— 4 sr « Igeltor F. Andersson med 11,842 rôster, . ‘4 Kanireraren “wv .waltning. > - 1 : 4 ot “Laholm, : | _ | Skäne—Hallands jernwägsbolag valde: på ordinarie stämma | Halmftad förtiden gårdag till revisorer of 1886 ård ¡ráfeuskaper N | | : , |. , I + * Banklabsôr E. Lamberg « 6,007 er *Rilodagsa1, A. Perskow 6,708 [% Nyttmästare Wifparre „O28 ee E Sappleanter wordo: | | ’ Kemisten Emil Lytikend med 4,958 têster. Oswerläraren I. Ljungh « 4,733 ia ' Löjtnant Dinbera 1 446! [u erg» + « 1, 3,036 Hp ': Närmast I rêstctal tin seppleaut blef ”banffamrer M, Sowmeliud med 2,434 råfter od) dehulom erhölo förutom andia ' bandlanden H. Henrildfon därstädes oms (, fring .2,000 rôste el, i Stämman, uti hwilken ent. wär refe- "7 sent$ becâfning deltogo êswer 200 allie» 1 egare, af hwilfa- f rsta’ delen antände Hill ‘Halnistad' med extra tåg, bestäende » of. 8 smafkfulla o< rymliga personwag- nar från Helsingborg, a cpp i a c< | u 4 fo och meddelades styrelsen fl anfwarée u frihet för förra årets räfenskaper och före |" Gfter tågets anlemft' til Halmflad ins 1 fog6]gemenlam frukest'‘o<h efter assiutade förhandlingar Intogö under. en synner- I! Tiger glad stämning lifaledes gemeusam* . | middag på. tivoli, hwarester bemrefan. "1 antråddes med tåget, fom antände tid + Lahelm omfring kl. 7 vå aftonen. hd [ett dödsfall, som “i wida kretsar . ||, vpplifwar gamla fåra minnen, timade ' Annandag pingst i Lund, då den gamle |, hederömannen J. Danielssen, skänska nationens pedell, faltades Hådan len âle ‘l'der af nårmare 70 år. Nedan wid tidig « j'âlder fom hau ner tid Lund, dit han an | från Bolmens strand ätfôljde en akade ¡mis medborgare, mestadels, fom han fee Il, daniemtalade, springande wid: sidan om ‘wagneu. I nuniversiletsstaden log han den} företagsamme smnälandepilten sig fram med att sálja fnä> och hwarjehanda | | måfater, hwarjemte han genom alt gôra tudenterna jmå tjenfter fönvårfwade fig derad' uppmärksamhet och tillit, få att ban ungefär tjugo år gammal waldeå tin ftånfta nationens pedell, en syßla som han - innchade ända till fin död eller i ‘omfring 47 år. Genem. sitt sirliza oh "mol alla. uppmårfamma. flit blek D. | fnart my>et outitad wid alla slags fa- > miljefefter, för hwilfas stôrre etter min» \ dre finhet Danfelssons närwaro war en fåler baromerer. Det beter om kenung €Etenlil nägorstädes, att han war en ged Tonuug mot. alla i fynnerbet mot fina westgêtar. Om Daniclssen lau det sâzas, att han war uppmärtsam mot alla, isyne nérhet mot fina stäningar o< framför » ot mot fina "gamle herrar". Om dem 1 108 deras angelägenheter Håll han wakt j med en trohet och en difteetlon. fom tyd: ‘tes wara medfödra och fullt medwetna * egenskaper hos denne man, fom uppwårt [9 i de torftigafte lefnadzwilfor, ' | Ar 1863, siwidt man mins | stute! * ¡af Nevember, firade den skänska nattonen 2ö:te årsdagen af Danielosous wälsande till “nationspcdell med en fest å akade- miska föreningen" af få storartadt flag, att den säkert aldrig glåmmes af någon deltagare, ed de hedersbetygelser som fommo heteregásten till del hôllo på att rent förbrylla den blyzsamma och êd- mjufa mannen. BViskopen cd prokans- leren Johan- Henrik Thomander bad cm den’ äran att à wårdarnes wägnar få föra 'gåften till bordet, nationens inspels „tor ‘professor Ljunggren hade för dagen riswit shop ett litet quid e<h muntert tyde med titel "Dauielsfou eller allt i allom", I hwilket uppträde alla möjliga andlaude personer utom Danlelsson [self om: af alla estersôles för alla möjliga uppdrags skull under det han hade modet att Pesiyra på annat há. Mår ridån faller, fer man slutligen en Mymt af hor nom på långt asstánd. Wid samma tills UN is 1 saUstapets medalj od en silswerpefal med 1] inneliggande ädel waluta från nationen: | | fålle emottog han i belöning patriotiska | LU | Zid minne al den dagen ftiflade han ett | flipendium för cu betöftvande nationds | medlem med eu fond af 2,000 tronor. * Man Hårde talas om ‘ait han” redan då if I 4 Nulle öfwergå till en fuguare syßla, men . ban har aldrig funnat förmå fig att 3 lemna fina "”berrat” i andra händer, c< li derför tjenade han qwar till det sista. I Genom erduingdsinne. cd) sparsamßet ; hade D. förwärswat em för en man i | hans stäfluing aftuingswärd förmögenhet. | Hans giftermål war barnföft, men han | estersemnar en fosterdotter, gist med sladz- 1 tåfaren { Laholm, doftor Osear Frölich. ; ; : Norra Sk. | | Vv + - , så 4 | | Ett godt ffratt loswade herr Nords firém dem sem bejölte hans literär-hu- | roritista soiré i går aston, oc det feme tiotal som infunnit. sig tlef ej heller bes ‘| swifet i sin fêrwäntau, hwarem det life liga bifallet bar wiittne. . è J morgon beretes tillfälle ott ännu en fång få njuta af hans prestalioner och torde med dá frola vasfa på tillfället, Programmet för morgondazens aston, som återfinnes ' i + Vf forkostämman beslutad sali inem fladen til lycka o sola erlágged, sájsem Y “a 1 I 1 \ [| I ) ; i i ' Jelyda i följd af detsamma har ite äl funna antagas, att många” å annat stáfle i dagens blad, år aDdeled” ' a a 1 de tångt ifrån kärkonne debelledelalap- parne ‘eríura, à rádhuset násta tiddag deu 3 Juul’ kl. 10-12 förmidd. >>, +" Git starkt âsfwäder äifäljdt af tems ligen hästigt regn passerade emellan kl. 11 od 12 i natt öfwer fladen: aln te sd a 1 sports, nn ah Konkurs, En | af wärt ; samhälles arbetosanmmaste » ochi âldsle affärsiitäu, handlanden HD. Anderdson har, [äkerligen till följe af lidna fêriuster wid en Vir- städeso lör några år! sedan aulagd,! tídd- enlig: qwarnbyggnad, i dazarne bliiwit pá borgenärer Yrkande författ I fonfurs efter det han fort derförut fölft att med 60 */ acord tilfredaftälld samt oc) fyn- nerliga fordringsegare. = ci cha ‘Staten i nâmde konkurs, fom beedl-' ades inför wederbdrande i tisdags, wifar: iNgängar: 94,477; 60 fáfra > | - : "> ‘19,767: BI olåtea fordringar. Götulters 125,394: 49. ta fet , OA N ! Arbetaringen . i Halmstad ulsäg å sammanträde i måndags till ordförande i hr D. Haags stäsle saftor F. Beuntäd. - Mellersta Hallands jerawäg. Från Warberg skriswis till Falkenbergs tidning: À Mellersta Haslands jermvåg bedrifwas för närwarande arbetena tde med syn- nerlig iswer ätmlustone här | orten. June vå engelska parkens och fôrra trâskets oms vide fyslelfåttas endast fer man, Det ena arbetslaget efter det andra har fintat fin werfiambet, auseende aftöningen för låg. Obestridligt är och, att 1:45 à 1: 50, som arbetarne cnligt egen uppgift erhåls lit, år en för fådant göra neg ringa bagspenning. Berggenomskärniugarue | Hästhagen och Apciwik blifwa rått for artade; men fordrar'my>et arbete. Ban» fträ>an längs med fuften kommer att ers bjuta eu tilltalande utfiat öfwer hafwet. Olydsprofeter wilja pästà, alt tåget blir få nåra stranden, alt banan wid stormar fommer att skadas af hafwets inwerfan, men man får wit lills widare tita på ingenidrernads förutieende i detta after ende, = Hr Bjarne Lund, som efter den plôtstiga upplösningen af Novanderska sällskapet trädde i'ipetsen för en del af truppen cd fedan i Westerwik, Ystad, Malmò och Helsingborg fört dem an, har nu lemnat leduingen. Hr 2, soa får närwarande lår wara »„syötelsait med tane ten att bilda ett operasâllskap för lauds- orten, har & dagarne afrest til Stod- helm, . En wader sed, fom förljenads att bibehällas, men flerstädes fommit i glåm- sta, är att fira Kristi-himmelsfärdedag med musik från kyrktoruen på morgonen. Det är förunderligt att sust på eu tid, då sáng--0< instcumentalfêreningar bil» das på alla folfrifare platser, detta ur- gamla bruk fourmit vå förfall. Ej hetter fan, man wäl ur religiès synpunkt wara något att invända mot alt af nâzra fos raler eller fosterländska sänger utföras i tyrftornen, hörbart oh njutback får alla, dá fjelfwa fyrforna upplåtas till fonferter mot betalning får dem som ha råd att erlägga den. Den fom minnes den tid då ifrägawarande fed war allmännare ån nu, bewarar deraf samma stámusugs- rifa, ofårgåttiga intrud som af julgranen ec julottan, Watborgsmesfoeldarne: eller majltången på 'midsommaraftonen. Ar wärt folllif. uumera få” vilt pá dylika moment, att det utan offalnad fan und: wara det ena eller det andra? När wi till sist nåmna fåjons exempel, att musik utfördes fiftt. Kristi-himmels« färdadag I Karlstad af en afdelning af Wermlands regementets musikkär i Gefle af farpskyttarne och i Enkôping af mu- ifföreningen "Lyran", få framställer fiz jelfmant den frågan: finnes ej här i Las elm resurser eller intresfe nog för att teruprlifiva och widmalthälla denna wade ra sed? Få se hwad swaret blir — nåfta r! ‘ Snön gwarligger - äunu till 4 fots dlup uppe i bergen I nerra. Fiuuskoga i ermlaud. Nere i dalen utefter Ktar- elfioen har do> wärcu gjort sitt inträde, Återkommen misfionår. * J Lunds We>eblad läses: Til fäderneslandet åter- fom i fredags ester mängärig fråmvaro en långwåya resaude, misfioniren teologie delter Anders Blomfirand, som för 28 âr sedan, då Z4-ârig, lemuade Lund, wid hrvars uniwersitet han [nnehade docentur i historisk teologi, för. att i Ostindîen werka i swenska miesionens tjenst, Han har allt sedan, med statien { Madras, arbetat som misfionår och har uu âter= wändt — antagllgen rif på erfarenhet, men, att böma af det yttre, medtagen af det ansträngande arbetet i ett främmande Hinat — för att stanna i hemlandet, + | En drinkares historia, En smides- arbetare Sundin blef i förra wedan af Esfilstuna -poliskammare âdêmd 2 års allmänt arbete. Sundin år född 1845. Ur' hans sorgliga meritlista må anfêros, alt han 1869 ddudes till 8 månaders 21 dygns straffarbete. för wäld och smäd- 1lga vitranden, 1871 âdêmdes han I mås nader 2 dygn för wåld, foleri, snalteri m.i m. samt fevare till 2 årg allmänt arbetes Deßutem har Sundin sedan 1878 ' I t band8-glågg. —— T- ' (08 nu åddmtd Håler för sylleri oh der | med’ fammandångande {drseelser till ett belopp af ‘1,890 fronor. ; Linnépunsch! Man bjuder ut sädan. Ar det dáu eller dumhet? fyårjer tide ningen Stodbelm. E Pe. GSnart fall man wål börja serwera Wieselgreus-lensak; C. O. Berz-toddar och A. H. Berz-beskar, Hurliz-liför, Ek- luuds-afvawit, geodtemp ar-supar och blå … En ny engelsk bibelöswersättnin pá hilfen 16 Lisnärde engelomån, tills börande uniwerfiteten Orford oh Cam- bridge, arbetat i 15 år, uttom I förra wedan. Sedon är 1871. har den engel- fla êfroersättningskomileen arbetat tille ammans med en lifartad komité, som tilisats i Fôreuta jtaterna,' Utom drott ning VBiltoria od ärkebiskopen af Cane terbury ly>ades ingen utomstäende fä se arbetet innan det utfom i bofhandeln. Säsem fårflildt märkligt omnåmned, att ordet "helwete" (på engelska kell) före funnit ur den nya öfwersättuingen oh ersatis med Pet egentligare ?dddsrifei” (hcbreiska "s<eol"). : t Nödwändi ¡heten af denua ändring torde dot mindre lizga | utbyket af ord, än I den begreppsändring, detta? utbyte medför. Ursprunglígen, will det synas of, motswarade ätminstone det: tyska “Hölle oh engelska "heli" med deß äldre motswarigheter inom den germauiska ivråftwerlden mydet noga det hebreiska ”ideol", grefernas "Hades", dôds- eller. sfugg-rifet. Men sedan dogmatiken under lidernas lopp bjelyt den allmänna upp fattningen att i ordet "helwete" inlägga positiva fôreställuingar om en förflitd pinoort, bar en åndring € ultry>et blifs wit af bchofwet påkaNad. En fiffätonde wext. Wanliga blås. örteu (Utricularia vulgarls), en | wáxt, fom är allmän i difen, dammar och torfs grafwar, år; fom befant, försedd med äte ftilliga besyunerliga blåfor mellan blade flifarne. Nyligen hardet konstaterats att denna wärt ffe asleuast förtär hwad som filfälligtwid fommer in i bläsorna, utan att deMa till oh med fånga smäfisk ges nom att på fått oc wis snappa upp dem, Prefessor ‘Moscley i Oxferd fatte ou bläs- értpsanta i ett kar med friskt watten och möôrtyngel. Ser timmar derefter woro mer ân ett duésiu fiftar fängade i de smá btåforna, och det wisade fig ait wärteu gripit dem ide eudast. i huswudet, utan edjá I stjerten, hwilket näppeligen kuude hafiva egt rum, já wida ide wäxten snap: pade upp fistarue, En ruskig belägenhet. Eu yuglinz från Fagerhutts so>en Lief få öfwerlastad under. hemresan från Ka'mar härom dae gen, afl hau mäste fasibindas på Halm- lasfet för att ej sasla af. Hans resfamse rater stannade på ett fråle och gjorde sig en eld i wägfanten, trollen får att wärs ma sig. Kock efter midnatt anlände den bes rusade tid stäflet, dä det fattade eld i halms |, ladset, hwilket, jemte bakdeleu af wag» nen oc) asla medhasda safer tilifa med bälflen af den träbänk, på hwiiken han fordlat tándsti>slädor, uppbraun, Hutu härwid tillgält, wet man ej med wibbet, men mau trer, att häften kränglat och alt den oly>lige ynglingen ej blef 108 förr, än repel med hwilket han war bunden, afbrunnit. | : , Dm land8roägslokomotiw har brufs- egaren UA. W. Schedin à Haddebo offents | liggjerl i N. D. A. följande uppfats, fem torde lásas med intresse: Med anledning af de många för- frågningar' angående mitt landsvägs- lokomotiv, som under senaste hoifår till mig ingått och fortfarande ingå och hvilka jag icke, eller endast del- vis, kunnat besvara, begagnar jag detta sätt nit för en hvar, eomnfen- skildt eller allmänt intresse härom bresvextat, något fullständigaro redo- göra, för detta sätt att trakta tyngre effekler, sedan det blifvit fullständigt profvadt och dess användbarhet vun- nit bekräftelso, . Ehuru den nu använda maskinen i många afscenden kan väsentligt förs bättras, har den, i det skick den ür, arbetat tillfredsställasde; den har på en synnerligen dålig våg med stick- ningar as ‘cn fot på tio och till och med Annu starkare obehindradt dra- git en last nf 200 à 230 centner med en hastighet of ungefär 5 kilometer i timmen,' till ungefär halfva priset mot hvad fraktande med vanliga dra- gare- betingat, eller till samma pris, som vår statebana taxerar för en vAg- längd af gcadaat 10 kilometer, rots tro månaders försökatid under Oktober, November, December och April (då, vägarne &ro som sämst), då ovana vid maskinens skötsol och användande af en svår våg i hög grad prösvat densamma; hor den erfordrat endast obetydliga reparationer, och man kan förutse, att dessa cj behöfra blifva afsevärda, scdan folket är öf- vadt och vagen försatt i ett'någor- hinda odt skick. os . M plana ‘vagar’ knn lasten höjas till omkring 400 centner om så be höfves. ‘ mr ek ; Likaval zom den vanliga makadeo- + miteringavälten gör detta lokomotiv ' i ol i vagarne jomna och fasta, men kräfver naturligtvis: ett golt vågmaterial, och helst krossteni sc oe 4 "+ Styrandet sker lätt adh säkert, och för vändning behöfres ej större plan An 35 fot i. fyrkant eller cirkel: | Enaär våra è inskråntare mening en- skilda jernvägar på, 5 à 20 kilometers. längd visat sig vara avårn— för, att ej såga omöjliga — att amortera, har. jag under en följd af Ar studerat denna då cche pá - goda skål trott derpå, trota de varnande exempel på Iandavägslukomotivförsök. vårt land “har att erbjudna, och det kan dortör icko' annat än” glädja mig att af de utförda försöken hafva erhåltit siffror, som boviss att desan mind ruinerando” jerövägnr, mod knapp trafik, kunna med fördel utbytas mot här oinnamda transportmedel, som lönar sig förträff- ligt. Skada blott, att saken” från .högro ort: ej rönt den uppmuntran den, förtjenar, i följd hvaraf den för nårvaranide ej har synnerligen stor utsigt till annan användnin skilda vågar. Man bör dock hoppas, att den tid m& komma, då den be- sianes förtjent nf ätminatone oû, myc- ket intresse, att a, lc, osakkunnige personers. höras deröfver, innan do- wen falles 0 esse SA © Af ivtresse för såken och i medre- tnnde om, huru vå&l. vår industri (i synnerhet den stora) behöfver lindring i sina fraktomkoatnader, samt i den tro att jag möjligen kan gagna dem,- som ämna tillgodojöra sig detta trans- portmedel, erbjuder jag win hjelp vid ordnandet deraf, då sannolikt en god tel ropenningar undvikes, som jug'ej heller kunnat undgå och som eljes hvar och en nybörjare — mer eller mindre — torde få vidknnnas, Nekad utbetalning af oly>sfall8- försäfringsbelopp. dia", hos hwilket genom drunkning oms fomne fandtbrufaren C. 3. Hedberg i Osoby, Wester Fernebo foden i West- manland, innehade förfjäfring à 10,000 fr, har & den onfölan, som Hedbergs rättsinnehafware inlemuat till bolaget för ntbefommande af förfätringebetoppet lemnat följande fwar: "då ur de inkomna: bandlingarne ej framgår, att Hedberg genom jádan olydsbändelje, för hwilken bolaget meddelat försáfcing, falit iwatts net och duunukaat, få fan ftyrelien ejer- fänna något ersjttningsanspráf”, Esterföljanswärdk. ZJ England ämnar man, lassecnde på telegramtaxan, införa ett nytt flags telegram, de f. k. ferpeuny-telegrammen.. (6 penuy = oms fring 45 öre). Man har beräknat att deuna tarereduftivn gcuast Mall åka tele- grafens göromål med ide mindre än 30 procent, få att ett stôrre autal infiru- ment och Unier warder owilfkorligen nåd- wändigt, och hafwa de bärlör erfoderliga toftnaderna redan stigit till en half million pund sterling. - En -Köpenhamsfejour. Fakta til följande lilla lndustririddarehiîtoría ha från sâker hand fommit till mår fånnes om: , ’ Sow bewis“pä lättrezeuhelen hos mån- ga swenskar, hwilfa komma till Köpen- hamn för att der gôra fin lyda, fan an- fôras en i desja dagar timad tilldragelfe. En flånf? arbetare låt redan nere wid jamnen lapa sig af en af de många bouds ångare, hwilfa ned polisens tysta med- ifwande wid“ hwarje ängfartygs anfomft få uppstálda i länga rater för att fom pudlar i fina nåt fånga enfaldiga flugor. Industririddaren, till utseeudet eu hygglig arbetare, men & fjeljtoa werket en fers ånger firaffad brotlslinz, antastade den utet fôrsät anande fånlugen och bjöd på en sup, ett lo>bete, på hwilket swensken lywärr afltför ofta nappar... På helan följde halfwan, tungbandet loßnade och den resande meddelade fin nye mån att jan fommit bit för att sôfa passande vdselsättuing, helst något flags föpenskap, enär han hade ett titet fapital att bôrsa fied, Därför vn RK bonne fängaren råd. Han fôregaf afwa rättighet till att på landet idfa Atrdfaris handel; för tillfåltet fafnade hau ded nde digt fôrlagsfapital QhärtiQ oh ban hade ust fonimit till Köpenhamn för att staffa îg en fompanjon, War det ide êdets uger, fom fôrt honom famman med den sertie stäningen? Det ty>te ätmin= lone denne når hau hörde talas om huru mydet en fåran der handel funde askasta, huru fårlommen gärdfarihandlaren war i hwarje bondstuzga, huru der för houem buladed : upp det bålta huset fêrmädde e< han faltes wid ôfwersta berdändan sow le j t cjultatet af êswerläzgnlngarna ble att de bâda nya wännetaa so al pansoner, - Dansken satte sitt namn öd) fin handelorättighet în i företaget, sänin- en fina penningar, Får desfa senare dptes en del waror, dufwudfatiigen teps slagerigods, och byrded en draglärra, hware med handelsmännen begäfwo sig af utåt landet. De tego galthecber e zi en frog men just fom de flulle gå 10 sings eriurade fig vlåtaligex dansken att han glömt med= taga handelsrättighetäbewi[et, bwarföre I dan Återmånde: tid Köpenhamn får att bemta det wigtiga dokumentet. Detta war fu [uNfomligt I fin ordning, tydt friningen, oh sof snart den ment sed i MN 1 . LE) än d en-. Aktiebolaget "Fyl=" nät -X djupa: fömn,' drömmande han flulte förtsena på fia rep $& hurn han fe leswa, på falas 1 bondgárdarne war ; -—- e dag. - PEE LE , Meu ad, när han walnade bade han ej af silt warulager qwar få lång tepPump att han funde ånga sig deri; fompanjonen, fårran od) famtlige: warorua woro; för. ' dostade, deilenare för alt efter all suns» lifhet aldrig nera bliswa synliga för den lurade sweusken, : Krogwärden tog uret { vant af houou får ’natltlozis, och bwad de båda handelsmäunen förtär oa afto= I nen. Utan pengar, utan ur, ukan warn- lager måfté fåningen trafta tildata til Köpeuhami, dwarest han anmälte faken för poeten! Denna lydades dock ide ait gripa förbrytaren förr än efter Flera dae ars förlopp och då. war naturligiwis lagret realiseradi®, + Dytifa herrar jtaffa fig alltid snabb_ assättuiug, oa > Genom \wenska beflidningens waltmå. stare fid den plundrade arbersfarten en dädsbilfett till Malmd och 25 dre Htår enningar.! SÅ slulade den föpenhamt. felonren: e AA 1) l ob: - Allmänna bewillaingen utgår för ' násta år efter samma grunder fom fört ot beráfnas till samma belopp, fom för ' innewarande år, En- åndrlug {71 $: bewillningsförordningeu år af. rilddagen om ‘allt had. il gled | ändamäl att ffatlskyldig, fom fart” atdrag för; eu del - uppskattad infomst, all bestämdt funna se af sin debetfedet, uru stor åroinfomfl" af lapital esler ar- ete toreringåfomitén antagil honom eza, . Lagen. angående lösdrifmares be- handling. 3 En af wåra Stoclho!mskorre= pondenter ¿lemnar följande Sjmwerfigt af bestämmelscrna i den nu,af rilödazeu - antagna lagen om lêsdriîwares bchauo- ling: - Den, som. underkastas sádan be- handling, Mall ej:btott falna arbete och medel till. sitt uppehille utan och hafwa genem tringfiryfande eller på quuatjätt wisat fig föra ett fådant lefuaèosátt, att det. innebär wäda får allmän säkerhet, VO ordning eller sedlighet. Lösdrijware mar- nas inför närmafte poltömyndighet, dwars igenom mon undgår hans dältande c< ! transporterande med fängstjuts till tk, | beshde, som Ådömer fwängoarbete under ; en-tid af 1 månad od bögft 3 är. Mile ' dagen hade endaft gjort eu obetydlig än» dring i kf. mia fêrslig, hwadan fôrard- | ningen torde komma att tillámpas den I Oltober i år. ! fórorduíng om ändringar | fattizwärde- stadgan. | : . En fkantat. Örcsundet-Posteu med delar följande "fantiga" historia: : | Mantien hette Kaut samt förstod lute att "hálla sig på fin faut", men minsanu - förstod hans gunma det. Det kautabla wäjen,- som hospoeten Wirsén uppstält som idealet får en qwinua, war främ- mande för henne. * Deremot bade hen fmå mindre älskwärda egenheter, fåjen att mid minsta anleduing blifwa ”ftött { fanten®, och wid jädana tillfällen höjde hon alltid fin stämma, jå att hon talade { "diffanten". Huru bekantskapen knu- tits mellan. makarue war ju de flesta © obefant, men wißt år att ( åltenftapet efta stáldcs fant mot fant, eller som man wanligeu säger:" härdt mot hårdt. - Delta fallade grannarne för "fautning", cd när den sta>ars mannen derefter wisade fig ‘ med sôönderriswet anlete wltzade gran- narne och sade att han blifwit "kanthug- gen". Emellertid — oc derpå må ingen undra — tröttnade mannen: stunden på sin buftrus kantiga mwåfen eh: lemnade emmel: får längre eller fortare tid. Syß- lolds dref han do> ide bort tiden, fart han fantrat pá lífwets haf, utan anwände den i stället till att medelst både det scifna och muntliza ordet wädja till sina medmeuniskors barmhertighet. Till heder för denna må nämnag, att det ice blott war oft- od) brödfanter som hamnade i Kants pâse. j Stora fyden Rift och ide jä få lontauter fåges förfta gången ha utgjort haus byte, [Men under tiden trånade fru Kant, gråt tanntals med las rar och flidade ätdjte pojken till tidningss fentoret ! med en pikaut artikel; jå 1y= dande: - "Den,- fom anträffar Kant, om- bedes återlemua honom ‘à fatligwärden". „‘Fattigwärdsherrarne, som wißte af ingeuting, blefvo ide litet förbtuffade, når - de singo tåfa denna : text ‘e ide mindre förbluffade bleswo de, når nägra bagar derejter den förswunne på kanten af en Allerumswagn transporteraded in. pá om Po ol ' tot | , N Konkurs i Göteborg. : Handelsbo- taget Moritz, Friedländer & komp. har i dagg på egen begåran förfjattsilons furs. T 4 skulderuna’ 837,006 fronor. Amerikansk humor, Byxor biras alltid längre i Juli ön i Juni — en dag logre] ov 1 | Ett och anal från Stockholm. : “ (TIN TAN, a. Tidn genom Alte. Annönib). 4 "Konstverldon. | .. I dessa esliongense sista dagar bar (Get varit särdeles mycket; att välja. | I | - + Mt ; I : . Y "i E y - 1 2 oh | | | jp sun Härmed sammanhänga! , Md "S illgängarne .utgåra: 100,475 c< +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.