll och lätt, ett förträflligt minne till sextio års ålder, då förvamnen började undfalla honora,. „det var honom , icks gifvet a lara språk, för den orsaken mindre nöjd med utländningur, som ej kunde tala latin, PA latin uttryckte han sin mes ning fort, lätt, nogare &ch kortare än någon annan, när det ookom på nas turalicrs beskrifning, men. för ötrigt gjorde han sig icke stor möda, alle- nast saken var med naturen öfvere stämmande, , Han var Jatt rörd till’ ladjè,' till sörg och vrede, men lika ort tilisiedeatäld; hjertat var godt I botten, munnen talade sanningens och dygdens språk, trogen: och öm lör Öna "vänner, "och" betalade ej sinn ovänner med lika mynt dock glömdo ej snart och sade sig ej vilja blilva bedragon andra” gången. 'Hushålls- bekymmer öfrerlemnade han till sia fru och" var“ rätt nöjd mt a0 dem I A goda händer; trogen och god make; - ej mindre Om fader; IAgnade gerna sina vänner, men för ogen del spar sam ..i ' små utgifter, frikostig för sin vetenskap vch-aär en sel moder med sitt lilla barn förekord; han oftergaf fattiga studerande döt honom tillkom, och efter yttersta förmåga sörjde för sin landsorta barn, Tan rôrdade res ligionen och bjöd ej till att utforakn dess "hemligheter, Likarom' Boyle och Newton berättas hafva bugat sins 'gråbåriga 'hofvud, hvar! gång Gud , nämndes, så har” ock Load “1 eon FUN:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.