4 I | | , dr | | I oh a N tent inlemnade annonser). , | TY, ” . Pe Kungörelse, :j 1 Stadens vid val afstadsfullmägtigo röstberättigado innerånare varda hår- I mod kallado till sammanträde inför Magistraten A rådhuset tisdagen den 2:dro nästa Juni kl, 11 f, m. för att (uti innevarande: åre taxeringsnämnd i (dar staden välja foreskrisvet nntal lc- | 4 4 E damöter och suppleanter; och blifrer röstlängden, som vid berörde tillfalle kommer, att följas, för granskning : f tillgänglig-& borgmästarens embets- , | ‘rum åtta dagar före valdagen hvarje 1 söckendag kl. 8—9 f. m, - | j + Laholma "2 - Magistraten. | + > Kungörelse, 4. i Den ;öfrer. ntskylIder till staden för innevarande \ år, upprättade debite- tinga-"och uppbördslangd finnes un- der 14 dagar härefter-hvarjo söcken- 1.-10—12 f m. À dräwel- dag från drätse kassören:G. L. Åkerbergs kontor till Eäloglig. för" dem" af stadens skatt- skyldige innevånare som derafönska Kkännagisres. (n 0 tl; [ij Laholms Radhus den 22 Maj 1885, a ov Magistraten. |’ "9 T YT T 7 Rädhus den 18 Maj 1885. ie + ‘othe? M [9 + ae i- |» Tillkännagifeande. I Torsdagen den 28 i denna månad" kl. 9. f. m. sammanträder à rådhuset . hårstådes innevarando års . Bevillningsberedning för staden, och einottagas intill sammanträdet upp gifter till beredningen "af underteck- nad, - 1 O \¡Laholm den 22 Maj 1885. ne Lj Beri 283 . | [ ft DU f Fal | I nå A: |! | Dahliáns eller georginens hundra- | „Áriga jubileom fan i år firad i Eurepa. { Ett sekel har nämligen nu förflutit, se- dan denna wara blomma först infördes FF, Laundeberqg, Noingeberedningens ordförande. 2 is | \ 1 taga kännedom, hvilket härmed :till- | I \ i | | | | I | ooh - ZXaholm., 1 a, | til Gamla werlden. Då för hundra år | sedan den förfta europeciska dablian êpp- |. nade fina knoppar itotaniffa trädgården Madrid, war blomman enkel, med en | stor gul flåd i midten. Hon hade eu- daft fem blad od war på längt når ide få: wader fom den mwantiga folrofen. Deraf: har emellertid trädgärdömästaren [ med tiden frambragt den nuwarailde > praftblomman, som |kimrar i nástan alla tänfbara färger. I Dahlian är iuhenisk i Mexico, Ded utbredningsomräde rättar * fig naturligtvis: ide ester de politiska gränferna, titan | strä>er fig äfwen In i | exas, Deh rotfuitar âtes af mexika- : narue och âtas fanske-áuuu i dag. De i förfta flidades af direktôren wid botani- 1 ffa trädgården i Mexico, Vincenzo Cer- © vántes, till“ Madrid,” oh plantan | fd |: namnet dablia efter Linués lärjunge, den (! berömde swenste_ naturtdrskareu Dahl. ** Botaniffa. namnet är Dahlia Cervan- "tesii. Sedermera utbyttes uamnet,' till :profesjor Georgii ära, mot georgine. I Hrjprungligen stattade man dablian nera - pá grund af deß'rotfnêlar äu för def då ; mydet entla blommor, Reotknôlarue "| flute, enligt upptådaren8 förmenande, '- uttränga potalifen, emedan de wore båttee 66 mera wälsmafaude äu denna. Sä .Tänge dahliafuölarne äunu wera fånignta . ed) dyra, fann cuan imalen odiå werlli-, : gen förträfflig och pifant, fåfom mau ju esta går med saker, derföre' alt de endast s åro dura. DÅ de emellectid blefiwo billi- + gare. fann wan’ bed, att potatifer fma- : fade båttee. ' Grönsaföträdgärdömästarne - ty tppbörde derefter ott odla dahlian. E- ¡mellertid hade plautans blommor börjat » förådlag under den ans, hon erhånit, ed | foustirädgärdamästarne bemåältigade sig 1 benne. „Den fortjatta odlingen har un-, der rens lopp gjert bahlfan till, hwad "ben nu år, få att hon, brad praft ed U'flåndet. beträffar, fan tåfla om förfta » "rangen med alla trádgärdsblommor. ' sl | Som bekant fastspikades d. 9.d:5 oo vå i fjelfiwa láudzránsen wid Bistad sista | : flenan á GSfåne—Hallauds-tanor. En I brefskrifware från Helsingborg til Slän- ‘fía Uftbl. onfer utan alt wara ogrann= » laga Tunna omtala hwad som { Helsing- I borg fågeå man e< man emellan, nen ligen att ersafen, hwarfêr sernwägdbo- “lagets ordförande, fonful P. Dlsson, ie hedrade hôgiidlighelen med sinnärwaro, 1 helt enfelt fom fa deraf, alt mellan ho-. 1, Nom o< sernwägens byggmåftare, entre préenôr Carl Jehander, uppftått en spän- . ning, fom förmådde den förre till ott den | dagen“ hålla fig hemma på sitt gods Nögta. * i MW Ctrej! glorde för omkring en mweda fedan ‘arbetarne ‘wid härwarande tegel- ! bruf, på grund deraf att tegelbrufsbolas ¿‘get billigtwis fordrade att arbetet under "nu: fntrådda: ljufare årstid flute. bårja E 1 atf 6 { stâllet får 6 dä morgonen.” vo Elter ett’ par dagar gfngo emellertid” „samtliga de strejfande în på fêrslaget oh ¡¿Upptogo del under alla förhállanden fäfra | 108 goda : arbetet; (men wenne — de piegtalliga ¿upphoftmännen — asskedades R! ttwisilgens ;, do a l 4 I 1 ) 1 1 I “| _ tr a cf vt - Wi ha, churu pos festum, welat om- tala denna dess båttre Här owanliga hän- delfe, till warning för andra êswermo-- diga arbetares > v _ Slere offärämän ha för of; uttryckt sitt wißndje „sfwer det sätt, hwarpä gods» trafifen à Slåne—Haflandd banan här emellan" o< Halmstad Mötes.” SÅ sága de, tilhandahäâller beloget ej tilrädligt antal godåwagnar, Hwillet förerfotar får wäl godsassändare fom mottagare ganska flora - obchag och fesinader, Det emta= sas til od med alt en af måra stêrste affärêmän till följe af detta trassel nóde gats ’med elt’ betydande: antal dragzare trandportera . sin spanmál "vå hsuldon til Halmstad, oh lifwäl har. wederbåc rande tilfänuagiswit regelbundna gedd« tog Från och till Halmstad twá gånger mwedan!- Huru hänger bårmed ibop, fråga wi oc rättwist gen platsend affärämän? Eldswäda. Tid Laholms tidning sfciswes: I torüdags kl. 8—9 f, m. ned brunno arrendatorn Per" Jacebösons t Tröóuninge tildirkja mans och ladnzárds- bygguader.. Elden uppkom genom fot- eld, Lyclligtwis . räddades freatur 06 inveu- tarier. a NRik'sdagen afslutades på sedwanligt fått i går. Konungen lär do> ej warit unärwarande. = 4 “Till biskop i Wisby stift har longl. maj:t utnåmt professorn wid universite tet i Upsala, teologie och filosefie doltorn K. H. G. von Scheele, E t I Till landshöfding i Wernlands län är utnämnd, landshöfoiugen i Norrbot- teus län H. A, Widmark | Aunonseringswäsendet Har wisfer- ligen äfwen i Swerige gått betydligt framåt på senarc tiden, od) äswen i wära smärre städer fuser numera hwarenda affäráman, fom något få när will följa med fin tid, hwilken mågtig hist en itig och praftiftannonfering är för hans órráttningz men & fonflen att affatta annonserna på elt |ztilltalande* fått äro wi äunu bara barn emot wåra wäuner hinsidan Atlanten, | E Särdeles präktig är en annons i den i förrgår hit antända amerifanita poften. Den år illustrerad ech illustrationeus mid- telparti upptages af en âlèdre herre ur medelflässci, hwilkea utsträ>cr armarna, som om hau repeterade komedi wid Nyd=- qwist—Colldér.ska säuskapet, eh spárcar upp munnen i gräeliz fafa, som om han nyf fått fin fommunatdebetscdel. Natt- fåden har han wirdelöft fastat bafom fig, jem om deu warit ‘ett lunglizt swenskt asferadt 'arméorganifationsiörlag , od paraplyn hänger ännu i luften tiliom fandimannapartiets 'oegenuyttiga färlek til festerlandet Rundt omfcing på alla sidor år den stacars, farten omgifwen af eu kraus widunderliga Hufwuden, hwilka fe få glupande ut jom ov deras egare brufade wara fnacdorderad vå månad och tilfäligtwis ‘blifwit | bjudna på sexa af någon intimare befant.! Wid fioan af denna illustration stär 'aunouseus text, hwilken inledes på följande fått: ' - "Gamar omgifva oß på alfa sidor. Det böja fåttet att undwika dem är att hafma afsärer med ett ärligt oå hedertigt handelohns sádant som > told "The Bolton" Et Paul. i . Desi lager; af kiáder är godt oh varaktigt, priserna åro de fdgata" | N J fortsättningen af aunonsen warnar firman en oc) hwar för att gå till fou- furrentecna è affären, hwarjeuite det ny- infomna lagret ide beteduad med några af wåra manufafturisters tarfliga benâm- ningar: stôrsta, rifhaltizaste* o. |. w. utan Helt enfelt jäjom ett — manunouths lager. Den ide tidningsläsande allmogens föreställning om rysk-engelska kouflikten o< deh meéjliga följder 1ôr Swerige år, sájom wi förut belyst med ett pac exempel, bår och der på landsbygden temligen egendomlig. Sä bår franstäldes "jye- cies facti” häromdagen af en bederlig och fatförftåntig danneman I H. förjamling i Småland: ! " Molte, longèn ref till wär kong: “Jag well ha" fri’ må" tej”, Då fMrifwer wär fong till ryske longen o< frågar. | bil "Hur for frißmagt' har but” Dä swarade ryske kongeu; "Näkna kornen i en skäppa linfrò; om du fan. I Då skref wår konz tilbaka och fa Det generar mej inte: ta! du och kit { „eit starkpepparkorn, få får-du fänna, bad wi duger til. Y : Historien förmåter cj, hwad "ryske kons gen" - ty>te om pepparkornct, men för- modligen war det bonom får beskt, estere fom wi ej sedan deß förfport, att han ”mell ha” fri’ med wär long" - = Hâäromdagen, dä. några korpraler från Konga fåra fiulle tåga till åfninggs möte & Hultfrede lägerplats greto många foltatbuftrur och trodde fult oc faft att det "bar met valen a : ' Om bränwinsmedlens delning ha tifddageng famrar i liddags fattat beflut {- hufwudsaklig öfwerens|tämmelse med fegerlugens proposition. Hårigenom har fålunda ett nytt tmifte&mne förtång tid rôjts ur wägen, rös Det nedbrunna war ej försäkradt. - Det antagna fammanjemtulngdförflas get fnnebåfler att inkomster of dandeln med spiritnesa Mota fôrdelas pá létjaude "" för Stockholms stad:'âttn tionde- deltar. tilllnlla staden, så vida bräns vinshandeln är öfverlåten ät bolag; i ‘annut foll erhåller staden sju tionsde- delar; återstoden inaättes i etnt»kon- toret; - be , “för annan.stad som ej deltager 1 landsting: n) då bräncinshandelin i "staden är öfcerlåten åt bolag: «ju tion= dedelar tilffällw' staden; en tiondedel tillfaller. lönete hoshållningssällekap; trá tiondedelar insättas i stutskonto- ret; b) då bränvinskandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag: sex tiondedelar tillfalla staden; en tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap; tre tion- dedelar:insättas i statskontoret; : för stad som deltager I landsting a) då: bränvinskandeln i staden är öf- verlåten "åt bolag: fom tiondedelur till- falla staden; två tiondedelar wvillfalla Jänets landsting; en tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap; två tion- dedelar insättas i' statskontoret; b) .då bränvinskandeln i staden ej dr 8f- verldten åt bolag: fyra tiondedelar till: falla staden; två tiondedelar tillfalla länets landsting; en tiondedel tillfaller Iånets hushållningssällskap; tre tion- dedelar insättas 1 statskontoret; för landsbygdskommunerna: hela afgiften insättes i vederbörande lands- kontor, som fördelar samma med: sju tiondedelar till länets sumtliga lands- bygskommuner efter folkmängden; två tiondedelar till länets Inndsting; en tiondedel till länets hushållnings- sällskap. EE De andelar. af i näst föregående mom, omförmålda mede!, som tillfalla lundsting och hushållningssällskap, insättas i vederbörande landskontor. De andelar åter, som ingå till stats- kontoret, skula genom dettas försorg fördelas på rikets samtliga landstinge- områden ester folkmängden, med iakt- tagande af att folkmängden för hvarje landstingsomräde, inom hvilket ligger etad, som ej deltager i landsting, min- skas med samma stads folkmängd. Af detta belopp, som efter denna lör- delniog' tilllaller hvarje landstings- område, eger lundstinget och veder- börande hushållningssällskap att upp- bära hvartdera eu fjerdedel eamt landsbygdskommunerna hälften. För- delningen mellan dessu senare sker likaledes efter folkmängden, Under öfwerlägguingen i andre fam- maren framhöll herr Boftröm att ande» leu till landöbygden genom den uu bes stutua delningen sulle ôfas med fullt en half million froner. - ms Dà Gotlands nationalbewäring grundades - Från ofredodagarne i bir- an af detta ärbundrade omtalar en bref- ftriswarc från Gotland till G, P:, Ar 1808 ¡den 22 April landstego 2,000 man Tyftt infanteri med ett 6-pundigt batteri, uinder befál af amiral Bedisto, uti Sles-wiken i Grötlingto foden å ing födra del. | En allmän förftrådetje kom öfver befolkningen, wärdfkasarne tändes o< fyrtlledorua ringde dag od) natt folfet jamman. Bönderna famtade fig vå flera ltâllen, bewäpnade med jagfgewär, liar oh yxor, alla med förefata att göra fienden motjtånd. Den forne fjöbjelrten, öswer- sten af Klint, war då landshöfding “Han nppmanade uti en flrifwelîe bönderna att halla fig tappra, men ändrade siz suart oå gaf befallning till dem att“ draga hemat oc) tills widare bila fig frilla. Allmogen lydde, ehuru metwiliigt, Utan att lossa elt flott inry>te rysfarue, 2 dagar efter fin laudstigning, i Wisby. Uti öppen båt öfwerfördes ränteriets medel jemte underrättelsen om dek pagserade till faftlander. Den 25 lät Vodisko i alla fyrkor offentliggåra, att han som qr guvernör, uumera ‘ fórde styrelsen öfwer ån. Hans regering blef dec kort. Länge dröjde det ej, innan amiral Nudolf Cederftråm antände med en swensk eskader o< landsalte den 15 Ma] Jönköpings, Katar, Kronebergs och konungens eget wärswade regemente samt något artilleri, tilliammanlagdt 1,800 man under befäl af öfverftetöjtranten friherre Carl Johan Fleetwood, Trupperna rydte genast mot Wieby, men innan de ens-huunit wisa fig framfår staden, lapitulerade den ny bltfite ryske generalguwernören mot fritt aftåg; sedan han lemnat ifrån sig wapen, fanoner och alla förråd. . . I Vedisko "tår, innan han astägade, ha vttrat: ‘"Kejsaren af Ryßland anser Gote lands besittulug lita wiatig som besitt- ningen al Fiunlad." För egen del bewle sade han bed ingalunda denna fin berred ¿fiat genom gerningar, Han erfånnes af. gotfändingen som en ådet fiende) bwil- fen bland fina trupper uppehöll den [trän- gaste krigstult. - > on [ : Denna dändelse påflundade inrättandet af Gollands natlonalbemåring, [om år 1811 fom till ständ och hwarigenom all: megen' och faden beredwililgt åtogo fig. en wida mer ulsträ>t wärnpligt, än som {i ¡nágot annát swenski landskap eger rum. ; 4 : | Skäne—Hallands sernwäg. Öm e ressen à nämda ferniwåg har en tiden widtagit ett par Gate fen 6 | ferllzen ffela helsas med t0fredRänelfe 5 l ; s Tftäder i S fyra emaiastetar, alla êswerdragzua med. 4 1 I a af den trasiferande allmänheten. Sälun- da fåljåg numera tur- od rekurbiljetter wid Helsingborgs, Håganås, oc Engel- hold stationer till nedlált vila. : Längre ram fomma flera. statiener á banau att tislhandahálla fådana. ,Direfta biljetter tin Köpenhamn : luuna ‘anordnas från Muttigen har styre;sen til beqwämlighet för fufteefande widtazitarrangemeut för att wid HIganås tilihandaháâlla sfjuto för billigt pero. Sádan fljyts fan erhållas ester anmälan å-fernwågsbyrån | Hel- — För Skäne—Hallands seruwäzthar i dagarne avlfommit lil Helsingborg en fanan “elegant och praftiftt. inredd alongöwagn, förfärdigad wid Atläs' werke todbholm, Tre wäggsoffor eh rôdt (haga. bereda silwlatler åt 14 ver- soner, Öulfiwet år betagdt med prydliga, tjeda.' mattor, oh 'wäggar ‘o<* tat åro tiädda med ljusgrått tyg | fapelmöuster. Speglar och bord, wägglampetter cd tåta gardiner fullända den dyrbara inrednins gen. Det tila toilettrummet i. ena ån dan af wagnen Ar utstyrdt med afl möjlig tomfort.. Arbetek hedrar i alla affeenden det utgålt. Vagnen kommer endaft att auwändas på särskitd beftättning. Kost- naden för densamma beldper sizjtill öfwer 7,600 frenor. D Sodterprisen. Akliebelaget D. Cars negie & C:o i Gôteboig har Pdou i 016 tags höjt priset à alla fötvarer med 1 öre flåtvundet. : — Hitads fodervafffnaderi har lilale- des böjt priset med 1 öre cd i torodags viterligare med 1: dre. Da ds Egendomsköp. Ezendomen Nêdened, belägen en half mil från Alingeås, har af landibr. John M. Ekmans sterbhus salts till hr af, Bengtssou ä Yobye gården af Ysoby jo>en ‘fôr 105,000 kr. Vuventarier fugå { kôpet. -Tillträdet fler genaft. "a or Matematiskt pris. Konunz Oskar har, entigt Stodbolmebladen, utfatt ett matematifft pris, sem fommer att utde- fas 21 Januari 1889, dà fonungen, om Gud will, fyller GO år. Priset beflår af en guldmedalj, wird 1000 frank, och Derutdfwer ett fontant belopp af 2,500 tronor, sâledes ett fammantogdt pen- ningwårde of något öfwer 3000 kronor. Prisfrågan beslämmes i samrâd af professorerue Weserstraß (Berlin), Her= mite (Paris) och G. Mittaz:Leffler (Stod: helm). Samme weteuskopömän afgiswa åfwen yttranden om inkemmande pris= srifter, ‘hwarester fouungen utnämner pristagare. ' Markuaden för swensk råg i Tysk2 sand blir 1 Augusti ordentligt ftängd. Tyskland har nemligen of Spanlen ge= nom uedsätiningar a en del artiklar ut- werkat, att den -öiwerenskonmna tullsatsen af 1 mark på 100 filegram för swensk. råg uppbästs. Härigenem underkastas Swerige-Norge, liksom andra i Spaulen lifstätda nationer, den i år irförta tul-. fatlen of 3) marf på 100 kzm. Näg, som' införed före 1° Augusti’ på grund: af be<' wisligen före 12 Maj afslutade kontrokt, förtulta$ de efter den lägre tullsatsen. Hoppet att I Tysklaud: få marknad för swensk råg, medan wi sjelfwe, nöjde of . ver forjats genom ett uyti tyskt sha>drag. Danmarksepidemien antager alt förre. dimenfioner bland den feminina befolkningen, friftves till Sm. P. från Widelj.ng. - Till oh med wälnmäende bonddêttrar fly från bemmetå härd. till "rofmarfens". gyllene fält på hiusidan fundet. Folkgunstens opålitlighet synes Steclholmns-riksdagömannen Sm få rôua, efter att, som wi tro, förut ef ha fafuat "wlefa erfarenheter i den wägen.; En bresskrisware till några tidningar bes rättar nämligen, att huswudstadens ar- ketare bliswit .jå förtörnade åfiver ‘at! an warit för bewäringsöfningarnas uts trådning, att han wid nästa wal ej torde à en euda af arbelarewensterns röster, Då brefskcifwaren“* tillägger att "hr Hedin redan elt par gånger swängt den politi- sa fompasfen rundt", få kan detta Åt-: mínstene ej med något sken af’ fanning \ságas i förfwarefrågan, der han alltid fämpat för ett förbättrad1 förswardwäsen od ej ens wid fenaste rifsdagömanna- walet funde förmå fig att intaga en får ans walmän behagligare ftåndpunkt. år wenstern, oaltadt detta war wälbe= fant gjorde honom till fin fandidat,.få är det ef honom fklandret bår drabba, em man ogillar. att han med fin rôst bidragit till åfade fewäringsdfningar, Då man til oh med gjorde honom til den firade huswudpersonen i walstriden men: nu synes wilja stôrta Jin afgud I soste et 04 ebener gem som ombytligbet och oklarhe ter ta tilivitas: - : . sigter Tan Wi hafwa en gång varna! får inbland- uíng af norsk=-po itift hänsyn i wärf lands inte anzelägenheter. H å dull afen? wad fåga månne tadens wenstermän ' nu om-den .. Ga ly>ans guldgosfe, gen Hog af: Bard e inet fins en r .| , , | I ' LO Digtuad Enzelhelm m. fl. stationer, oh. det wälfända elablissenient, hwarifrän' med att leswa på rysk wara, hår fåtunda - EN : ts a | } 1 honon salt; mera giswel warda®, 06 Nr uti tigger werliigen en god portion fans "Bör, några dagar sedan erforo tt ner fom inta til fårbållandena ale | tin fin - ytterliga- fårwåntug alt Upsatg ' „unsversiteis |kausler, på filofe pfata isa falul- tetend fôrslag, lotta decent tl st verfitetet i J. H. E. Schü> halswo råga > tan of-lonung Oscar 11:6 jubelfefttouas tion. | . - . “Nu är det få — efter hwad. VB. T. meddelad — att Fr Shid aliteleg ' otwiswelaltigt år en bland de fêrmêg- ; naste medlemmarne af sagda univerfiter” Hans timliga egodelar uppskattas till åts | : miustone lz million." Bör att ôswertyza | H sig derom behöfwer den som: ide wet det | eudast Rå upp Steckholms adreßkalender, ' > hwaraf ‘tan ‘ finner att hr Shü> eger !! husen nr (18. nydrogatan, n:r 35 rege- ' | ringsgotan! och n:r 36 malmflilnadsgatan, ‘| ¡tiltammans taxeriugswärderade till 373 tusea fre o< naturtigtwis wärda betyd=- | ¡ligt my>et mera | He Schül dör sälunda catlgt ofta san- - ¡nolifheter ‘{'ráutor ha' en årlig inlomft- af ‘30,009 fronor, och "det år wadert få", ¡Men nu bar filofofifta fakulteten skänki honom "för inuewarande år: ytterligare 1,000 fronor, utgörande balfioa räntan ! ¡af förut nåmuda donation, och det, syn« .' ¡tes uästan fom för myden wälwilja, | Antingen har falulteten swäfwat i 0- (fuunlghet om, att“hr Schü> är mydet | jförmögen, ¡o det, weré oförlåtligt, eller | och har wid hela unlversitetet ide funnits Någon: Yngre lárare, I fmå efonomista omständigheter och nog sramstäende att: : jemte herr Shid funna fomma ifråga, | [0 I hwilfet wore högst anmärkningsmirdt. Eniellertid har faten ide utan skäl - wät uppmärksamhet litet hwarstädes. | Hwarifrän lommer Majkylau? Den (fenwauliga’ företeeljen, att! på warma das 'c gar i April följer ett tytigt tillbafaflag : Maj. månad, har warit, föremål för ' noggranna; undersókningar af tyske me-'.', ¡teorologer, ¡hwilka o>sá uppdagat def or- "4 safer. En! tyjt tidning giswer en kert= attad framställuiug bevaf. ; Dedi uppwärmes om [onimareu, I under solsträtarnes inwerkan, snabbare | fin hafwet ‘o asfyles winteztid suabbare ' sitt detta, | Emedan ajârmen utwidgar usten ed) gör den lättare; måfte derför : om sommaren lufttrydet wara swazare iwer, jordytan än nn hafwet. Pi Geutrat-Ajiens, : eller för att taga lano, em ligga of närmare, Ungerns oc) Eds: ryßsands, witsträ>ta Rätter, werka mår-, solens, ftråtår synuerligen hastigt, od) det uppstär öfwer desta flätter eu luftsôr= tunning, ! fom „förorsafar, att tätare och lyligare luft suges dit. Diunua luft fon. iner från Johaswet e< norra Nordfjön," [ger upp öfwer de höga nordskandina= vifta cd norsta fjellen, hwarwid fottig- beten. förgår, oc) sweper öfver Sterige och Tyskland ned mor fitt mål., Ps grund af jordens rotation åt weuster, norrifrån får beskrifwer_ denna" falla oh torra luftfiröm . på fin wäg en båge ät höger och berör derigenom mefira Tysklands och * | nierdôstrá Fräufrifes tolnträtter der Maj- sylan år” mydet | mera fruktad än hår. Wären börjar nemlsgen tidlgare derstädes - - ‘e< wäxlligheten har utwe>lat fig mero, dà den falla och ‘1orra winden kommer, éfta medfêraude frestuätter, som förftåra druswor (06) trádfruller. ' Slördrutfigterna i utlandet. Häre om skrifwes i-dansta Dagbl.: Om ut- figterna för dn stundante stôrdeu dafwa > redan flera" under:ätt:lser intupit från olita håll, men besfa funde naturligtwis ide tilmåtag någen . egentlig betydelie ännu, då få många praftiska eniständig- beter funna melanfomnas ; Man finner emell.v.id deraf, atk något under den nu förflutna winteru idetuträffat, fom funnat inmerfat pá, ‘ait fördeutfigterna blifra wäsendtligt mindre nu än föregående år, eh detta torde wara nödwändigt för att man fall funna hysa förboppning vå att lorupriscn flota båttrag, ty då nu Furopa hemtar sitt förråd [rán ett få stort diftritt fon: Börenta staterna, borde under man- Ifa, fórhállanden-en något mindre förd xa det! ena fMållek üppwägas of en få mydet färre flörd på det andra, I Eurce pas flörfta spanmälsinfêraudc land, Eng». land, synes fiets tillftånd rara i del fa tilisreddstäálande, oc samma år förs állande1“ i’ Tyskland oh Frankrike. |J det stôrsta expoctlandet, Fôrenta staterna, har wlsserligen hwetet lidit något of den ftråstga mwintern, men wiuterhwetet utgêr blott 60%, af hela hweleskèrden, hwar- förutom; ¡man målte taga i betraftande, att ett mydet fort lagersärräd finn. sedan fjotäret, = I; Ostindsen, der skörden vi de flesta| orter ¡redan afsluta1s, har af faftningen wlsserligen här od der warit dâllg, men- à andra sidan bar en siêrre areal besätts ån, under föregående år. | Tiderna för bräuroinshandel. Om Uden, under pien försäljningöställen för frirituofa: lår hâllas êypna, har rils« dagen I nyflerhelswänligt syste-bestutitt | I. Miouthandel med bränvin må ega rum endast söcknedagar' från kl. 8' förmiddagen till 9 efiermiddagen . utom à dagen före eón- eller helg+ dag, då den: ej må fortfara längre än till Tem. of i [20 Utskäokdin af bränvin md un: dor söcknedagar Begynna tidigast kl. re "Den der 'mydet haswer; IT . een — „PA morgonen ‘och 1 atad eller joe “y ti ; | 2j . - } N i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.