a 7 , . , . | i N ; | H oo N wi RL. ’ R et Sr SE | TROMSGFT » Becky Kal O RRS rr RENA DS SE: (ja, > Laholms Hotell: - - SSERCAE 9 Ilerr och Fru Bjarno Lund. dB SEI ES . = Y Tordagen den 13 Juni 1885 kl. 8 e.m, 4j R oe I ens : S&S È : PROGRAM: NT TIE - - Rd Op-«Tannhansers af Wagoer. 1 S [Y SF ED + ! H (sjunges AM her Luod) ' aper AND se S = ev "2 Aris ur Op. <Barberaren I Beytiinr af Soa AVS H =S (ejangee af Fra Lund)“, 2 E To LE) a, aa 8, Doett ur Opt, «Tiggarstndenten al [Ö SiH: Nov MR. Millöcker, | “iv Fra Land) . or = ss sjunges a! err Lund) RN Vv TAV [= oc. Paus "ER 838 SY (1 KeA nee 1 autom at : ee ' - ansk sån anges costym al Fra | Sn | Ve J © ] a REN room af Coltan - _ - ax | = 3 Fa = Nea (ojooges af Herr Lund.) " oe = 1 288. ©D D Ders Bt Narr och Fra Lund) = Sd) | , JA A. 9. - 9, Folktisa (ojunges I kostym af Fra Lund.) kc) R, so oc 100 Ari ur Op. «Fra Diavolo» af Auber.' - tg SR a I sö (junges i kostym af Herr Land.) SS =S "I 11. Kupletter ur Op. «Fra Diavolo» af Auber. Y , RR &: an; (sjunges i koatyns al Fro Lond) ' . mn r Sd a 1. 12, .Daett ur Opt, «Rozenkind» af Audran, | - - Ea : q, ] LZ S QR '” ; flanken i i bt af Herr och Fra Lund). ‘ rs O > ED Fr uo © å TLaholms-Iotell | | + af Herr och Fru Bjarne Lund |: > Söndagen: den 14 Joni 1885 kl. So. m; E PROGRAM: | REN 1." Aria ur Op, «Maskeradbalen» .... af Verdi, . | Soon (sjunges af Herr Lund.) | le i sh 3. Kupletter ur Opt.« i (sjunges af 9 O (sjunges i kostym a es «PAUS. | (5. Musiknummer. "6. Kupletter ur Op. (Fra Diavolo» af 'Auber. (junges i kostym af Fru Lund.) 7. Pâ vägen, romans... («junges af Ilerr Lund.) | 8, Duott ur Op. >Barberaren i Sevilla» »' Rossini, -(sjungeg af Herr och Fru Lund.) |, : + - > PAUS. i (sjunges af Fru Lund.) 10. Romans (sjunges af 11. .Folkvisa (sjunges i Itostynm af Fru Lund.) , 12. Duett ur Opt. Monna Juanita» af Suppé. («junges i kostym 12, Solveigs sång ur er | (sjunges af Fru Lund.) | x Tiggarstudenten» » AMillöcker. err Lund.) - 4, Duett ur Opt, >Rosenkind?..... > Entré: 75 öre. |. Gynt... >» Grieg. I lAudran. af Herr och Fru Lund). ecc zen uo D | Fezca, «carcere Af Arditi, Herr Lund.) i af Herr och Fru Lund.) 441 | Saholm, _ \Försäkren eder mot oly>sfall. "Man år. ingen stund Qäler”, få warnar med råtta det gamla fom hast otur ångrar fålert, det han ej begagnat erbjudandet att mot billiga pre= mier skaffa sig en nêdpenning, då olydan * warit framme. - | ¡Wärt upprop framkallas närmast af en olyda fom för fort tid sedan drab- bade Momalaren A, Anderson i Eden- - berga, . hwilfen, då han Mulle nedstiga - från eu wagn wid göstgifwaregärdeu der- städes, fêll baflänges mot stensättnîingen och fladade fig sa illa, att han fanslås ‘o< med ena balsfotan afbruten målte inbäras. — Cfterflidad láfore för- flarade sfadan wara få betänflig, alt lif- wet swäfwade { fara och fastän den fla-" date genom omforgefull mård nu tefins ner sig på bättringswågen, ffulle han sä- fert «ej tydt ‘illa om att åtnjufa fjul- wärddhjelp från fôrsáfringefonden. |"I dag dig oh i morgon mig", - det: derfêre forsäkcen eder! ' "| -Herr Bjarne Lund med frn ?on=- ‘sertera fåfom wi förut nämt i afton cd ‘morgen afton. Det omiy>ta fonstnärss paret år här förut få wäl kändt, att wi endaft tänkt oß böra häuwisa ärade mu - sifwänner. till de olifa anuenéprograme men i dagens tidning. ot Snittska teatersällskapet, hwilket för. nåvwarande :gástar. Engelholm och - enligt lofaltidningarne uppträder för a9- da hus med mydet beröm, har gjort får frågningar om Labdelra: för dem will ävpna Fina ortar, då de Här ämnade gifma tre à fyra representalioner. { Ej lift de. manliga teaterbandeu, som i någon gång brukat dyka upp här c< sere verat åjtådarne den mest onjutbara pa- rodi på skädespel, färegäs herr Smitls trupp, som utgdreg: of 12. personer, af . elt mydet gedì rotte samt har en f deles rolig o<h fofmande repertoîr, hware „uti Ingå i "bortsöjmande", -"Guldspindelu®. m. fl, äte hon mål äro tmårda att se, få alt nur terflår: Wott fräganz'— når 0< hwar? I han ätnsuter räntan ‘(under fin, lisstld, : hwißlans ständigi upprepade ljud, hw dspräket, oh mången. beter ådona fater sem "Sabinskernas | "Tomt oh tyst är det nu oh ång” tl o fet under pågående grusuings-arbete gife wit fambållet vrägeln of något *"storstads- lift", har - för en tid tystnattillfölje af pägäende flutbyggnad wid broarna. © Oronfägnaden funde man mähäntda ulan saknad afwaira, men den stängda utsigten att. fä fa per jernwäg, blef Pterligen en hôgst obehagtig ôfwerrask= ning för mången, som titande på det mängtungade sqwallret, bespetsade sig ort få warer från både norr och föder. Måns gen tänfer säfert få här: "Snälla jern- wägsstyrelsc! går någon råd för of face fars siyfbaru";' wi göra få med, e< uppe tråda fom telf för deras ênskan. "3 - 1 ! I Inspektion fêrráttas i dag wid bärs warande sfolor af ' infpektôren, filosofie doktor Strandmark, ch fortsättes iufpele tionen om måndag f skolorna à landet. Examen i tyska od naturwetenskap, den st, 8 lila sudenteramen, aflades I mäândags wid Lunds högre elementarlä= rower! af -studeranten Filip Leonard Jansson därifrån Laholm.., Examen i stadens fottjtola förrättag nåfta måndag fl, 10 f. m. : | Folfskolan i Melby'affintar mår: terminen nästa måndag kl. 10 f..m: ; Bra betaldt! | Hos qwarnbyggareu Joh:8 Olsjon, hwarest dylika lo Tare stundom brufa intagas, gåftade I går natt twenne' strykate fom uppzäfwo fig wara fell af fra — den ene lôjt- naut :bwilla, sedan de tidigt ofärdat wáärdsunan för att flaffa dem en ”mor- gonanistare®,; [Gappade fin mig, medta= ande som minne ett par rodar, tvenne fattor m, ‘m. fom i hast funde êfwer- oninmas. Sen upplä>t, od wärddfoikets brädska för tillfället, hindrade dem fårn ait eftecfåtta de ljusa foglarna oc torde mißdödet får framtiden fomma ‘att gâlla fom. ett warnande, fe npp!, | | © 200,000 fronor har | herr P. von Moller’ i Helsingborz porri Hin. vorfta måsfionslållftapets pensionsfond mot alt | delar, utan att på samma gång blifva inga andra åtgärder, för närvarando '] böra vidtagas: än'att vAnligen anmoda | resan hållas nfekilda från andra icke i Angüende fkreatursexporten från Halland, bwarom stridigheter, fom bekant, 'uppflått, har ‘medicinalstyrelsen uu tid allande ängbätoakticbotag ‘aslätit föl ande skriswelsez | ns Med unledning ‘nf kreatur med bo- lagets båtar, har medicinalstyrelsen två gånger. infordrat förklaring från de voterinäror i':Skåne. hvilka äro ontágno att besigtiga de kroatur, som derifrån ” exporteras; och enär det af dessa förklaringar vill synas, som om do anmärkta olågeoheterna med öm- sesidigt tillmötesgående böra kunna undanrödjas, nch under förhoppning om att ändamålet ‘med nú ‘gillando föreskrifter" beträffande” exportan af kroatur skall kunna,på ott tillfreda- ställande sätt ernås, utan att nya âte Ardor behöfva vidtagas, hvilka icko unna ' medföra dermed afsedda'för- högst betungande icke blott för kre- atursoxport,- uten äfven för" dosans transport sjövägen inom riket, anser medicinalstyrelsen, att från: dess sida ångbåtsbolagsstyrelsen tillse, att bo- lagets båtar framgent, på så sätt ou-: mera lår ega ruin; efter ankomsten till Göteborg och der verkställd loss- ning blifva omsorgsfullt desinfiserade, innan Kreatur tagas: ombord,, äfven om dessa Aro efscdda att transporte- ras: endast inom 'riket, och, att, för eû vidt utan "alltför stora svårigheter och kostnader sig göra låter, do för ex- port afsedda besigtigade djuren under. besigtigado djur. Skulle hinder upp- stå för export från akåneka hamnar al djur, besigtigade inom 48 timmar före fartygets ufgång, eller afgifter fordras utdsver de i taxan. bestämda, vore önskligt att derom anmälan gö-. res hos medicinalstyrelsen, i Ett arf på 51 millioner. I Hal- [andaposten för gårdagen läses: Wi med betade för någon tid sedan — utan att iftåda of answar för riftigbeten of den of "med anspräk på trowärdighei" tem- nade uppgiften — alt ett arfupppående till nämda ofantliga belopp skuile fomma att tillfalla de nårmafte slägliugarne ester en i Ostindien afliden halländing: Sjelfs flart år, att wi beiraftade de många mils lionerna med ett wißt mißtreende, men att hiftorieu om arfwet saknade all grund, betwislade wi deß mindre som wär fagess man just war en bland arftagarna in spe, De upplysnfkzar wi af denne erhllo woro emellertid ide synuerligen egnade att sprida tillrä>lig fklarhet öfver den uystiska saken. Meu af intredse för denna upphörde wi ide derför med wåra forske ningar hwilka ded förblefiwo utan resultat ända till i-förgår, då slumpen helt owån- fadt förde i wär wäg just den nårmafte arfwingen, maskinfabrikanten O. Nilsson från Landófrona, Uf honom erhöflo wi” uedanfrående upplysningar, som wäl torde tntresfera wåra lâsare- : Jöns Petter (Per) Nilsson (eller Beugtdson; han kallar sig både det exa cd det andra) föddes i Orlid î D. Karup år 1828. Redan tidigt offlyttade hau derifrän td en foden i norra Gtåne, ot omfring 1850 teg han hyra à ett bandetsfartug oh gid till fjöd. Cfter wexlande êden slog han sig ned i Wictorla { Australien — saledes ide i Ostindieu, fåfont wär förfte sageömau uppgiswit — der han inföpte en mindre plantage, Ges uom ly>ade affärdspekulationer Törwårts wade han nom fort en lysande förmå- genhet, hwilken han få förwaltade, att den städse ötaded. I silt älteuskap hade han en son, Bengt. Nu åro få wäl denne fom föräldrarne dôda, och nårmafte Någtingen år I. P. Nitsfona lufin, Kri- stina Swenédotter från Sfummestöf, nu ift med maftinfabrifanten O. Nitsfon från- Landskcoia, wär fenafte sagesman. Hr O. Nilssen har under fin resa i wåra nejder i Biftadåtrakten inbemtat närmare upplysningar rörande fin hustrus slägt, 155. Karup tagit fännedom om 3. P. Nilosons fôdelseâr m. m. och Nuts ligen bär på platsen- antagit juridiski bie råde. : Helmflad—Iönköpings jermvägsaktie bolags obligatiousinnehafware, hwilka ges nom hanfdirekiör Wallenberg inkêöpt näm<= da jernwäg, åro talade att Jammanlräda för banans trafiferande. , . Kristina Nilsfon jemte tenorsku- laren Teoder Björtften reser i stutet, af unl til Norge för att ge konserter dels der o< dels i delar i Swerige. I Mus på ger hon ‘sig öfwer til Finland oh September är bon dier i Stockholm. Hon är anstáld af herr Alexander Bull, Den separerade ommjölfen ha mwåra landtbrufare bft far Ia få kö fu för. Wid Alerby { Nerike har err Iwar Lindsitrôm austält förfök med den separerade skummsölken wid ulfod= ringen af fin m]slfboskap.- Flertalet af forna ha want fig, vå cn eller ett par mwedor, att drida mjölken som giswits 16 tin 20 grader warm I rännorna firar före middagsutfodriagen 0& för att: gôras [mafilgare gifwlis med (må bitar ara ide fafa c< något fur lernmjötk. Ingen minfös ning inträdde { fornas mjölfprodultion I den 15 dennes föratt bilda ett nytt botag 7 sta âr en a I 1 . ! ‘ 4 ' "or ‘fer fynted djuren förföra i hull. - Herr Lindstrôm har deråfnat alt summsêlken betalt jig med 6 till 9,5 ‘ôre fannan, |“ —*F senaste- numret af RM för laudl- mån warnar éu insändare för ulsedriug med-ofkokl skummjôlk, emedan man derle genom fan sprida tuberkelssjukdemen. I el = Laxsisket i Wenern har under wären, meddelor -man N. W..T., warit fåra giswaude,- fannolilt till fåtjd, af desv falla wäderleken. Sedan nu wädret börjat bli warmare, har do fisket warit något bättre, och under förflutna wedan kan det anses fom” medelmättlgt. Priset ä lax. är uu . 60 til 65 åre pr sfâlp. or , 8: samband härmed kan nämnas, aft Fiffet { Ostersjôn under wiukera oc wären mwarit owanligt rif. - _“- Kronprinsens husarregemente får den 21 dennes på Bonarps hed besôf af 10. dragonofficerare, shefen, två majorer o< fju fubatternoofficerare, från tredse neumarkska dra ouregementet, för hwilfet fronprinsen af Swerige-Norge är hedcrs« dfwerste. RR ar Snbfudningen lil de fråmmande of fle cecarne har utgått från regementet. ' Âfe wen fronyrinfen är inbjuden, men lår hå grund ef swag helsa ej Tunna: Ens nna ‘sg. 0" " Af rikets fläder egde wid 1883 års utgång fjorton ett inwánareantal af 10,000 efter derôfwer, c< ufgjorde deras famman- lagda follmångd 65, vroc. af samtliga städers och 10,7 proc, af Hela sandets bee folfuing. Den foltfattigafte staden ‘är Falsterbo med endast 345 nw. Bland löpingarne funnes 14 fom egde stêrre och G mindre follmångd ån denna stad. Främft bland föpingarne stod Lysekil med 1,815 inw.-o< sist Bergqwara med 141, -- Fotografien år ett yrke, hwars id- snart sagdt hwarje fe>en har fin foto- graf. I syunerhet är detta händelsen med Wermkano, skriswes til Aftonbladet, der fotograferna tyas tro sig funna fåra uld med täljfuifwar, Som bewis här- för forde gâlla; alt det lilla Filipstad med sina 3,000 inwänare inom kort får sin tredje fotograf. Priset på folografi- torten derstädes är för uärwarande 2—4 tr. dussinet! Det nya postporta och breswexlin- gen. Dä förflag 1883 afzafs att från o< med i är uedsätta brefportot på få fått, fom sedecmera skeit, beräfknade man, alt postwerkets infomfter derigenom skulle för 1885 miuskas med 632,000 fronor, under det postutwe>klingens fortgående tillwärt beräfuades sola öfa intenmsterna med fr. 138,750. Alltfà sulle minskuin- gen i fjelfwa werket bliswa 493,250 kr, eller i rundt tal pr qwartal .123,300 fr. "Emellertid har det under det gångna förfta quartalet wisat fig, att denna minskuing trols portonedsättningen i sjelfwa werket stannat wid endaft 13,000 fr., esler 0,4 proceut t stället för berälfnade 7,4 proc. i förhällande till postaustalternas uppbörd. Derigenom har postwerket fett fig i ständ. att ej behöfwa lyfta något af.de medel, fom reserweratd, för deh räkning i följd af befarad stêrre minskaing i deß infomfter vå grund af portonedsättningen. Fortgär det på samma fitt oh i samma proportion som hittills, will det fålunda synas, fom skulle portonedfättningen i håg grad hafwa ôfat brefwexliugen. Ett märkligt rättsfoll, Nägra vers foner gingo för öfwer 10 år sedan i bor» gen för en länesumma "till def sull be- talning fett”. Sedan skuldförbiudelsen uppfatts hos dem, instämdes de afinne- hafwaren till wederbörande domslol med yrkande att de måtte åläggas utgifwa aterstäende fapitalskulden jemte ränta. Löftesmännen bestredo- kraswet och in- wände, att de i>e inom 12 månader från de särskilda afbetalningsdagarne blifwit för de då til betalning förfallna belep< en-lagfötta. Domstolen biföll doc fi- tanbens talan, hwiiket uislag fetermera sosláldes af hofrätten och hôgsta dent- olen. Ett blunder. Med anledning af gzundffatteasstrisulngen framställer N. « A. följande funderingar: Säsemn alltfêr wäl fändt är, hafwa fk, m:t och rifêdagen besutit, att från och med nås afftrifning af 80 precent fan ega runt à den fronan behållna grund- atten, Delta är uu godt och wäl, oh beflutet utgår en onekiîz och stor fördel för sfattejordens egare, men det år ded en liten omiåndigbet, som man \ynes bafwa förbisett och hwilken ställer en del jordegare { wida fôrmänligare ställning, är afscdt warit, men läter andra belt och hâlet Jå utanför|grundskatteafskcif- .ningoförmånen. Det“ finnes nemligen något, som heter "jordafsôndring”, då från hemman eller lâgenhet wiß ezowidd fan afidndras c< till annan êfwerlátas med sull eganderätt. |Nu stadgas får: ordningen den 6 August! 1881, $ 4, att & jord, som fålunda affdudras fr n hem man eller- lägenhch Mall ârlig afzäld lägga8" { spanmäl, eller anuan tåmplig räntepersedel,' o<' dena afgäld, hwars belopp prôswas of fenúngens besanningde hafpande, får es wara mindre, ån att den motswarar. hwad af hela hemmane)s räntor ed fran allmánna u!skylder wid 4 . | | - 0H med flummjöttofodringen o< ite hele |: jemsdrelse af egornas storlek- e< bestal- nom? Den aprostituerade quwinnan åte Ki 1 i - à H bt ' e PO i Sr ' ' ot ÄV ns VY 1 1: “sfylderna, o< hau, uppbär säso „derwid asgälden sásem en $jelp ren“ till den assónbrade sorden, - Di nu fare vå seuare åren betydligt êka18, få att- "dyr stad jan Loudon. Nágra minuters dur funes syndiga warelse; ty att begå TN I fen et å de al Indrode orde 6 - Y ‘egare e sortfaeet: | answariz får att betala ‘til ftatenlut- | I vd in ole fa från den affåndrade fors den, hwilken afgäld för öfrigt är en pris 14 vat affär mellan! hemmandegaren och ezas ‘| ó är, srágas, hüruwida hemmansegare för få fina 30 'procent afftrifna på fela ; räntebeloppet, nien ände> ega oaffortad ; upptåra afgulden, ‘inen I sädant fall får han mer ån 30 procent afftrifna, under” det att egaren till den afföndrade jorden ide får någon bjelp alls hwilkét mål är « isp {1 sfäligen | obi0ig) o< orättwist, Då desfe fr |} | mindre fordegare wál' hafwa samma rått | att wid ett dylikt tilfåle komma åtanke, Att åter utan ¡widare tilåmpa beslutit | få att áswen en tredjedel af den beftåmda afgälden affortas, låter fig helt entelt | | ide gôrq, då denna afgäld år grundad pá privatråttellga: fontratt, milla å les gal wäg funna 1gôras gållande.: Af stort utresse skulle wara att weta, huru hans excellens statämsnistern som med få ster omfigt” beredt [denna fråga, tåntt fig dena nåk böra fnådad.. Att beslutet om grundskatteasskcifuingen 'i>e kan tilim- pas på den afföndrade fjorden år klart, | o wi få wäl derför nåfta rifsdag mot * Inga en liten apostill till del nu fattade 1 beslutet, ásyftande att fordra anflag til | afsöndringöafgäldernas Intöfen til staden, / iet hotell i London. Det år ' mydet 4peuskar i London för närwarans de, od) för dem, fom âmna sig dit, res; lommenderar en f Loudon waraude förs * respondent till | Sweaska Dagbladet ett my>et bra 'swenskt Hotel, fom eges af wär -landsman} Ingenlören T. Schram, Det kallas Temple Hotel cd är belkact wid Arundel street, Strand, som år den - stora sträfwägen både för dem, sem wilja gära affärer {| City, ‘oh för dem; som |, roa sig pá teattarna, af hwi.fa de flesa — : ligga wid Strand oc) gatorna, som ut- | mynna der, Hetkellet är i götist stil, har | några cd: femtio rum, oc man finner | der engelsk komfort parad med swenssa priser,. hwilfket ide är att försmä | en få Sn wäg derl ur 80 Strand, der en hwar skandinav, ' ‘| som anmâlcs. af flubbledamot, fan få i [ PJ 1 rån år Skandinaviska klubben,- tillträde som tilifällig ledamot.- De stäne diga ledamöterna uppgå till êfwer 300. ' Man finner, der \weuska tidningar 04,” biwad mången sweusk refande. sörgäfwes | spanar efter € utlandet, swenskt bräns : winsbord tig middagen. . ! En ”fynderffa" o< heitnes straff. Från + landöbyzden fire Hin RE | VWeridblaret följande flildring: | y Gråt Inte, barn lila! Han fan wäl inte d'a (döda) dej. Når du, burit dej få illa åt, få fan nu ingen menska bjelpa då. För — À di fa han ffa wa" aldeles före 3 färlig, Men hämen bryc jag mejändi — inte få mö't om. DÅ wärst má alla db. | andre, fom fla fi mej-der i preftgården | ed) utåt wägen. : Ja, hon flulle gå tid prestgärden, deu- unga qwinnau, une dit och "friftad", innan hon fit "tagas i tycke". Heuncs siälasôrjare skulle dundia ut lánisianet en födan fórskräcslig fynd, sem den att i vn 1 I . föda barn utom åltenflapet, är det ide tysligt? En qwinua fom i frådbet går I {à långt, att hon glömmer hederns oh. pligtena lagar, fom föraftar gudomliga och menskliga stifteljer — skulle ice heù med all den stränghet, wär slappa lags ftiftning medgiswer, beftraffas och tulta! p>}° Jo tigt! Det tydte hen till ch md — Ai sjclf. Huru my>et mer Då hans höge "I wördighet prosten! 3 Stalfwande i alla leder, stiger Honin > 7 i haus erpeditlonsrum, ôfwetflädt runtt 15 fring wäggarne of dammiga bêder. Der ss rejentera sig à hyllorna de gamle Has d Lä fiera i urblekta pergamentaband, der | bY unes bibeln med fommentarier, förflas > 1 tiugar och utläggningar samt lärda ar- beten på olifa Ipråt, i fitoso)i,; i moral nm. m. Hiwad mänga ârhuudradeus vije f täntt ädelt och fort är här fammanfördt, . i deras båfta arbete ftå hår uppradade i den 'fårde prostens arbetsrim.. Luther, reformatoru, och Olaus Petri hans lir jungez Gustaf den andre Adolf oc skal? defungeu Esaias Tegner seur fina guld | förgylde ramar med allwarliga blidar | ued från de höga wiggarna, Ver finn |“ ännu ett porträtt jewärdt âfwen det, > nien det har fått sin plats: för myd>et I fluggad, Det stär ecco homo inunder och) "fule wara en bild af henom, 'font sade: ”bwllfen, fom är utan synd,'dan aste förfta stenen på henne". a d tåfet wreds om, fåg prosten upp 1, | Kledan hôrdes flå 10 i ett rum innan för. Ester en och en half tinrme wrided åter samma nydel;omlring i dêrret, oh en förgråten ung gwinna utträtet 4 från nyg deftsffna rum. | Men sex gån er får hon ålerlfomma, en gång inv fås an den fjunde blir hen “fyrktagen"l > Hwad wadert 'o< uppbyggeligt hon der, ji under fid hyôra, får ide i min maltalt v återgifma, i men -det' will jag frågar år ide en qwlnna nog ftraffad med delle | danden od) förödmjukelser ett sädant fel- ; seas som förewarande medfört Ar tu 1 f; amt hon' brottallg? . Ár det ide sasimet mannen, som oftast är den mest sirf y wärde? Ywarför fe då medfalla bes |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.