on til fåljo af jordens 4 « + : gel, eu + rade ballonger, . vo gra i Y ån t - et > . . Y ELIE : ft QAtlantiffa oceanens belnöning mes I stud, tände. til ell flags telnoliner <| -Arbetarne ha aldrig klagak öfwer mångs | Den ene af förelagels huswudmän, dre. År 1985: Holbregdagörelso ge- | elektricitet är ett fêrslag hivilket : dele ceu omtalat. ; Läsaren torde erinra iz att enligt det meddélade' prosektet, * bwillet ingalunda fr få utopiskt, som det wid etb vatiat "betraktande fan fåre- drenad ge- falla, fuste en masfa artvp f bel oh ljujet från dem nom eleftriff label y jul a från dem 1 ôfwer haswet. rende, a Scnltz har emellertid I Scientific Amerlcan några [nwändulus gar alt gåra mot projektet, hwilka fôr< tjena fagas ad notaut, Han erinrar fås lunda att Hutferto en, el fase tunga . a fi , DN fjord runda fora, de blott * funde synas en ‘15° til 20 sjômil; e< os >manskapet ombord blott êfwerje, en obe. * af hafsytan. Blott med tjuds tydlig del of d | tuts risa x alls fande | sisza ända till 20, et; är fdrsla- E digt Scultz, utfårbart, och ballonge artygen skulle ej förantrag ‘medelst ket- ting eller ftåftrådslina, Hwillet wore en omèjlig fal vå elt få cerhêrdt hafedjup, för: tyngdens skull, utan föranfringen ‘ sulle ne medela lánfförbundna lufttáta rör, bwilla till fôljd' af fia ihäâlighet uppbures af wattnet oh es tyngde. Denna anordning wore oc den enda möjliga: i betrallande deraf, att lsusfartygen kunde behêfwa lemina’ fin station för att undgå stormar e< isberg, od dà snåfte förant- vingetåget fästas wid en boj, hwilken ju aldrig Tune funna uppbåra tyngden af anfarfetting eller ftåltrådölinas 10 > Som man finner häraf täuker man | Amerika pá fult almar att realisera pla- nen om Atlautiska hafwets belysning. | En wäderlekswisare, elt nytt mes | “teorelogiskt- instrument, egnadt till borda- I t M fi stélor c< Init eller toilettprydnad, bar foustruerats af en weteuskapligt bildad man i Alíngdäs- tratten. Föcutsägelserna lära gâlla från e< med 6 timmar till och med 3 dygn cd pá ett cirfelasständ från wäderleks= wisaren från en. till tre mils radie och wid iuträffande waraktigt wadert wider, mydet lallt, storm, myden nederbörd och növra ända til på miust 10 mils af- aud. | " : Nya uppfinningar inom telefen- e< telegratmwäjendet afldis oupphörligt hwarandra. Bland, de mårkmicdigafte, om uppgiften derom sannar fig, är wäl den jem I dessa dagar gjorts af hr T. H. Brown | Fort Worth, Texas, Det bliswer genom denfamma möjligt att begagna telegraf-' och telefoulînier utan att derwid anwinda några batterier. De eleftriska batterierna erjättag aß magne- ter, eletteiciteten af magnetism, oc man winner derigeuom "ej blott en ofantlig besparing | kostnader utan derjemte äf- wen mydet stôrre tydlighet i de ôfwer= sänta telegrafifta då telefoniska figna- era. oc ; - - Fôrsók, fom i fêrra medan på en strä>a "of 33 mil anstäldes med de af Brown uppfunna magnetiska apparaterna, hafiva enligt faffunnige mång utlåtande utfals lit på elt tilifredöställande fött. De ftôr rande ljud, som wid nu brufliga system få osta mínska sigualeruas lydlighet, und- wilas hel! cd) hállet. Och dertitl kom- mer betparingen i fostuad. Den summa t. ex. af 100,000 p. st. om året, som Western Unionbolaget årligen mäste ut- gifta för fina batterier, inbefparag helt o< billet genom den nya uppfinningen, cd det nya, hästskoformiga telegrofinftrus menten funna tillwerkas för 25 cents fiydet. - Wid apparaten är fästad'en tunn stälstifwa, som ätergifwer meuniskoröstens ” senon maguetidmen förmedlade toner, â alt de funna på de frörfta afftånd «> Hart och tydligt förnimmad. mn … Uppfinnaren påftår, att det med hans apparater ligger fullfomtigt inom det mijligag gränjer att med telefonen fam- tala êfwer werldshafwen od alt de stôr- sta afftånd derwid ide-utgåra något hins der, om blott magnekens storlek rättad efter afständetz att telegrafering med den nya -apparaten fer nåftan ljudlöst oh att derför ide in del af det telegrafe- rade fan, sásom nu, uppinappas al obee böriga. Wid mottagandet af telegram -.otaligt det nya fältet mäste lelegrafisterna fira en rhêrstifwa" wid örat. Deßutom äger uppfinnaren, att hans apparat, fom lätt fan sättas i förbindelfe med en tele« . grasträd, fan nyttjas äfmen från fern- wäzdtäg tin alt siznalera ter. en olydar ”bindelie tin närmaste stalion eller till c< med till ett anallande tåg. , _ Om denya uppfinning håller hwad den telmar, få föreftår åter en omhwälf- ning { sättet för underrättelsers spridande rán er ort till en annan. On krinolinen, fom- nu åter ty>es ninna infteg hår i Swerige, beder en wår fil Karlftadstidningen få meddela , doltor C. M. Ekbohrns förklaring åfwer detta ord, till den fraft od werkan den ‘hafwa lan: . E *Krincolín, ‘ett flags stäning af fina üfjedrar, fom fruntimmerna bära un- . der fina flädningar. I forn dagar woro i. åtflillga länder, t. er. Schwelz 26 witsa delar af Italien dylika utflås tude fjolar ett ilag stadzadt lännemårtke winnor fallmáne- et. Utan en få beffaffad drägt fi> ins gen slôfa wisa fig pá gatan, wld stra "ef att genaft förpatsas till ett tusthus. - 1 Krinolsken, lår, om man får fåtta tro Hill de era nyaste *forskningarne®, leda Una anor mydet längre tillbafa i tiden . ben berömde grekiske stalden Hesiodes, Avarnar i cn of fina difter den famtida manliga. ungdomen för alt fåta bedåra fig of damer, bwitta omgärdat fia nied ett utstäende vlagg, fom han bendmner y ostoloì. - Och | ett gammalt frausst uftfpel från 1579, med titeln «Néphé!d= cocugies, ‘ omtalas’ ett af Hhåhdär oH aunat här förfärdigadt plagg, som hate tid åudamål att giswa fruntimrens Håd= ningar «ett. stôcre omfång. J° 18:e år- bundratet ersattes det antydda plagget af - eu fråNning. utaf fiftben, under det man dot I England redan I flutet af 17:e fetlet anivånde fådana flålningar. af Rål- och imedfingsljädrar. = > — Krinolínens intäg I Är nu ett faltum.: Under de fenafte dat arna; har man funnat fe den återupps täudne uttild.ätfidigafbutitfönfter, p elt ställe till och med I förbättrad upps laga, i det den på wederbörligt ställe bliswit förfedd med — turnyr. Möjlie gen - har man alltfå att emotse eu of o< defenfivallians mellan desfa begge, stormalter i stället får det Bebådade ut: rolningékriget "mot: den fit nämnda af „+ Härdadt glas, om hwilfet wl på fång tid ide. hört talas, efter de miß- lydade ; förföl, fom gjordes att införa waran dir: î landet, jynes emellertid i utlandet wara föremål för nya förföt och nya spefkulatiouer, Det har, font det uppgifwes,- med framgång användts til oa pá det flora engelska pansarskeppet "Ine exible® od) mau ‘har deras[ gjort plattor ör moîaifgolf, stôpformar oc til oh med-jernwägdöskeuor. För närwarande lår den bekante Sies mens { ¡Loudon håla på med anlågg- niug af en [er fabrik för ‘hârdadt glas, Näringswärde i wildt. Doktor Haberkoru har för ett tvftt lärdt fam- fund framlagt resultaten af sina unders fölningar rôraude näring3wärdet hos olifa flags willebräd oc; jemfêr det med de tama siagtdjurens. Han har fålunda funnit, att 100 ‘puud fôtt innehåller fôle jande procentdelar ägghwitsämue: oxkött 20 proc, falftött 19/7 proc, färtôtt 1617, prec, fläsk 16 proc. men rapphöus 25 prec, oh ¡hare 23! procent. t | Inga "ensamma fruntimmer" fä medfölja \furirtägen, Sä år det jtipu= leradt î deja quwinnoemancipationens tis der, oc) det besynnerliga förbudet lârer haswa tillkommit i a ali skydda det jwagare fönet mot det ftarkares befaraude möjliga närgängenhet. | - Bellämmljen har emellertid wid elt par- tillfällen wällat obebag och törargelie e< bland. andra fom fått fiua resplaner korsade c< en: dyrbar tid förfoild tid fêljd af ‘detta besynuerliga påbud war c> för någon tid sedan den mydet als tade annensförmedterfan inom presseu, fröfen Sofi Gumeælius. Fröken Gume: lius blef lifligt indigncrad, och hon lärer ej wara det enda fruntimmer af diftinks tion, fom obehagligt berörts af denua jernwägsstyrelsens opålaflade ritdertig- het, berättar Sk. A. B. - Häftad rymmare. Från Hernösand telegraseras den 29 Juli: Den här be- ruftade, i fonfurs försalte handslauden Nils Norlander, fom förtiden wär rymde tån orjen. och enligt uppgift uppehållit ig på Alaud, har’ häktats i Helsingborg, famisi. : I . Om Reinholdska bageristrejken i Stecfhelm lemnar cn Stockholmskorre- frondent till Bilek. Läns Tidning följande redogdrelse, fom förefaller of wara exakt: Arbetarne hos Neinholds haswa nu under loppet af ett år gjort trenne sire]= ker. Hwarje gång har man till en bör- jan framburit Hagomål öfwer födan, men slutat med att begåra föneförhöj- nig. Sådan har 'odjá erhållits tw gänger, sä att arbetarne hes Reinholds nu erhâlla i medeltal en frona mer i wean ån; pá någet annat bageri i, huf} wudstaden. © . Y Förtjeusten vå we>a belöper fir til för undergefål 10, 11 a 12 fronor, för ugnegesäll och werkgesäll till 14—16 fr. pr wea, hwarkill kommer fri bostad och öda. | . . | Boftåderna äro ljusa o< rymliga. Arbetstidven år gauska läng, sâsom wål i de flesta bagerier, eller minst 13 time mar pr dygn. Men fugen arbetare har oafbrutet nattarbete, fåfom i flera andra bagerier, e< I synnerhet i utlandet år fallet. Hes Neinholds hálles natthwila för en del af arbetarne mellan 10—3, för en annan del medan 1 oc half 6 på morgonen, °° : Mot desja förhäDanden ha arbetarne te heller haft n I deras Hagomål ha deuna gång gállt ma- ten, eller ráttare hushâlerskan, den de beskylt för ‘att ha giswit dem fåmre mat än don bort, och utan mästarens retflap. Matsedeln { bageriet är af följande tydelfet sn 0 | : — Mindag: fitsk, stekt, och välllng, Tisdag soppa och pepparrotskölt, "" Onsdag! flok och s, le. €snickarsoppad, 1 Totsåsg: Arter och fkk, ; : Fredag: katops och sötsoppa, ; | 'Lordag! soppa ou DOP PATTOLIKO LH , Söndsg: soppa 4 i Under sommaren har denna matfedel u man | allmänhet antager. Dedan som lesde några fe ful förs Kri- æarlerats med filbunke, falistál, fett strôme mlng 0, fw. ! od , | i Köpenhani | wéggbeflädnad, f ett fartrum om bord || der han infunnit fig för att ashemla fin | - got att aumárfa, utan |: den af föda. | Och I grunden ide heller öfwer def beskaffenhet, oftare än de får fn bogar, då strejk utbrutit, med fåne örhåfning som måls" + " 3 Telfa. werket grundar lg äfven etbetarnes | fordran att få hushâllerskan dålig mat,'än derpå ‘att hon ide är oms tydt för sitt aträfva och andsiga sätt. Det har nemligen under mattinsmarne osta händt att hon begagnaten utgudige bet i ton [ed ord mot arbetarie, fom dessa ide tydt om. Ne - Hon år en några och trettio ård mennle Na med ett mazert och energistt ausigte, Och möjligen har det funnar nägon gång behêfwas bestämdhet. frän hennes sida ent emot ext. fyratiolal unga 'arbetare, fom gerna welat wäl ogeneradt frater- nisera med den qwinliga kôfks- och upp- paßningsöpersonalen, > - . ; Arbetarnes fordran. på hennes ásske- dande år fast." _ y me Förgäfwes har herr Reinhold medgif- wit att. arbetarne' sjelswe skola få be- âmma matfedeln; att en [strängare til yn ôfwer att arbetarne få god oc) tids rädlig mat Ra ôfwas, ne : Men de hålla fast, Och denna punkt will herr Reinhold ide gifwa efter. Det Är en smula halsstarrighet à båda sidor. Hushällerskan s\jelf ‘will flytta, oh hon jommer edjá att få gôra detta inom Torf. - Y . Blott. fyra tyska arbetare sami con- ¡ditoriarbetarue åro fortfarande £ arbete. [Uppgisten i Stockhelmötiduiugarne att äfwen desfa strejkat är oriktig. L Herr Nelnhold har med i dag afbru- tit underhamliugarne med de strejfaude samt telegraferat till Tysklaud ester ar= betare. Y | De 32 som Arejlat bli fålebes utan sydoselsättuiug. + Bland dessa har weck- gesällten Christerson warit i Reinholds tjeust 15 år och gesällen Heuriksjou I 12. Deßutom ha några arbetat hos hos nom i flera år. - |] Men färandan hos arbetarne färflildt tidetta fa är iñy>et slark, Ingen wä- gar eller will âferwända utan de öfriga. | Såmwåt -herr Reinhold som hans Hus stru, bwillen senare utdfwar högsta till- lynen öfver arbetarnas fosthäll, erfänna att huohällerskau ide handlat rätt alltid. De veklaga lifligt strejkeu. Herr Jeinhotd erkänner o>sâ att han farit wät häftigt ut mot dem af ‘arbe- tarue som förft bringade honom under- rättelsen om strejkbesiutet. Men han törs nefar att han begagnat ordet ”Rafwar" i den sammanställuing som Tiden upp- gifwit. Han fåger fig ba yttrat unges fär) Strejka nit Jag målfte ha arbetare, om [jag fall ta turfar eller ryssar eller slaswar från Afrifa, 0: - — Tidufigen Figaro, fom under hela strejkeu stätlt sig pá hr Reinholds sida, våltår att man gått i författning om anftifande af finefiffe arbetare för att ersátta de swenske bageriarbetarne. Dà man wet, att kineserua i Amerika i bög grad bidragit att nedtry>a arbets- prijen, od att de arbeta natt och dag för nåftan ingenting, fan man Lat föres stáVa! sig hwad en fådan import skulle utêfwa för werkan, * —| Den der hushällerskan måttet alla fall wara en riltig surdeg, efter som hon funnit stadtomma en fådan jäsning i fianena, | Swensk tillwerkning of kouserver. (Nordeu 3) För att rom laude! bercda de fohjerver som wore behöfliga för alle mänhetens behof anlade ingenioren I. E Hultftrand för några år fedau en farit i Bdteborg. Sedan großhandlaren C. M. Häggberg i Stockholm numera öf= wertagit [à mål denna fabrik som den dertill Hårande widsträ>ta <hampignon=- odlingen i fassematthwalswen & Elfs= borgs: f. d, .fästning, har hau deßutom denna: sommar under ht Hultftrands fort- sarande medwerkan etablerat en ny stôrre abril inom den Stodholms stad tillhör riga | Grundoborgska Slandtull. : Meningen är att sôfa fylla wärt bchof ap fonserver, få att wi ej läugre skola behôfiva, Importera waror till belopp af flera hundra tufen frouor, dà tilrädligt råmaterlel finnes i Swerige och wi ja- lunda | funna erhålla en produft, fullt jemförlig med de allra básta utläudska, Endast för tillwerkning af kouserverade ärter hafwa i år besátts öfwer 30 tunn- land ford, hwartill de aflta finafte träde gärdsârter anskaffats fåfom utjäde, och bâraf beräfnas en flörd af 60 à 70,000 burfar: kh Får nárwarande sysselsätias wid Grundsborg omfring 150, fruntimmer samt i Göteborg omtkring 100...» Hasfwets byte. Éstersdkandet af den fårolydade ångaren Malmöhus pågår med egendomen wid hwarje| morgon. i;dagn{ngen från Osfars« hamn och âterwänder sôust efter skym=- níngeng inträde till er du Utom med- föllandd: fadmån har ångaren slundom med fia ånda tin 80 båtar med en eller twá faclar för bwarje. et Det får all anledning hoppas att dek med. affwar ch faktan tan brifua' föres taget ffa frônas med fram ång, oth fås dant dustkas lifligt af almänbeten, fom med syrinerllg Iympatt följer Styrdjörng Iömandringatr.. j | ME i i! . warande ledeå af !ôjtnant Rosander ens áflägónad mindre. vå att hon gifwit dem | iswer, |: Bogseräugaren Styrbjörn utgår . de Lawal, lår nylizen hafwa återwmåndt till huswudstaden, 14 ott arbetet för uär- fam med bilridande ingenförer. * Ryltet förmåter att dykare { fredags regvireral3, hwilfet naturligtwis ide flett. utan särskild anleduing. > *_, Nytt slags ssutgewAär, Från Ank-. werpen skriswer "Spada" til Stockholms Dagblad: - Jag wil särskilsdt | nåmna nágea ord om en skandinavisk utstállaré, hwilfen bliswit my>et. uppmärksammad vå erpofitionen. ' Han“ exponerar do> ide inom wär afdelning, utan { den belgi- ffa, - bhwarfôrutem han | parken har en särskild, wäl inredd sksulpaviljong, Det är hr Larsen, löjtnant | den norfla: ar= mån och sen till den fände norske wa- penfabrikauten. Hr Larsen har, i îam- råd med en swensk ingenlör, H. Win- terros, uppfunnit ett gewär, hwilket, eu- kannerligen . som -jag!gewär, besilter de färträffligaste egenskaper - Uppfinulugen har ôfwertagits af ett bola { Lidge, len ammalt fänd wapenfabrifoftad) I delta olag har hr L. ingått, lifson det och bår namn of "Larsens Nifle comvany". Patent är ultaget falla land. Fårdelen af wapuet I fråga tigger i att det, fastän enpipigt, affyrar wenne skott lila fort fom någon dubbelbössa, eller rättare: det är ett magafinsgemär, i ständ att aflossa fem flott på twa sefunder, Den modell, ja felt wid ufställuingen, är berättad ör nämda antal patroner, som dod lär funna ôfas, Genom ea sinnrik fonstruk- tion utför Hågra handen hela mandvern, medan den wenstra på wanliat fått, orubs bad, bildar stôd. På en amerikausk mos dell af snarxlif art — efter hwad man saat mig det euda magafinssjagtgewär om existerar utom det Larsenska — ute för deremot den wenstra hauden afskjut- usngördrelsen, något som naturtigtwis åftadtommer bristande säkerhet I figtnin- gen. Jag fan tillägga att de afbrånda för att eri Îpontant boöpa ur fammaren ör att ersâtlas af nästfôljaude. J går wariZjag wittne till ätskißiga fjutföriök med wapuet, företagna af elt par sportsmän, och refultaten woro helt öfwerraskaude. Skyttarne, af hwilka en âtmiustone hör tilde Mitligafte i Bel- sien förjäfrade mig att de obetingadt föredroga Larsenska gewäret framför hwar- je annat, ej blott för deß suabbskjutning, utan och med affeende på del länga Mott- widd, def wäl afwägda tyngdpunkt och sotiditet. För öfrigt är den nya upp- nn lifa tillämplig på vefilade som âtborrade pipor. My>et rigtigt anmärker en af wära rade fanutider inom preösen:z Att för- uela jernwäzsresande att tagTåplitingen woro tveberbörande synnerligt ongelägna om, ehuru autaglizen ingen enda resande öfvertaftade ‘sig wid de smä lrypin, full fas flytt war förbjuden ingång". Om wederböraude wille wara (ir ifciza falt fêrhindra wertligen berniade perfoner till träde fom pasfagerare på jernwigstågen] i stället för att lägga fig winu om sä- dana der bagatelier, blefwe den nyktra delen af den resande aslmänheten dem högeligen förbunden. | Stockholm. S Inkognito. (Dagens Nyheter.) Ej så litet öfverraskad blef men ide låga boningurna omkring Ryds kyrka, då i fredags omkring middagetiden ur ett fint sällskap herrar, som ‘kom gående vägen framåt, några frånskilda sig och i husen efterhörde, om antika saker funnes att nfläta, . Ett och annat fanns verkligen: en enkefru hade eit par ¡obelinsbitar, en statdräng en apego „en skogvaktare: ett skåp etc, hvilket herrarne höpte. Sedan de besett äfven kyrkans många antiqvi- teter och dragit sina förde, spred ai hastigt ryktet, att de kommit me egen båt till Rydboholmeparkea, der de intagit medförd luncheon, och att de måste vara mycket förnäma herrar, Man började nu fuudera, hvem den wycket unge man kunde hafva varit, som förde ekarun an, och på por- trättlikhet förmodades, att det varit prins Eugen, som gjort förelljarne den äran. Man kom också sederimora under fuud med att det varit prin- sarne Oscar, Carl' och Eugen, hv.tka, såsom vi förut nämt, gjort en utfygt till Rydboholm i sällskap med hof- intendenten Böttiger, Tidig kornskörd. Såsom för dens na årstid något särdelesovanligt här, meddelas att redan i fredags alskars på Drottningsholms kungsgård -fullt moget korn och skörden blef riklig. Xandsorten. | Beror på omständighotorna. Vid ett Swäål. brävneri lär det varit praxis att då landimdnnen i orten på hösten efterfrågado hvad brannoriegaren kune de ge för potatisen, afsplsades de med den förklaringen, att adet kunde in- en nu bestämma, : det borodde på fvilkeo kontrollör man'floks. © Att skrifva af psalmboken har äfven till nötboskapen, okrisres till Smålands Allehanda; | ee 1 em ']: Han tror på aln ank.‘ Krintian- erättar: :: Byggmästare . GQ, bar åtagit sig uppbyggandet af ett. stadsbladet à någon härom bränneri i orten, | dagen förvånade ig | såsom varando:' ifrig |goodtemplare kunde åtaga aig dylikt arbete, åvarade skall uppföra byggnaden. ty om ná-. "gra ir ke den snturligtvis förvandled HIL goodomplarlokale. FRET UA R , , Domprösterl vill ms ej. h | “Ferndeund, Till Aftonbladet telegra« feras nemligen från nämnde :stad: efter votering iväckt förslag. om in-, Innebränd blef i fredags en G-Arig: son till landtbrukaren Lare Tusres-, i grand nedbrann.: let: id' Hammarn, Lindos socken; nedbrann natten till i lördags en atu- gubyggnad, tillhörig torparen G.Jans-: son, hvarvid hans 3 barn, det'Aldsta.. : vbn _ Qväfd af som "blef nyligen i en bronn i Tjörtöd, Skåne, orn" ren P. Jönsson,! Tvenne arbetare, som sökto hjelpa upp honom, hissades upp ur brunnen'i sanslöst tilletånd,' men återhemtade sig elter någon tid, Nyokelbenet afbrutet fick härom- dagen en ung man i Vuppn, som'på' lek brottades med en annan, } it: |. bes „Man kan hvad man. vill.: En liten ångare, förfärdigad af bergs- manssonen, bokhållaren Carl Ericsson i Pershyttan, Örebro län, plöjer se- dan några dagar Demsjöns vågor. Då en Norubo, som i förra veckan var. ute vid Pershyttan' och gick med den lilla ångaren utefter Damsjöns löf- skogeklädda stränder, frågade hr E, ' hvar han lärt sig konsten att bygga ångmaskiner, svarade denne, att han varit vid Kortfore| och der i verk- staden åsctt reparationer samt isär- tagande och hopsditande af lokomotiv; för öfrigt har far å egen hand stu- «derat något Angmaskinslara. - ngmas-' skinen, som han haft arbete med i7 månuder eller sedan början af Januari i år, hade han fått färdig omkring en, vecka förut. Pröpell hade han be-' atält" vid Karlstads mekaniska verk-" stad, men rom den!vid bons besök der för några dagar sedan ej var färdig, tog han vid hemkomsten och gjorde sjelf Afren cu sådan. ‘Angbâten, i storlek och atyrka som en vanlig «., k. kolibribåt, säger hr E, six kunns'' och vilja sälja för 60d. kr. Hr E: tr: något öfrer 20 år gammal. : ' Handlanden Rommels i Varberg konkursastat visar nära 347 tusen kro-. nors skuld och 225 tusen kronors till- gångar. | | I Liberalt brandstodsbolag. I Örebro Tidning lazes: Handlanden , Oskar Hallberg härifrån staden med- delar, att han, gom under sommaren haft mathälluingen & lägerplatsen Malmen, den 23 sistl. Juni derstådes drabbats af eldsolycka, Iein uppgift till bolnget Skåse, der lösegevdomen var fössäkrad, glömde han att speci- ficera 1,604 kr. 50/öre för tjannrnes uppbrunna -kläder., Juridiskt hade bolaget sålufida ingen skyldighet ut- betala denna post, men har det på grund af ömmande omständigheter dock gjort det. t Ut, | Grapüauden? | älskad. (Skånska Aftonbladet). Ko- nung Kristian IX kan just icke f.n. sågas vara synnerligen populär bland, de djupa lagren af sitt folk. SN I en ator amtskyttesdrening beslöt: man nyligen med ulla röster mot 4. „att ur föreningens fana borttaga hans. namncehiffer, , | or Vid de flesta stora fester föreslås, icke längre hans skål, men i stället, on skål för Fredrik VIL:a winno.; SA yttrades nyss vid mötet i Aarhuus inför. 25 à 30,000 :monniskor af en talare: - . | eFredrik VIL var don kung, som : såg ' grundlagen: varda till, och som ' dog, trogen mot gruidlagen, Endust då kan en konung få ett Aradt minne, hos folket, när det kan säges om hos nom: han bar hållit sitt löfte, endast , deras namn skola bovaras, som känt ar, som slutit sig till klickar emot, sitt folk, dem reses ingen minnesvård. Deras namn brännmärker häfden. Ens dast den danske konung. på hvars rafsten Fredrik VII:s valspråk: aFol= , eta kärlek min styrkas, med skål kan“ ristag — endast honom vilja vi hedrav. "Toke bättras just heller stämningen en gubbe | 'Jemtland börjat med, 4 |. : i 4 | i 4 od : , - 8, “> genom de många Progeneran. 018, nom tron har nu i emåland utsträckte : lat, öfver, att. han. «Jag vill into att någon fuskare. . hafva i 4. ‘Gârdagens kyrkostämma afslog efter, ett längre, tifligt nmoningautbyts, och, | ; Jättande af domprosteri, härstädes, ‘| |° son i Hammar, Skåno, då dennes gård 9 och det yngeta 3'år,tinnebrändes. "n Vd va I i Ve i Hura en provisorisk kung blir . I 1 ‘eîg ett med eltt folk. Men do konuns; | E Ia ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.