spann vatten blandas ', dricksglas rå karbolsyra; detta plis öfver 2 t:r torr jord eller torfinylla, blandas val och utsila som säd afver hela fältet. Skånsk landsman. Halstrade köttråtter förordas af doktor Vesterlund i Enköping för personer, som be svaga metet:vilt- ningeorgan. Orena rockkragar göras lått rena genom användning af petroleum. Man begjuter dem dermed, gnider dem med en yllelapp, stryker dem med ett hett jorn mellang rått papper: och ett ögonblick derpit se de fullkomligt nya och obegagnade ut. Medel att förjaga flugor från lastar. S/9~ verksamt medel att förjaga de besvårliga yrfän, som un- der sommartiden plåga histarne, har man rekommenderat dels ett alkok på valnötsblad i Attika, dels ock en lösning af 60 gram asa fotsida (dyf- velatrack) i ett glas vinIttika och 2 glas vatten samt att påstryka denna lösning på de delar, der dessa plågo- andar helst uppehålla sig. Ett an- nat verksamt medel år glyccrinbadet, som finne( öfver allt i handeln, men hvaraf man allenast bör skaffa sig Browlinsons bepröfvade preparat. Ett litet godt råd. Man behöf- vor icke stryka hvita gardiner: NAr de Aro tvättade, starkas de med det samma och bredas ut på en golfmatta, öfver hvilken man först breder ett lakan. Man rullar vål ut kanterna och spänner dem öfver mattan med knappnålar på ett qvarters afstånd från hvarandra. Når gardinen ur torr, tages han upp från mattan, och Ar då mycket vackrare, An om han rul- lats och strukits. Detta sått lår an- vandas i England. Föremål af terracotta rengöras bitet på så sätt, att de tvAttas i varmt såpvatten, helst med en ej får båld borste. Såpan sköljes derefter väl af, och det tvättade föremålet sattes minst 8 timmar i kallt vatten, så att vattnet står helt och hållet öfver det. Detta behandlingesAtt går, att den yttre smutsskorpan går bort och föremålen åter blifva som nya. Karbololja år ett osvikligt medel för bistyng. Ingen svullnad uppstår i fall sådan olja gennst tillvandes. Medlet har i dagarne blifvit prof vadt å en egendom i Nerike. Nyttan af att besöka elektriska utställningar. Från elektriska ut- stallningen i Göteborg omtalas i Göt. P. en komisk episod, som föreföll för några dagar sedan. En åltre, qvinlig representant för den Alakliga befolkning, som bygger och bor på Hisingslendet, begärde vid utgående från utställningen i pockande ordalag att få sina erlagda .tre daler. tillbaka, alldenstund det var bedrägeri med hela tillstAllningen. Man hade till en början svårt att latta eller intrångs uti den tankegång, som kommit bondgumman att få en så o- fördelaktig uppfattning om den från andra håll ined så mycket erkännande motta utställningen, men man kom slutligen till klarhet, då gunrtnan upp- lyste, att man sagt henne, att hon. kår inne skulle bli af med «gikta.i men- nu hade hon vankat omkring lokalerna en timmas tid och lika illa vArkte det i armar och ben för det. Att på öfvertygeleene vag söka taga gumman ur sin villfarelse var omöj- ligt, och man fick derföre gripa till doktor Renings metod med lifelög- nen och förklarn, att verkningarna af elektriciteten ej så der tvårt kunde göra sig märkbara, men att hon nog skulle spåra dem om en eller annan veckas tid, och skulle non som i slu- tet af nåtts vecka oj kanna någon lindring i «giktaa, så kunde hon ju då höra åt för att få sina pengar till- baka, Lugnad härigenom afitgenade sig Ilisingsmutter, som naturligtvis ej hade sig bekant, att utetAllningen då Ar afelutad. Nar man skall koka kött, bör man aldrig lagga ned det i grytan, förrin vattnet kommit i kok. LIggee det i förr förlorar det betydligt i nå- ringevårde, i det en del af ägghvits- ämnena upplöses och stiger upp på soppan. yta i form af skum. Kokar drremot vattnet, når köttet låggee i grytan, flyta Agghvitsåmnena på köt- tets yta genast samman och bilda en skyddande hinna. Om hafreagnar såsom madrass- fyllnad skrifver en i Sverige gift echweizeks, att sådan madrassfyllning anvånda i Schweiz både rika och fattiga till sina små barn. ,Jag har firren sett tyska familjer begagna dem, men vet ei ) , om de aro allinint bruklige i Tysk and. Mina egna ml ha aldrig haft en enda fjåder i ein sång, bara hafreagnar, och alla njuta de af den förtaffligaste belga. Jag har ibland försökt göra pro- paganda för detta sunda etoppitmno, men till och med fattiga mödrar Aro mycket förtjusta i sina illa- • Iltftir mycket för att vilja ut- luktande byta dem mot något så simpelt som halreagnare. Biskötsel. Om ett tillförlitligt medel mot yngelröta ekrifver en nf Vermlnnds ingen vill gifva efter, uppstår ett ord- byte, hvilkct tilldrager sig bordgran- narnes upptuarksamhet. En af dessa hviskan (larvkö till sin aidokarnrat: — Ilvatl år det för herrar, minne ? — Jo, ett par advokater, braka ha ett mål sig emellan och hvardern söker ett få råttan nå sin sida. Yrket. Tiggaren: — Goa, snälla herrn var bnrmher- tig mot en fattig steckare! — livad har ni för yrke? — Jag Ar myntsamlare, gon herrn. låns skick4aste biskötare: Johannes Andersson i Stenestad, följande: Yngelrötan eller bipesten Ar bisam- hallonet svåraste fiende. Ynglet dö- Till blomsterspråket. ..slug för- das, aamhIllet för ett tynnnde lif och utdör slutligen, och genom den plutt• står inte, hur Emil kunde skicka mig dring, som do starka simhallen* an- en krukväxt som present. Men nu ställa mot dylika förevagede kupor, vet ag! Det år symboliskt: blomman sprides mitten, så att snart ej blott skall påminna om mig och krukan hela biståndet, utan också traktens om Itonom.o alla bigårdar kunna vara förödda. En Akta man, som brukade va ra Sjukdomen orsakas af bakterier eller mikroskopiskt små svampar, hvil- långe ute ont aftnerne och som, når kas groddkorn fastna på bion och han kom hem, ej alltid var så säker på benen, hade en gång försinkat sig medföras till andra simhallen, som då angripas af sjukdoinen. Det smit- till klockan fyra på morgonen. Hu- tade ynglet dör, cellocken mörkna strun såg emellertid att hans tillstånd och sjukna in efter en tids förlopp, var sådant att det ej tjenade något en mångd små hål uppstå; och slut- till att tala till honom och sade der- ligen infalla de samma helt och hål- för endast milrit förebrående: — Kåra Hans, att du kan komma let; arven obetäckt yngel angripes hem så sent på natten, klockan år ju och dör. Det döda ynglet bildar slut- redan alver fyra ligen en brun, illaluktande massa, — Fyrn, visst inte, jag gick nyss hvars beska smak gör, att bina sky att vidröra den, innan den torkat, förbi kyrktornet och hörde att hon hvilket dröjer långe. På annat sått slog ett flere gånger. dödt yngel torkar dsremot snart och Olika synpunkter. Frun i huset, utrensas genast af bina. För att bota ett af bipest angripet som mer syseelsåtter sig med stora samhälle galler som första vilkor att 3,terldens nöjen An med sitt hus, gir nedamålta hela vaxhygget med ynglet tidigt en morgon händelsevis ner i köket, der hon finner stor oordning och koka massan val, att svainparne dödas; honungskakorna nedsmältas harska. Hon stiger till kasen: .Hör och får ej ene honungen användas åt du Marie, det förefaller mig, som om du stigit för sent upp i dag!. bina, «0, nej, kåra frun., löd svaret, .det Bina intages i en tom kupa eller tralida, byars öppning stanges med är frun, som stigit för tidigt upp.. jerntrådsvåf, som inalapper luft men Sjelfkånsla. En dame: hindrar binu att utkrypa; år vädret — Huru mänga syskon Aren I? varmt, år det bäst att etAlla dem i en Max: mörk, sval kallare, der de få gruset, — Vi Aro tre, två flickor och en tills de blifva utmattade, hvartill åt- go.se — gossen det år jag. går omkring tvenne dygn. Under tiden tuåttas bibostaden väl Också en tidsbild. Tanten (till med kokhett vatten och smetas der- efter vål med i vatten nyss blandad en fjortonåring): Men, Elise lilla, på osläckt kalk. Ramar cch tackbruden gatan bchöfvcr du val inte oupphör- teåttas helst i en kokande vatten- ligt bara den der pince-nekn. Elise (med en knyck på nacken): gryta. Marken omkring kupan beströs med kalk, och der liggande, smitta- Om tant finge råda, skulle jag vål löpa alldeles unken omkring på ga- de yngelkroppar må förstöras. Nar de instångda bina blifvit ut- torna. mattade, börjar ett och annat af dem Regelbunden badning. .För er att falla ned, och ett svagt sorl 'ires nödvändigt att vid knackning på lådan. Den nu sjukdom år det torra kalkon utsopas ytterst val ur ni badar regelbuturet., sade doktorn den smetade biboningen, hvarefter till patienten. ..Nfen det har jag gjort, hr doktor., bina insläppas, eller ock intagas dc i ny kupp, gnid pi den förras pint,, invande sjuklingen; .jag badar regel- bundet en gång — livar sommar». båda fallen få bina bygga nytt vaxbygge, helst på konstgjorda kal:- Upp och ner. (Under senaste elds- inellanvåggar, och fordras till en bor- vådan). Ene pojken: Du skall få se jan med socker eller frisk honung. att hela gården brinner tipp. FörenAninda behandlingssätt grun- Den andre: Nej du, han brinner dar sig på egna iakttagelser och er- allt ner. farenhetsrön samt har af mig och flera andra biskötare blifvit försökt, eeeeeeeeleeeeeele alltid med osviklig framgång. baubc16utiberrättelfer. (N. V. r). Tid table d'hilten. Ett par juri- ster, hvilka sitta inidt emot livnran- dra vid middagebordet, gripa samti- digt teg uti ett der stående fat, dl atectbeline böra ben 10 3ali. eten, 1: 10 å 1: 20. X5tutttmtöl, bytte, 1: 80. 8n(1, iftft 90 kr, hamit 88 al 85 ört. 214pnial 1: 10 pr 20 r/d12. Starn, Mab. 95 Å IDO ört, G•rab. 90 å 95 öre. Dolce 85 a 87 öre pr 20 flalo. Arter 16 å 18: tr. pr gammat tunna. 23nIntsin 1: 68 pr tanna. 18 Från hus till hus svål-rade vårens genier, att förkunna sitt annalkande, och dc menniskohjertan som öppnade sig för dem, hörde den hitta klang och sång, som det slumrande bryets uppståndelse lofvatle dem. Men det fans månget hus, som för- blef slutet för dem, månget hjertn, som kallade fröjden öfver blomstring och solsken en dårskap. Våren kande dessa hjertan, den drog likgiltig förbi dem, ur dess Ymnighetshorn föll intet blomster på dem, då det ju blott ,kulfe blifvit elakt söndertrampade. Den drog likgiltig förbi det stora dystra huset med de tillelutna jalueierna, den kände det hårda strånga ansigte, hvil- ket den såg bakom de till hälften förblindade rutorna, den visste blott alltför väl, att det var fåfilngt att visa detta förhår- (lade hjerta de kostliga blomster, hvarmed så månget annat menniskohjcrta jublande bekransado sig. VAl tånkte den på den tid, då den bakom dessa rutor sett ett Alskligt barnaansigte och derbredvid en skön qvinnas; den tiden var för långesedan flydd, och de båda voro också för- svunna ur detta hus, hvarefter jalueierna ej mer öppnats. Do voro försvunna, den bleka sköna vinnan och det leende bar- net, och sedan dess drog våren likgiltig förbi huset, vred på den gamle mannen med den mörka, elaka blicken och det för- stenade hjertat, hvilken drifvit ut dem båda. livad brydde denne man sig deren? Hans gulds röda glans var honom kärare An det klaraste solsken, som han al- drig saknat, hvars våleigneleer han aldrig klint. livad angick det honom, om folk sade, att blod, armod och svett klibbade vid detta guld? Oskar Welin såg ej flåckarne, och det var honom likgiltigt hur mången förbannelse, som hvilade öfver hans skatter. Guldet förlorade ej derigenom sin glans och klang, och om folk också bakom hane rygg bröt stafven öfver honom, så tog man likvit! af sig hane; för honom och hans skatter. Kunde han val påminna sig en tid, för hvare åter- komst han skulle offrat blott en liten del af sina skatter. Vanvett! För honom gafe det intet minne, ban såg blott den våg, som låg för honom, han icke blicka tillbaka på %Urberg& böra ben 10 3ssli. emot, håna ovallItter 1:18 å 1: 20. Odutre ferm 1: 12 a 1 15. bord'? 95 ört A 1: 00, Ml 94 ÅM bre. Darrs 84 ört för buil «fob. 8i. ört får btvit riab och tia ört för heart pr 21. 11510. Tirannitn 1: C,6 in loco trtra tentant tt tonna. Fårdigtryekta blanketter till Atiktionsräkningar, ovanligt billiga, A Lahol ms Tidnings Tryckeri. Smålax esniannettnabre. 92cmcante tes 7 juli. a:o.) (akt/bane Sirade 1:a !bleka te2-10ti 2:a „ 97-102 . 85— 98. nit „ 8:11arfnottne nattro: falk ~I= affilll•=1 ■ 1•1" å 40 öre skAlp., säljas i FI- skebolagets magasin. 1 tjenst åstundas. Två tjenstepigor, vana vid injölkning matat fösedda med goda betyg, erhålla förmånlig plata 24 Oktober om 'miltalen göres å Snnp- perp hos Olof Andersson. i 1 1 Till salu. 1 g. II r. bilaggeblad siade, direkt F. Herms 8kogeby, Laholm. På förekommen anled- ning meddelas att gode dubbelrehadt Brånvin silljes fortfarande till 1 kr. 90 öre för hel kanna, Afven rekom- menderns utmårkt god Cognac och Punsch från 3 kr. pr kanna till högre pris. Brånvin ankarvis mycket billigt. Skogsby GA.tgifvaregård den 1 Juli 1885. P. Harma. 527 Meyers- blanketter, häftade i starka och snygga pappband om 100 å 200 i livade till 1 kr. 25 lire och 2 kr. pr band, ärvensom likslå blanketter till 2 öre stycket, billigast å Laholms Tidnings Tryckeri. Delar till Sy maskiner anskaffas fort och billigt. Medel mot jordloppor. Till en Hallon- & Körsbår• Apelsin- & Citron- Safter, Wanlij-Choklad af terfl, 2, 3 och 4 Cremkakor, Crembaton Cretn- rullar. Amerikan- Paron- Jordbår- Drops Hallon- Rosa- Lernon- LULU tf Dant Bröstkarameller, Blanded Rocks, Kött-Extrakt i I, 3 och 5 Portioner- flaskor, China & tagel-Sov a, allt från Bröderna Cloetta i Mahnå Fabrikat hos F. Kiökemeister. Sorgbrev, i 2 öre stycket. Sorgkuverter, flera storlekar, från 2 öro st. Sorgliort, flera smakfulla sorter, billigast å Laholmf tidningstryckeri. maskiner • .• O På förekommen anledning få vi härmed meddela att Vi fortfarande försalja i Siiib o.el. Sym(ismner 0 • till våra vanliga billiga priser och konditioner, samt, på grund af den låga avance vi beräkna, betydligt billigare än Singers Filial i Halmstad hvilket är af såväl dem som af do många kunder här i orten till hvilka vi för- såt& symaskiner, erklindt och sålunda faktiskt. tig Oti OD Laholm i Juli 1885. 518 LARSON & JACOBSON. 19 de blomster, han söndertrampat, på de brustna hjertan, t.fver hvilka han gått fram. Det rörde sig inom honom ingenting, som skulle ingifvit ånger eller ledimnd; den dåtnon som tagit hans hjerta i besitt- ning och förstenat det, dref honom med gisselsl ag framåt och öfveröate honom med ett guldregn, då hans fot eöndertrampade ett menniskohjerta. Han stod också denna dag bakom de skumma fönsterrutorna och såg fundersam ut, men hans tankar gAlde icke den vaknande våren, icke dc doftande violerna vid de knoppande håckarne, icke foglarnes qvitter och jubel iden grönskande skogshagen — de vandrade med afmått lugn de vågur, han visade dem, och vågade ej strata derifråo. Det var mörka vågar, de förde ofta förbi gapande bråd- djup, men på alstånd vinkade ett förledande mål, cch dåmonen, soul skyndat före dem, höll grisande de fylda pennirgpåsarne högt i luften. Den gamle mannen gick till sin pulpet och öppnade en bok, som låg på den. Så han njöt af siffrorna, han fann på bladen! Så hans ögon lyste, då de hvilade på dessa rader af siffertal! Han hade bragt det långt under de trettio Ar han drifvit denna affår; han kunde vara belåten med resultatet af sitt ar- bete, och hur mycket kunde han ej vinna Innu! Ilade också åldern blekt hans hår och ristat djupa fåror i hans vissna an• sigte, så var han Annu frisk och kry, en lång skicka låg åsnu för honom, innan han nådde slutet af sin vandring. Då han beriknade kvad han egde och lade till hrad han årsnu kunde likvit-fra, så evAllde hans bröst af det stolta med- vetandet, att han rikt ockrat med sitt pund och ur stoftet svin- gat sig upp till en Croesus, men hans glädje grumlades af då- menen, som hviskade till honom, att han kunde och måste upe- etiga Innu högre, att den sid, han utsatt, måste bira innu ri- kare frukter. Oskar Welin slog igen boken och gick tankfull tillbaks i det trånga rum, som han gjort till sitt kontor,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.